STIFTELSEN FR VRMETEKNISK FORSKNING

Avgasni ng av mat ar vat t en vi d

t er mi sk j mnvi kt

Gran Dahln
Bo Jacobsson
Hans kesson




















ENERGI TENI K 196


Avgasning av matarvatten
vid termisk jmnvikt
Gran Dahlen, AF-Energikonsult AB
Bo Jacobsson, AF-Energikonsult AB
Hans kesson. AF-Energikonsult AB
STIFTELSEN FR VRMETEKNISK FORSKNING
BOX6405 . 11382 STOCKHOLM' TEL. 08/340980
Augusti 1985
ISSN 0282-3772

I1AF-ENERGIKONSULT
Avgasning av matarvatten
vid termisk jmnvikt
Stockholm 1985-04-01
F-ENERGIKONSULT AB
Avd Energiteknik, Stockholm
Gran Dahl en
Bo Jacobsson
Hans kesson
1
INNEHLL Sid
SAMANFATTNING 2
1. BAKGRUND 3
2. METODIK/INRIKTNING 4
3. BEGRANSNINGAR 7
4. VAD INNEBAR AVGASNING AV MATARVATTEN? 8
5. BEGREPPET TERMISK BALANS I MATARVATTENTANKEN 10
5.1 Begreppet "termisk balans" 10
5.2 Syrets lslighet i vatten 14
5.3 Slutsats fr kap 6 15
6. REFERENSFALLET: pappers och massaindustrin 16
6.1 Beskrivning av processen 16
6.2 Principen fr berkning av verkningsgradsfrndring vid 17
hgre matarvattentemperatur
6.3 Berkningar av pverkan p ekonomiser vid matarvatten- 20
temperatur mellan 100C och 170C
6.4 Konsekvenser av ett 15% hgre kondensatflde till 29
matarvattentank
6.5 Allmnt om luftfrvrmare 31
6.6 Mngden luft vid eldning av olika typer av brnslen 32
6.7 Luftfrvrmning fr att snka kondensattemperatur i 34
befintlig anlggning
7. NGRA PROCESSTEKNISKA LSNINGAR MED KOMMENTARER 38
8. KONSTRUKTIONSFORBATTRINGAR 41
2
SAMMANFATTNING
p uppdrag av Stiftelsen fr Vrmeteknisk forskning har
F-Energikonsult AB genomfrt en studie rrande avgasning vid
termisk jmnvikt i matarvattentanken.
p senare tid har intresset kat fr kondensattervinning,
frmst i energisparande syfte. I vissa fall kan detta ge negativa
effekter p matarvattensystemen d de r dimensionerade fr
ursprungliga driftsfrhllanden. Denna utredning pekar p tv
tnkbara konsekvenser av tervinning av kondensat med svl hgre
temperatur som flde.
l. Avgasningsproblem (fr hg syrehalt i matarvattnet).
2 ~ Verkningsgradsfrsmringar (pga effekter p befintlig ekonomi-
ser).
Fr att klarlgga punkt l belyses inledningsvis de fysikaliska
frhllandena som rder vid avgasning fljt av ett kapitel som
frklarar begreppet termisk jmnvikt.
Fr att knyta berkningarna till ett verkligt fall har en
pappers- och en massaindustri valts ut fr berkningar vilka
redovisas under avsnitt 6.
Genom att terfra kondensat med hgre temperatur och flde gr
man en energibesparing. Vanligen fr man emellertid negativa
fljdverkningar genom t ex hga matarvattentemperaturer till
ekonomisern. Ekonomiska berkningar visar att tgrder p ekono-
misern fr att eliminera frlusterna och hja total verkningsgrad-
en ger payofftider p 2-5 r.
Uppstr problem med avgasningen vid terfring av hett kondensat
r det mycket lmpligt att kyla kondensatet genom vrmevxling
med inkommande luft till pannan. Berkningar visar pS payofftider
p ngra mnader fr sdana installationer.
Studien avslutas med kapitel som behandlar konstruktionsfrbtt-
ringar samt systemskisser som visar p metoder att snka konden-
sattemperaturer s att total verkningsgraden fr processen bibe-
hlls.
..
3
1. BAKGRUND
I mnga processindustrier bl a cellulosaindustrin har man p
senare r brjat tervinna strre mngd kondensat n tidigare.
Dessutom har intresset kat fr att placera energi frn lgvrdig
sekundrvrme i spdvattnet. Att detta r en potential fr
energitervinning i sig r helt klart men det kan ocks fra med
sig en del icke nskvrda effekter a i matarvattentanken.
Normalt avgasas matarvattnet genom llsats av nga till matar-
vattentanken. Vattnet vrms till koktemperatur och en mindre
mngd nga avgr frn tanken, ca 0,5% rknat p spdvattenfldet.
Denna nga vrmevxlas ofta mot spdvattnet som tillfrs matar-
vattentanken.
Genom att det till matarvattentanken terfrda kondensatet kar
i mngd och temperatur, minskar av spdvatten och till-
satsnga. Avgasningen av kondensatet kan drmed bli smre vilket
medfr att syrehalten ger i matarvattnet med korrosionsproblem
som fljd.
I rapporten anvndes "termisk balans" som avser att
beskriva frhllandet i matarvattentanken d man p grund av kad
tervinning av kondensat med hg temperatur ej kan tillstta
ytterligare energi, t ex i av nga fr avgasning, utan att
trycket hjs i tanken kons ans verskrids.
Mnga gnger r temperaturen kondensat hgre n i
matarvattentanken vilket starkt 11 att "termisk balans"
uppns. En lsning vore i princip lgga matarvattentanken p
hgre tryck med detta fr den icke nskade effekten att pannverk-
ningsgraden snks eftersom matarvattnet skall kyla rkgaserna i
ekonomisern. Fr vrigt r det na igtvis nskvrt att finna
lsningar som inte krver installation av nya matarvattentankar.
Det r inte mjligt att kvantifiera hur mycket energi som totalt
skulle kunna sparas om ovanstende problem fick en lsning. En-
sdan berkning skulle krva en separat utredning. Man kan dock
konstatera att problemet r vlbekant inom flera processindustri-
er bl a inom cellulosaindustrin, boardindustrin och wellpappin-
dustrin. Avgasningsproblemet resulterar i ett minskat intresse
fr ytterligare kondensatterfring respektive
dr tervunnen vrme skall placeras i spdvattnet. Ibland spnner
man t ex av heta kondensat bara fr att ner kondensattempera-
turen och drigenom undvika problem i matarvattentanken.
..
4
2. METODIK-INRIKTNING
Rapporten riktar sig till de flesta processindustrier med ngan-
lggning inkluderande panna. ng- och kondensatsystem. Denna
rapport belyser srskilt frhllandena kring matarvattentanken.
Typiska processindustrier r t ex ;
- massa- och pappersindustrin
- boardindustrin
Processerna skiljer sig mycket frn fall till fall och i utred-
ningar av den hr typen r det svrt att gra ansprk p gene-
rella lsningar. Om man dremot betraktar en enskild typindustri
blir bedmningarna mer vlgrundade. Data kan hmtas frn verkliga
anlggningar och olika lsningar inom samma typindustri tl att
jmfras.
I utredningen har en massa- och pappersindustri valts som typ-
industri. Frutsttningarna fr t ex en boardindustri r inte
riktigt desamma, men flera av de principiella resonemangen kan
nd ti 11 mpas ,
I fljande figurer 1-3 visas ngra parametrar som knnetecknar
typindustrin och motsvarande parametrar fr en boardindustri.
Det br ppekas att figurerna utgr exempel frn tv industrier
och givetvis kan variationer frekomma frn fall till fall.
~ Olja
MoP
~ Fos tb lZ2.Zl Lut
ngproduktion/Brnslefrbrukning
For mossa-papper somt boa rdindustri
1.4-
1.3
1.2
1.1
0.9
,......
...
0.8 ... '0
'oc
"",o
0.7
.c'"
3=::::l
o,g
0.6
t;.
0.5
0.4-
0.3
0.2
0.1
O
[Z2) n9a [s::sJ nga
Figur 1 ngproduktion/ brnslefrbrukning
Utfallet av ekonomiska kalkyler vid energitervinning beror
mycket av vilken typ av brnsle som sparas. Massa- och pappers-
industrier med barkverskott (internt brnsle) skapar begrns-
ningar fr investeringstunga brnsl paringstgrder.
-
5
Temperatur p ~ terfrt kondensat
150
140
130
120
110
100
95
90
u
L-
80
..
1:l
70
e
C>
60
50
40
30
20
10
O
MoP
130
Board
Figur 2 Temperatur p terfrt kondensat
terfrt kondensat (procent av n gprod)
100..-------- ----,
90
83
MoP
Board
Figur 3 terfrt kondensat uttryckt i procent av ngproduk-
tionen.
Speciellt mngden och temperaturen p terfrt kondensat till
matarvattentank r viktiga parametrar fr berkningar.
-
6
I de inledande kapitlen i rapporten frklaras vad avgasning av
matarvatten innebr samt belyses med exempel begreppet "termisk
balans".
Drefter fljer ett avsnitt som behandlar referensfallet pappers
och massaindustrin. Inledningsvis beskrivs processen med en
figur. Drefter utfrs berkningar p tv antagna kondensatter-
vinningsgfall:
1.' Kondensat av hgre temperatur Itervinns.
2. Kondensatfldet kar 15%.
Berkningarna under punkt 1 grs fr flera olika temperaturniver
oc.h inverkan pI ekonomisern och drmed verkningsgraden belyses.
Ekonomiska kalkyler redovisas i form av payoff fr olika tempera-
turniver.
Berkningarna under punkt 2 utfrs fr en kad kondensatterfr-
ing p 15% vilken bedmnts vara rimlig.
Slutligen belyses i tre avsnitt mjligheterna att placera vrme
frn hett kondensat i luftfrvrmning. Redovisning av de luft-
flden som r aktuella bde vid trbrnsle och oljeeldning ingr.
Aven hr redovisas ekonomiska kalkyler.
Rapporten avslutas med dels ett avsnitt som behandlar tv stycken
processtekniska kopplingar vilka klarar att hantera hgre konden-
sattemperaturer, och dels ett avsnitt som tar upp ngra konstruk-
tionsfrbttringar som kan vidtas fr att frbttra avgasningen.
Denna behandlar sleds konsekvensen av kondensattervinn-
ing ur tva synvinklar.
1.
terverkan p syrehalten och frhllandena i matarvattentanken
(behandlas i avsnitt 4, 5 och 8).
2. Systemaspekter som t ex terverkan p pann och total verk-
ningsgrader (behandlas i avsnitt 6 och 7).
..
7
-
3. BEGRANSNINGAR
I studien frutstts att tervunnen vrme frn kondensat ej kan
anvndas fr uppvrmning. I processindustrier som boardindustrin
och pappers- och massaindustrin finns i allmnhet strre mngder
av lgvrdig spillvrme, varfr det torde vara mjligt att istl-
let tillvarata denna fr uppvrmningsndaml.
Det frutsetts ocks att inga omfattande konstruktionsfrbtt-
ringar av matarvattentank genomfrs men i det avslutande kapitlet
redovisas ngra praktiska fall dr man genomfrt sdana med
mYcket gott resultat frmst med avseende p avgasningen.
Frgan varifrn i processen det tervunna kondensatet kommer
diskuteras ej, men fljande br ppekas:
- vid fastlggandet av processen har kondensat med mycket hg
temperatur med stor sannolikhet redan tervunnits
- svrt nedsmutsade kondensat fordrar omfattande reningsutrust-
ning och frutsetts ej tervinnas i frsta hand.
..
8
4. VAD INNEBAR AVGASNING AV MATARVATTEN?
Avgasning av matarvatten sker fr att avlgsna det i vattnet
lsta syret samt kolsyran och drmed frhindra korrosion.
Det finns tv principiella metoder fr avgasning:
1. Fysikalisk avgasning
2. Kemisk avgasning
Den fysikaliska avgasningen utfrs vanligen under samtidig upp-
vrmning av vattnet och kallas drfr oftast fr termisk avgas-
ning. Kemisk avgasning sker llsttande av kemikalier,
frmst hydrazin. Det r mycket vanli att man frst bortfr syre
genom termisk avgasning och sedan efterbehandlar p kemisk vg
fr att avlgsna eventuella restsy r.
att n det lge dr
i jmvikt med
landet mellan gas-
d jmvikt.
Lsligheten hos en gas i vatten mot gasens
partialtryck i ver id avgasning bringas
som r syrgasfri eller har myck syrgashalt i kontakt med
syrehaltigt vatten.
Syre d i ngfas och
syrehalterna i respektive
varandra. Denna balanspunkt bestms
halten i ngfas och gashalten i
Gasblsor uppstr nr summan av et fr alla lsta
gaser samt vattennga uppnr eller ger vattentrycket.
Detta kan uppns genom trycksnkning eller temperaturhjning.
Om inte frr s bildas gasblsor nr vattnets temperatur nr kok-
punkten d ngtrycket uppnr vtsketrycket.
I en matarvattentank frgasas vatten frst i avgasaren dr kon-
densat och spdvatten fr rinna p ett antal pltar och dr mta
uppstrmmande ngmngd. Vattnet slutavgasas vid kokningen i
sjlva tanken dr nga tillfrs genom s k tystkokarrr. Efter
denna behandling r restsyrehalten 0,01 mg 02/kg.
..
9
Avgasare
Kond.nt.lI!Jg temperatur
Kondrnut h9temperatur
y y V \1
Anga
Sp3<!vlllen
Matarvatten
Figur 4 Principen fr en matarvattentank med termisk avgasare
(sk kaskadavgasare)
Andra typer av termiska avgasare frekommer men den ovan be-
skrivna r den vanligaste typen.
En annan konstruktionsprincip kan nmnas vid vilken inkommande
vatten finfrdelas i en fjderbelastad sprayventil, formad som en
cylnder och sprutas ut i ngfasen. Ju strre flde och tryck
desto mer ppnar sig ventilen varfr denna konstruktion r
relativt oknslig fr fldesvariationer.
Tystkokarrr r dremot ej lmpade fr stora variationer i
flden. Agrder fr att bibebehlla avgasningen vid skiftande
flden omnmns i kapitlet "Konstruktionsfrbttringar".
-
10
5. BEGREPPET TERMISK BALANS I MATARVATTENTANK
5.1
I fljande avsnitt redogres fr de frhllanden som rder i en
matarvattentank dessutom diskuteras hur man kan n "termisk
balans" i tanken, om ngra energiflden ndras. Fr att klargra
diskussionen s hnvisar vi till nedansende figur (figur 5).
Spdvatten
Avdragen nga
_________
Anga Matarvatten
Figur 5 Matarvattentank

