Fullfoder till mjlkkor

Renodlat fullfoder
Fullfoder kallas TMR (Total Mixed Ration) p engelska och r i sin ursprungliga form definierat som att alla fodermedel utom vattnet blandas till en homogen blandning och utfodras i fri tillgng. Fr att gra blandningen anvnds vanligen fullfodervagnar, ven kallade mixervagnar. ven icke mobila blandare frekommer och blandningen frdelas d med samma teknik som anvnds till ensilage. Fullfoder kan sledes ges bde i grupp i lsdrift och individuellt till kor i uppbundna besttningar. I mnga fall gr man tv eller flera blandningar till besttningar dr det finns bde hg- och lgproducerande djur. En mer hgkoncentrerad blandning innehllande mer kraftfoder till hgmjlkande kor och en mer grovfoderdominerad blandning till lgavkastande djur. Alla blandningar kan d ges i fri tillgng.

Olika system med blandfoder

I praktiken frekommer mnga varianter av utfodringssystem dr man anvnder begreppet Blandfoder. Dessa anvnder sig av en fodermix av grovfoder och kraftfoder, oftast gjord i en fullfodervagn, men man ger inte mixen som enda foder i fri tillgng. Man gr i vissa fall en hgkoncentrerad blandning som man ger i fri tillgng till hgmjlkarna medan man ger samma blandning i begrnsad giva till medel- och lgmjlkare, ofta kompletterat med halm utfodrat separat. Det frekommer ocks ofta att man gr en fodermix med grov- och kraftfoder som tcker behovet fr kor med en lgre avkastning och sedan tilldelar kraftfoder individuellt efter varje kos mjlkavkastning. ven blandfodersystem frekommer bde i lsdrifter och uppbundna stallar. I dagligt tal anvnder man ofta ordet "fullfoder" eller "fullfodermix" eller bara "fodermix" ven i dessa system. Med ordet "fullfoder" menar man d sjlva freteelsen att blanda grovfoder och kraftfoder, vilket ju r frhllandevis nytt i Sverige, och "fodermix" avser oftast en blandning av just grovfoder och kraftfoder.

Nr r det intressant med fullfoder?

! ! ! ! ! ! ! I strre besttningar, oftast ver 80 kor Det passar ofta i enkla byggnader D man har intresse att snabbt ka djurantalet till lga investeringskostnader I besttningar med ett jmnt djurmaterial, dr alla kor har en liknande genetisk kapacitet Hgavkastande besttningar (mindre risk fr verutfodring) Vid tillgng till billiga fodermedel ssom restprodukter frn livsmedelsindustrin D behov finns att utfodra mnga olika fodermedel och fodermedel som r flytande

Frdelar med fullfoder som ofta nmns

! ! ! ! ! ! ! ! Jmn nringstillfrsel under dagen. Varje tugga innehller lite av allt Underlttar kningen av fodergivan efter kalvning Korna kommer fortare i positiv energibalans efter kalvning och blir fortare drktiga Underlttar vergng mellan olika foderpartier Ger mjlighet att ge hgre mngder spannml Ger ett kat foderintag Ger mjligheter att blanda in mineralfoder till kor i en lsdrift Rationaliserar fodertilldelning till olika grupper av djur och i olika byggnader

Nackdelar med fullfoder som ofta nmns

! ! ! ! ! ! ! ! Svrt att begrnsa foderintaget nr mjlkavkastningen gr ner under laktationen Risk fr feta sinkor Oftast hgre foderintag per kg mjlk Behov av separata foderlager kat krav av kontroll av foderhygien Risk fr ovntat stort arbetsbehov fr foderblandning Lser traktorer. Ofta en fr blandaren och en fr lastning Stller hgre krav p kunskap om foder och nringsbehov

Mixervagnar
ven om det finns ett antal stationra fullfoderblandare s r bogserade vagnar dr blandningen drivs av kraftverfringsaxeln p traktorn det vanligaste. De kallas fullfodervagnar, blandarvagnar eller mixervagnar och finns i ett flertal utfrande och tillmpar olika principer. Haspelblandare: Blandar med haspel. p en vertikal axel. Ger en luftig och ltt blandning och r skonsam mot fodret. Krver hackat grovfoder. Lastas lmpligen med lastare som tillstter fodret ver hela vagnen i lngsled. Blandarens volym br inte fyllas till mer n ca 60 % fr att ge plats fr blandning. Paddelblandare: Liknande haspelblandaren men dr paddlar ersatt de lngsgende balkarna i en haspelblandare. Kan fyllas mer i samma volym jmfrt med haspelblandaren, uppt 90 % av blandarens volym. Ger liksom haspelblandaren en luftig och ltt blandning och r skonsam mot fodret. Krver hackat grovfoder. Bild 1 och 2. Exempel p en traktordriven paddelblandare. Observera vgdisplayen. Den br ha stora siffror, synas i dagsljus svl som i mrker samt kunna ses frn traktorn som lastar.

