Sei sulla pagina 1di 304

PRONTUARIO DEL

METROLOGO
All’ interno Norme di progetto :
00237 Edizione 2 del 20/05/04
00285 Edizione 3 mod A del 11/05/07
01328 Edizione 7 del 29/10/03
01376 Edizione 4 del 10/12/03
01376/02 Edizione 1 mod A del 19/03/86
01377 Edizione 3 del 10/12/03
Norme ASME

STD 5032 Edizione 5 del 25/10/04


Norma di progetto
00237

TOLLERANZE PER ELEMENTI


SINGOLI STAMPATI IN LAMIERA
TOLLERANZE PER ELEMENTI
00237
SINGOLI STAMPATI IN LAMIERA
normazione Pagina: 1/14
Data: 20/05/2004

---
SUPERVISORE : GIOVANNINI Livio P.P.E. Metodologie Tel. 37715

TFO
GESTORE : RATTALINO G. Battista M.E. -- Tecnologie Stampaggio Tel. 86100

Classe
UTILIZZATORI :
P&PE
B.U.

---
Qualità

Mod.
Suppliers

FINALITÀ DELLA NORMA

2
La presente norma riepiloga tutte le prescrizioni di tolleranza per gli elementi singoli stampati di carroz-
zeria delle attuali norme aziendali richiamate nel documento

Edizione
I valori indicati sono da considerarsi solo in assenza di specifiche prescrizioni sul disegno o su altro
documento tecnico.

GENERALITA’
Qualora necessiti evidenziare una caratteristica funzionalmente importante, la sua tolleranza, anche se
coincidente con quella prescritta dalle presenti norme, deve essere indicata esplicitamente a disegno.

NOTA :La tolleranza di posizione dei profili di piegatura (0.5) è riferita al controllo del singolo pro-
filo rispetto ad una terna di riferimento.
Comunque se il singolo pezzo stampato è soggetto a tolleranze su dimensioni di massima,
il particolare dovrà rispettare anche questa tolleranza generalmente più restrittiva di quella
del singolo profilo.

Modifica Data Descrizione della modifica

= Dic. ’96 Edizione 1 -- Nuova. (AF)

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
A Lug. ’97 Effettuate modifiche redazionali alle pagine: 4, 7 e 8. Modificata nota a pag. 1 sulla
validità della norma. (AF)

= 20/05/04 Edizione 2 -- Rivista completamente. (FD)


RISERVATO

IN CASO DI STAMPA LA COPIA E’ DA RITENERSI NON CONTROLLATA, PERTANTO, E’ NECESSARIO VERIFICARE L’AGGIORNAMENTO NELL’APPOSITO SITO WEB

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE


Pag. 2
00237 Modif.

TOLLERANZE PER ELEMENTI SINGOLI STAMPATI IN LAMIERA


Tolle- Tolleranza
ranza Geometrica
Descrizione Caratteristiche Esempio Grafico
Dimen- ISO/UNI ---
sionale ASME

C D
E C1

Sez. E ---E

0.5*

100% RECYCLED PAPER


Sez. D ---D

0.5*

CARTA RICICLATA 100%


BORDI RISVOLTATI ESTETICI 0.5 0,5
Sez. C---C
0.5*
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

Sez. A ---A
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

0.5*
RISERVATO

0.5*

Sez. C1 ---C1

* costante radiale

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 3
Modif.
00237

TOLLERANZE PER ELEMENTI SINGOLI STAMPATI IN LAMIERA


Tolle- Tolleranza
ranza Geometrica
Descrizione Caratteristiche Esempio Grafico
Dimen- ISO/UNI ---
sionale ASME

C A
B
C1

Sez. A ---A

0.5*
100% RECYCLED PAPER

Sez. B---B

BORDI RISVOLTATI ESTETICI 0.5 0,5


CARTA RICICLATA 100%

0.5*

Sez. C---C e
0.5* C1 ---C1

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

0.5*
RISERVATO

Sez. D ---D

* costante radiale

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 4
00237 Modif.

TOLLERANZE PER ELEMENTI SINGOLI STAMPATI IN LAMIERA


Tolle- Tolleranza
ranza Geometrica
Descrizione Caratteristiche Esempio Grafico
Dimen- ISO/UNI ---
sionale ASME

SEZ. 1 --- 1
0.5*

Baule/Cofano

COFANO da A a D
BAULE Lati in Y da B a C
0.5 0,5
1
Lati in Y 1 A
A D D
1
1

100% RECYCLED PAPER


B C
C B

SEZ. 1 --- 1 (Baule/cofano incassato)


0.5*

CARTA RICICLATA 100%


Profili di
Piegatura SEZ. 2 --- 2 (Cofano avvolgente)
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

COFANO 0.5*
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

BAULE
0.5 0,5
Lati ant./post. 2
in X e Z D
A
da A a B
Lati in x da C a D
2
Lato in Z da E a F
1 1
RISERVATO

B
C

A
D
E

1 1
F
C
B

* costante radiale

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 5
Modif.
00237

TOLLERANZE PER ELEMENTI SINGOLI STAMPATI IN LAMIERA


Tolle- Tolleranza
ranza Geometrica
Descrizione Caratteristiche Esempio Grafico
Dimen- ISO/UNI ---
sionale ASME

D
E

Sez. D ---D

0.5*

BORDI RISVOLTATI ESTETICI 0.5 0,5 0.5* 0.5* Sez. E ---E

0.5*
100% RECYCLED PAPER

0.5*

Sez. C---C
CARTA RICICLATA 100%

Sez. E ---E

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


0.5*
SUPERFICI ESTETICHE 0.5 0,5
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

0.5*

Sez. A ---A
RISERVATO

* costante radiale

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 6
00237 Modif.

TOLLERANZE PER ELEMENTI SINGOLI STAMPATI IN LAMIERA


Tolle- Tolleranza
ranza Geometrica
Descrizione Caratteristiche Esempio Grafico
Dimen- ISO/UNI ---
sionale ASME

0.5*

0.5*

Sez. D ---D

100% RECYCLED PAPER


0.5*

B
SUPERFICI ESTETICHE 0.5 0,5

CARTA RICICLATA 100%


0.5*
Sez. B---B
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

0.5*

0.5*
RISERVATO

Sez. A ---A

0.5*

* costante radiale

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 7
Modif.
00237

TOLLERANZE PER ELEMENTI SINGOLI STAMPATI IN LAMIERA


Tolle- Tolleranza
ranza Geometrica
Descrizione Caratteristiche Esempio Grafico
Dimen- ISO/UNI ---
sionale ASME

0.5*
SUPERFICI ESTETICHE 0.5 0,5

0.5*

Sez. C---C
100% RECYCLED PAPER

B
CARTA RICICLATA 100%

---

Sez. B---B

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
0.8*
BORDI RISVOLTATI NON ESTETICI 0.8

C
RISERVATO

--- 0.8*

0.8*

Sez. C---C

* costante radiale

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 8
00237 Modif.

TOLLERANZE PER ELEMENTI SINGOLI STAMPATI IN LAMIERA


Tolle- Tolleranza
ranza Geometrica
Descrizione Caratteristiche Esempio Grafico
Dimen- ISO/UNI ---
sionale ASME

E
D

Sez. E ---E

Sez. D ---D
---
0.8*

100% RECYCLED PAPER


0.8*

Sez. A ---A

BORDI RISVOLTATI NON ESTETICI 0,8

0.8*

CARTA RICICLATA 100%


C
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

--- 0.8*

Sez. C---C
RISERVATO

* costante radiale

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 9
Modif.
00237

TOLLERANZE PER ELEMENTI SINGOLI STAMPATI IN LAMIERA


Tolle- Tolleranza
ranza Geometrica
Descrizione Caratteristiche Esempio Grafico
Dimen- ISO/UNI ---
sionale ASME

A
0.7*

0.5*
Sez. A ---A
100% RECYCLED PAPER

0.5*

PACCHETTI Sez. B---B


FIANCATE OSSATURE
PARTI MOBILI
0.7*

0.5 ---

0.7*
NOTA : la tolleranza sul pacchetto è da
CARTA RICICLATA 100%

intendersi come correlazione tra


le superfici/profili

Sez. C---C
0.7*

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Sez. D ---D
RISERVATO

0.7*

* costante radiale

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 10
00237 Modif.

TOLLERANZE PER ELEMENTI SINGOLI STAMPATI IN LAMIERA


Tolle- Tolleranza
ranza Geometrica
Descrizione Caratteristiche Esempio Grafico
Dimen- ISO/UNI ---
sionale ASME
C

0.5*

Sez. A ---A

100% RECYCLED PAPER


ALETTE E ZONE Sez. B---B
0.5 0,5
IN ACCOPPIAMENTO
0.5*

CARTA RICICLATA 100%


0.5*
Sez. C---C
0.5*
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

0.5*

* costante radiale

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 11
Modif.
00237

TOLLERANZE PER ELEMENTI SINGOLI STAMPATI IN LAMIERA


Tolle- Tolleranza
ranza Geometrica
Descrizione Caratteristiche Esempio Grafico
Dimen- ISO/UNI ---
sionale ASME
C

Sez. A ---A
100% RECYCLED PAPER

0.8*

SUPERFICI NON ESTETICHE


NON IN ACCOPPIAMENTO Sez. B---B 0.8*
0.8 ---
NOTA : tolleranze specifiche per ritorni
CARTA RICICLATA 100%

elastici quotate a disegno

0.8* 0.8*

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

0.8* Sez. C---C

* costante radiale

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 12
00237 Modif.

TOLLERANZE PER ELEMENTI SINGOLI STAMPATI IN LAMIERA


Tolle- Tolleranza
ranza Geometrica
Descrizione Caratteristiche Esempio Grafico
Dimen- ISO/UNI ---
sionale ASME

A
ALETTE RISVOLTATE
1 ---
DI IRRIGIDIMENTO

Sez. A ---A

1*

100% RECYCLED PAPER


0.5
OSSATURE
INTERESSATE
0.5 ---
A GRAFFATURA
Fuori sporgenze
Sporgenza

CARTA RICICLATA 100%


Ossatura

OSSATURE
INTERESSATE 0
---
A GRAFFATURA -- 0.5
Profili di Su sporgenze
Rifilatura 0 ---0.5
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

0.8
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Aletta
esterna

RITEGNO
0.8 ---
GUARNIZIONI
2 (Nominale) Aletta
interna

0.8
RISERVATO

* costante radiale

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 13
Modif.
00237

TOLLERANZE PER ELEMENTI SINGOLI STAMPATI IN LAMIERA


Tolle- Tolleranza
ranza Geometrica
Descrizione Caratteristiche Esempio Grafico
Dimen- ISO/UNI ---
sionale ASME

0.8

1,3 (nominale)L
ZONE BRASATE 0.8 ---

Profili di
Rifilatura
L Partenza tangenza raggio

1

RESTANTI CASI 1 ---

INTERESSATE A
100% RECYCLED PAPER

GRAFFATURA
(RASTREMATE V. Norma
--- h
0,5
RAGGI MEDI E 00216
RIDOTTI)
h 2,5÷6 mm

INTERESSATE A
V. Norma
GRAFFATURA 00216
--- h
0,7
h ≥8 mm
CARTA RICICLATA 100%

PER ALTRI CASI


CON V. Norma +2
--- h 0
h 3,5÷10 mm 00216
(es.: irrigidimento)

Rivestimento
Dimensioni PER ALETTE CON
Alette h >3,5 mm

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


(es.: Ossatura 0.8 --- Ossatura
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
cofano sede sigil-
lante) h
0,8

PER ALTRI CASI h


1
CON
1 ---
h ≥10 mm
(es.: Padiglione)
RISERVATO

0.8

RITEGNO V. Norma
---
GUARNIZIONE 00217

0.8

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 14
00237 Modif.

TOLLERANZE PER ELEMENTI SINGOLI STAMPATI IN LAMIERA


Tolle- Tolleranza
ranza Geometrica
Descrizione Caratteristiche Esempio Grafico
Dimen- ISO/UNI ---
sionale ASME

Rivestimento +0.5*

POSIZIONE BUGNE/PIANI +0,5


---
ZONA SIGILLANTE -- 1 Ossatura

---1*

+0,5 R. Secondario
Per graffatura +0,2 ---
Coniato
RAGGI Importante e/o +1
(R) ---
interesse estetico 0

+2 R. Graffatura
Secondario --- R. Importante
0

100% RECYCLED PAPER


TOLLERANZE
DI POSIZIONE

POSI- Per Fori di Classe R/A


ZIONE utilizzati come riferi- V. Norma
menti in operazioni Ø 0,4
ASSE E 00285
DIMEN- successive
SIONE
DELLE
Per Fori

CARTA RICICLATA 100%


V. Norma
FORA- Ø1
di Classe A 01328
TURE

Per Fori V. Norma x


Ø2
di Classe B 01328

* costante radiale
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

N.B.: La tolleranza sulla quota di correlazione tra fori deve essere sempre indicata a disegno
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

NOTE
" E’ una tolleranza di forma e non di posizione. Per tutte le caratteristiche non incluse fare riferimento
alle norme Fiat 00223 e 01376/02 .
" Per indicazioni a disegno fare riferimento alle Norma Fiat 01376 e ISO 1101, UNI 7226/01 e
ASME 14.5 .
RISERVATO

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Norma di progetto
00285

CLASSIFICAZIONE ,
INDICAZIONE A DISEGNO E
COSTRUZIONE DEI PUNTI DI
RIFERIMENTO PER
L’ ASSEMBLAGGIO, LA MISURA E
LA COSTRUZIONE DEL VEICOLO
E DEI SUOI COMPONENTI
CLASSIFICAZIONE, INDICAZIONE A NORMA DI
Fiat Group DISEGNO E COSTRUZIONE DEI PUNTI PROGETTO
Automobiles DI RIFERIMENTO PER L’ASSEMBLAG-
GIO, LA MISURA E LA COSTRUZIONE 00285
normazione DEL VEICOLO E DEI SUOI
COMPONENTI
Pagina: 1/18
Data: 11/05/2007

---
Ente SUPERVISORE : E.D. Metodologie

TFO
Ente GESTORE : Manufacturing Tecnologie

Classe
UTILIZZATORI :
P&PE

A
B.U.
Qualità

Mod.
Suppliers

FINALITÀ DELLA NORMA

3
Definire la classificazione, la funzione e l’identificazione a disegno dei punti di riferimento del veicolo e
dei loro derivati commerciali.

Edizione
Definire le caratteristiche dimensionali e le tolleranze di fori, asole e superfici su scocca per riferimenti
primari e complementari.

Modifica Data Descrizione della modifica

= 19/06/03 Edizione 1 -- Nuova. (Annulla e Sostituisce le Norme 00219, 00220 e 00221). (FD)
A 12/09/03 Modificato § 2.2.2 ed aggiunto §§ 6 e 7 . (FD)

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.
= 27/08/04 Edizione 2 -- Aggiunto § 2.4 . Modificato Prospetto 4 e §§ 2, 2.2.1 e 2.2.2. (FD)

= 19/01/07 Edizione 3 -- Modificato § 5.1 e titolo ai §§ 6 e 7 . (FD)


A 11/05/07 Variato riferimento normativo da Norma 00218 a 07243 ai §§ 2.1, 2.1.1 e 2.2.1 .(FD) IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

IN CASO DI STAMPA LA COPIA E’ DA RITENERSI NON CONTROLLATA, PERTANTO, E’ NECESSARIO VERIFICARE L’AGGIORNAMENTO NELL’APPOSITO SITO WEB

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE


Pag. 2
00285 Modif.

1
GENERALITÀ

Scopo dei punti di riferimento (fori o superfici) è quello di consentire un corretto posizionamento del com-
ponente o della scocca completa, al fine della sua costruzione, assemblaggio e controllo dimensionale
(sia in produzione che in assistenza).

I punti di riferimento si suddividono in: primari (§ 2.1), complementari (§ 2.2) ed ausiliari (§ 2.3).