11
Frhllandet mellan energierna p de ingende och utgende fld-
ena i matarvattentanken visas i nedanstende Sankey-diagram ver
processen. Data r hmtade frn ett referensfall men frhllan-
dena kan givetvis vara annorlunda frn fall till fall.
Transmissions-
frluster
Kondensat
Anga
Energiomsttning
matarvattentank
Spd-
~ a t t e n
Avdragen
nga
Figur 6 Sankey-diagram fr matarvattentanken som visar propor-
tion mellan in- och utgende energiflden fr typindu-
strin (massa- och pappersindustrin)
Matarvattentankar r generellt sett mycket vl isolerade varfr
transmissionsfrlusterna vid aktuella temperaturer r sm. Ener-
gtn i avdragen nga r ocks liten (fldet r i storleksordningen
0,5% av spdvattenfldet).
Som framgr av figur 6, utgr terfrt kondensat i detta exempel
det strsta energifldet in till tanken. Okar man mngden konden-
sat minskar spdvattenmngden i motsvarande grad. Vid varje given
driftsituation kommer man att kunna mta ett tryck och en temp-
eratur i matarvattentanken som ligger mycket nra mttnadskurvan
fr vatten drfr att avgasningen sker vid kokning i tanken.
Trycket i tanken regleras genom ngfldet via tystkokarrren.
Matarvattentankar r normalt dimensionerade fr 1 bars undertryck
vilket hllfastighetsmssigt motsvarar 4 bars vertryck, eller
kokpunkten 152C.
12
Vanligtvis ligger driftdata fr tanken p ca 0,2 till 3 bars
vertryck sk tryckavgasning.
Sambandet mellan tryck och temperatur i matarvattentanken vid
mttnadsdata r ej linjrt (figur 7). Vid kad mngd ~ t e r v u n n e t
kondensat av hg temp mste brvrdet fr trycket kas fr att
tillfrlitlig avgasning skall upprtthllas. Det finns sledes
i de flesta fall en marginal att ka arbetstrycket med 1 till
3 bar vid frhjda kondensattemperaturer.
TRYCK
(i bar, absolut)
5..,.-----------#--
Normalt konstruktionstryck
4
3
2
1
I " l ( I
100 110 120 130 140 150 160 170 180
TempCC)
Figur 7 Mttnadsdata fr vatten
I ett normalt ng och kondensatsystem frekommer givetvis till-
flliga och lokala fldessvngningar vilka bl a kondensatcistern-
er tillsammans med samlingsldor skall klara av att utjmna.
Bortsett frn dessa svngningar gller det att klarlgga de sta-
tionra frhllanden som kommer att rda vid kad kondensatter-
fring vilket i sin tur ger underlag fr styrning av tryck och
temperatur i matarvattentanken.
-
13
Bde erforderlig mngd spdvatten och nga till tanken minskar
vid kande flde och temperatur p kondensatet. Spdvattnet som
kan st fr en relativt stor del (enligt figur 6) minskar och
byts mot vatten av hgre entalpi i form av kondensat. Sankey-
diagrammet kan frndras enligt nedan vid kad av
hett kondensat. (Bde flde och temperaturen antas ka med 20%,
jfr figur 6).
Kondensat
Energiomsttning i
Transmissions-
frluster
Matarvatten Avdragen
nga
Figur 8 Sankey-diagram fr matarvattentanken efter det att mass-
flde och temperatur kondensatet kat 20%
kas flde och temperatur ytterligare blir fljden till slut att
den punkt ytterligare energi i form av ej kan till-
sttas pga att temperaturstegringen krver att man upp p ett
icke tilltet tryck i tanken. En "termisk balans" har uppntts.
Tillstter man mindre nga kan avgasnigen frsmras. Tystkokar-
rren r dessutom, tillsammans med tanken, dimensionerade fr
givna driftfall och minskas ngfldet blir konsekvensen frsmrad
frdelning av ngan.
-
14
Diagrammet nedan visar att den teoretiska mngden syre lst i
vatten varierar med temperaturen vid atmosfrstryck, och r noll
vid mttnadsdata, 100 c.
. 14,3
la
mg 02. per 1i ter
Temp.
Figur 9 Lslighetskurva fr O
2
i vatten vid olika temperaturer
(atmosfrtryck)
Syrehalten i vattnet r lg s lnge man ligger p mttnadsdata
ven vid hgre tryck n atmosfrstryck.
Om kondensatet har ett tryck hgre n motsvarande mttnadstemp-
eratur dvs r underkylt kan det innehlla syre. Syre kan lcka in
i t ex packboxar i pumpar. Lckande ventiler r inte samma pro-
blem d kondensatet genast frngs mot omgivningen.
Har kondensatet lg syrehalt ( ~ 0 , 0 1 mg O
2
per kg) kan det fras
direkt in i matarvattentanken. Eftersom trycket dr r lgre
kommer kondensat att frngas. Frfarandet kallas ven att
"spnna av" e11 er IIf1 asha av" kondensatet och bi drar ocks ti 11
avgasningen.
15
"Termisk balans" kan mycket vl uppns d kondensat med strre
flde och hgre temperatur terfrs till matarvattentanken.
Givare och ventiler fr tystkokarrr samt matarvattentanken r
konstruerade fr vissa driftdata och drmed minskar tillfrd
mngd frsknga pga tryck ..och temperaturkni ngen. Resul tatet kan
bli frsmrad avgasning. Ar bara det tillvaratagna kondensatet
relativt syrefritt uppstr inga problem d kondensatet kan
spnnas av direkt under vtskenivn i tanken. Begrnsande faktor-
er r dock tilltet tryck i tanken som normalt ligger p ca 5 bar
absol ut.
Syrefritt kondensat av hgt tryckt och hg temperatur br man
v.ervga att leda tillbaka till pannan direkt utan avgasning
vilket dock stller hga krav p matarvattenpumparna.
Ett annat alternativ r att ngfldet till tanken hlls konstant
och tryck och tepmperatur fr ka upp till konstruktionsdata
genom justering av brvrdena.
Att tillta temperaturer p matarvattnet p 140-150C r allts
mjligt vid normalt konstruktionstryck.
terverkan p pann- och totalverkningsgrader vid matarvattentemp-
eraturer frn 110-170C beskrivs iansnitt 6.3.
-
16
6. REFERENSFALLET PAPPERS OCH MASSAINDUSTRIN
6.1
Typprocessen som studerats framgr av figur 10. Hr har valts att
studera driftfrhllandena kring fastbrnslepannan till vnster
p figuren. Denna eldas med bark och flis till 95% resten, ca 5%,
utgrs av olja. Vid normaldriftfallet produceras 10-15 ton nga
per timme. Temperaturniver och flden framgr av figuren. Det
br ppekas vid senare driftfall har utgende matarvattentempera-
tur legat ca 10C hgre n angivna 109C.
Rkgaser
t
5
EKO SODAPANNA
BARKPANNA
Cirk.- .
vatten
4
3
Ma ta rvat ten
Matarvatten
Spdvatten
Kond. 1
2
Matarvattentank
Anga
IE-- Kond. 3
.....-Kond.4
Figur 10. Principschema ver del av processen
-
17
6.2 Principen fr berkning av verkningsgradsfrndring vid
_
Genom att tervinna kondensat dvs att ka kondensatfldet till
matarvattentanken kommer som tidigare nmnts tryck och temperatur
i tanken normalt inte att stiga eftersom ngfldet till tanken i
allmnhet styr dessa parametrar. Om tryck och temperatur kar
momentant t ex p grund av hgre andel kondensat stryps ngtill-
satsen varvid de i inledningen beskrivna problemen kan uppkomma.
Matarvattentankar har ofta ett konstruktionstryck om ca 5 bar
varfr en mjlig vg r att hlla ngfldet till matarvattentank-
en konstant och drmed tillta tryck och temperaturkning frut-
satt att konstruktionsdata ej verskrids. Berkningarna i
kapitel 6.2 och 6.3 r gjorda med temperaturer upp till 170C men
som nmnts i kapitel 5 ligger grnsen kring 150C. Verknings-
gradens pverkan av att matarvattentemperaturen stiger belyses i
det fljande exemplet.
Som framgr av processchemat i figur 10 blandas matarvattnet med
cirkulationsvattnet varvid man uppnr tillstndet 4 fre ekono-
misern. Lt oss nu anta att temperaturen hos matarvattnet ur
tanken stiger frn 109C till 120C!
t3 = 120C