Skruvblandare: Finns med vertikal skruv, med lutande skruv dr materialet skruvas uppt och fr falla tillbaka. Finns ocks med flera horisontella skruvar som skruvar materialet t bda hllen. Skruvblandarna frses ofta med skrande knivar och kan drmed hantera lngstrigt grovfoder som skrs ned. Dessa typer bestr ofta av en stende, vertikal skruv. Utver de traktorbogserade blandarvagnarna frekommer stationra blandare som drivs med elmotor. Till dessa ansluter man ofta automatisk pfyllning av olika fodermedel. Det finns ven rlshngda blandarvagnar som dockar till en pfyllningsplats dr de automatiskt fylls p. Som ett alternativ till att blanda hela foderpartiet finns rlshngda utfodringsvagnar dr de olika fodermedlen fylls p i separata fickor i vagnen. Dessa vagnar r avsedda fr uppbundna kor och blandar allt foder portionsvis till varje ko. Bild 3 och 4. Traktordriven skruvblandare med liggande skruvar. Inuti en skruvblandare med liggande skruvar som frsetts med knivar som skr fodret. Skruvarna drar fodret t olika hll

Bild 5 och 6. Traktordriven skruvblander med vertikal skruv. Inuti en vertikal skruvblandare Skruven r frsedd med kraftiga knivar som mjliggr att man lgger i en hel rundbal

Bild 7 och 8. Stationr skruvblandare med lutande skruv. Inuti en skruvblandare med lutande skruv drar skruvarna fodret t samma hll, uppt.

Blandningsordning: Alla blandare kan och br utrustas med inbyggd vg. I skrande skruvblandare ska de grova och skrymmande fodren lggas i frst. Det finns skruvblandare som kan snderdela hela rundbalar. Skruvblandare kan, om de fr g fr lnge, skra ner och frstra strukturen p grovfodret i foderblandningen. I blandare dr man lgger i grovfodret frst kan det vara svrt att f mycket sm tillsatser att blanda sig vl och man kan d vervga att gra en frblandning av koncentratdelen inklusive mineralfodret. Det r ibland rationellt att istllet fr att kpa flera rvaror var fr sig bestlla en blandning av proteinkoncentrat, fett och mineralfoder. I vriga blandare rekommenderar man att brja blanda de sm komponenterna som mineraloch proteinfoder frst. Drefter spannmlen och sist grovfodret. Grovfodret br hr vara hackat, eller om man har rundbalar, mste det ha snderdelats utanfr blandaren frst. I dessa r det lttare att f de sm komponenterna som mineralfoder jmnt frdelade. I haspelblandaren ska man dock tnka p att tillstta samtliga fodermedel jmnt frdelade ver blandarens lngd. Nr man gr en fullfodermix kan det finnas anledning att se upp s att inte mixen separerar ltt d det kan leda till att djuren selekterar och lmnar en del av fodret. Ibland kan s bli fallet om den r fr torr. D kan man tillstta vatten eller, nnu bttre, vatten blandat med melass. Ett annat stt r att anvnda fuktiga foder ssom drav, helsdesensilage eller vanligt vallensilage.

Gruppering
Den minsta uppdelningen man kan gra r att alla mjlkande kor r i en grupp och sinkorna i en. Sinkorna fr antingen en egen lgkoncentrerad blandning eller en liten mngd av hgmjlkarmixen kombinerat med fri tillgng av halm. Detta system r enkelt och krver lite arbete. Det r enkelt vid mjlkningen och korna utstts inte fr stress vid gruppbyte och