Qualora la scelta tra due riferimenti possibili sia indifferente, il riferimento più importante sarà:
-- sul lato destro
-- il più basso
-- quello anteriore.

Qualora il riferimento sia un foro, ricavato da un elemento di lamiera stampata, il suo asse dovrà essere
parallelo alla direzione di stampaggio o inclinato di un angolo “α” definito sugli standard, in mancanza dei
quali deve essere : --3 ≤ α ≤ 3 .

La presente norma ha altresì lo scopo di definire il tipo di esecuzione e le dimensioni dei fori/asole e relative
tolleranze utilizzati come riferimenti primari e complementari.

Qualora non sia possibile utilizzare fori/asole, le caratteristiche delle superfici e dei profili da utilizzare per
materializzare su carrozzeria i punti di riferimento primari e complementari, sono definite al § 2.1 della
presente.

2
INDIVIDUAZIONE DEI PUNTI DI RIFERIMENTO, PRIMARI, COMPLEMENTARI ED AUSILIARI

Per ogni vettura di nuova progettazione, in anticipo rispetto alla progettazione dell’attrezzatura, ed in colla-
borazione con le tecnologie interessate dalle quali si dovrà ottenere visto di approvazione, devono essere
emessi dall’U.T. Progettazione un complessivo schematico generale od una serie di schemi che riportano
i principali gruppi di scomposizione fisica della scocca e, per ciascuno di essi, la posizione dei punti di
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.

riferimento per il collaudo e per il posizionamento nell’attrezzatura e la terna orientata degli assi cui sono
riferiti; i disegni costruttivi dei pezzi sui quali sono ricavati i riferimenti saranno richiamati mediante le ri-
spettive matricole.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 3
Fiat Group Automobiles Modif.
00285

2.1
Punti di riferimento PRIMARI
I punti di riferimento primari sono tre, materializzati nella parte inferiore della scocca (fori e superfici), di
cui due sulla parte anteriore ed uno sulla parte posteriore, riferiti al sistema di riferimento tridimensionale
(Norma 07243) in modo da renderlo solidale alla scocca; essi sono definiti dall’Ente progettativo in collabo-
razione con le tecnologie interessate e Qualità Manufacturing.
Possono essere utilizzati per la misurazione della scocca completa, che viene posizionata nel sistema
di riferimento tridimensionale per mezzo di questi tre punti. Possono essere inoltre utilizzati per definire
la relazione esistente tra il piano di appoggio (terreno) ed il veicolo nelle differenti condizioni di carico.
Devono essere impiegati come riferimenti per il componente al quale appartengono.
La saldatura non deve interessare l’area di appoggio.
Su ogni singolo punto primario devono poter insistere almeno i 2/3 del peso totale della vettura in ordine
di marcia.
I punti di riferimento primari, salvo impedimento contrario, si devono materializzare sulla scocca con fori/
asole o superfici riportate ai §§ 4 e 5 .
Devono essere definiti come indicato nei punti seguenti e devono essere utilizzati preferibilmente i dia-
metri 16,3 mm e 25,4 mm.

2.1.1
Individuazione su disegno
In Fig. 1 è riportato il simbolo da utilizzare per individuare sul disegno i punti di riferimento primari neces-
sari al corretto posizionamento del componente o della scocca completa, al fine della sua costruzione,
assemblaggio e controllo dimensionale.

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.
Fig. 1

IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A


Il simbolo deve essere completato con la inscrizione delle lettere X e/o Y e/o Z che vincolano la posizione
del punto rispetto al sistema di riferimento tridimensionale (Norma 07243) .
Qui è riportato un esempio di designazione di un punto di riferimento primario vincolato rispetto agli assi
X e Z (Fig. 2):

X=
Ø “d” R --- Norma 00285

Y=
RISERVATO

Z=

Fig. 2

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 4
00285 Modif.

2.1.2
Superfici utilizzate per costruire i riferimenti
Le superfici utilizzate per costruire i punti di riferimento primari devono sempre essere piane ed orizzonta-
li.
La tolleranza di planarità ammessa è di 0,2 mm.
L’area non deve essere inferiore a 1100 mm2.
La superficie che costituisce il punto di riferimento primario è individuata a disegno con un contorno
tratto---punto (Fig. 3) e con il simbolo di cui al § 2.1.1 .

Fig. 3
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Fiat Group Automobiles
Pag.
Modif.
5

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


SCHEMA DI INDIVIDUAZIONE DEI PUNTI PRIMARI
00285

RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.
RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A. 00285
Pag.
Modif.
6

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


SCHEMA DI INDIVIDUAZIONE DEI PUNTI PRIMARI
Pag. 7
Fiat Group Automobiles Modif.
00285

2.2
Punti di riferimento COMPLEMENTARI
Sono punti, materializzati sul componente con fori, asole o superfici, riferiti al sistema di riferimento tridi-
mensionale, che hanno lo scopo di consentire un corretto posizionamento del componente al fine della
sua costruzione, assemblaggio e controllo dimensionale.
I punti devono essere scelti tenendo in evidenza che, nel flusso produttivo, le misurazioni devono essere
eseguite con lo scopo primario di controllare se il componente formato in una stazione è idoneo ad essere
montato in quella successiva.
Le zone da controllare a questo scopo sono quelle nelle quali il componente sarà unito ad altri elementi
nella successiva operazione.
In tal modo si assegna al mezzo di controllo (MDC) una doppia funzione:

a) di controllo che il componente venga fornito in condizioni di tolleranza tali, nelle parti di accoppiamen-
to, da poter essere sicuramente accettato dalle attrezzature successive, senza compromettere il rit-
mo di produzione,

b) di controllo del componente al fine di una messa a punto dell’attrezzatura che lo forma.

A tale scopo è necessario che i riferimenti e le chiusure dei mezzi di controllo (MDC) siano nella medesima
posizione di quelli impiegati nell’attrezzatura successiva nel ciclo di fabbricazione.
Ogni riferimento deve essere mantenuto, nelle successive operazioni di assemblaggio, fin quando risulti
tecnicamente utile e possibile mantenerlo.
Ogni foro di riferimento primario deve sempre essere indicato nei suoi sottogruppi/elementi, con il sim-
bolo identificativo del primario anche se è utilizzato come riferimento “complementare”.
I punti di riferimento complementari, salvo impedimento contrario, si devono materializzare sulla scocca
con fori/asole o superfici riportate ai §§ 4 e 5 utilizzando preferibilmente i diametri contrassegnati con
un’asterisco (*) e sono rappresentati a disegno come indicato nei punti seguenti.

2.2.1
Individuazione su disegno
In Fig. 4 è riportato il simbolo da utilizzare per individuare sul disegno i punti di riferimento complementari

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.
necessari al corretto posizionamento del componente o della scocca completa, al fine della sua costru-
zione, assemblaggio e controllo dimensionale.
4
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
12
5 min.

Fig. 4
RISERVATO

Il simbolo deve essere completato con la inscrizione delle lettere X e/o Y e/o Z che vincolano la posizione
del punto rispetto al sistema di riferimento tridimensionale (Norma 07243).
Qui è riportato un esempio di designazione di un punto di riferimento primario vincolato rispetto agli assi
X e Z (Fig. 5):
Norma 00285
∅ “d” R---

X=
Y=
Z=

Fig. 5

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 8
00285 Modif.

2.2.2
Superfici utilizzate per costruire i riferimenti
Le superfici ed i profili dei componenti di carrozzeria utilizzati per materializzare i punti di riferimento
complementari/ausiliari devono essere, per quanto possibile, superfici piane o profili rettilinei.
La tolleranza di planarità ammessa è di 0,2 mm.
La superficie che costituisce punto di riferimento complementare/ausiliario viene individuata a
disegno con un contorno tratto -- punto delimitante un’area non superiore a 10×20 mm; mentre
il profilo viene individuato con una linea tratto -- punto affiancata alla linea dello stesso profilo
(Fig. 6). Per entrambi i casi, superficie e profilo, sono individuati con il simbolo di cui ai §§ 2.2.1
e 2.3.1 così come esemplificato in Fig. 6 .

Riferimento in vista
Riferimento in vista
Riferimento in vista

Riferimento in vista

Fig. 6
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 9
Fiat Group Automobiles Modif.
00285

2.3
Punti di riferimento AUSILIARI
Sono quei punti che si rendono necessari per posizionare il componente sulla MDC o sull’attrezzatura,
quando non siano sufficienti i punti primari e complementari.
Questi riferimenti ausiliari sono indispensabili per componenti di grandi dimensioni o contenenti parti facil-
mente deformabili.
Nella fase di controllo dovranno essere specificati quali punti possono essere bloccati o quali solo usati
come appoggio specificando a fianco del simbolo le coordinate e l’indicazione di solo contenimento.
I punti di riferimento ausiliari, salvo impedimento contrario, si devono materializzare sulla scocca come
appoggi o contenimenti e sono rappresentati a disegno come indicato nei punti seguenti.

2.3.1
Individuazione su disegno
Devono essere contrassegnati con il simbolo indicato in Fig. 7
12
solo i punti di riferimento ausiliari necessari per assicurare l’uni-
vocità del posizionamento del componente o della scocca com-

5
pleta su calibro ed attrezzatura.

5 min.
Qualora il punto di riferimento primario o complementare, per

5
particolari esigenze, sia riferito ad altro sistema tridimensionale,
il simbolo che lo individua dovrà essere completato con le lettere
Fig. 7
munite di apice (X’ e/o Y’ e/o Z’).

2.3.2
Superfici utilizzate per costruire i riferimenti
Vedere § 2.2.2 .

2.4
Indicazioni a Disegno dei Punti di Riferimento
N.B. : --- Per ogni punto di riferimento deve essere eseguita la relativa sezione.

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.
--- Ogni punto di riferimento deve riportare le tre coordinate per la sua corretta posizione.

2.4.1

IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A


Definizione Punti di riferimento su elemento sciolto
Nei limiti concessi dalla forma dell’elemento, la localizzazione del punto di X = 500
riferimento deve essere determinata in modo che almeno due delle tre XY Y = 615
coordinate sia un numero intero. La condizione ottimale si ottiene avendo Z = 215,45
delle coordinate determinate con un passo di 5 mm (Fig. 8).
Fig. 8
2.4.2
RISERVATO

Definizione Punti di riferimento utilizzati per controllo


Quando viene definito che un punto di riferimento è utilizzabile anche come
sistema di azzeramento per il controllo dell’elemento (sia elemento sciolto
che sottogruppo o complessivo), questo deve essere riportato grafica- X = 500
mente sul disegno aggiungendo un asterisco (Fig. 9).
Sopra il cartiglio del disegno dovrà essere riportata la dicitura “I punti indivi-
* XY Y = 615
Z = 215,45
duati con il simbolo suddetto servono per il controllo”.
Nei casi in cui per motivi tecnici si renda necessario definire un Punto di Fig. 9
riferimento specifico solo per il controllo.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 10
00285 Modif.

2.4.3
Definizione Punto di riferimento su elemento Completo
Nel caso di sottogruppo formato da più elementi sciolti i punti di riferimento riportati su di esso devono
essere esclusivamente quelli degli elementi sciolti necessari per il vincolo dei medesimi nella fase di
assemblaggio dell’elemento completo. Dovranno riportare l’identificativo dell’elemento di apparte-
nenza, in esteso, o come riferimento della tabella caricamenti.

X = 500
X “Elemento B” Y = 615
Z = 215,45

X = 500
XY “Elemento A” Y = 615
Z = 215,45

Se per motivi tecnici risultasse necessario definire uno o più punti di riferimento specifici per la riferimen-
tazione di un sottogruppo (pertanto non comuni con quelli sciolti), procedere come descritto al § 2.4.1
aggiungendo l’indicazione dell’elemento di appartenenza.

X = 500
XY Y = 615
Z = 215,45

“Elemento C Completo”

Per definire dei punti di riferimento da utilizzare per il controllo, vale quanto espresso al § 2.4.2 .

2.4.4
Definizione Punto di riferimento su Complessivo
Nel caso di complessivo formato da più elementi sciolti e sottogruppi i punti di riferimento riportati su
di esso devono essere esclusivamente quelli degli elementi sciolti e sottogruppi necessari per il vincolo
dei medesimi nella fase di assemblaggio del complessivo, dovranno riportare l’identificativo dell’ele-
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.

mento di appartenenza, in esteso, o come riferimento della tabella caricamenti.

X = 500
X
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

“Elemento B” Y = 615
Z = 215,45

X = 500
XY “Elemento A” Y = 615
Z = 215,45
RISERVATO

Se per motivi tecnici risultasse necessario definire uno o più punti di riferimento specifici per la riferimen-
tazione del complessivo (pertanto non comuni con quelli sciolti), procedere come descritto al § 2.4.1
aggiungendo l’indicazione dell’elemento di appartenenza.

X = 500
XY Y = 615
Z = 215,45

“Elemento E Complessivo”

Per definire dei punti di riferimento da utilizzare per il controllo, vale quanto espresso al § 2.4.2 .

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 11
Fiat Group Automobiles Modif.
00285

3
CARATTERISTICHE DI CONTROLLO/PROGETTO
Le caratteristiche di controllo/progetto riportate nel presente punto, valgono per tutti i tipi di fori di riferi-
mento Primari e Complementari: Fori Tondi, Asole e Fori Quadri.

D La bavatura ammessa sulla faccia uscita punzone max. 0.5 mm

D La dimensione dei fori di riferimento deve rientrare tra le caratteristiche chiave

D I riferimenti di un elemento/complessivo non possono essere due fori ma sempre foro e asola per
evitare tensionamenti ed incastri

D I fori di riferimento dei seguenti elementi:


---Puntone --- Pavimento centrale
---Pedana cruscotto --- Pavimento posteriore
---Cruscotto superiore --- Longheroni laterali
---Cruscotto inferiore --- Rivestimento posteriore
---Longheroni posteriori --- Rivestimento esterno fiancata

devono essere tranciati a 90o±1o rispetto alla superficie e giacere su piani paralleli ai reticoli.

Eventuali deroghe e/o violazioni alla norma dovranno essere gestite secondo la procedura 07200.

Per gli elementi sopra elencati, se in violazione, necessita riportare a disegno l’inclinazione dell’asse di
stampaggio, la posizione della superficie interessata rispetto al reticolo e la dimensione reale del foro.
Tali informazioni consentono la realizzazione di perni di riferimento attrezzatura adeguati ai fori realizzati.

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 12
00285 Modif.

4
FORI TONDI DI CARROZZERIA “CLASSE R” (RIFERIMENTI PRIMARI E COMPLEMENTARI)

4.1
Caratteristiche dimensionali
Le caratteristiche dimensionali sono specificate in Fig. 10 e prospetto 1.

d Fig. 10

Prospetto 1

DIMENSIONE FORO DIMENSIONE PERNO


d di riferimento lastratura
Nom. Toll. (Classe R) Nom. Toll.
6.2 6.05
6.7 (*) 6.55
7.2 7.05
8.2 (*) 8.05
9.2 9.05
10.2 (*) 10.05
11.3 11.15
12.3 (*) 12.15
14.3 ± 0.1 14.15 ± 0.01
16.3 (*) 16.15
18.3 18.15
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.

20.4 (*) 20.25


22.4 22.25
25.4 (*) 25.25
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

30.4 (*) 30.25


35.4 35.25
40.4 40.25
(*) : Diametri consigliati

NOTA :Per fori primari su lamiera con spessori inferiori a 1,5 mm è consigliabile l’utilizzo di fori risvoltati
RISERVATO

con risvolto min. di 2 mm.

hmin. = 2 mm

4.2
Caratteristiche di controllo/progetto
Valgono le prescrizioni riportate al § 3 .

NOTA :Eventuali deroghe e/o violazioni alla norma dovranno essere gestite secondo la procedura
07200.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 13
Fiat Group Automobiles Modif.
00285

4.3
Indicazioni a disegno
Sulla linea di quota (o suo prolungamento) del diametro del foro devono essere riportate nell’ordine:
il simbolo “Ø”, la dimensione del diametro “d”, la lettera che identifica la classe di tolleranza e separato
da un trattino “---” il riferimento alla presente norma.