h3 = 507,9 kJ/kg
m . h + m h =m . h
2 2 334 4
9,4 . 557,6 + 30,2 507,9 = 39,6 h
4
h
4
= 519,7 kJ/kg
t = 120 + 519,7 - 507,9 = 122,8C
4 550,3 - 507,9
Indices hnfrs till de i figur 10 markerade tillstnden.
..
431 = t5 - 122,8
,
383 - 122,8
18
Genom att notera de temperaturer som rder i ekonomisern i ref-
erensdriftfallet kan konstateras att temperaturverkningsgraden
fr matarvattnet r
?t = t s - t
4
=230,6 - 114,4 =0,431
t
g1-
t
4
384 - 114,4
Temperaturverkningsgraden kan fortsttningsvis antas vara kon-
stant inom de temperaturintervaller som hr frekommer. Tempera-
turen efter ekonomisern ts kan d berknas enligt
t = 235 4C
h ~ = 1014,0 kJ/kg
Effektkningen fre ekonomisern blir d ~
m4 ~ h
4
p =39,6 (519,7 - 480,9) . 10-
3
= 0,43 MW
4 36
,
Minskning av effekttillskott frn ekonomisern Pekofs d genom
fljande berkningar:
fre:
.
m4 (hS - h
4)
PekoI = 39,6(993,8 - 480,9) 10-
3
=5.64 MW
3,6
efter:
p = 39,6 (1014,0 - 519,7) . 10-
3
= 5,43 MW
ekoII 3,6
Peko =0,21 MW mindre
-
19
Okningen av den till pannan tillfrda effekten blir
P5 = m. A h
5
p = 39,6 (1014 O - 993,8) 10
3
= 0,22 MW
5 3,6 '
Vi kan hr konstatera att av kningen av effekten till
ekonomisern p 0,43 MW bortfaller 0,21 MW i kade rkgasfrluster.
Nettokningen r sledes 0,22 MW
I referensdriftfallet hade pannan en verkningsgrad enligt fljan-
de:
w - P2 - 23,95 __
'(tot- _d_ -
P
b
27,69
0,865
Om kondensat tervinns som ger matarvattentemperaturen 120C blir
totala verkningsgraden:
W = 23,95 + 0,22 =O873
1 tot 27 69 '
,
Pannverkningsgraden sjunker dremot till
~ p = 23,95 - 0,21 = O 857
{ 27,69 '
-
temperaturer ver 150C svra
20
6.3 Berkningar av pverkan p ekonomiser vid matarvattentemp-
ergtur_IDell lQQo Q ~ b _ 1 Z Q : C _
Detta avsnitt behandlar ekonomiserns frluster, total verknings-
grad, temperaturfrhllanden samt ekonomi vid kande temperatur
p matarvatten fr referensfallet enligt avsnitt 6.2.
Vi tar ej stllning 11 hur temperaturhjningen sker och om
matarvattnet gr till matarvattentanken eller fres frbi denna
fr att sedan blandas med avgasat matarvatten och bilda tempera-
turniver frn 109C till 170C.
Som nmnts i tidigare avsni
att uppn frn
I detta typfall blandas 30,2 ton/tim matarvatten med 9,4 ton/tim
cirkulationsvatten n panna enligt nedanstende figur.
BARKPANNA
Cirk.-
vatten
4
3
Matarvatten
Figur 11 Cirkulationskrets
21
Efter inblandningen i cirkulationskretsen uppns temperaturer
enligt nedanstende tabell.
CIRKULATIONSKRETS (Inblandning av mava)
------------------------------------------------
Flde cirk krets:
Flde mava
Temp cirk.krets :
9.40
3LJl.20
132.00
ton/timme
ton/timme
grad C
Temp Temp
mava mava e.
inblandn
Reterenstall 109.LJl0
120.00
130.00
140.00
15171.1710
160.00
170.017l
114.46
122.85
131Z1 . l ~ - ;
138. Hl
145.73
153.35
16LJl.9B