drmed tillhrande avkastningsnedgng undviks. Svrigheten r att hitta rtt foderblandning som bde kan tillgodose hgmjlkarnas krav p hg nringskoncentration och undvika att lgmjlkare ter fr mycket foder vilket blir bde dyrt och leder till feta sinkor. Systemet fungerar bst i besttningar med hg avkastning. En mycket koncentrerad kalvningsssong kan underltta eftersom man d kan frndra mixens sammansttning i takt med att laktationen framskrider fr samtliga kor. Ofta delas emellertid de mjlkande djuren in i tv eller flera grupper. Till dessa grs foderblandningar med olika koncentrationsgrader. Nykalvade och hgmjlkande kor fr en mycket koncentrerad foderblandning medan kor i senare delen av laktationen eller med lgre avkastning fr en mindre koncentrerad mix med hgre andel grovfoder. Avsikten r givetvis att anpassa fodret efter kornas behov. Nackdelen r att det gr t mer tid fr att blanda foder och att korna ofta tappar i avkastning d de byter foder i samband med att de byter grupp. Det finns mnga olika anpassningar frn det enklaste systemet dr man lter kon byta grupp i takt med att laktationen framskrider och mjlkavkastningen minskar. En sdan variant r att redan p frhand klassa korna i tv grupper: kor med hg potential respektive med lg potential och lta de kalva in i olika grupper med olika koncentrerat foder. I mindre besttningar vill man ofta inte blanda mer n en blandning p grund av att det tar tid att blanda foder. Ett stt att nd stadkomma olika foder till hgmjlkare respektive lgmjlkare testades p Hushllningssllskapets grd i Bohusln och har kommit att benmnas Tingvallmodellen. Hr ges lgmjlkarna en begrnsad giva av samma mix som hgmjlkarna fr fri tillgng till och som har hg nringskoncentration. Med denna lsning r risken fr att korna minskar i produktion vid gruppbyte ven betydligt mindre. I lsdrifter kan man i hgmjlkargruppen ha tre kor per tplats drfr att de har fri tillgng p foder, medan lgmjlkarna som fr en begrnsad fodergiva mste ha tillgng till en tplats per ko. Om fodergivan blir mycket lg i lgmjlkargruppen kan man ge dem fri tillgng till halm som inte blandas i mixen. Det r ytterligt angelget att gra byggnadslsningarna p ett stt s att gruppering av de mjlkande korna r mjlig att genomfra. ven om man har fr avsikt att ha alla mjlkande kor i en enda utfodringsgrupp r det ofta angelget att kunna gruppera korna beroende p hlsostatus. T.ex. kor med mastit som smittar vill man kunna hlla i en egen grupp s de inte smittar nykalvade kor genom att ligga i samma bssngar. Sinkorna grupperas allt oftare i fullfoderbesttningar, ven dr de mjlkande korna gr i en grupp. Det vanligaste r d en grupp fr frsta delen av sintiden dr korna utfodras sparsamt med en speciell sintidsmix. De sista tv till tre veckorna gr de i en speciell grupp dr en tillvnjning sker till den kommande hgmjlkarmixen genom att de fr en mindre del av denna utver sintidsmixen. Viktigt att komma ihg vid grupputfodring i lsdrift r: Om foder ges i fri tillgng: Max tre kor per tplats. Det fr aldrig bli tomt p foderbordet Om foder ges i begrnsad giva: Max 1 ko per tplats. Utfodringen ska ske s alla har tillflle att ta samtidigt Regelbunden hullbedmning som urvalsgrund fr nr kor ska flyttas till en grupp med lgre utfodringsintensitet

Fodermedlen
Proteinfoder och andra kompletteringsfoder br helst inte vara pelletterade utan hellre i mjlform fr att fastna p ensilaget och andra fuktiga fodermedel. Olika former av pellettskross r ocks att fredra framfr pelletter fr att undvika att vissa kor sorterar ut dessa i blandningen. Det r att rekommendera att anvnda flera kllor till protein och inte endast en rvara. Istllet fr att hlla olika fickor fr olika rvaror kan man ofta kpa dem blandade vilket underlttar hanteringen. Ibland r det ven lmpligt att lta en fettklla ing. Torkad eller lutad spannml br vara krossad, men fullfoder gr det lttare att ven anvnda malen spannml jmfrt med om man skulle utfodra det separat. Lutad spannml frekommer ibland vid anvndning av fullfoder. Lutningen har flera effekter. Dels konserverar den spannmlen och r allts ett alternativ till syrad spannml. Lutningen luckrar dessutom skalet p spannml s att krossning inte behvs. Lutad spannml bryts ned lngsammare i vommen n krossad eller malen spannml vilket medfr att strre mnger av spannml kan utfodras. Lutning grs genom att tillstta Natriumhydroxid. Rekommenderad dosering r 3 % i vete och 5 % i korn och havre. Frst blandas de torra granulerna av natriumhydroxid med spannmlen i blandarvagnen. Drefter tillstts vatten s att spannmlen uppnr en vattenhalt av ca 25 %. Efter att den lutade spannmlen tmts frn blandarvagnen br den svalna och omlastas fr att den inte ska stelna och "brinna ihop". Ett vanligt stt att undvika klumpbildning r ocks att blanda i halm. Lutad vete kan ges upp till ca 9 kg per ko och dag. Vid anvndning av lutad spannml br man ge extra E-vitamin p samma stt som vid anvndning av syralagrad spannml.. Frutom vallfoderensilage r det vanligt att i fullfoderblandningar anvnda HP-massa, helsdesensilage av vra vanliga spannmlsslag, majsensilage eller rtensilage. Anvndning av drav (msk) frn bryggerier r ocks vanligt. Melass tillstts ofta fr att ge en bra textur i mixen. Ibland blandas melass med vatten fr att justera vattenhalten. Fullfoderhantering underlttar ocks utfodring av biprodukter frn livsmedelsindustrin som sylt, juice, brd mm.