Esempio di indicazione a disegno


Foro tondo con diametro d = 10,2 mm e classe di tolleranza R:
Ø 10,2 R -- Norma 00285

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 14
00285 Modif.

5
ASOLE DI CARROZZERIA “CLASSE R” (RIFERIMENTI PRIMARI E COMPLEMENTARI)

5.1
Caratteristiche dimensionali
Le caratteristiche dimensionali sono specificate in Fig. 11 e prospetto 2.

Fig. 11 Utilizzo a 2 vie Utilizzo a 4 vie

Prospetto 2

DIMENSIONE ASOLA DIMENSIONE PERNO


axb di riferimento lastratura
Toll. (Classe R)
Nom
Nom. Nom
Nom. Toll
Toll.
a b
Utilizzo a 2 vie
6.7 x 10.2 (*) 6.55
7.2 x 11.3 7.05
8.2 x 12.3 (*) 8.05
10.2 x 14.3 10.05
12.3 x 18.3 (*) 12.15
14.3 x 20.3 +2 14.15
± 0.1
01 ± 0.01
0 01
16.3 x 22.4 (*) 0 16.15
18.3 x 24.4 18.15
20.4 x 26.4 (*) 20.25
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.

22.4 x 28.4 22.25


25.4 x 31.4 (*) 25.25
30.4 x 40.4 (*) 30.25
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Utilizzo a 4 vie
6.7 x 10.2 (*) 6.55 x 10.05
7.2 x 11.3 7.05 x 11.15
8.2 x 12.3 (*) 8.05 x 12.15
10.2 x 14.3 10.05 x 14.15
12.3 x 18.3 (*) 12.15 x 18.15
14.3 x 20.3 14.15 x 20.15
RISERVATO

± 0.1
01 ± 0.1
01 ± 0.01
0 01
16.3 x 22.4 (*) 16.15 x 22.25
18.3 x 24.4 18.15 x 24.25
20.4 x 26.4 (*) 20.25 x 26.25
22.4 x 28.4 22.25 x 28.25
25.4 x 31.4 (*) 25.25 x 31.25
30.4 x 40.4 (*) 30.25 x 40.25
(*) : Diametri consigliati

NOTA :Per fori primari su lamiera con spessori inferiori a 1,5 mm è consigliabile l’utilizzo di fori risvoltati
con risvolto min. di 2 mm.
hmin. = 2 mm

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 15
Fiat Group Automobiles Modif.
00285

5.2
Caratteristiche di controllo/progetto
Ved. § 4.2 .

5.3
Indicazioni a disegno
Sulla linea di riferimento che termina con una freccia sul contorno dell’asola devono essere riportate
nell’ordine: la dicitura “Asola”, tra parentesi la dimensione maggiore “b”, il segno “x” e la dimensione
minore “a”, dopo le parentesi la classe di tolleranza (riferita alla dimensione “a”) e separato da un trattino
“---” il riferimento alla presente norma.
Esempio di indicazione a disegno
Asola con dimensioni b=10.2 , a=6.2 mm e classe di tolleranza R:
Asola (10.2 x 6.2) R -- Norma 00285

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 16
00285 Modif.

6
FORI TONDI DI CARROZZERIA “CLASSE ASKF” (RIFERIMENTI PRIMARI E COMPLEMENTARI) --
PER MODELLI NUOVI IN COMUNE CON GM/OPEL
6.1
Caratteristiche dimensionali
Le caratteristiche dimensionali sono specificate in Fig. 12 e prospetto 3 ---

d Fig. 12

Prospetto 3

DIMENSIONE FORO DIMENSIONE PERNO


d di riferimento lastratura
Nom. Toll. (Classe ASKF) Nom. Toll.
8.1 8
10.1 10
13.1 13
14.1 14
16.1 16
18.1 +0.1
+0 1 18 +0 0
+0.0
---0
---0.0
0 ---0
---0.01
01
20.1 20
25.1 25
30.1 30
35.1 35
40.1 40
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.

NOTA :Per fori primari su lamiera con spessori inferiori a 1,5 mm è consigliabile l’utilizzo di fori risvoltati
con risvolto min. di 2 mm.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

hmin. = 2 mm

6.2
Caratteristiche di controllo/progetto
Valgono le prescrizioni riportate al § 3 .

NOTA :Eventuali deroghe e/o violazioni alla norma dovranno essere gestite secondo la procedura
RISERVATO

07200.

6.3
Indicazioni a disegno
Sulla linea di quota (o suo prolungamento) del diametro del foro devono essere riportate nell’ordine:
il simbolo “Ø”, la dimensione del diametro “d”, la lettera che identifica la classe di tolleranza e separato
da un trattino “---” il riferimento alla presente norma.

Esempio di indicazione a disegno


Foro tondo con diametro d = 10,1 mm e classe di tolleranza ASKF:
Ø 10,1 ASKF -- Norma 00285

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 17
Fiat Group Automobiles Modif.
00285

7
ASOLE DI CARROZZERIA “CLASSE ASKF” (RIFERIMENTI PRIMARI E COMPLEMENTARI) -- PER
MODELLI NUOVI IN COMUNE CON GM/OPEL

7.1
Caratteristiche dimensionali
Le caratteristiche dimensionali sono specificate in Fig. 13 e prospetto 4.

Utilizzo a 2 vie Utilizzo a 4 vie

b
Fig. 13

Prospetto 4

DIMENSIONE ASOLA DIMENSIONE PERNO


axb di riferimento lastratura
Toll. (Classe ASKF)
Nom
Nom. Nom
Nom. Toll
Toll.
a b
Utilizzo a 2 vie
8.1 x 9.7 8
10.1 x 13.7 10
13.1 x 16.7 (*) +0.1 +0.5 13 +0.0
16.1 x 19.7 ---0.0 ---0.0 16 ---0.01
20.1 x 23.7 20

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.
25.1 x 39.7 25
Utilizzo a 4 vie

IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A


8.1 x 10.1 8 x 10
10.1 x 14.1 10 x 14
13.1 x 17.1 (*) +0.1 +0.1 13 x 17* +0.0
16.1 x 20.1 ---0.0 ---0.0 16 x 20 ---0.01
20.1 x 24.1 20 x 24
25.1 x 40.1 25 x 40
RISERVATO

NOTA :Per fori primari su lamiera con spessori inferiori a 1,5 mm è consigliabile l’utilizzo di fori risvoltati
con risvolto min. di 2 mm.

hmin. = 2 mm

(*) Valori richiesti da Fiat in sostituzione alle specifiche ASKF OPEL; da condividere per utilizzo su progetti comuni.
I valori originali richiesti sulle specifiche ASKF sono 13.1×15.7 per l’asola a due vie e di 13.1×16.1 per l’asola
a 4 vie con perno 13×16 .

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 18
00285 Modif.

7.2
Caratteristiche di controllo/progetto
Ved. § 4.2 .

7.3
Indicazioni a disegno
Sulla linea di riferimento che termina con una freccia sul contorno dell’asola devono essere riportate
nell’ordine: la dicitura “Asola”, tra parentesi la dimensione maggiore “b”, il segno “x” e la dimensione
minore “a”, dopo le parentesi la classe di tolleranza (riferita alla dimensione “a”) e separato da un trattino
“---” il riferimento alla presente norma.
Esempio di indicazione a disegno
Asola con dimensioni b=13.7 , a=10.1 mm e classe di tolleranza ASKF:
Asola (13.7 x 10.1) ASKF -- Norma 00285
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT GROUP AUTOMOBILES S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Norma di progetto
01328

FORI DI CARROZZERIA
DIMENSIONI NOMINALI E
TOLLERANZE PRESCRITTE
FORI DI CARROZZERIA
DIMENSIONI NOMINALI E
01328
TOLLERANZE PRESCRITTE
normazione Pagina: 1/7
Data: 29/10/2003

---
SUPERVISORE: GIOVANNINI Livio P.P.E. Metodologia Tel. 011.0037715

TFO
GESTORE: BARONCELLI Cesare B.U. FIAT/LANCIA Manufacturing Tel. 011.0035728

Classe
FINALITÀ DELLA NORMA
Definire le dimensioni nominali preferenziali e le relative tolleranze dei fori di carrozzeria utilizzati nella

---
costruzione degli autoveicoli.
Nella presente norma sono previste due classi di precisione per le forature:

Mod.
Classe A --- Fori di particolare importanza dimensionale destinati ad accoppiamenti con componenti
vari (blocchetti, elementi di fissaggio, dadi e viti con gabbia, ecc.)

7
Classe B --- Fori di scarsa importanza dimensionale (passaggio cavi, elettrodi per saldature, scoli,
ecc.)

Edizione
NOTE: Qualora siano necessarie tolleranze diverse da quelle prescritte dalla presente norma,
queste dovranno essere indicate a disegno.
Dimensioni e tolleranze dei FORI e ASOLE, per riferimenti primari e complementari di car-
rozzeria, vedere la norma 00285.

Normativa di riferimento
Le tolleranze dei fori di Classe A fanno riferimento a quanto prescritto nella Norma UNI EN 28286---2.
I fori tondi di carrozzeria fanno riferimento allo “Scostamento fondamentale” C con grado di tolleranza
13 (Norma UNI EN 28286 Parte 2).
I fori quadri e le asole di carrozzeria fanno riferimento allo “Scostamento fondamentale” H con grado
di tolleranza 13 (Norma UNI EN 28286 Parte 2).

Modifica Data Descrizione della modifica

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
= 15/10/87 Edizione 4 --- Ristrutturata dall’edizione precedente con aggiunta delle di
mensioni (12x16) e (16x20) per le asole di carrozzeria (Era
ediz. 3). (AF)

= Giu. ’92 Edizione 5 --- Aggiunto punto 6: dimensioni limite dei fori esagonali per
l’alloggiamento dei rivetti esagonali filettati.
Aggiunto scalamenti: (10x14) e (14x18) per le asole. (AF)

= 16/12/99 Edizione 6 --- Agginto: Nota a pagina 1, Gestore, Supervisore e Utilizzatori.


(AF)

= 29/10/03 Edizione 7 --- Variato Supervisore, Gestore e richiamo alla norma nelle NOTE a
pag. 1 . Aggiunto § “Normativa di riferimento” . (FD)
RISERVATO

IN CASO DI STAMPA LA COPIA E’ DA RITENERSI NON CONTROLLATA, PERTANTO, E’ NECESSARIO VERIFICARE L’AGGIORNAMENTO NELL’APPOSITO SITO WEB

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE


Pag. 2
01328 Modif.

1
FORI TONDI DI CARROZZERIA L (Di classe A oppure B)

1.1
Caratteristiche dimensionali
Le caratteristiche dimensionali sono specificate in figura 1 e prospetto 1.

Figura 1

Prospetto 1
d d
Scostamento limite Scostamento limite
Nom
Nom. Nom
Nom.
Classe A Classe A
Classe B Classe B
(C13) (C13)
2 +0,200 11
2,5 +0,060 12
3 13 +0,365
(3,3) +1 14 +0,095
3,5 +0,250 0 16
4 +0,070 18
(5) 20
6 (22)
6,5 25 +0,440
+0 440 +2
+0 110
+0,110 0
7 (28)
8 +0,300
+0 300 +2 30
+0 080
+0,080 0
9 35 +0,510
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

10 40 +0,120
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

45 +0,520
50 +0,130
55 +0,600
60 +0,140
1.2
Indicazione a disegno
RISERVATO

Sulla linea di quota (o suo prolungamento) del diametro del foro devono essere riportate nell’ordine:
Il simbolo “ 4 ”, la dimensione del diametro (d) , la lettera che identifica la classe di tolleranza e
separato da un trattino (---) il riferimento alla presente norma.
Esempio di indicazione a disegno
Foro tondo con diametro d = 10 di classe A :
4 10A -- Norma 01328

_____________________________________________
L Per la criticità esecutiva nello stampaggio, evitare fori di diametro < 6.
( ) Dimensioni possibilmente da evitare.
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE
Pag. 3
Modif.
01328
2
FORI QUADRI DI CARROZZERIA L (Di classe A oppure B)

2.1
Caratteristiche dimensionali
Le caratteristiche dimensionali sono specificate in figura 2 e prospetto 2.

Figura 2

Prospetto 1

a R
Scostamenti limite Scostamenti limite
Classe A
Nom. Classe B Nom. Classe A Classe B
(H13)
(5) +0,180 +1
6 +0 0
7
8 +0,220
9 +0
10 1 ¦ 0,1
, ¦ 0,1
,
11 +2
0
12
13 +0,270
+0 270
+0
14

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
16

2.2
Indicazione a disegno
Sulla linea di quota (o sul suo prolungamento) della dimensione del foro devono essere riportate
nell’ordine: Il simbolo , la dimensione del lato (a), la lettera che identifica la classe
di tolleranza e separato da un trattino ( --- ) il riferimento alla presente norma.
RISERVATO

Esempio di indicazione a disegno


Foro quadro con dimensione a = 10 di classe A :
10A -- Norma 01328

_____________________________________________
L Per la criticità esecutiva nello stampaggio, evitare fori di diametro < 6.
( ) Dimensioni possibilmente da evitare.
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE
Pag. 4
01328 Modif.

3
ASOLE DI CARROZZERIA (Di classe A oppure B)
3.1
Caratteristiche dimensionali :
Le caratteristiche dimensionali sono specificate in figura 3 e prospetto 3.

a Figura 3

Prospetto 3

a b
Scostamenti limite Scostamenti limite
Classe A Classe A
Nom. Classe B Nom. Classe B
(H13) (H13)
4,5 8
5 +0,180
+0 180 +1 10
+0 0 +0,220
6 9 +0
7 10
7 12
8 14 +0,270
+0,220
+0 220
8 16 +0
+0
10 14
+0,330
10 20 +2
+0
0
+2 +0,270
12 16
0 +0
13 +0,270
02 0 18
+0 +0,330
+0 330
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

14 18
+0
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

16 20
20 40
20 +0,330 50 +0,390
25 +0 40 +0
30 50

3.2
RISERVATO

Indicazione a disegno
Sulla linea di riferimento che termina con una freccia sul contorno dell’asola devono essere riportate
nell’ordine: La dicitura ”Asola”, tra parentesi la dimensione maggiore (b), il segno ”x” e la dimensione
minore (a), dopo le parentesi la classe di tolleranza (unica per tutte le caratteristiche : ) e separato
da un trattino (---) il riferimento alla presente norma.
Esempio di indicazione a disegno
Asola con dimensioni b = 10 , a = 7 e classe di tolleranza A :
Asola (10 x 7) A -- Norma 01328
_____________________________________________
: Quando la direzione di tranciatura non è perpendicolare al piano dell’elemento da tranciare si
possono verificare variazioni dimensionali dell’asola; in questo caso le tolleranze dovranno es-
sere valutate dal progettista ed indicate a disegno.
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE
Pag. 5
Modif.
01328
4
FORI TONDI CON INTAGLIO (È prevista una sola classe di tolleranza)

4.1
Caratteristiche dimensionali
Le caratteristiche dimensionali sono specificate in figura 4 e prospetto 4.

a d Figura 4

Prospetto 4

d a b R
Scostam. Scostam. Scostam. Scostam.
Nom. Nom. Nom. Nom.
limite limite limite limite
7 +0,25 5,5 +0,25 12,5 +0,25
1 ¦ 0,1
01
9 +0 6,5 +0 15,5 +0

4.2
Indicazione a disegno
Sulla linea di riferimento che termina con una freccia sul contorno dell’asola devono essere riportate
nell’ordine: La dicitura ”Foro con intaglio”, il simbolo ” 4 ” , la dimensione del diametro (d) , tra
parentesi la dimensione maggiore (b), il segno ”x” e la dimensione minore (a) e dopo le parentesi
separato da un trattino (---) il riferimento alla presente norma.
Esempio di indicazione a disegno
Foro con intaglio con d = 9 , b = 15,5 ed a = 6,5 :

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


Foro con intaglio 4 9 (15,5 x 6,5) -- Norma 01328
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 6
01328 Modif.