Tabell 1 Cirkulationskrets
Genom att utfra motsvarande berkningar som i avsnitt 6.2 fr
matarvattentemperaturer upp till 170C erhlls effekter, pann-
verkningsgrader och vrdet av brnslebesparing enligt tabell 2.
Observera att ingende temperaturer till ekonomiser r de temp-
eraturer som uppstr efter inblandning av cirkulationskrets
enligt tabell l, men att matarvattentemperaturen r referens i
alla diagram som fljer .
-
22
LNING AV DATA:
----------------------------------------------------------------------
Mava Effekt Brutto Netto Pann- Total Olje Oljebesp.
temp ti l I f r d VG VG bespar gnm
i eko effekt effekt netto av kond.
------ -------- -------- -------- -------- -------- -------- --------
11219 .l2Il2I l2I.l2Il2I l2I.00 0.865 l2I.865 0 {(I
12121 -0.21 l2I.43 0.22 0.857 0.873 302378 593526
13121 -121.32 121.78 121.46 0.854 l2I.882 62917121 112182312
14121 -0.44 1. 14 0.70 0. 0.890 946120 1582736
150 -0.57 1. 512l 0.93 0.844 0.899 1242833 212l8316l21
16121 -1i'I.7l21 1.86 1. 16 0.84l21 0.907 1534141 2583584
17121 -0.83 2.22 1. 39 l2I.835 l2I.915 182121191 3084l21l218
Tabell 2
Frklaring till tabell 2:
Effektfrlust i eko:
Brutto tillfrd effekt:
Netto tillfrd effekt:
Pann VG:
Total VG:
Oljebespar netto:
Oljebesp gnm terf
Minskad effekt som tas upp ur rk-
gaser relativt 10g0e. (MW)
Den effekt som en hjning av matar-
vattentemperaturen representerar.
(MW) .
Skillnaden mellan de bda ovansten-
de posterna dvs den effekt som
kommer pannan tillgodo. (MW)
Pannverkningsgradens snkning vid
kade rkgasfrluster.
Totalverkningsgradens kning pga
netto tillfrd effekt.
Vrdet (i kronor/r) av att netto
tillfrd effekt kar med kande
matarvattentemperatur vid ojepriset
200 kr/MWh och utnyttjningstid
6000 h.
Berknat enligt ovan men baserat p
den tervunna kondensatmngden utan
rkgasfrluster.
-
23
Fr att jmfra rkgasfrlusterna med netto tillfrd effekt kan
figur 12 studeras. Den negativa stapeln representerar kade rk-
gasfrluster jmfrt med matarvattentemperaturen 1090C. Den posi-
tiva stapel visar netto tillfrd effekt. Genom att investera i en
ny ekonomiser med strre vrmeupptagning skulle man kunna till-
godogra sig all effekt, dvs frluster plus netto tillfrt.
2 . . , . - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - ~
1..39
1.5
0.5
~
~
'-J'
->J
o
..x
d>
4-
'-
hJ
-0.5
-1
-1.5
-2
109 120 130 14-0 150
-0.83
160 170
[Z2] Forluster i EKO
Matarvattentissfrotur
Netto tillfart
Figur 12 Total tillfrd effekt
-
24
Verkningsgrader enligt tabell 2 har plottats i nedanstende
fi qur ,
VERKNINGSGRADER
0.94-
0.93
0.92
0.91
0.9
0.89
C>
>
0.88
0.87
0.86
0.85
0.84-
0.83
109
120
130
140
150
160
170
o Ponnverkni ngsgrad
r
+ Tololverkni ngsgrod
Figur 13 Verkningsgrader
Genom antagande om kostanta flden p bde rkgas och matar-
vattensidan antas k-vrdet vara konstant och drmed
temperaturverkningsgraden.
Samtliga temperaturer kring ekonomisern kan drfr berknas en-
ligt figur 14 och tabell 3.
-
25
Rkgas ut
ur eko
Mava in i eko... ...
Mava ut ur
EKO
in
1 eRo
Figur 14 Ekonomisern
EKONOMISER- Temperaturer och tempverkningsgrader