Hygien
Det r om mjligt nnu viktigare att foderrvarorna r av god hygienisk kvalitet i ett utfodringssystem dr man blandar fodren. I blandningen dljs ltt dliga partier och kon kan inte selektera och t.ex. rata mgelklumpar i ensilaget. Man br beakta fljande: ! Fodret br utfodras inom ett dygn efter det lmnat lagret vintertid och tv gnger per dag sommartid (>15 o C). Uppstr varmgng p foderbordet br blandning och utfodring ske oftare ! Foderlagren ska tmmas helt och rengras fre ny leverans ! Rttor, katter, fglar och hundar ska frhindras att vistas i fodret ! Traktordcken ska vara rena vid hantering av foder i planlager ! Den fodermngd (vanligen 30-80 kg) som blir kvar i botten nr blandaren har tmts kan vanligen vara kvar och ing i nsta blandning om rvarornas hygien r god ! Foderblandaren br emellertid skrapas ren och rengras minst en gng i veckan, helst varannan dag, ret om. Detta r viktigt d flertalet blandare har skrymslen dr foder fastnar ! Prov fr hygienisk analys av blandat foder br inte vara ldre n 24 timmar vid ankomst till laboratorium ! tplatsen br gras ren varje dag.

Frslag till nringsinnehll i fullfodermix vid olika grupper av djur

Det finns mnga ider om hur man bst komponerar en fullfodermix. Till skillnad frn system dr man vger ut en fodergivan r det viktigt att fullfodermixen som ges fr fri konsumtion konsumeras i rtt mngd fr att ge nskad mngd nringsmnen till korna i just den gruppen. Tabell 1. Exempel p nringsinnehll som kan anvndas vid optimering av mixer med hg, medel respektive lg intensitet. Djurstorlek: 600 kg Hgmjlkargrupp Medelmjlkare Lgmjlkare Opt fr 40 kg ECM Opt fr 30 kg ECM Opt fr 25 kg ECM Hull <3 Hull >3 Hull >3 Laktationsdag <100 Laktationsdag >100 Laktationsdag >100 Frstakalvare MJ, per ko Rprotein, % av ts AAT, g/MJ PBV, g/dag Energikonc., MJ/kg ts Fett NDF, % av ts Strkelse, % av ts EFD, % av NDF Eff. rp, % av ts Ca, g/kg ts P, g/ kg ts Mg, g/kg ts Salt (NaCl), g/kg ts 27718-20 7,6-8,4 100-600 12,2-12,7 3-5 30-22 51-55 10,8-12,3 6 3,8 2,5 5 22117-19 7,6-8,4 100-600 10,7-11,5 2-5 30-22 50-55 10,5-12,0 6 3,8 2,4 5 19315-18 7,6-8,4 100-600 10,0-10,7 2-5 30-18 49-55 10,2-11,7 6 3,8 2,2 5