5
FORI RETTANGOLARI DI CARROZZERIA (Di classe A oppure B)

5.1
Caratteristiche dimensionali :
Le caratteristiche dimensionali sono specificate in figura 5 e prospetto 5.

a Figura 5

Prospetto 5

a b R
Scostamenti limite Scostamenti limite Scostamenti limite
Classe A Classe A Classe A
Nom. Classe B Nom. Classe B Nom. Classe B
(H13) (H13) (H13)
4,5 8
5 +0,180
+0 180 +1 10
+0 0 +0,220
6 9 +0
7 10
7 12
8 +0,220
+0 220 14 +0,270
+0 270
+0 +0
8 16 +2
1 ¦ 0,1
01 ¦ 0,5
05
10 20 0
+2 +0,330
+0 330
+0,270 0 +0
13 18
+0
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

20 40
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

20 +0,330 50 +0,390
25 +0 40 +0
30 50

5.2
Indicazione a disegno
Sulla linea di riferimento che termina con una freccia sul contorno del foro rettangolare devono essere
RISERVATO

riportate nell’ordine: La dicitura ”Foro rettangolare”, tra parentesi la dimensione maggiore (b), il
segno ”x” e la dimensione minore (a) , dopo le parentesi la classe di tolleranza (unica per tutte
le caratteristiche : ) e separato da un trattino (---) il riferimento alla presente norma.
Esempio di indicazione a disegno
Foro rettangolare con dimensioni b = 12 , a = 7, di classe B :
Foro rettangolare (12 x 7) -- Norma 01328

_____________________________________________
: Quando la direzione di tranciatura non è perpendicolare al piano dell’elemento da tranciare si
possono verificare variazioni dimensionali del foro; in questo caso le tolleranze dovranno esse-
re valutate dal progettista ed indicate a disegno.
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE
Pag. 7
Modif.
01328
6
FORI ESAGONALI DI CARROZZERIA (È prevista una sola classe di tolleranza)

6.1
Caratteristiche dimensionali
Le caratteristiche dimensionali sono specificate in figura 6 e prospetto 6.

Figura 6

Prospetto 6

a
Scostamenti limite Rmax.
Nom.
(C13)
5 +0,250
6 +0,070
0 30
0,30
7 +0,300
9 +0,080
11 +0,365
0 40
0,40
13 +0,095

6.2
Indicazione a disegno

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


Sulla linea di riferimento che termina con una freccia sul contorno del foro esagonale devono essere
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
riportate nell’ordine: La dicitura ”Foro esagono” , la dimensione (a) e separato da un trattino (---)
il riferimento alla presente norma.
Esempio di indicazione a disegno
Foro esagono con dimensione a = 9:
Foro esagono 9 -- Norma 01328
RISERVATO

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Norma di progetto
01376

SIMBOLOGIA DELLE
TOLLERANZE GEOMETRICHE SUI
DISEGNI TECNICI E DEI
RIFERIMENTI E SISTEMI DI
RIFERIMENTO UTILIZZATI
NORMA DI
SIMBOLOGIA DELLE TOLLERANZE PROGETTO
GEOMETRICHE SUI DISEGNI TECNICI
E DEI RIFERIMENTI E SISTEMI DI
01376
normazione RIFERIMENTO UTILIZZATI
Pagina: 1/45
Data: 10/12/2003

---
TFO
SUPERVISORE : GIOVANNINI Livio P.P.E. Metodologie Tel. 37715

Classe
GESTORE : BABBONE Carmine M.S.P. Elasis S.C.p.A. Tel. +39 081 9695096

---
Mod.
FINALITÀ DELLA NORMA

4
Definire la simbologia e le indicazioni relative all’indicazione sui disegni tecnici delle tolleranze di forma,
orientamento, posizione e oscillazione. Dare inoltre le definizioni di tali tolleranze geometriche.

Edizione
Modifica Data Descrizione della modifica

= Gen. ’87 Edizione 3 -- Completamente ristrutturata (era Ed. 2) (AF)

= 10/12/03 Edizione 4 -- Accorpato nella presente norma la 01376/05 . (FD)

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

IN CASO DI STAMPA LA COPIA E’ DA RITENERSI NON CONTROLLATA, PERTANTO, E’ NECESSARIO VERIFICARE L’AGGIORNAMENTO NELL’APPOSITO SITO WEB

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

1
Pag. 2
01376 Modif.

SOMMARIO

1. CONDIZIONI GENERALI pag. 2


2. PROPORZIONAMENTO “ 2
3. SEGNI GRAFICI “ 3
4. RIQUADRO DELLE TOLLERANZE “ 4
5. ELEMENTI CON INDICAZIONE DI TOLLERANZA “ 6
6. ZONE DI TOLLERANZA “ 7
7. INDICAZIONE DEI RIFERIMENTI E DEI SISTEMI DI RIFERIMENTI “ 8
8. PRESCRIZIONI RESTRITTIVE “ 11
9. DETERMINAZIONE DEI RIFERIMENTI “ 12
10. APPLICAZIONE DEI RIFERIMENTI “ 14
11. RIFERIMENTI PARZIALI “ 16
12. SISTEMA DI RIFERIMENTI IN TRE PIANI “ 20
13. GRUPPI DI ELEMENTI FORMANTI DEI RIFERIMENTI “ 21
14. DIMENSIONI TEORICAMENTE ESATTE “ 22
15. ZONA DI TOLLERANZA PROIETTATA “ 22
16. CONDIZIONE DI MASSIMO MATERIALE “ 23
17. DEFINIZIONI DELLE TOLLERANZE “ 23
18. DEFINIZIONI DETTAGLIATE DELLE TOLLERANZE “ 24

Appendice nazionale “ 41

1
CONDIZIONI GENERALI
1.1
Le scritture associate ai segni grafici devono essere conformi alle regole della Norma 07264 .

1.2
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Si raccomanda che, su uno stesso disegno, l’altezza, la grossezza dei tratti e il tipo di scrittura associato
ai segni grafici siano uguali a quelli utilizzati per la quotatura e le altre indicazioni sul disegno

2
PROPORZIONAMENTO
Esempi di segni e riquadri da utilizzare sono illustrati nei Prospetti I e II .
Le configurazioni sono tracciate su una griglia avente una luce uguale alla grossezza di linea.
RISERVATO

La forma dei caratteri inscritti non è sempre indicata; in ogni caso essa deve seguire le indicazioni della
Norma 07264 .
E’ inteso che :
-- i riquadri devono sempre avere forma quadrata o rettangolare ;
-- i segni grafici per l’indicazione delle tolleranze ed i segni grafici aggiuntivi devono essere tracciati sempre
conformemente ai Prospetti di pag. 3 .

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

2
Pag. 3
Modif.
01376

3
SEGNI GRAFICI
Prospetto I --- Segni grafici per caratteristiche oggetto di tolleranze

Elementi e tolleranze Caratteristica oggetto di tolleranza Segno grafico Riferimento


Rettilineità 19.1

Planarità 19.2
Elementi
singoli Circolarità 19.3
Tolleranze
di forma Cilindricità 19.4

Elementi Forma di una linea qualunque 19.5


singoli od
associati Forma di una superficie qualunque 19.6

Parallelismo 19.7
Tolleranze di
orientamento Perpendicolarità 19.8

Inclinazione 19.9

Localizzazione 19.10
Elementi
associati Tolleranze di
Concentricità e coassialità 19.11
posizione
p
Simmetria 19.12

Oscillazione circolare 19.13


Tolleranze di
oscillazione
Oscillazione totale 19.14

Prospetto II --- Segni grafici complementari

Descrizione Segno grafico Riferimento

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


diretta 5 IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Indicazione di elemento
con tolleranza A
mediante lettera 6.4

diretta
Indicazione dell’elemento
dell elemento 7
RISERVATO

di riferimento A A
mediante lettera

∅2 UNI ISO
Riferimento parziale
A1 5459

Dimensione teoricamente esatta 50 15

Zona di tolleranza proiettata P 16

Condizione di massimo materiale M 17

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

3
Pag. 4
01376 Modif.

4
RIQUADRO DELLE TOLLERANZE

4.1
Le indicazioni necessarie sulle tolleranze devono essere inscritte in un riquadro rettangolare diviso in due
o più caselle (fig. 1, 2 e 3). Queste caselle contengono, da sinistra a destra, nell’ordine seguente:
--- il segno grafico della caratteristica oggetto di tolleranza;
--- il valore della tolleranza nell’unità di misura usata per le dimensioni lineari. Questo valore è preceduto
dal segno ∅ se la zona di tolleranza è circolare o cilindrica;
--- se necessario, la o le lettere che individuano l’elemento o gli elementi di riferimento (vedere 2 e 3).

0,1 0,1 A ∅ 0,1 A C B

Fig. 1 Fig. 2 Fig. 3

4.2
Le eventuali annotazioni relative alla tolleranza, per esempio “6 fori”, “4 superficie” o “6 x” devono essere
scritte sopra il riquadro (vedere fig. 4 e 5).

6 fori 6x

∅ 0,1 ∅ 0,1

Fig. 4 Fig. 5
4.3
Le indicazioni che caratterizzano la forma dell’elemento all’interno della tolleranza devono essere riporta-
te vicino al riquadro e possono essere unite allo stesso mediante una linea di richiamo (vedere fig. 6 e
7).

non convesso
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

0,3 non convesso 0,1 A

Fig. 6 Fig. 7

4.4
Se è necessario prescrivere più di una tolleranza geometrica su uno stesso elemento, le indicazioni rela-
tive devono essere riportate in riquadri sovrapposti come indicato in fig. 8 .
RISERVATO

0,01
0,06 B

Fig. 8

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

4
Pag. 5
Modif.
01376

PROSPETTO III --- Caratteri tipo A


(ved. Norma 01301)

CARATTERISTICA DIMENSIONI RACCOMANDATE

Altezza del riquadro H* (mm) 7 10 14 20 28 40

Altezza dei caratteri h* (mm) 3,5 5 7 10 14 20

Diametro D** (mm) 14 20 28 40 56 80

Grossezza di linea d (mm) 0,25 0,35 0,5 0,7 1 1,4

PROSPETTO IV --- Caratteri tipo B


(ved. Norma 01301)

CARATTERISTICA DIMENSIONI RACCOMANDATE

Altezza del riquadro H* (mm) 5 7 10 14 20 28 40

Altezza dei caratteri h* (mm) 2,5 3,5 5 7 10 14 20

Diametro D** (mm) 10 14 20 28 40 56 80

Grossezza di linea d (mm) 0,25 0,35 0,5 0,7 1 1,4 2

* Se occorre inscrivere una tolleranza aggiuntiva in un riquadro inferiore (ved. norma 01376), aumentare
questa altezza in funzione delle altezze delle iscrizioni.
** Si riferisce al diametro del riferimento parziale (UNI ISO 5459) nel Prospetto II

Le larghezze raccomandate dei riquadri sono le seguenti:


--- prima casella, uguale all’altezza del riquadro H;
--- seconda casella, secondo la lunghezza delle iscrizioni;

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
--- terza e susseguenti caselle, se richieste, secondo la larghezza della lettera (o delle lettere) di riferi-
mento.

L’interspazio tra i tratti verticali delle caselle e le iscrizioni non deve essere minore di due volte la grossez-
za di linea e, in ogni caso, non minore di 0,7 mm.

N.B. : i valori raccomandati nei Prospetti III e IV sono da utilizzare solo in caso di inserimento tolleranze
RISERVATO

su disegni cartacei o per l’utilizzo di cad non codificati .

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

5
Pag. 6
01376 Modif.

5
ELEMENTI CON INDICAZIONE DI TOLLERANZA
Il riquadro viene unito all’elemento oggetto di tolleranza con una linea di richiamo terminante con una frec-
cia:

--- sul contorno dell’elemento o su una linea di prolungamento del contorno (ma chiaramente staccata
dalla linea di misura) quando la tolleranza si applica ad una linea o ad una superficie (ved. fig. 9 e 10)
:

Fig. 10
Fig. 9

--- sul prolungamento della linea di misura, quando la tolleranza si applica all’asse o al piano mediano
della parte quotata (ved. fig. da 11 a 13):

Fig. 11 Fig. 12 Fig. 13

--- sull’asse quando la tolleranza si applica all’asse o al piano mediano di tutti gli elementi che hanno in
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

comune quell’asse o piano mediano (ved. fig. da 14 a 16):


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

Fig. 14 Fig. 15 Fig. 16

NOTA: L’applicazione di una tolleranza al contorno di un cilindro o al suo asse oppure all’elemento sim-
metrico o al suo piano di simmetria, dipende dalle esigenze funzionali.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

6
Pag. 7
Modif.
01376

6
ZONE DI TOLLERANZA

6.1
L’ampiezza della zona di tolleranza è nella direzione indicata dalla freccia della linea di richiamo che uni-
sce il riquadro all’elemento affetto da tolleranza, salvo il caso in cui il valore della tolleranza è preceduto
dal segno ∅ (vedere fig. 17 e 18).

0,1 A 0,1 A

A Fig. 17 A
Fig. 18

6.2
In generale, la direzione della zona di tolleranza è perpendicolare alla geometria specifica dell’elemento
affetto da tolleranza (vedere fig. 19 e 20).

0,1 A

Fig. 20

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


A
Fig. 19
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

6.3
Quando si desidera prescrivere una direzione diversa da quella perpendicolare alla geometria speci---
fica dell’elemento, tale direzione deve essere indicata (vedere fig. 21 e 22).

0,1 A
RISERVATO

Fig. 21 Fig. 22

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

7
Pag. 8
01376 Modif.

6.4
Zone di tolleranze singole, aventi lo stesso valore, applicate a più elementi separati, possono essere
indicate come illustrate dalle fig. 23 e 24 .
3xA
0,1
0,1
A
A A

Fig. 23 Fig. 24

6.5
Quando in una stessa zona di tolleranza devono rientrare più elementi separati, l’indicazione a disegno deve
essere completata con le parole “zona comune” riportata sopra il riquadro (vedere fig. 25 e 26).
3xA
zona comune zona comune
0,1
0,1
A A A

Fig. 25 Fig. 26

7
INDICAZIONE DEI RIFERIMENTI E DEI SISTEMI DI RIFERIMENTI
7.1
Simboli dei riferimenti

7.1.1
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

Triangolo del riferimento


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

I riferimenti sono indicati da una linea continua che termina con un triangolo pieno o vuoto (vedere fig. 27).

7.1.2
Lettera di riferimento
Per l’identificazione di un riferimento, una lettera maiuscola è inscritta in un riquadro unito al triangolo
del riferimento (vedere fig. 28).
RISERVATO

Se il riquadro di tolleranza può essere unito, in maniera semplice e chiara, al riferimento da una linea
continua, la lettera per il riferimento può essere omessa (vedere ISO 1101).

A A

Fig. 27 Fig. 28

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

8
Pag. 9
Modif.
01376

7.2
Riferimento e sistemi di riferimenti, indicati nel riquadro di tolleranza
Un riferimento può essere stabilito da uno o più elementi. I metodi seguenti devono utilizzarsi secondo
l’applicazione.

7.2.1
Riferimento costituito da un unico elemento
Allorchè il riferimento è costituito da un unico elemento, esso è indicato da una sola lettera nella terza
casella del riquadro di tolleranza (vedere fig. 29).

∅ 0,1 A
Fig. 29
7.2.2
Riferimento comune costituito da due elementi
Allorchè il riferimento comune è costituito da due elementi, esso è indicato da due lettere separate da
un tratto d’unione nella terza casella del riquadro di tolleranza (vedere fig. 30 e 31).