Temp Temp Temp Temp Temp Tempverk-Tempverk-
kond mava in mava ut rkg. in rkg. ut grad grad
i eko ur eko i eko ur eko mava rk. gas
-------- -------- ...... ------- -------- -------- -------- ---------
Re t . f a I I 11219.12l12l 114 230 384 166 12l.43 13.81
120 123 235 384 172 0.43 13.81
130 239 384 179 121.43 12l.81
140 138 244 384 185 0,43 0,81
15121 146 2/18 38'1 191 tL43 12l.81
16121 153 253 384 197 121.43 13.81
161 257 384 203 17.l.43 0.81
Tabe11 3
Fr att ej frlora effekt genom en n
1660C efter ekonomisern area okas. Totala
ekonomiserytan som erfordras framgr av flgur i5a.
AREA VID NYINSTALLATION AV EKO
5.00.....----------------------
4.00
1.00
170 160 150
1+0 1030
120
0.00
109
Molorvollenlemperolur
Figur 15a Area vid nyinstallation av EKO
26
Bildas skillnaden mellan area och den som redan finns
installerad (1352m
2)
erhlls den area som mste kompletteras fr
att konstant utgende rkgastemperatur fr olika
matarvattentemperaturer (figur 15b).
AREA VrD KOMPLETTERING AV EKO
3.00......-------------------...
2.BO
2.60
2.40
2.20
2.00
120
1:50
140 150 160 170
Matarvattentemperatur
Figur 15b Area vid komplettering av EKO
Det br att k-vrdet i detta typfall r hgt som
45 W/m
2
grad fr ekonomisern. I normala fall ligger k-vrden
30-40 W/m
2
grad C allt beroende p rkgasflden och vatten-
flden.
Antas ett samband fr investeringskostnaden fr ekonomiser som
funktion av arean enligt figur 16 kan pay-off tiden vid olika
matarvattentemperaturer berknas. Priserna r uttryckta i
december 1984 och innefattas av hela ekonomisern inklusive sot-
ningsutrustning.
-
27
Dessa priser har upprknats med en faktor som avser att spegla
installtion och monteringskostnad. Som verslagsvrde r faktorn
50% av investeringen fr stora ekonomisers och 100% vid mindre.
Kurvorna r inte representativa fr riktigt sm ekonoisers
100m
2)
varfr detta intervall angrnsas med en streckad linje.
4-
<,
35
~
'-,
.3
25
Nfil
E"U
,e
'--0
2
om
e:::l
0
0
,--.c
~ 1 -
-....J'
15
05
o 200 4-00 600 800 1lOO 1200 14-0016001800 2000 220024002600
o in kl. montage
Area
+ exkl. mcnt oqe
Figur 16 Kostnader, ekonomiser
28
Med de redogjorda frutsttningarna erhlls pay-off tider, fr
nyinvestering respektive komplettering av ekonomiseryta med
ytterligare ekonomiser enligt nedanstaende figurer. Energispar-
vinsten berknas med ett oljepris p 200 kr/MWh och utnyttjnings-
tid p 6000 h. Kurvan kan skalas upp och ned beroende p det
"topplastbrnsle" resp den utnyttjningstid som antas. Berkning-
arna i detta exempel frutstter att det r just olja som erstts
men som nmnts tidigare kan det vara frgan om trbrnsle med
betydligt lngre pay-off tider som fljd.
9
8
7
e
'I:'
~
5
(;
>. 4-
o
o-
.3
2
170 160 150 11-0 1.30
0-+----.-----,-----,-----,------.;
120
Matarvat lenternperctur
Figur 17 Pay-off tid vid nyinstallation av EKO
9.,---------------------,
8
7
e
.3
170 160 150 11-0 1.30
0+----.----.----,-----.-----1
120
l4atalVattentemperatur
Figur 18 Pay-off tid vid komplettering av EKO
-
29
6.4 Konsekvenser av ett 15% hgre kondensatflde till