Vid vanlig berkning av foderstater enligt den konventionella metoden (Energimetoden) brukar man bara anvnda sig av Energi och AAT. Efter berkningen tillmpar man ett stort antal foderstatskontroller fr att bedma resultatet av berkningen. P senare tid har man ven brjat tillmpa en av Lantmnnen introducerad metod som bygger p torrsubstans (TSmetoden eller "LFU-metoden"). I de vanligast anvnda programmen anvnder man sig hr ocks av tv parametrar, torrsubstans och strkelse, och i efterhand bedmer man ett antal andra nringsmnen i form av foderstatskontroller. Fr att uppfylla ett ml bestende av mnga nringsmnen samtidigt, som i tabellen ovan, krvs en annan berkningsmetod, en optimering. Exempel p sdana program r FSTAT, Bioptek och Opti-Mu. Enklast av dessa r Opti-Mu som dels finns p ntet (www.freefarm.se) och dels i en profesionell version hos husdjursfreningarnas rdgivare. I Optimu kan man gra optimeringar som uppfyller samtliga foderstatskontroller i ett system samtidigt. Ett tillvgagngsstt r att optimera efter niverna i tabell 1 och drefter studera foderintaget. Om fodret tar slut snks koncentrationsgraden med grovfoder tills balans upptr.

Hur mycket ter kon av mixen?

Det r alltid svrt att skatta konsumtionen vid fri tilldelning av foder. Bland det som begrnsar foderintaget r fiber, NDF. Det tar tid fr fibern att brytas ner i vommen och tills det har frsvunnit ut ur vommen orkar kon ju inte ta mer. Drfr bygger ett stt att uppskatta foderintaget p fodrets NDF-innehll. Man brukar rkna med att en ko orkar ta ca 1,5 % av sin levandevikt i form av NDF. Fr en ko p 600 kg motsvarar det 9 kg NDF. Gr man d en foderblandning med 35 % NDF i ts kan skulle det betyda att en ko orkar ta 9000/0,35 = 25,7 kg ts. Gr man den med mer grovfoder s att NDF-halten blir 50 % skulle hon bara orka ta 9000/0,5 = 18 kg ts Ett annat stt att berkna foderintaget r att beakta djurens produktion. Den allra enklaste berkningen tillmpar man p lantmnnens LFU-system. Dr sger man att det ter berknas: Kg ts = 0,43 * mjlkavkaqstningen + 5,7 (Ber 1)

Det betyder att en ko som mjlkar 40 kg mjlk orkar ta 22,9 kg ts. Det spelar ingen roll hur stor kon r men hon ska ta "normala" fodermedel. En berkning som ven beaktar kons storlek r: Kg ts = 4,9 + 0,015 * levandevikt + 0,2 * kg ECM (tidig laktation) Kg ts = -1,5 + 0,019 * levande vikt + 0,41 * Kg ECM (medellaktation) (Ber 2) (Ber 3)

Den presenterades av Bertilsson & Burstedt 1983 och befanns vara den som stmde bst vid en jmfrelse mellan mnga berkningar. Ytterligare en berkning som ven tar beaktar laktationsvecka r: Kg ts = (0,372*ECM + 0,0968*levandevikt 0,75)* (1-e (-0,192*(LV+3,67)) ) Den presenteras i de amerikanska rekommendationerna (NRC 2001) (Ber 4)

Tabell 2. En jmfrelse mellan olika berkningar av foderintag hos kor Ber 1-4 hnfr sig till formlerna ovan. Kg ECM Lakt. vecka Kg ts/dag : 50 5 27,2 24,7 25,2 40 10 22,9 22,7 27,3 25,4 30 15 18,6 20,7 23,2 23,0 20 24 14,3 18,7 19,1 19,8 10 32 10,0 16,7 15,0 16,2 0 0 5,7 14,7 10,9 6,3

Ber (1) ger Ber (2) ger Ber (3) ger Ber (4) ger

Av dessa finns en del goda erfarenheter att anvnda berkning 2, bde i tidig och meddelaktation. Se exemplen fr berkning av energikoncentration nedan.

Ledfaktorer
Fr vilken avkastningsniv ska man gra mixen? r det fr den genom snittliga avkastningen? Om alla mjlkande kor gr i en grupp och rsavkastningen r 9000 kg mjlk s blir gruppens genom snittliga dagsavkastning 29,5 kg (9000/305 dagar). Ska man d gra mixen s den rcker till en ko som mjlkar 29,5 kg? Nej. D kommer de hgst avkastande korna inte att mjlka det man tnkts sig. Det anvnds i USA en tabell med s kallade ledfaktorer som man kan tillmpa fr att gra blandningarna. Den visar att ju fler grupper man delar in korna i, desto nrmare den genomsnittliga avkastningen kan man utfodra fr. Och drmed blir givetvis verutfodringen d ocks mindre. Tabell 2 Ledfaktorer fr berkning av vilken avkastningsniv som foderblandningen skall gras fr vid olika antal grupper (Stallings 1985) % frdelning av kor i respektive grupp Hgmjlk Medelmjlk Lgmjlk 100 0 0 70 0 30 50 0 50 30 0 70 33 33 33 25 25 50 25 50 25 50 25 25 Hgmjlk 1,32 1,22 1,17 1,14 1,14 1,13 1,13 1,18 Medelmjlk 1,10 1,07 1,14 1,08 Lgmjlk 1,21 1,23 1,25 1,21 1,23 1,21 1,21