∅ 0,01 A --- B
Fig. 30

∅ 0,05 A --- B A ∅ 0,025 A --- B B

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Fig. 31

∅ 0,01 A --- B
RISERVATO

Sistema di riferimento costituito da due o più elementi


Allorchè un sistema di riferimenti è costituito da due o più elementi, cioè da riferimenti multipli, le loro
lettere di riferimento sono indicate nella terza e nelle successive caselle del riquadro di tolleranza rispet-
tando l’ordine dei riferimenti (vedere fig. da 32 a 36).
Riferimento secondario

A B C
Riferimento primario Riferimento terziario

Fig. 32

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

9
Pag. 10
01376 Modif.

Indicazione sul disegno

A A

∅ 0,1 A B ∅ 0,1 B A

Fig. 33 B Fig. 34 B

L’ordine dei riferimenti ha un’importanza considerevole sul risultato ottenuto.

Risultati

A A

90° 90°
B B

A = Riferimento primario A = Riferimento primario


B = Riferimento secondario Fig. 35 B = Riferimento secondario

Esempio
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

C 60°

A
RISERVATO

90°
0,075 M A M
0,025 M C B M

2 fori
Fig. 36
∅ 0,125 M C A M B M

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

10
Pag. 11
Modif.
01376

8
PRESCRIZIONI RESTRITTIVE
8.1
Se la tolleranza si applica ad una determinata lunghezza limitata, non definita come posizione, il valore
di questa lunghezza deve essere aggiunto al valore della tolleranza separato da un tratto obliquo.
Nel caso di una superficie deve essere utilizzata la stessa indicazione. Ciò significa che la tolleranza si
applica, per la lunghezza specificata, in qualsiasi posizione ed in qualsiasi direzione (vedere fig. 37) .

0,01/100 B

Fig. 37
8.2
Se oltre alla tolleranza su tutto l’elemento si desidera prescrivere una tolleranza dello stesso tipo, ma
più restrittiva su una lunghezza limitata, quest’ultima deve essere indicata sotto la prima come illustrato
in fig. 38 .
0,1
A
0,05/200

Fig. 38
8.3
Se la tolleranza deve essere applicata solo su una parte definita del pezzo, questa deve essere quotata
come precisato in fig. 39 .

0,1

Fig. 39
8.4

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


Se si desidera come riferimento solo una parte dell’elemento di riferimento, deve essere indicato come
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
illustrato dalla fig. 40 .

0,1
RISERVATO

Fig. 40
8.5
Le limitazioni sulla forma dell’elemento all’interno della tolleranza sono descritte in 4.3 .

8.6
Riferimento parziale
Punto, linea o zona limitata sul pezzo da fabbricare, che deve essere utilizzato in rapporto ai mezzi di
fabbricazione e di controllo, allo scopo di definire i riferimenti richiesti e per soddisfare le necessità
funzionali. Una descrizione dettagliata è riportata al § 12 di pag. 18 .

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

11
Pag. 12
01376 Modif.

8.7
Elemento di riferimento simulato
Superficie reale, di forma adeguata e sufficientemente precisa (piano di riscontro, blocchetto, mandrino,
ecc.), in contatto con l’elemento (o gli elementi) di riferimento e utilizzata per stabilire il riferimento (o
i riferimenti)

NOTA: Gli elementi di riferimento simulati sono impiegati come la materializzazione pratica dei riferi-
menti, durante la fabbricazione ed il controllo.

9
DETERMINAZIONE DEI RIFERIMENTI
Gli elementi scelti come riferimenti possiedono delle irregolarità intrinseche, risultanti dai processi di fab-
bricazione. Possono assumere la forma di deviazioni convesse, concave o coniche. I metodi seguenti
sono degli esempi per la determinazione dei riferimenti.

9.1
Riferimento costituito da una linea retta o da un piano
L’elemento di riferimento deve essere disposto in maniera tale che la distanza massima tra questo e
l’elemento di riferimento simulato sia la minore possibile. Se l’appoggio dell’elemento di riferimento in
questione sulla superficie di contatto non è stabile, occorre mettere tra di essi, alla distanza più conve-
niente, degli appropriati sopporti. Per le linee, si utilizzeranno due sopporti (vedere fig. 41) e per le super-
fici piane, tre sopporti.

Sopporti

Elemento di riferimento
A

Riferimento Elemento di riferimento simulato = Superficie in contatto


CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

Fig. 41
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

9.2
Riferimento costituito dall’asse di un cilindro
Il riferimento è l’asse del cilindro più grande inscritto in un foro, o del cilindro più piccolo circoscritto ad
un albero, posizionato in modo che sia uguale, per qualunque movimento possibile del cilindro stesso
in qualsiasi direzione (vedere fig. 42).
RISERVATO

Elemento di riferimemto Elemento di


A riferimento simulato
Orientamenti
limite

α
α

Fig. 42
Riferimento
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

12
Pag. 13
Modif.
01376

9.3
Riferimento costituito dall’asse comune o dal piano mediano comune
Nell’esempio dato nella fig. 3, il riferimento è l’asse comune dei due più piccoli cilindri coassiali e circo---
scritti.

A B

Elemento di riferimento

Riferimento

Elemento di riferimento simulato = Superficie in contatto


Fig. 43
9.4
Riferimenti costituiti dall’asse di un cilindro perpendicolare ad un piano
Il riferimento “A” è il piano rappresentato dalla superficie piana in contatto.
Il riferimento “B” è l’asse del più grande cilindro inscritto, perpendicolare al riferimento “A” (vedere fig. 44).

B ∅X A B

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
A Riferimento B
Elemento di riferimento B
RISERVATO

Elemento di riferimento A
90°

Elementi di riferimento simulato = Superficie in contatto Riferimento A

Fig. 44

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

13
Pag. 14
01376 Modif.

10
APPLICAZIONE DEI RIFERIMENTI
I riferimenti ed i sistemi di riferimento servono di base per la determinazione delle relazioni geometriche
che esistono tra gli elementi. La qualità degli elementi di riferimento e degli elementi di riferimento simu-
lato deve essere adeguata alle esigenze funzionali.
Nel prospetto seguente (fig. da 45 a 65) sono illustrati:
--- l’indicazione dei riferimenti sui disegni tecnici;
--- gli elementi di riferimento;
--- come vengono stabiliti i riferimenti mediante elementi di riferimento simulato.
Esempi
Riferimenti Elementi di riferimento Determinazione dei riferimenti
Riferimento --- Punto

Centro di una sfera


Superficie reale
A

Fig. 47

Riferi- Elemento di riferi-


mento mento simulato = 4
=centro punti di contatto (che
Fig. 45 Fig. 46 della sfera rappresentano la sfera
minima minima circoscritta su
circoscritta di un prisma)

Elemento di riferimento
Centro di un cerchio simulato = cerchio
Profilo reale
del cerchio massimo inscritto

A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Riferimento =
centro del cerchio
Fig. 48 Fig. 50 massimo inscritto
Fig. 49
RISERVATO

Centro di un cerchio
Elemento di riferi-
Profilo mento simulato =
reale del cerchio minimo
A cerchio circoscritto

Riferimento =
centro del cerchio
minimo circoscritto

Fig. 51 Fig. 52
Fig. 53

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

14
Pag. 15
Modif.
01376

Riferimenti Elementi di riferimento Determinazione dei riferimenti

Elemento di riferimento
Riferimento --- Linea
simulato = cilindro mas-
Asse di un foro
simo inscritto
A

Superficie reale

Fig. 55 Riferimento = asse del cilindro


Fig. 54 massimo inscritto

Fig. 56
Elemento di riferimento simulato
= cilindro minimo circoscritto
Asse di un albero Superficie reale
B

Riferimento = asse del


Fig. 57 Fig. 58 cilindro minimo circoscritto

Fig. 59
Riferimento = piano realizzato
mediante piano di riscontro
Riferimento --- Piano

Superficie di un pezzo

A
Superficie reale
Fig. 61
Fig. 60 Elemento di riferimento
Fig. 62 simulato = superficie del
piano di riscontro

Piano mediano

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


Piano mediano delle due IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
superfici di un pezzo Fig. 65
B
Superficie
reale

Elemento di riferimento
Fig. 64
RISERVATO

simulato = superfici
piane in contatto
Fig. 63 Riferimento = piano mediano delle
due superfici piane in contatto

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

15
Pag. 16
01376 Modif.

11
RIFERIMENTI PARZIALI
Se trattasi di una superficie, l’elemento di riferimento può differire in maniera molto significativa dalla sua
forma ideale. Così l’assunzione di una superficie intera come elemento di riferimento, può dare luogo
a delle variazioni o all’impossibilità di ripetere le misure prese a partire da questo (vedere fig. 66 e 67).

B A
C

∅ 0,02 A B C
∅ 0,01 A

Fig. 66

C B A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

Fig. 67

Può dunque essere necessario introdurre dei riferimenti parziali.


Prima di specificare i riferimenti parziali, è necessario esaminare se il funzionamento del pezzo non è
influenzato dalla scelta di riferimenti consistenti in riferimenti parziali in luogo dell’intera superficie.
A tale riguardo occorre tenere conto di possibili scostamenti a partire dalla forma geometrica e dalle
posizioni ideali.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

16
Pag. 17
Modif.
01376

11.1
Segni grafici di riferimenti parziali
Per indicare i riferimenti parziali su un disegno, si utilizzano i seguenti segni grafici.

11.1.1
Quadrante dei riferimenti parziali
I riferimenti parziali sono indicati da un quadrante diviso in due caselle da una linea orizzontale (vedere
fig. 68).
La casella inferiore è riservata ad una lettera e ad una cifra. La lettera rappresenta l’elemento di riferimen-
to e la cifra il numero di riferimento parziale.
La casella superiore è riservata alle informazioni complementari, quali le dimensioni della zona del riferi-
mento parziale.
Se non vi è spazio sufficiente nella casella, l’informazione può essere messa al di fuori del quadrante
ed unita alla casella appropriata mediante una linea continua (vedere fig. 68).
20 x 20
∅5
A1 B2
Fig. 68

Il quadrante dei riferimenti parziali è collegato al segno grafico del riferimento parziale mediante una
linea continua, terminante con una freccia.

11.1.2
Riferimenti parziali
Se il riferimento parziale è:
--- un punto, esso è indicato da una croce: (vedere esempio di fig. 69)
--- una linea, esso è indicato da due croci unite
da un tratto fine continuo: (vedere esempio di fig. 70)
--- una zona, esso è indicato da una zona tratteggiata
delimitata da un tratto misto fine a due punti: (vedere esempio di fig. 71)

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

I segni grafici devono essere messi nella vista del disegno che evidenzia più chiaramente la superficie
interessata (vedere fig. 42 e 43). Le posizioni dei riferimenti parziali possono essere quotate sulla vista
più appropriata, preferibilmente in una vista intera.
Esempi

= Punto di riferimento parziale = Zona di riferimento parziale


RISERVATO

∅4
A1
A1

Fig. 69 Fig. 70

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

17
Pag. 18
01376 Modif.

= Linea di riferimento parziale

A1

Linea di riferimento Linea di riferimento


parziale Fig. 71 parziale

11.2
Applicazione dei riferimenti parziali
Esempio 1
C

B A1 A

A2 C1

∅0,05 A
∅ 0,1 A B C
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

A3 Fig. 72
RISERVATO

∅4
B1

∅4
B2
Interpretazione
Riferimenti parziali “A1”, “A2” e “A3” che stabiliscono il riferimento “A”.
Riferimenti parziali “B1” e “B2” che stabiliscono il riferimento “B”.
Riferimento parziale “C1” che stabilisce il riferimento “C”.
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

18
Pag. 19
Modif.
01376

Esempio 2

∅5 ∅5
A1 A3

C ∅5
A2
∅0,6 M A B C

Le linee di riferi-
mento devono
essere disegnate B2 C1 B
B1

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
Interpretazione

Riferimenti parziali “A1”, “A2” e “A3” che stabiliscono il riferimento “A”.


Riferimenti parziali “B1” e “B2” che stabiliscono il riferimento “B”.
Riferimento parziale “C1” che stabilisce il riferimento “C”.
RISERVATO

Fig. 73

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

19
Pag. 20
01376 Modif.

12
SISTEMA DI RIFERIMENTI IN TRE PIANI
In genere, si ha bisogno di uno o più riferimenti per le tolleranze d’orientamento; tuttavia, le relazioni di
posizione richiedono sovente un sistema di riferimenti in tre piani, perpendicolari tra di loro. Può essere
necessario fissare l’ordine di priorità di tali piani. Questi piani possono essere considerati come indicato
nella fig. 74 .

primario
Piano di riferimento secondario
terziario

90°

Piano di riferimento secondario

Piano di
90° riferimento
terziario

90°
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Piano di
riferimento
primario
Fig. 74
RISERVATO

Nel caso in cui sono necessari dei riferimenti parziali, nel sistema di riferimenti in tre piani, essi possono
essere applicati come di seguito indicato:

riferimento primario = 3 riferimenti parziali (punti o zone),

oppure

riferimento secondario = 2 riferimenti parziali (punti o zone),

oppure

riferimento terziario = 1 riferimento parziale (punto o zona).

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

20
Pag. 21
Modif.
01376

13
GRUPPI DI ELEMENTI FORMANTI DEI RIFERIMENTI
Se si ha la necessità che la posizione effettiva di un gruppo di elementi (fori) sia il riferimento per un altro
elemento od un altro gruppo di elementi, si può indicare questa condizione sul disegno come in fig. 75
con il triangolo di identificazione del riferimento, unito al riquadro di tolleranza.

D B 0,2 A

4 fori
∅ 0,05 M D A B

A C

Primo gruppo di fori

Secondo gruppo di fori

Gruppo di 3 fori
∅ 0,15 M D C M
∅ 0,05 M D
3 fori

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
Fig. 75

Il primo gruppo di 4 fori forma il riferimento “C”.


In questo esempio, il secondo gruppo di tre fori richiede una tolleranza di localizzazione tra i medesimi,
minore della tolleranza di localizzazione dell’intero gruppo in rapporto al riferimento “C”.
RISERVATO

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

21
Pag. 22
01376 Modif.

14
DIMENSIONI TEORICAMENTE ESATTE
Se sono prescritte tolleranze di localizzazione, di forma qualunque o di inclinazione per un elemento,
le dimensioni che determinano in modo teoricamente esatto la posizione, il profilo o l’inclinazione non
devono essere oggetto di tolleranza.
Queste quote devono essere indicate in un riquadro, per esempio 30 . Le dimensioni effettive
corrispondenti sono limitate solamente dalle tolleranze di localizzazione, di forma qualunque o di
inclinazione, prescritte nell’apposito riquadro (vedere fig. 76 e 77).

8 x ∅ 15 H7
B ∅0,1 A B

0,1 A
30

60°
15

A
15 30 30 30 A

Fig. 76 Fig. 77

15
ZONA DI TOLLERANZA PROIETTATA
In alcuni casi le tolleranze di orientamento e di posizione non sono prescritte sull’elemento stesso, ma
sulla sua proiezione esterna. Tali zone di tolleranza proiettate devono essere indicate con il simbolo P
(vedere fig. 478).

8 x ∅ 25 H7
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

∅0,02 P B A
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

P 40
RISERVATO

B A

225

Fig. 78

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

22
Pag. 23
Modif.
01376

16
CONDIZIONE DI MASSIMO MATERIALE
La prescrizione che il valore della tolleranza è riferito alla condizione di massimo materiale deve essere
indicata nel riquadro con il simbolo M posto dopo:

--- il valore della tolleranza (vedere fig. 79);


--- la lettera dell’elemento di riferimento (vedere fig. 80);
--- l’uno e l’altra (vedere fig. 81),
secondo che la condizione di massimo materiale si applichi rispettivamente all’elemento affetto da tolleran-
za, all’elemento di riferimento o ad entrambi.