Med utgngspunkt frn den problematik som beskrivits tidigare har
konsekvenserna av att det till matarvattentanken terfrda kon-
densatfldet kar med 15% studerats. Procentsiffran r antagen
men har som genomsnitt bedmts som rimlig.
Vi rknar p referensdriftfall
Tillstndsdata matarvattentank
vars data framgr av figur 10.
nga
4,5 b :::
2745,2 kJ/kg
145C
spdvatten
11 b :;::
.0 kJ/kg
60C
kondensat
1 b
hk
:::
398 kJ/kg
95C
matarvatten
2,2b
h
mava
:::::
kJ/kg
125
Anta sledes att vi 15% mer kondensat dvs fldet kar med
15% jmfrt med referensdriftfall . Vrmebalansen fr matar-
vattentanken blir d flj
mkond .
hkond + m . h
.
hspd
1,15 89 . 398 + 6,3 .
,2 + (45 - 0.15
. 89) . 252
:::
h
::
471,5 kJ/kg
140 h
mava
mava
111c
t
:::
mava
(Spdvattenfldet minskar sledes med samma belopp som kondensat-
fl det kar).
Matarvattentemperaturen kar drmed frn 10g0e till 111e.
I det hr fallet inverkar inte det kade kondensatfldet i s hg
grad eftersom kondensatet och spdvattnet ligger tmligen nra
varandra temperaturmssigt.
Vi fr dock en hgre totalverkningsgrad i systemet vilket frut-
stter att vr antagna kning av terfrt kondensat (15%) annars
hade gtt frlorat.
30
Vad r denna verkningsgradskning vrd? Enligt diagrammet L
figur 13 innebr en kning av tmava 109C till 111C en
verkningsgradskning av
0,866 - 0,865 =0,001 0,1%
dvs ganska ringa
0,1% frndring av totalverkningsgraden ger ett energi-
ti 11 skott av
0,001 23,95 . 7000 = 1,70 10
2
MWh
0,1% frndring samt ett oljepris av 200 kr/MWh ger
1,7 . 10
2
. 200 = 39,3 kkr
0,866
i besparing. Alternativet hade varit att tillfra mer
brnsle till exempel olja till ett vrde av 39,3 kkr, fr att
ut motsvarande rliga "mer-energi".
Slutsatsen fr detta exempel r att om vi terfr mer kondensat
till matarvattentanken p bekostnad av spdvattnet kar drigenom
matarvattentemperatur. Detta medfr en smre pannverk-
ningsgrad, i och med att rkgasfrlusterna kar, men en
hgre total verkningsgrad.
Hr r frutsatt att tillfrd ngflde till matarvattentanken r
konstant. Frutsatt r ocks att terfrt kondensatflde inte r
s hgt eller har s hg temperatur att man verskrider tankens
konstruktionsdata. Att tryck och temperatur i tanken kar accep-
teras dock.
Berkningarna visar att en rimlig kning av mngden kondensat i
denna typindustri ej ger ngra dramatiska frndringar av verk-
ningsgraden om man inte antar hgre temperatur p det terfrda
kondensatet.
-
31
6.5
Ett mycket lmpligt stt att spara energi i nganlggningar r
att tillfra spillvrme eller annan energi till frbrnningsluft-
en med s kallad luftfrvrmare.
Energi som placeras i frbrnningsluften utgr netto tillfrd
energi till pannan och innebr att brnsletgngen fr t ex ng-
produktion kommer att reduceras.
Luftfrvrmare kan kopplas in p mnga olika stt dr det vrme-
avgivande mediet kan vara:
-rkagaser
- matarvatten
- cirkulationsvatten
- kondensat
- nga
tervunnen processenergi av annat slag, sekundrvrme mm
Begrnsade faktorer fr den vrmeklla som skall utnyttjas r de
temperaturniver som str till buds och vad de medger fr typ av
vrmevxling.
Det r vanligt att luften vrms frn den temperatur som rder i
omgivningen O-20C, till temperaturniver upp mot 200C, innan
den frs in i pannan.
Det rr sig om en relativt stor temperaturhjning vilket medfr
att det p strre anlggningar frekommer luftvrme i flera steg
Som exempel kan nmnas att man hjer temperaturen i ett frsta
steg frn 20C till 100C med hjlp av nga varefter 200C ns
genom vrmevxling med cirkulationskrets i pannan. Lsningen kan
vid frsta anblicken te sig ngot underligt ur energisparsynpunkt
med anledningen r att cirkulationsvattnet frn pannan drmed
kyls fre inblandning av matarvatten. Fljden blir bttre ut-
nyttjande av ekonomisern d det vrmeupptagande matarvattnet har
lgre temperatur.
..
31
6.5
Ett mycket lmpligt stt att spara energi i nganlggningar r
att tillfra spillvrme eller annan energi till frbrnningsluft-
en med s kallad luftfrvrmare.
Energi som placeras i frbrnningsluften utgr netto tillfrd
energi till pannan och innebr att brnsletgngen fr t ex ng-
produktion kommer att reduceras.
Luftfrvrmare kan kopplas in p mnga olika stt dr det vrme-
avgivande mediet kan vara:
-rkagaser
- matarvatten
- cirkulationsvatten
- kondensat
- nga
tervunnen processenergi av annat slag, sekundrvrme mm
Begrnsade faktorer fr den vrmeklla som skall utnyttjas r de
temperaturniver som str till buds och vad de medger fr typ av
vrmevxling.
Det r vanligt att luften vrms frn den temperatur som rder i
omgivningen 0-20
0
e, till temperaturniver upp mot 200
0
e, innan
den frs in i pannan.
Det rr sig om en relativt stor temperaturhjning vilket medfr
att det p strre anlggningar frekommer luftvrme i flera steg
Som exempel kan nmnas att man hjer temperaturen i ett frsta
steg frn 20
0
e tilll00
0
e med hjlp av nga varefter 200
0
e ns
genom vrmevxling med cirkulationskrets i pannan. Lsningen kan
vid frsta anblicken te sig ngot underligt ur energisparsynpunkt
med anledningen r att cirkulationsvattnet frn pannan drmed
kyls fre inblandning av matarvatten. Fljden blir bttre ut-
nyttjande av ekonomisern d det vrmeupptagande matarvattnet har
lgre temperatur.
..
32
6.6
Fr att kunna berkna den energi som r mjlig att tillfra luft-
en br man klarlgga det stkiometriska luftbehovet fr de olika
brnslen som eldas. Dessutom br aktuellt luftverskott var
knt.
Tabell 4 nedan visar under kolumnen "stkiometrisk luftbehov"
den mngd luft som behvs vid frbrnningen.
"Frbrnni ngsvolym" beskri ver den mngd rkgaser som bil das vi d
frbrnning.
Brnsle
Kol
Olja
Koks
Ved (25% fuk t)
Ved (50% fukt)
Stkiometriskt
luftbehov (nm
3/kg)
7,6
11,2
8,0
3,4
3,3
Frbrnningsvolym
(nm
3/kg)
8,0
12,0
8,1
4,2
4,0
ingsvolym rknat Tabell 4 Stkiometriskt luftbehov
per kg brnsle
Fr att belysa hur man anvnder tabellen ges ett exempel:
Hur stor mngd luft mste tillsttas respektive hur stor mngd
rkgaser fr man per kilo frbrnd olja?
Vid oljefrbrnning anvnds ofta luftverskott p n=50%.
Luftfldet blir drmed ej 11,2 utan 1,5 x 11,2 = 16,8 nm
3/kg.
Fldet har kat med 5,6 m
3
vilka terfinns ifrbrnningsgaserna
som uppgr till totalt: 12,0 + 5,6 = 17,6 nm
3/kg.
p samma stt kan man fr eldning av trbrnsle med 50% fukthalt
rkna fram ett luftflde p ca 5,3 nm
3/kg
vid luftverskottet
60%.
Berkningarna pverkas naturligtvis av vilket antagande man gr
fr luftfaktorn.
Jmfr man eldning av olja med eldning av trbrnsle ser man att
upp mot 3 ggr s stor energi kan placeras i luftfldet in till
oljepannan rknat per kilo brnsle. Fr att kunna gra en riktig
jmfrelse br man rkna om luftfldet baserat p levererad
energi.
-
32
Fr att kunna berkna den energi som r mjlig att tillfra luft-
en br man klarlgga det stkiometriska luftbehovet fr de olika
brnslen som eldas. Dessutom br ak lt luftverskott var
knt.
Tabell 4 nedan visar under kolumnen listkiometrisk luftbehoy"
den mngd luft som behvs vid frbrnningen.
"Frbrnningsvolym" beskriver den mngd rkgaser som bildas vid
frbrnning.
Brnsle
Kol
Olja
Koks
Ved (25% fukt)
Ved (50% fukt)
Stkiometriskt
luftbehoy (nm
3/kg)
7,6
11,2
8,0
3
3,3
Frbrnningsvolym
(nm
3/kg)
8,0
12,0
8,1
4,2
4,0
Tabell 4 Stkiometriskt luftbehov
per kg brnsle
nningsvolym rknat
Fr att belysa hur man anvnder tabellen ett exempel:
Hur stor mngd luft mste tillsttas respektive hur stor mngd
rkgaser fr man per kilo frbrnd olja?
Vid oljefrbrnning anvnds ofta ett luftverskott p n=50%.
Luftfldet blir drmed ej 11,2 utan 1,5 x 11,2 = 16,8 nm
3/kg.
Fldet har kat med 5,6 m
3
vilka terfinns ifrbrnningsgaserna
som uppgr till totalt: 12,0 + 5,6 = 17,6 nm
3/kg.
p samma stt kan man fr eldning av trbrnsle med 50% fukthalt
rkna fram ett luftflde p ca 5,3 nm
3/kg
vid luftverskottet
60%.
Berkningarna pverkas naturligtvis av vilket antagande man gr
fr luftfaktorn.
Jmfr man eldning av olja med eldning av trbrnsle ser man att
upp mot 3 ggr s stor energi kan placeras i luftfldet in till
oljepannan rknat per kilo brnsle. Fr att kunna gra en riktig
jmfrelse br man rkna om luftfldet baserat p levererad
energi.
33
Effektiva vrmevrdet (Hu) fr ved kan ngot frenklat beskrivas
med formeln:
Hu = 19200 - 215 . f
dr f r fukthalten
kJ/kg
Fukthalten 50% p ved ger vrmevrdet 8450 kJ/kg.
Vrmevrdet fr olja E03 r 41400 kJ/kg.
Verkningsgraden fr fastbrnsleeldning i strre anlggningar kan
verslagsmssigt sgas vara ca 80% och fr oljeeldning 90%.
Mngden tillfrd luft per levererad energi enhet genom frbrnning
av ved och olja kan berknas enligt:
Ved:
5,3 ~ 0,78 nm
3/MJ
8.450 x 0,8
Olja: 17,6 = 0,47 nm
3/MJ
41.450 x 0,9
Som framgr av berkningarna i detta exempel behvs vid tr-
brnsleeldning 60-70% strre mngd lu n vid oljeeldning och
potentialen fr att placera vrme frn t ex tervunnet kondensat
i luften r sledes strre i fastbrnsleanlggningar n i olje-
eldade anlggningar om man jmfr dessa vid samma mngd produ-
cerad energi. andra sidan r intresset fr besparing av brnsle
betydligt mindre i t ex barkpannor i pappers- och massaindustrin
dr brnslet normalt r gratis s nr som hanteringskostnader.
6.7
34
kondensattemperaturen i
I referensfallet pappers massaindustrin ser den befintliga
luftfrvrmningen ut som r 19 nedan visar (hnvisning ocks
till figur 10 ti re i ~ ~ r , n n ~ + L ~ n ) .
5
Cirk.-
vatten
4
3
Figur 19 Luftfrvrmni siffror anger temperaturer)
Uppvrmning av luft i
kondenseras vid 148C.
steget sker i dag med nga som
Ponera att kondensat av temperaturen 150C och fldet 7 ton/timme
(dvs ca 5% av totalt matarvattenflde) tervinns. Lmplig avstt-
ning fr detta vrme nns i luftfrvrmningens frsta steg.
Den verfrda effekten i en
rknas:
ntliga ngvrmevxlaren kan be-
P = (2742,9 - 623,2) 2200 = 1,3 MW
3600
35
Anta att en ny vrmevxlare placeras fre den befintliga som med
hjlp av 150 gradigt kondensat klarar att hja lufttemperaturen
frn 20C till 70C.
vertagsmssigt blir verfrd effekt
70 - 20
1,3 =0,74 MW
108 - 20
Uppvrmningen av luften 70C till 108C antas ven fortstt-
ningen ske med
Temperatur p kondensat efter vrmevxling blir:
te = tf - -.p-
mcp
te =150
740
7000
3600
4,18
Antag att k-vrdet p den nya vrmevxlaren ligger 30 W/m
2
c
varfr ndvndig area kommer att vara
A=_P_ = 740. 10
3
kt1'm 30 (58-20)-(150-70)
(
58- 20 )
Ln 150-70
A=437 m
2
-
36
Investeringskostnaden fr luftfrvrmare i prisniv dec 1984
fljer generellt nedanstende kurvor.
Kostnader
.-.:
l uftfrvrmare
450
400
350
300
N
E
250