I tabellen ser man att om all djur gr i en grupp och medelavkastningen r ca 30 kg mjlk s ska man gra blandningen fr ca 40 kg mjk (30 kg * 1,32). Frn tabellen kan man ocks ltt frst att om man utfodrar alla djur i en grupp r det naturligt att hamna p ca 30 % verutfodring. Man kan ocks se att om delar in djuren i tre grupper s minskar verutfodringen till ca hlften.

Berkning av lmplig energikoncentration

Frn tabell 1 och 2 kan man uppskatt vilken energikoncentration som r lmplig. Nedan fljer tv exempel p hur berkningen kan g till: Exempel 1. Berkning av lmplig energikoncentration En besttning har en rsavkastning p 9 300 kg per ko. A) Vilken energikoncentration br man gra en mix p till denna grd om alla mjlkande djur gr i en grupp och har jmn kalvning ret runt? Mjlkavkastningen i denna grupp br vara lite ver 30 kg per ko (9 300 kg/305 dagar).

Medelavkastningen rknas upp genom att multiplicera med ledfaktorn 1,32 d alla djur gr i en grupp. Resultatet blir att man gr en foderstat fr ca 40 kg mjlk. Energibehovet fr 40 kg mjlk r 280 MJ. Foderintaget berknas med Kg ts = 4,9 + 0,015 * levandevikt + 0,2 * kg ECM frn fregende kapitel. Det blir 22,7 kg ts. Observera att man i detta fall allts rknar p foderintaget p 40 kg mjlk och inte p de 30 kg/ko som djuren faktiskt mjlkar i denna grupp. 280 MJ/22,7 kg ts ger en energikoncentration p 12,3 MJ/kg ts B) Vilken blir energikoncentration i mixerna p till samma grd med dr de mjlkande djuren gr i tv grupper med lika mnga djur i varje, delad huvudsakligen efter mjlkavkastning? Mjlkavkastningen i hgmjlkargruppen r 34 kg och i lgmjlkargruppen och i lgmjlkargruppen 26 kg Medelavkastningen i hgmjlkargruppen multipliceras med ledfaktorn 1,17 (= 40 kg mjlk) och i lgmjlkargruppen med 1,23 (= 32 kg mjlk) Energibehovet fr och foderintaget fr hgmjlkargruppen r detsamma som i exempel A medan det i lgmjlkargruppen blir: Energibehovet fr 32 kg mjlk r 236 MJ. Foderintaget berknas med till 21,0 kg ts. 236 MJ/21,0 kg ts ger en energikoncentration p 11,2 MJ/kg ts

Fullfoder och bete

En nackdel med fullfoder r att det kan vara svrare att ordna betesutfodringen. Det lttaste vid betesdrift i lsdrift, bde med mjlkningsgrop och mjlkningsrobot, r att kunna ge kraftfoder vid mjlkningen. Om s inte r fallet utan allt kraftfoder brukar ges i foderblandningen frekommer ibland att man gr en speciell betesblanding. Detta r inte aktuellt i brjan av betesssongen d betet r mycket sptt och hller nsta samma nringskoncentration som en hgmjlkarmix. D kan man bibehlla den konventionella fodermixen fr utfodring inne och drtill lta djuren beta. Men efterhand som betesgrset kommer i ett mer moget stadium s kommer detta inte att fungera lngre. Det totala foderintaget per dag kommer d att hlla en alltfr lg koncentrationsgrad. I sdana fall frekommer att man gr en sommarmix. En sommarmix r en foderblandning som innehller i princip samma kraftfoder som hgmjlkarblandningen men dr grovfodret r drastiskt reducerad. Tanken r att det grovfoder som saknas i blandningen tar djuren frn betet. Man kan sga att den fodermix djuren d fr frn foderblandaren utgr ett kraftfoder utsptt med en del grovfoder. Det r inget fullfoder dr samtliga foderingr. Rolf Sprndly 7 sept 2003