∅ 0,04 M A ∅ 0,04 A M ∅ 0,04 M A M

Fig. 79 Fig. 80 Fig. 81

17
DEFINIZIONI DELLE TOLLERANZE
17.1
Le diverse tolleranze geometriche sono definite con le loro zone di tolleranze nelle pagine seguenti. Tutte
le figure considerano solo quegli errori relativi alle tolleranze oggetto della definizione.

17.2
Se per esigenze funzionali occorre definire la precisione geometrica di un elemento, si prescriverà su
una o più caratteristiche di tale elemento la tolleranza relativa. Se la precisione geometrica di un elemen-
to è definita mediante un certo tipo di tolleranza, altri difetti di questo elemento in alcuni casi sono conse-
guentemente limitati (per esempio: la rettilineità è limitata dalla tolleranza di parallelismo). È quindi rara-
mente necessario simboleggiare tutte queste caratteristiche, essendo i relativi errori inclusi nella zona
di tolleranza definita esplicitamente dal disegno.
Al contrario, certi altri tipi di tolleranze non limitano altri difetti (per esempio: la tolleranza di rettilineità
non limita gli errori di parallelismo).

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


17.3
Per alcune zone di tolleranza (per esempio, per la rettilineità di una linea od asse in una sola direzione) IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

esistono due possibili metodi di rappresentazione grafica:


--- mediante due piani paralleli tra di loro (fig. 82);
--- mediante due rette parallele tra di loro (fig. 83).
La fig. 82 mostra una rappresentazione tridimensionale, la fig. 83 la sua proiezione su di un piano.
RISERVATO
t

Fig. 82 Fig. 83
Non esiste nessuna differenza di significato tra queste due rappresentazioni grafiche (una tale tolleranza
limita tutti gli errori ad eccezione di quelli in direzione perpendicolare alla direzione della freccia). In que-
sta norma è di regola usato il metodo più semplice cioè quello della fig. 83 .

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE

23
RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

18

01376
DEFINIZIONI DETTAGLIATE DELLE TOLLERANZE
Segno
Definizione della zona di tolleranza Indicazione ed interpretazione
grafico
18.1 Tolleranza di rettilineità

0,1 Ogni linea della superficie superiore


La zona di tolleranza è limitata da due rette paral-
parallela al piano di proiezione nel

t
lele distanti t, se la tolleranza è prescritta in un

Data
Pag.
quale viene indicata la prescrizione,
solo piano.
deve essere compresa tra due rette
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

Fig. 85

24
Fig. 84 parallele distanti 0,1 mm.
Ogni parte della generatrice del
0,1/200
cilindro, avente lunghezza di 200
mm, deve essere compresa tra due
rette parallele distanti 0,1 mm in un
Fig. 86 piano contenente l’asse.

0,1
L’asse della barra deve essere
La zona di tolleranza è limitata da un pa- compreso in un parallelepipedo
rallelepipedo di sezione t1 x t2, se la tol- avente larghezza di 0,1 mm nel
t1

leranza è prescritta in due piani perpen- piano verticale e di 0,2 mm nel


dicolari tra di loro. t2 piano orizzontale.
Fig. 87 0,2

Fig. 88
La zona di tolleranza è limitata da un cilin-
∅t

0,08 L’asse del cilindro a cui il riquadro


dro di diametro t, se il valore della tolleran-
della tolleranza è collegato deve
za è preceduto dal segno ∅.
essere compreso in una zona
cilindrica avente diametro di
Fig. 89 Fig. 90
0,08 mm.
Segno
Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)
grafico
18.2 Tolleranza di planarità

0,08
La zona di tolleranza è limitata da due La superficie considerata deve

t
piani paralleli distanti t. essere compresa tra due piani
paralleli distanti 0,08 mm.
Fig. 91 Fig. 92

18.3 Tolleranza di circolarità


REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

La zona di tolleranza, nel piano conside- t 0,03


La circonferenza di ciascuna
rato, è limitata da due cerchi concentrici
sezione trasversale retta deve
distanti t.
essere compresa tra due cir-
conferenze complanari e con-
centriche distanti 0,03 mm.
Fig. 93 Fig. 94

0,1
La circonferenza di ciascuna
sezione trasversale retta deve

Data
Pag.
essere compresa tra due cir-
conferenze complanari e con-
centriche distanti 0,1 mm.

25
Fig. 95

18.4 Tolleranza di cilindricità

0,1
La zona di tolleranza è limitata da due t La superficie considerata deve
cilindri coassiali distanti t. essere compresa tra due cilin-

01376
dri coassiali distanti 0,1 mm.

Fig. 96 Fig. 97

RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

Segno
Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)
grafico

01376
18.5 Tolleranza di forma di una linea qualunque

0,04
In ogni sezione parallela al piano di
La zona di tolleranza è limitata da due linee proiezione il profilo considerato deve
di inviluppo dei cerchi di diametro t, i cui essere compreso entro due linee di
∅ t
centri sono situati su una linea avente inviluppo dei cerchi con diametro di

Data
Pag.
la forma geometrica corretta. 0,04 mm i cui centri sono situati su
Fig. 98 Fig. 99
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

una linea avente il profilo geometrico

26
corretto.

18.6 Tolleranza di forma di una superficie qualunque

0,02 La superficie considerata deve


essere compresa tra due superfi-
La zona di tolleranza è limitata da due ci di inviluppo delle sfere con dia-
superfici di inviluppo delle sfere di dia- metro di 0,02 mm i cui centri
metro t, i cui centri sono situati su una sono situati su una superficie
superficie avente la forma geometrica Sfera ∅ t avente la forma geometrica cor-
corretta. retta.
Fig. 100
Fig. 101
Segno
Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)
grafico
18.7 Tolleranza di parallelismo

18.7.1 Tolleranza di parallelismo di una linea rispetto ad una retta di riferimento

L’asse con tolleranza deve essere


La zona di tolleranza proiettata in 0,1 A
compreso tra due rette distanti 0,1
un piano è limitata da due rette pa- mm, parallele all’asse di riferimento
rallele distanti t e parallele alla retta A e poste nel piano verticale (vedere

t
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

di riferimento, se la tolleranza è A
fig. 73 o 74).
prescritta in un solo piano. Fig. 102
Fig. 103

0,1 A

Data
Pag.
Fig. 104

27
0,1 A
t L’asse con tolleranza deve essere
compreso tra due rette distanti 0,1
mm, parallele all’asse di riferimento A
e poste nel piano orizzontale.

01376
A

Fig. 105
Fig. 106

RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

Segno
Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)
grafico

01376
18.7.1 Tolleranza di parallelismo di una linea rispetto ad una retta di riferimento (fine)

0,2 A 0,1 A
L’asse con tolleranza deve es-
t2
La zona di tolleranza è limitata da un sere compreso in un parallelepi-
parallelepipedo di sezione t1 x t2 e pedo avente larghezza di 0,2

t1
parallelo alla retta di riferimento, se la mm nella direzione orizzontale e

Data
Pag.
tolleranza è prescritta in due piani di 0,1 mm nella direzione
perpendicolari tra di loro. verticale, parallelo all’asse di
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

A
riferimento A (vedere fig. 78 o

28
Fig. 107
79).
Fig. 108

0,2 A

0,1 A

Fig. 109

0,03 A

La zona di tolleranza è limitata da un L’asse con tolleranza deve es-


cilindro di diametro t parallelo alla ret- sere compreso in una zona ci-
t

ta di riferimento, se il valore della tolle- lindrica avente diametro di 0,03


ranza è preceduto dal segno ∅. mm, parallela all’asse di riferi-
mento A (retta di riferimento).
Fig. 110 A

Fig. 111
Segno
Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)
grafico
Segno
grafico Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)

18.7.2 Tolleranza di parallelismo di una linea rispetto ad una superficie di riferimento

0,01 B L’asse del foro deve essere


compreso tra due piani distanti
La zona di tolleranza è limitata da 0,01 mm e paralleli alla superfi-
due piani paralleli cie B di riferimento.
distanti t e paralleli alla

t
superficie di riferimento.
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

Fig. 112

Fig. 113

18.7.3 Tolleranza di parallelismo di una superficie rispetto ad una retta di riferimento

Data
Pag.
La zona di tolleranza è limitata da 0,1 C C
La superficie con tolleranza

29
due piani paralleli distanti t e pa- deve essere compresa tra due
t

ralleli alla retta di riferimento. piani distanti 0,1 mm e paralleli


all’asse C del foro.

Fig. 114 Fig. 115

01376
RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

Segno
Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)
grafico

01376
18.7.4 Tolleranza di parallelismo di una superficie rispetto ad una superficie di riferimento

La zona di tolleranza è limitata da 0,01 D


La superficie con tolleranza deve es-
due piani paralleli distanti t e paralleli

t
sere compresa fra due piani paralleli
alla superficie di riferimento.
distanti 0,01 mm e paralleli alla superfi-
cie di riferimento D.
D

Data
Pag.
Fig. 116 Fig. 117
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

30
0,01/100 A Tutti i punti della superficie con toller-
anza presi in una posizione qualsiasi
su una lunghezza di 100 mm, devono
essere compresi fra due
A piani distanti 0,01 mm e paralleli
alla superficie di riferimento A.
Fig. 118

18.8 Tolleranza di perpendicolarità

18.8.1 Tolleranza di perpendicolarità di una linea rispetto ad una retta di riferimento

La zona di tolleranza quando è proietta-


t L’asse del foro obliquo deve
ta su un piano è limitata da due rette 0,06 A

parallele distanti t e perpendicolari alla essere compreso tra due piani


retta di riferimento. paralleli distanti 0,06 mm e
perpendicolari all’asse (retta di
A riferimento) del foro orizzontale A.
Fig. 119 Fig. 120
Segno
Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)
grafico

18.8.2 Tolleranza di perpendicolarità di una linea rispetto ad una superficie di riferimento

La zona di tolleranza quando è pro- L’asse del cilindro, a cui


iettata su un piano è limitata da due t 0,1 il riquadro della tolleran-
rette parallele distanti t e perpendico- za è unito, deve essere
lari al piano di riferimento, se la toller- compreso fra due piani
anza è paralleli distanti 0,1 mm
prescritta in un solo piano. e perpendicolari alla su-
Fig. 122
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

Fig. 121 perficie di riferimento.

La zona di tolleranza è limitata da t 2 t1


L’asse del cilindro deve
un parallelepipedo di sezione t1 x 0,2 0,1 essere compreso in
t2 perpendicolare al piano di riferi- una zona parallelepipe-
mento, se la da avente sezione di
tolleranza è prescritta in due 0,1 mm x 0,2 mm, per-
direzioni perpendicolari tra di loro. pendicolare alla superfi-
Fig. 124 cie di riferimento.
Fig. 123

Data
Pag.
L’asse del cilindro, a
∅t
0,01 A
cui il riquadro della tol-
La zona di tolleranza è limitata da un leranza è unito, deve

31
cilindro di diametro t perpendicolare al essere compreso in
piano di riferimento, se il valore della A una zona cilindrica
tolleranza è preceduto dal segno ∅. avente diametro di
Fig. 126 0,01 mm, perpendico-
Fig. 125
lare alla superficie di

01376
riferimento A.

RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

Segno
Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)
grafico

01376
18.8.3 Tolleranza di perpendicolarità di una superficie rispetto ad una retta di riferimento

La zona di tolleranza è limitata da due pia- A La superficie del pezzo con tolleranza
ni paralleli distanti t e perpendicolari alla 0,08 A deve essere compresa tra due piani
t paralleli distanti 0,08 mm e perpendi-
retta di riferimento.
colari all’asse A (retta di riferimento).
Fig. 127 Fig. 128
18.8.4 Tolleranza di perpendicolarità di una superficie rispetto ad una superficie di riferimento

Data
Pag.
La zona di tolleranza è limitata da La superficie con tolleranza deve es-
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

0,08 A
due piani paralleli distanti t e perpen- t
sere compresa tra due piani paralleli

32
dicolari alla superficie di riferimento. distanti 0,08 mm e perpendicolari
A
alla superficie di riferimento A.

Fig. 129 Fig. 130


18.9 Tolleranza di inclinazione
18.9.1 Tolleranza di inclinazione di una linea rispetto ad una retta di riferimento
a) Linea e retta di riferimento situate sul t L’asse del foro deve
A--B
medesimo piano.
0,08
essere compreso fra
La zona di tolleranza quando è proiet- 60° due piani paralleli
A B
tata su un piano è limitata da due distanti 0,08 mm ed
rette parallele distanti t ed inclinate, inclinati di 60° rispetto
rispetto alla retta di riferimento, dell’a- all’asse orizzontale A---
ngolo prescritto. Fig. 131 B (retta di riferimento).
Fig. 132
Retta di t L’asse del foro, proietta-
b) Linea e retta di riferimento riferimento
situate in piani diversi. to su un piano conte---
0,08 A--B
Se la linea considerata e la retta nente l’asse di riferimen-
di riferimento non sono nello 60 ° to, deve essere compre-
A B
stesso piano, la zona di tolleran- so tra due rette parallele
za si applica alla proiezione della distanti 0,08 mm ed in-
linea considerata sul piano con- clinate di 60° rispetto
Linea
tenente la linea di riferimento e
Linea considerata all’asse orizzontale A---B
proiettata
parallelo alla linea considerata. Fig. 133 Fig. 134 (retta di riferimento).
Segno
Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)
grafico
18.9.2 Tolleranza di inclinazione di una linea rispetto ad una superficie di riferimento

La zona di tolleranza quando è proiettata t


su un piano è limitata da due rette paral- 0,08 A L’asse del foro deve essere
lele distanti t ed inclinate, rispetto alla 60 ° compreso tra due piani paralleli
superficie di riferimento, dell’angolo pre- distanti 0,08 mm ed inclinati di
scritto. 80° rispetto alla superficie A
A
(superficie di riferimento).
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

Fig. 135 Fig. 136

18.9.3 Tolleranza di inclinazione di una superficie rispetto ad una retta di riferimento

La zona di tolleranza è limitata da 0,1 A La superficie inclinata deve es-


due piani paralleli distanti t ed incli- sere compresa tra due piani pa-
A
nati, rispetto alla retta di riferimento, ralleli distanti 0,1 mm ed inclina-
dell’angolo prescritto. ti di 75° rispetto all’asse A (retta
t
di riferimento).

Data
Pag.
75 °
Fig. 137
Fig. 138

33
18.9.4 Tolleranza di inclinazione di una superficie rispetto ad una superficie di riferimento

0,08 A La superficie inclinata deve essere


La zona di tolleranza è limitata da compresa tra due piani paralleli di-
due piani paralleli distanti t ed incli- 40 ° stanti 0,08 mm ed inclinati di 40° ri-

01376
t
nati, rispetto alla superficie di riferi- spetto alla superficie A (superficie di
mento, dell’angolo prescritto. A riferimento).
Fig. 139
Fig. 140

RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

Segno
Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)
grafico

01376
18.10 Tolleranza di localizzazione

18.10.1 Tolleranza di localizzazione di un punto

0,3 Il punto reale di intersezione deve


La zona di tolleranza è limitata da un t trovarsi entro un cerchio con dia-
cerchio di diametro t il cui centro è nella metro di 0,3 mm il cui centro coin-

Data
Pag.
68
posizione teorica esatta del punto con- cide con la posizione teorica esatta
del punto di intersezione conside-
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

siderato. 100

34
Fig. 141 rato.
Fig. 142

18.10.2. Tolleranza di localizzazione di una linea

Ciascuna delle linee deve


La zona di tolleranza è limitata da due rette pa- A essere compresa entro due
t
rallele distanti t e disposte simmetricamente ri- 3x rette parallele distanti 0,05
spetto alla posizione teorica esatta della linea
0,05 A
mm e disposte simmetrica-
considerata, se la tolleranza è prescritta in una mente alla posizione teorica
20 B B
sola direzione. esatta delle linee considera-
Fig. 143 te rispetto alla superficie A
Fig. 144
(piano di riferimento).