o
c
200
e

150
100
50
O
O 500
D inkl. rnontoqe
Area
+ exkl. montage
Figur 19 Investeringskostnad fr luftfrvrmare
Kostnaden fr luftfrvrmare p 437 m
2
kommer att uppg till
437 x 405 =108
1
kr.
Anser vi att man ej kan utnyttja den genom kondensatet tervunna
energin p annat stt och dessutom fr problem med avgasningen om
den terfres till matarvattentanken, i enligthet med resonemang
i tidigare kapitel, kan den anses utgra netto tillfrd energi.
Pay-off tiden fr denna installtion kan berknas med antagande om
nedanstende frutsttningar.
- kostnaden fr att tillvarata sjlva kondensatet ej beaktad
- utnyttjningstid 6000 h
- sparad effekt 740 kW
- oljepris 200 kr/MWh
- verkningsgrad 90%
-
37
Pay-off =180000 =0,2 Ar =2,5 mAnader.
O, 740x6000x200
terbetalningstiden kan synas mycket kort och en kostnad fr
ledningar fr att transportera kondensatet br beaktas vid nog-
grannare berkningar.
Studier av verkliga med installationer av luftfrvrmare
ger vid handen att s korta som 2-4 mnader
mycket vl kan om det r olja som sparas.
...
38
7. processtekniska lsningar med kommentarer
I detta avsnitt beskrivs tv processtekniska lsningar som kan
anvndas fr att hantera problemen vid tervinning av hett kon-
densat.
Varje systemlsning inleds med en figur som sedan kommenteras i
den efterfljande texten.

tervinning av hett kondensat.
HET KOND.
HAVA Till
PANNA
SPDV.
NGA
lUF

Figur 20 Atervinning av kondensat med hg temperatur

Systemlsningen enligt figur 20 klarar mycket hett kondensat samt
medger ett lgt arbetstryck i matarvattentanken. Mat-
arvattnet frn tanken pumpas igenom en luftfrvrmare dr vrme
avges till inkommande luft till pannan. Det kylda matarvattnet
tillfrs vrme i nsta vrmevxlare genom kylning av hett kon-
densat. Denna koppling har Nissa frdelar jmfrt med att vrme-
vxla luften direkt mot inkommande kondensat. Frutom kyl effekten
frn inkommande luft s medger kopplingen ven kylning av konden-
satet med matarvatten. Hela konceptet fordrar hga temperatur-
niver p kondensatet (150-180C) samt matarvattentemperaturer
frn tanken p ca 120-125C.
Matarvattenpumpen som sitter efter pannan mste vara dimensio-
nerad fr de hga panntryck som rder. Detta gller ven luft-
frvrmaren. Fr att slippa dimensionera Luf fr s hga tryck
anvnds ofta en s k boosterpump, varmed man pumpar matarvatten i
en separat slinga genom Luf.

z
z
..
-I
CD
Z
UJ
..-
..-
O
co

Figur 21 tervinning av kondensat av olika temperaturer.
Z
UJ
0"-
,..-
'
Bi>
o::
;
o
zUJ
::::>L:
o:: __+-....;a,
UJ:
Vl>
39
..-
:
Z
..-

t--..,
:
Z
I
..-
-I
d--.... >--
e--... >-
t-d
t-z
UJ o

:0
LL
::::>
-I
40
Denna systemskiss behandlar processen i ett vidare perspektiv.
Frutsttningarna r att bde bestr av ett lgtrycks-
och ett mellantrycksnt. Typiska tryckniver fr t ex en massa
och pappersindustri r 0,5 MPa resp 1,0 MPa. Inkommande kondensat
kan indelas i kallt 50-100C varmt 75-125C samt hett 130C.
Det kalla samt varma kondensatet leds direkt in till matarvatten-
tankens kaskadavgasare. Det heta kondensatet leds frst in till
en flashtank dr det sker en trycksnkning varvid spnns av.
Denna nga kan nyttiggras i lgtrycksntet. Frutsttningen r
naturligtvis att det finns ett ngbehov, alternativt att brnsle-
kostnader kan minskas genom att snka ngproduktionen i motsvar-
ande grad. Det kondensat som ej avgr i form av nga kyls genom
trycksnkningen och frngningen i flashtanken och frs sedan
vjdare till en vrmevxlare dr ytterligare kylning sker genom
vrmevxling mot matarvatten.
Bottenblsningen frn pannan som i pappers- och massaindustrin
vanligen har temperaturer kring 250C kan ocks nyttiggras i
processen. Detta sker vanligtvis genom nggenerering i flash-
tankar. Enligt figuren sker avflashning i tv steg s att bde
nga till mellantrycks- och lgtrycksntet produceras. Det ter-
stende vtskefasen vrmevxlas mot inkommande spdvatten till
matarvattentanken. D spdvattnet har lg temperatur (5-10C)
finns ocks avsttning fr sekundrvrme med lgre temperatur
fre vrmevxling mot bottenblsning.
Frgan om avdragsngan eller ska vrmevxlas
frst mot spdvattnet br ocks beaktas. Eventuellt kan ordningen
i figuren kastas om d avdragsngan har hgre entalpi.
41
8. Konstruktionsfrndringar av matarvattentank fr att
frbttra avgasningen
I det fljande kapitlet behandlas versiktligt ngra av de
tgrder som kan vidtas fr att frbttra avgasningen. Enbart
konstruktionsfrndringar av sjlva matarvattentanken och
drtill hrande avgasare behandlas.
Den allra vanligaste typen av avgasare r den s k kaskadav-
gasaren. Avgasaren som vanligen r placerad ovanp matar-
vattencisternen innehller ett antal ovanfr varandra liggande
perforerade pltar. Pltarna har en uppvikt kant. Perforer-
ingen utgrs av hl som exempelvis kan vara 5 mm i diameter.
Antalet hl r s avpassat att allt vatten ska passera genom
hlen istllet fr att rinna ver pltkanten och utgra en
II vat t engar di n
ll
som frsvrar avgasningen (se nedanstende
fi qurl ,
AVDRAGSNGA
SPD-
VATTEN ---.---
t--------..J
KQNDENSAT
----r-............ LAG TEMP
Figur 22 Kaskadavgasare
Kaskadavgasaren r sledes dimensionerad fr bestmda flden
p kondensat, nga och rvatten. Om processen frndras s att
t ex mera kondensat tervinns finns det stor anledning att se
ver avgasarens konstruktionsdata.

42
Det saknas fortfarande tillrckliga kunskaper fr att man
teoretiskt skall kunna berkna avgasningseffekten hos kaskad-
avgasare. Tack vare omfattande dri rfarenheter kan man dock
dimensionera och konstruera avgasare och tystkokarsystem, som
arbetar tillfredsstllande.
Det finns ven andra typer av avgasare. En speciell typ kan
nmnas, vid vilken inkommande nfrdelas genom en
sprayventil och i form aven dimma tas ut i ngfasen.
Denna typ kan emellertid vara li lglastdrift,
eftersom spridningseffekten r av tryckfall och
drmed ocks av fldet.
En vanlig tgrd som visat mycket i vt resultat p syre-
halten i matarvattnet r komplettering av tystkokarrren. Om
erforderlig mngd nga till tanken minskar genom att man t ex
tervinner hetare och syrefriare kondensat kan de dimensione-
rade hlen i tystkokarrren bli stora. Resultatet blir att
ngan bara passerar ut genom ler ngra av de frsta
hlen p varje tystkokarrr. ngen av den mindre mngd-
en nga blir drvid otillfredss lande.
I ett konkret projekt som genomfrts i ett pappersbruk har man
kompletterat ordinarie tystkokarrr med rr som r dimension-
erade fr sm ngflden (se nedans frenklade figur).
Tillsammans med reglerutrustning man kan styra ~ n g a
till valfritt rr har man ntt gott resultat vad det
betrffar syrehalten i matarvattnet. Mtningar visar p att
syrehalten genom denna enkla och kapitalkrvande tgrd
har snkts till 10% av den som rdde fre ombyggnaden.