8 fori Ciascuno degli assi degli


0,05
otto fori deve essere com-
La zona di tolleranza è limitata da un t2
preso entro una zona pa-
parallelepipedo di sezione t1 x t2 il cui
8 fori rallelepipeda avente lar-
asse è nella posizione teorica esatta
30 0,2 ghezza di 0,05 mm nel pia-
della linea considerata, se la tolleranza
no orizzontale e di 0,2 mm
30

è prescritta in due direzioni perpendico-


nel piano verticale, ed il
lari fra di loro. 15 30 30 30
cui asse si trova nella posi-
Fig. 145 zione teorica esatta del fo-
Fig. 146
ro considerato.
Segno
Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)
grafico

A 0,08 A B L’asse del foro deve esse-


La zona di tolleranza è limitata da un re compreso entro un ci-
cilindro di diametro t il cui asse è nella t lindro avente diametro di
posizione teorica esatta della linea 0,08 mm il cui asse si tro-

68
considerata, se il valore della tolleran- va nella posizione teorica
100
za è preceduto dal segno ∅. B esatta del foro considera-
Fig. 147 to, rispetto alle superfici A
Fig. 148 e B (piani di riferimento).
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

8x
Ciascuno degli assi degli
0,1
otto fori deve essere com-
preso entro un cilindro

30
avente diametro di 0,1 mm

30
il cui asse si trova nella po-
15 30 30 30 sizione teorica esatta del fo-
ro considerato.
Fig. 149

18.10.3 Tolleranza di localizzazione di una superficie piana o di un piano mediano

Data
Pag.
La superficie inclinata deve
A essere compresa entro
35

35
La zona di tolleranza è limitata da due pia- due piani paralleli distanti
ni paralleli distanti t e disposti simmetrica- 105 ° B 0,05 mm e disposti simme-
mente rispetto alla posizione teorica esat- tricamente alla posizione
t
ta della superficie considerata. teorica esatta del piano
0,05 A B
considerato rispetto alla
superficie A (piano di riferi-

01376
Fig. 150 mento) e all’asse del cilin-
Fig. 151 dro di riferimento B (retta
di riferimento).

RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

Segno
Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)
grafico

01376
18.11 Tolleranza di concentricità e coassialità
18.11.1 Tolleranza di concentricità di un punto

Il centro del cerchio, la cui


La zona di tolleranza è limitata da un cer- t
quota è unita al riquadro della
chio di diametro t il cui centro coincide tolleranza, deve essere com-
con il punto di riferimento. preso entro un cerchio con

Data
Pag.
A 0,01 A
diametro di 0,01 mm concen-
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

Fig. 152 trico al cerchio di riferimento

36
A.
Fig. 153
18.11.2 Tolleranza di coassialità di un asse

0,08 A--B
L’asse del cilindro, la cui quo-
La zona di tolleranza è limitata da un A B
ta è unita al riquadro della tol-
cilindro di diametro t il cui asse coinci-

t
leranza, deve essere compre-
de con l’asse di riferimento se il valore
so entro una zona cilindrica
della tolleranza è preceduto dal segno
con diametro di 0,08 mm,
∅.
Fig. 154 coassiale all’asse di riferimen-
Fig. 155 to A---B.
18.12 Tolleranza di simmetria
18.12.1 Tolleranza di simmetria di un piano mediano

La zona di tolleranza è limitata da Il piano mediano della scana-


0,08
due piani paralleli distanti t e di- A A
latura deve essere compreso
t

sposti simmetricamente rispetto tra due piani paralleli distanti


all’asse od al piano mediano di ri- 0,08 mm e disposti simmetri-
ferimento. camente al piano mediano
Fig. 156 Fig. 157 dell’elemento di riferimento A.
Segno
Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)
grafico

18.12.2 Tolleranza di simmetria di una linea o di un asse

La zona di tolleranza, quando è proiettata 0,08 A--B L’asse del foro deve essere com-
su un piano, è limitata da due rette paral- t A B preso tra due piani paralleli di-
lele o da due piani paralleli distanti t e di- stanti 0,08 mm e disposti simme-
sposti simmetricamente rispetto all’asse tricamente rispetto al piano me-
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

(o al piano) di riferimento, se la tolleranza diano comune alle due scanala-


è prescritta solo in una direzione. Fig. 159 ture di riferimento A e B.
Fig. 158

L’asse del foro deve essere


t2 C compreso in una zona paralle-
La zona di tolleranza è limitata da un 0,1 C--D
lepipeda, avente larghezza di
parallelepipedo di sezione t1 x t2 il 0,05 A--B
0,1 mm nella direzione orizzon-
cui asse coincide con l’asse di riferi-

Data
Pag.
tale e di 0,05 mm nella direzio-
mento, se la tolleranza è prescritta in ne verticale, il cui asse coincide
due direzioni perpendicolari tra di lo- A

37
D B con gli assi di riferimento A---B
ro. e C---D formati dall’intersezione
Fig. 160
dei piani mediani comuni.
Fig. 161

01376
RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

Segno
Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)
grafico

01376
18.13 Tolleranze di oscillazione circolare

18.13.1 Tolleranza di oscillazione circolare radiale

La zona di tolleranza è limitata, in 0,1 A--B

ogni piano di misura perpendicola- Superficie oggetto L’oscillazione radiale non de-

Data
Pag.
di tolleranza ve essere maggiore di 0,1
re all’asse, da due cerchi concen-
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

Piano di misura mm in ogni piano di misura


trici e distanti t, il cui centro coinci-

38
de con l’asse di riferimento. durante una rotazione com-

t
A B
pleta attorno all’asse di riferi-
Fig. 163 mento A---B.
0,2 A

Fig. 162 A
L’oscillazione radiale del setto-
Fig. 164 re con tolleranza, non deve es-
0,2 A sere maggiore di 0,2 mm in
ogni piano di misura durante la
La tolleranza di oscillazione si applica normal- sua rotazione attorno all’asse
mente a rotazioni complete attorno all’asse, del foro A (asse di riferimento).
ma può essere limitata ad una sola parte della
rotazione.
A

Fig. 165
Segno
Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)
grafico
18.13.2 Tolleranza di oscillazione circolare assiale

La zona di tolleranza è limitata, per


ogni posizione radiale, da due circon- 0,1 D
L’oscillazione assiale non de-
ferenze distanti t giacenti sul cilindro ve essere maggiore di 0,1
di misura avente per asse l’asse di Cilindro di misura
mm su ogni posizione di mi-
riferimento. D sura durante una rotazione
completa attorno all’asse di
Fig. 167
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

riferimento D.

t
Fig. 166

18.13.3 Tolleranza di oscillazione circolare in tutte le direzioni

La zona di tolleranza è limitata, su ogni co- 0,1 C L’oscillazione nella direzione


no di misura avente per asse l’asse di rife- della freccia su ogni cono di

Data
Pag.
rimento, da due cerchi distanti t. misura non deve essere mag-
La direzione di misura è perpendicolare giore di 0,1 mm durante una
alla superficie salvo prescrizione contraria. rotazione completa attorno al-

39
C
l’asse di riferimento C.
Cono di misura
Fig. 169
L’oscillazione nella direzione
t

0,1 C
perpendicolare alla tangente di
una superficie curva non deve

01376
essere maggiore di 0,1 mm su
ogni cono di misura durante
C
una rotazione completa attorno
Fig. 168 all’asse di riferimento C.
Fig. 170

RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
RISERVATO
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

Segno
Definizione della zona di tolleranza (seguito) Indicazione ed interpretazione (seguito)
grafico

01376
18.13.4 Tolleranza di oscillazione circolare in una direzione specificata
La zona di tolleranza è limitata, 0,1 C L’oscillazione nella direzione spe-
su ogni cono di misura con angolo cificata non deve essere maggio-
specificato avente assi coincidenti re di 0,1 mm su ogni cono di mi-
con l’asse di riferimento, da due cerchi C
sura durante una rotazione com-
distanti t. Fig. 171 pleta attorno all’asse C.
18.14 Tolleranze di oscillazione totale

Data
Pag.
18.14.1 Tolleranza di oscillazione totale radiale
REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ -- NORMAZIONE

La zona di tolleranza è limitata da due L’oscillazione totale radiale non deve

40
cilindri coassiali distanti t i cui assi essere maggiore di 0,1 mm in ogni
0,1 A--B
coincidono con l’asse di riferimento. punto della superficie specificata du-
rante più rotazioni attorno all’asse di
A B riferimento A---B, con spostamento as-
siale relativo tra il pezzo e lo strumento
Fig. 172 Fig. 173 di misura. Lo spostamento deve essere
guidato lungo una linea avente forma
teorica perfetta del contorno e posizio-
nata correttamente rispetto all’asse di
riferimento.
18.14.2 Tolleranza di oscillazione totale assiale
L’oscillazione totale assiale non
La zona di tolleranza è limitata da due t
deve essere maggiore di 0,1 mm in
piani paralleli distanti t e perpendicolari
0,1 D qualsiasi punto della superficie spe-
all’asse di riferimento.
cificata durante più rotazioni attorno
all’asse di riferimento D con sposta-
mento radiale relativo tra il pezzo e
D
lo strumento di misura. Lo sposta-
Fig. 175 mento deve essere guidato lungo
Fig. 174 una linea avente forma teorica per-
fetta del contorno e posizionata
correttamente rispetto all’asse di
riferimento.
Pag. 41
Modif.
01376
APPENDICE NAZIONALE
Relazione tra vecchia e nuova terminologia -- termini sostituiti, sinonimi ed
errori geometrici particolari

A1 GENERALITÀ

Nella prescrizione delle tolleranze o di limitazioni di errori geometrici su determinati prodotti sono stati
precedentemente usati, anche in norme UNI, dei termini etimologicamente differenti da quelli indicati
in 18.
Questa appendice ha lo scopo di indicare quali di tali precedenti termini sono da ritenere superati e quin-
di sostituiti da quelli della presente norma (vedere A 2); quali da considerare come sinonimi (vedere A
3) e quali da utilizzare solo per prescrizioni limitative di particolari configurazioni di errori geometrici (ve-
dere A 4).

A2 TERMINOLOGIA DI TOLLERANZE E/O ERRORI GEOMETRICI SOSTITUITI

N° Termine
Termine sostituito Note
d’ordine norma 01376
A 2.1 Fuori squadro; tolleranza di squadratura Tolleranza di
perpendicolarità
Scarto massimo della proiezione ortogonale di un bordo (vedere 19.8.1)
trasversale su un bordo longitudinale.
Fuori squadro

Fuori squadro
Fuori squadro

Fuori squadro
°

°
Fuori squadro

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


°

IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

A 2.2 Centinatura Tolleranza di


rettilineità (vede-
Scarto massimo tra un bordo longitudinale (di una lamiera) re 18.1, fig. 85)
e un piano di riscontro appoggiato su di esso.
RISERVATO
Centinatura

Piano di riscontro

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 42
01376 Modif.

N° Termine
Termine sostituito Note
d’ordine norma 01376
A 2.3 Incurvamento, raddrizzatura, sciabolatura
Tolleranza di
rettilineità
Scarto massimo tra l’asse reale e l’asse teorico di un prodot-
(vedere 18.1)
to (o di una sezione del prodotto) misurato in un solo piano.

Incurvamento Incurvamento

Sciabolatura
Raddrizzare

A 2.4 Convessità e concavità


Tolleranza di
parallelismo
Variazione di spessore tra i punti di misura (L) situati in una
(vedere 18.7.1)
sezione del prodotto perpendicolarmente alla linea di riferi-
mento.

Convessità Convessità

A 2.5 Eccentricità L’eccentricità


Tolleranza di
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

così definita
concentricità
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Semidifferenza tra il massimo e il minimo spessore di una corrisponde


(vedere 18.11.1)
stessa sezione. alla metà del-
la tolleranza
di concentrici-
Smax − S min tà definita in
Eccentricità =
2 14.11.1. Infat-
ti la tolleranza
di concentrici-
RISERVATO

tà è uguale
alla differenza
tra il massimo
e il minimo
spessore di
Espressa in per cento, differenza tra il massimo e il minimo una stessa
spessore di una stessa sezione divisa lo spessore nominale sezione.
e moltiplicata per 100.
S max − S min
Eccentricità % = 100
S

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 43
Modif.
01376
N° Termine
Termine sostituito Note
d’ordine norma 01376
A 2.6 Triangolarità, trilobatura La triangolari-
Tolleranza di tà è un parti-
circolarità colare difetto
(vedere 18.3) di circolarità.
Essa è verifi-
cabile per

Triangolarità
mezzo di stru-
menti a tre ta-
statori o me-
diante la mi-
sura della cir-
colarità.
L’errore limite
di triangolarità
deve essere
prescritto me-
diante la tolle-
ranza di circo-
larità.

A3 SINONIMI

A 3.1 Tolleranza di rotondità di rotazione

Questo termine è da considerarsi sinonimo del termine “Tolleranza di oscillazione circolare radiale” di
cui al 18.13.1.

A 3.2 Ondeggiamento (errori o tolleranza di)

Questo termine è sinonimo del termine “Tolleranza di oscillazione circolare assiale” di cui al 18.13.2.

A4 TERMINOLOGIA DI PARTICOLARI CONFIGURAZIONI DI ERRORI GEOMETRICI

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


A 4.1 Bombatura (errori di)
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Semidifferenza tra il massimo e il minimo diametro di una superficie cilindrica.

D max − D min
Bombatura =
2
RISERVATO
Dmax
Dmin
Bombatura

NOTA: La bombatura è un particolare errore di cilindricità, comunque inglobabile nella tolleranza di cilin-
dricità di cui al 18.4. Il termine bombatura non deve essere più usato per prescrizioni limitative
di errori geometrici di sezioni quadrate o rettangolari.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 44
01376 Modif.

A 4.2 Ovalizzazione (errori di)

Differenza tra il massimo e il minimo diametro di una stessa sezione

Ovalizzazione = Dmax --- Dmin


Espressa in per cento, differenza tra il massimo e il minimo diametro di una stessa sezione divisa per
il diametro nominale e moltiplicata per 100.
D max − D min
Ovalizzazione % = 100
D

Dmin

D
Dmax

NOTA: L’ovalizzazione è un particolare errore di circolarità, comunque inglobabile nella tolleranza di cir-
colarità di cui al 18.3.
L’errore di ovalizzazione come definito sopra è uguale a due volte l’errore di circolarità, infatti
questo è uguale alla semidifferenza tra il massimo e il minimo diametro di una stessa sezione.

A 4.3 Fuori esagono (errori di)

Differenza fra la più grande e la più piccola dimensione d, misurate sulla stessa sezione dell’esagono.
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

A 4.4 Ondulazione (errore di)

Rapporto tra l’altezza h dell’ondulazione e la sua lunghezza l espresso in per cento.


100 h
l

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 45
Modif.
01376

(Deformazione dei bordi o della parte centrale del prodotto disposto su un piano orizzontale, che si di-
spongono a forma d’onda in un piano perpendicolare a quello su cui poggia il prodotto).

h
NOTA: L’ondulazione è un particolare errore di planarità, comunque inglobabile nella tolleranza di pla-
narità di cui al 18.2 .

A 4.5 Svergolatura o svergolamento (errore di)

Distorsione a spirale (od elicoidale) nel senso dell’asse longitudinale (torsione intorno all’asse) del pro-
dotto.
È espressa in per cento della lunghezza oppure in gradi riferiti ad una lunghezza di misura.

NOTA: ll termine “distorsione” non deve essere più usato per esprimere questo errore geometrico.