ANGA
Figur 23 Komplettering av tystkokarrr
-
43
Om den tillfrda mngden nga till tanken minskar blir den
naturliga omrringen i tanken dessutom smre. Fr att erhlla
s! stort utbyte mellan !nga och vatten som mjligt och drmed
god slutavgasning br alltid sugstudsen fr matarvatten sitta
p! motsatt sida om avgasaren (se nedanstende figur). Dessutom
kan tanken frses med s k styrpltar s att man styr intensiv-
kokzonen till omrdet under sjlva avgasaren.
Figur 24 Sugstutsens placering
..
Bil aga l
u
o
o
o
...
o
cc
o
r-;
o
N
o
LO
o
-
Bilaga 2
B E R K N l N G A R P A E K O N O M l S E R
*********************************************************
lNG AV DATA:
----------------------------------------------------------------------
Mava
Effekt
Brutto
Netto
Pann-
Total
OI je
Oljebesp.
temp irlust
tillfrd
tillird
VG
VG
bespar
gnm
i eko
effekt
effekt
netto
av kand.
-------
-------- --------
--------
--------
--------
--------
--------
Ul9






0

-0.21

121.22
121.857
121.873
3137746
593526

-121.32




b43931


-Pl. 44
1.14
121.70
121.849
121.89121
976493
1582736



121.93


1293796
212183160

-0.7121
1.86
1.16
0.84121

161112198
2583584
17121
-121.83
2.22
1.39


1928401
30840L18

KADE FRLUSTER l RKGASERNA
---------------------------------------_._-----------------
TEMP ENTALPl-
UPPT EFFEKT
KaND DIFF
EFFEKT
FRLUST
EKO
EKO
Ul9 . 00

5.64
.IZlPJ


5.43

13121.121121 484.00
5.32
0.32

5.2rlJ
121 .c
461.121121
5.1217
PI.57

4.94
rlJ.7121
170.121"0 437.1210
h.81
121.83
-
EKONOMISER-
Temperaturer
och
tempverkningsgrader
----------------------------------------------------------------------
Temp
Temp
Temp
Temp
Temp
lempverk-Tempverk-
kand mava in mava ut in lit
gracl grad
i eko ur eko i eko ur eko
mava rkgas
-------- --------
--------
--------
-------- -------- --------
':;1 e t . t a I I 109.0L1
114
23V'1
384 1bb 0.43 0.81
120
123
235
172 0.43 0.81
13L1
13'1
239
384
179 li'I.43
138
3A4
185

14b
248
384 191 0.43 0.81
1bV'! 153
753
384 197 0.43 0.81
170
1b1
257
384 203 0.43
CIRKULATIONSKRETS <Inblandning av mava)
---------------------------------------------------------------------
FIMde cirk krets:
Flde mava
Temp cirk.krets :
9.4V'!
3Vl.2Vl
132.V'lV'!
'ton/timme
ton/timme
91' ad C
Temp Temp
mava mava e.
inbJandn
ReterensfaJ I

120.00

14li'1.V'!li'I

1bli'l.(lJ(lJ

.
122.85

138. HI
145.73
153.35
1bli'l.98
---------------------------------------------------------------------
DATA FR TEMPERATUR OCH TRYCK
tryck
temp
entalpi
temp entalpi
temp entalpi
--------
--------
--------
--------
--------
-------- --------
62.1710
.liH1

23171
994.17I171
62.'1'"
120.17I'"
122.85
52'1.'10
235 1"'14."'0
62.00
13L'l." "7
552.t:'l17l
239 H136.17I171
62.llJt:'l
14llJ.t:'l0 593.llJ'1
138.1 \7j
244 1e157. '10
62.1710 636.l7Ifd
145.73
617.l2l17l
2llB
62.0111 16111.1110 679.111111
153.35
650.00
253 11.199.00
17vL 772.00
lM'!.98

257 1120.00
bQH{H'I tim/Ar
2k:H1 k r IMWh
Ars priser med 1.31
utnyttjningstid=
oljepris =
av 1981
frutsttningar:
--------------------------------------------------------------------
Berkningar av ertoderlig area p ekonomiser tr att
kompensera dA mavatemp. stiger
Antag att vi erstter ekon med en ny som klarar
att snka rkgastemp. ti II 165 grader tf"\r 01 ika matarvattentemperaturer
fr en helt ny eko
-------------------------------------------
Frutsttningar:
Rkgastemp
in i
eko:
384 grader
(vid a I I a mava-
RUkgastemp
ut ur eko:
165
grader
temperaturer)
Upptagen
effekt
5.64 MW
K-vrde
r eko:
44.9
W/m7,grad C
Temp
Temp .. Area
lnvest.
invest
invest
Olje
Pay-ott
mava in mava ut
p
kr/m2
krim?
bespar. olja
eko ur eko
114.46
23121
1353
V'1
lSvH1
21212913tJl
VI
riLI2I
122.85
238
1655
"1
15tJlI2I
248312174
28S78tJl
8.7
13121.47
18b2
121
15tJlVl
2793119
438382
6.4
138.1I/J
254
2138
tJl
15"1121
32tJl7231
5.3
lh5.73 261
2533
Vl
15121Vl 38121!IJtJl75
4.8
153.35
21::>9
3171::>
121
15tJltJl
4763944
977486
4.9
16121.98
277
4653
121
15121121
697933-/ 115S6V17
6.121
Antag att vi erstter ekan med en ny sam klarar
att s nk a ti Il lb5 gl'ac12r tr 01 ika mt:ltarvattentemperaturer
Sedan b i I dar v i sk i I I naden me l I an yta i den bet i nt I i ga ekon och d e n
nya. Dv nna yta investet'as f r att undvika ytterligarE? rtlkgasttlrl.
FUrutsl:lttningar:
RkgBstemp in i
eko:
384 grader
<vid a I I a mava-
Rkgastemp ut ur
F.!ko;
11.,5 grader
temperaturer)
Upptagen effekt
5.64 MW
K-vrde fr
eko:
9
W/rr.2Jgrad C
Temp
Temp
Ytter I.
lnvest.
invest.
invest
OI _:e Pay-oft
mava i n mava ut area
kr/m2
kr/m2
nF.!spar. olja
eko LI r eko
eko
11.4.46 23V1
k'l
4vWI1
VI
0 0 0.0
122.85 238
152
V1 55t1682 285780 1 .9

246 329 3178
0 l 438382
2.4
138. Hl
254 563
2592
V'l
606243
2.4
145.73 261
895 1763
k'l
789364 2.0
153.35 269
1428
0 21421349 972486 2.2
160.98 277 2637
V'l 151i'lV1 3954971 11556137
3.4
-------------------------------------------
Kostnader tr en akanomiserinst,1 latinn uttryckt som kr/m2
inklusive. mon t e s e och satningsLJtrustni
n
9 .
m2 k os t n l (kr/rn2) kattn2 (kr/I'l17.) Tn t ko s t n

2V10
40121
bl2lV'l
8V'l12J
HWI13
121110
VI V1
lMH1
18V'lV1
2111L'l1t1
27V1t'1
24l2l0
26e10
413lHl
35111r.1
3t1liH1
2Sl2lVl
2V'lliHi1
15t'1k'l
t.1
l2l
V1
t'I
H
121
H
IZI
-.-------------
lZl
o
121
Ii'l
L1
121
15V'l0
15li11i'l

lS121V'l
15VJV'l
151llV'l

15VJV1
40liH1
350Ql
31tlV'lV'l
25V'l0
2li1V'lV'l
15Ql0
15V'lH
15V'lV'l
15V'l12l
15li1V'l
t51tlV'l
15V'lV1
t5liH1
lSk'lV1
-














Vrmeforsk r ett organ fr industrisamverkan inom vrmeteknisk
Forskning och utveckling. Stiftelsens forskningsprogram r
tillmpningsinriktat och fokuseras p energi- och processindustriernas
behov och problem. Bakom Vrmeforsk str fljande huvudmn:

Kraftverksfreningens utvecklingsstiftelse, VAST
Statens Vattenfallsverk
Studsvik Energiteknik AB
Svenska Cellulosa- och Pappersbruksfreningen/ngpannefreningen
Svenska Gasfreningen
Svenska Vrmeverksfreningen
Tillverkande Industri

Vrmeforsk samarbetar med Statens Rd fr Byggnadsforskning (BFR), Statens
Energiverk och Styrelsen fr Teknisk Utveckling.




















STI FTELSEN FR VRMETEKNI SK FORSKNI NG
BOX 6495 113 82 STOCKHOLM TEL: 08 / 34 09 80