α
h

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
α
h

RISERVATO

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Norma di progetto
01376/02

TOLLERANZE GEOMETRICHE
PRINCIPI E METODI PER LA
VERIFICA DELLE TOLLERANZE
DI FORMA, ORIENTAMENTO,
POSIZIONE ED OSCILLAZIONE
72//(5$1=( *(20(75,&+( 1250$ ',
35,1&,3, ( 0(72', 3(5 /$ 9(5,),&$ 352*(772
'(//( 72//(5$1=( ', )250$
25,(17$0(172 326,=,21( ('

QRUPD]LRQH 26&,//$=,21(
3DJLQD 
'DWD 0DU]R 

&ODVVH 7)27 7)2(


),1$/,7 '(//$ 1250$
)RUQLUH XQD JXLGD SHU OD VFHOWD RWWLPDOH GHO PHWRGR GL YHULILFD LQ UHOD]LRQH DOOD HVLJHQ]D GHO SURJHWWR HG
DL PH]]L LQ GRWD]LRQH
'HILQLUH L SULQFLSL GHL YDUL PHWRGL GL YHULILFD
)XQJHUH GD ULIHULPHQWR SHU FRRUGLQDUH OD YHULILFD GHOOH WROOHUDQ]H

$
0RG
(GL]LRQH
 5(&<&/(' 3$3(5

/D SUHVHQWH QRUPD ý FRPSRVWD GL Q•  SDJLQH

0RGLILFD 'DWD 'HVFUL]LRQH GHOOD PRGLILFD


&$57$ 5,&,&/$7$ 

 /XJ
 (GL]LRQH   1XRYD $)
$ 0DU
 0RGLILFDWR 3URVSHWWR  63
0RGLILFDWR qq  H    H          
      

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI

72//(5$1=( *(20(75,&+(  35,1&,3, ( 0(72', 3(5 ,/ &21752//2 '(//(


72//(5$1=( ', )250$ 25,(17$0(172 326,=,21( (' 26&,//$=,21(
 ,1)250$=,21, $ &$5$77(5( 25,(17$7,92

6200$5,2
 6&232 (' $33/,&$=,21(
 5,)(5,0(17,
 '(),1,=,21,
 6(*1, *5$),&,
 '(7(50,1$=,21( '(, 5,)(5,0(17,
 35,1&,3, ( 0(72', ', 9(5,),&$
 72//(5$1=$ ', 5(77,/,1(,7
 72//(5$1=$ ', 3/$1$5,7
 72//(5$1=$ ', &,5&2/$5,7

 5(&<&/(' 3$3(5


 72//(5$1=$ ', &,/,1'5,&,7
 72//(5$1=$ ', )250$ ', 81$ /,1($ 48$/8148(
 72//(5$1=$ ', )250$ ', 81$ 683(5),&,( 48$/8148(
 72//(5$1=$ ', 3$5$//(/,602
 72//(5$1=$ ', 3(53(1',&2/$5,7

&$57$ 5,&,&/$7$ 


 72//(5$1=$ ', ,1&/,1$=,21(
 72//(5$1=$ ', /2&$/,==$=,21(
 72//(5$1=$ ', &21&(175,&,7
 72//(5$1=$ ', &2$66,$/,7
 72//(5$1=$ ', 6,00(75,$
 72//(5$1=$ ', 26&,//$=,21(
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

 72//(5$1=$ ', 26&,//$=,21( 727$/(


6&232 (' $33/,&$=,21(


,O SUHVHQWH SURJHWWR GL QRUPD FRVWLWXLVFH XQ VXSSOHPHQWR DOOD QRUPD  81,,62  HG KD OR
5,6(59$72

VFRSR GL IRUQLUH XQD JXLGD SHU OD YHULILFD GHOOH WROOHUDQ]H JHRPHWULFKH


(VVD SXÌ DQFKH HVVHUH XVDWD FRPH GRFXPHQWR GL ULIHULPHQWR SHU HYHQWXDOL FRRUGLQDPHQWL HG DFFRUGL
QHOO
DPELWR GHOOD YHULILFD GHOOH WROOHUDQ]H JHRPHWULFKH
/R VFRSR ý GL GHILQLUH OH EDVL GHL YDUL PHWRGL GL YHULILFD FKH SRVVRQR HVVHUH LPSLHJDWL DO ILQH GL VRGGLVIDUH
OH GHILQL]LRQL GHOOD QRUPD  81,,62   , VHJQL JUDILFL HGL L PHWRGL LQGLFDWL QHO SURVSHWWR  VHUYR
QR DG LOOXVWUDUH L PHWRGL GL YHULILFD H QRQ GHYRQR HVVHUH XWLOL]]DWL SHU DOWUL VFRSL


3HU FLDVFXQ WLSR GL WROOHUDQ]D JHRPHWULFD YHQJRQR LOOXVWUDWL XQR R SLÖ SULQFLSL GL YHULILFD
1HOO
DPELWR GL RJQL SULQFLSLR GL YHULILFD VRQR LPSLHJDWL XQR R SLÖ PHWRGL GL YHULILFD YHG FDSLWROR  

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI



/D QXPHUD]LRQH DWWULEXLWD DL SULQFLSL HG DL PHWRGL GL YHULILFD QRQ ý GD LQWHQGHUVL FRPH XQD FODVVLILFD]LRQH
GL SULRULW QHOO
DPELWR GL XQ WLSR SUHVFULWWR GL WROOHUDQ]D JHRPHWULFD


5,)(5,0(17,
1RUPD )LDW  7ROOHUDQ]H JHRPHWULFKH 7ROOHUDQ]H GL IRUPD RULHQWDPHQWR SRVL]LRQH HG
81,,62  RVFLOOD]LRQH *HQHUDOLW GHILQL]LRQL VLPEROL LQGLFD]LRQL D GLVHJQR
1RUPD )LDW  3ULQFLSLR GHO PDVVLPR PDWHULDOH
,62  5LIHULPHQWL H VLVWHPL GL ULIHULPHQWR


'(),1,=,21,


3ULQFLSLR GL YHULILFD
(
OD EDVH JHRPHWULFD IRQGDPHQWDOH SHU OD YHULILFD GHOOD FDUDWWHULVWLFD JHRPHWULFD FRQVLGHUDWD
 5(&<&/(' 3$3(5

127$ , PHWRGL GL YHULILFD QRQ VHPSUH VRGGLVIDQR SLHQDPHQWH OH SUHVFUL]LRQL LQGLFDWH VXO GLVHJQR 6H
WDOL PHWRGL VLDQR DGHJXDWL HG DFFHWWDELOL R PHQR GLSHQGH GDJOL VFRVWDPHQWL HIIHWWLYL GDOOD IRUPD
LGHDOH H GDOOH FRQGL]LRQL GL SURGX]LRQH H YHULILFD


0HWRGR GL YHULILFD
(
O
DSSOLFD]LRQH SUDWLFD GHO SULQFLSLR GL YHULILFD HIIHWWXDWD SHU PH]]R GL DWWUH]]DWXUH HG RSHUD]LRQL GL
&$57$ 5,&,&/$7$ 

YHUVH


$WWUH]]DWXUD GL YHULILFD
6RQR L PH]]L WHFQLFL QHFHVVDUL SHU O
HVHFX]LRQH GL XQ SDUWLFRODUH PHWRGR GL YHULILFD

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
 ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

6(*1, *5$),&,
, VHJQL JUDILFL LQGLFDWL QHO SURVSHWWR  YHQJRQR XWLOL]]DWL VROWDQWR SHU LOOXVWUDUH L PHWRGL GL YHULILFD
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $

3URVSHWWR ,

1q 6(*12 *5$),&2 6,*1,),&$72

 3LDQR GL ULVFRQWUR SLDQR GL PLVXUD

 6XSSRUWR ILVVR

 6XSSRUWR UHJLVWUDELOH

 0RYLPHQWR OLQHDUH FRQWLQXR

 0RYLPHQWR OLQHDUH GLVFRQWLQXR

 5(&<&/(' 3$3(5


 0RYLPHQWR FRQWLQXR LQ SLÖ GLUH]LRQL

 0RYLPHQWR GLVFRQWLQXR LQ SLÖ GLUH]LRQL

&$57$ 5,&,&/$7$ 


 5RWD]LRQH SDU]LDOH FRQWLQXD

 5RWD]LRQH SDU]LDOH GLVFRQWLQXD


&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

 5RWD]LRQH FRPSOHWD

 ,QGLFDWRUH D TXDGUDQWH R UHJLVWUDWRUH


5,6(59$72

6XSSRUWR GL PLVXUD FRQ LQGLFDWRUH D TXDGUDQWH R


UHJLVWUDWRUH

, VHJQL JUDILFL UDSSUHVHQWDQWL LO VXSSRUWR SRVVRQR
YDULDUH D VHFRQGD GHOO
DSSDUHFFKLDWXUD GL YHULILFD
LPSLHJDWD

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $



'(7(50,1$=,21( '(, 5,)(5,0(17, 63(&,),&,


,QGLFD]LRQH GHO ULIHULPHQWR VSHFLILFR
,O ULIHULPHQWR VSHFLILFR LQGLFDWR D GLVHJQR ý XQ HOHPHQWR JHRPHWULFR WHRULFDPHQWH HVDWWR LQ EDVH DO TXDOH
YHQJRQR TXRWDWH OH FDUDWWHULVWLFKH ULFKLHVWH GHJOL HOHPHQWL DVVRFLDWL
3HU HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR VL LQWHQGH O
HOHPHQWR UHDOH GL XQ SDUWLFRODUH FKH VXO GLVHJQR ý LQGLFDWR FRPH
ULIHULPHQWR VSHFLILFR /D VFHOWD GHO ULIHULPHQWR VSHFLILFR H GHOO
HOHPHQWR FRQ WROOHUDQ]D GHYH HVVHUH HIIHW
WXDWD WHQHQGR FRQWR GHL UHTXLVLWL IXQ]LRQDOL $O ILQH GL VHPSOLILFDUH OD YHULILFD SRWU HVVHUH FRQFHVVR GL
YDULDUH LO ULIHULPHQWR VSHFLILFR H O
HOHPHQWR FRQ WROOHUDQ]D D FRQGL]LRQH FKH FLÌ QRQ SUHJLXGLFKL L UHTXLVLWL
IXQ]LRQDOL
4XDORUD ULVXOWL GLIILFLOH XWLOL]]DUH O
HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR VSHFLILFR WUDPLWH XQ HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR VL
SXÌ XWLOL]]DUH XQ HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR VLPXODWR
/
HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR GHYH DYHUH XQD SUHFLVLRQH DGHJXDWD DOOH HVLJHQ]H IXQ]LRQDOL ,O PHWRGR GL YHUL
ILFD GHYH WHQHU FRQWR GL WDOL HVLJHQ]H
/
HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR GHYH HVVHUH SRVL]LRQDWR LQ PDQLHUD WDOH FKH OD GLVWDQ]D PDVVLPD WUD O
HOHPHQWR
 5(&<&/(' 3$3(5

GL ULIHULPHQWR H O
HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR VLPXODWR VLD OD PLQLPD SRVVLELOH ,Q SUDWLFD O
HOHPHQWR GL ULIHUL
PHQWR GHYH JDUDQWLUH XQ FRQWDWWR VWDELOH FRQ O
HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR VLPXODWR VLD DWWUDYHUVR O
HOHPHQWR
GL ULIHULPHQWR VWHVVR )LJ D  VLD PHGLDQWH DOOLQHDPHQWR GHOO
HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR FRQ O
HOHPHQWR GL
ULIHULPHQWR VLPXODWR )LJ E 

$
&$57$ 5,&,&/$7$ 

(OHPHQWR GL ULIHULPHQWR VLPXODWR

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
5LIHULPHQWR
VSHFLILFR ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

(OHPHQWR GL ULIHULPHQWR (OHPHQWR GL ULIHULPHQWR

)LJ D )LJ E
6RSSRUWL
5,6(59$72

)LJXUD   &RQWDWWR WUD HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR HG HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR VLPXODWR

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $


3XQWR XWLOL]]DWR FRPH ULIHULPHQWR VSHFLILFR
/
XWLOL]]D]LRQH GL XQ SXQWR FRPH ULIHULPHQWR VSHFLILFR ý LQVROLWR PD SRVVLELOH DG HVHPSLR QHO FDVR GL
WROOHUDQ]H GL SRVL]LRQH ü WXWWDYLD GLIILFLOH LQGLYLGXDUH LO ULIHULPHQWR VSHFLILFR UHDOH LQ EDVH DOOD GHWHUPLQD
]LRQH GL XQ HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR VLPXODWR )LJ  

5LIHULPHQWR VSHFLILFR  3XQWR GL FHQWUR

&HQWUR GL XQD VIHUD


$

 5(&<&/(' 3$3(5


5LIHULPHQWR VSHFLI
(OHPHQWR GL ULIHULPHQ
FHQWUR GHOOD PLQLPD
WR VLPXODWR TXDWWUR
FLUFRQIHUHQ]D FLUFR
SXQWL GL FRQWDWWR FKH
VFULWWLELOH
UDSSUHVHQWDQR OD PL
QLPD FLUFRQIHUHQ]D
FLUFRVFULWWLELOH VX GL
XQ EORFFKHWWR D 9

&$57$ 5,&,&/$7$ 


)LJXUD   'HWHUPLQD]LRQH GL XQ SXQWR TXDOH ULIHULPHQWR


/LQHD XWLOL]]DWD FRPH ULIHULPHQWR VSHFLILFR
4XDQGR SHU ULIHULPHQWR VL XWLOL]]D XQD OLQHD TXHVWD SXÌ FRQVLVWHUH LQ XQR VSLJROR XQD JHQHUDWULFH R XQ
DVVH /R VSLJROR H OD JHQHUDWULFH SRVVRQR HVVHUH GHWHUPLQDWL LQ FRQIRUPLW FRQ OD ILJ 
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $


1HO FDVR GL XQD VXSHUILFLH LQWHUQD TXDOH DG HVHPSLR XQ IRUR VH LO ULIHULPHQWR ý GDWR GD XQD JHQHUDWULFH
OD GHWHUPLQD]LRQH GHO ULIHULPHQWR VLPXODWR SXÌ HVVHUH HIIHWWXDWD LPSLHJDQGR XQ PDQGULQR FLOLQGULFR FR
PH LQGLFDWR LQ ILJ 

0DQGULQR FLOLQGULFR
5,6(59$72

)LJXUD   'HWHUPLQD]LRQH SUDWLFD GL XQD OLQHD GL ULIHULPHQWR VSHFLILFR

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $


,Q WDOXQL FDVL LQ FXL O


DOOLQHDPHQWR GHOO
HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR UDSSUHVHQWD XQD SHUGLWD LQXWLOH GL WHPSR
ý SRVVLELOH ULFRUUHUH DG XQD YDOXWD]LRQH PDWHPDWLFD RSSXUH JUDILFD ILJ  
6FKHPD

$ )RUPD GHOO
HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR
2ULHQWDPHQWL OLPLWH

5LIHULPHQWR VSHFLILFR

)LJXUD   5DSSUHVHQWD]LRQH GHO SURILOR VSHFLILFR


SHU OD YDOXWD]LRQH JUDILFD GHO ULIHULPHQWR
 5(&<&/(' 3$3(5

127$ 1HO FDVR GL YDOXWD]LRQH JUDILFD LO ULIHULPHQWR R O


HOHPHQWR FRQ WROOHUDQ]D SRVVRQR HVVHUH LQGLFDWL
VXOOR VWHVVR GLDJUDPPD

$VVH XWLOL]]DWR FRPH ULIHULPHQWR VSHFLILFR
8Q DVVH SUHVR TXDOH ULIHULPHQWR VSHFLILFR QRQ FRVWLWXLVFH PDL XQ HOHPHQWR UHDOH H GHYH HVVHUH SHUWDQWR
GHWHUPLQDWR LQ EDVH DG XQ HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR VLPXODWR RSSXUH LQ EDVH D FDOFROR PDWHPDWLFR
/
DGR]LRQH GL XQ DVVH TXDOH ULIHULPHQWR VSHFLILFR ý FRQVHQWLWD SHU OD YHULILFD GL HOHPHQWL VLD LQWHUQL VLD
&$57$ 5,&,&/$7$ 

HVWHUQL
,O ULIHULPHQWR VSHFLILFR GL XQ HOHPHQWR LQWHUQR ý XVXDOPHQWH VWDELOLWR GD XQ HOHPHQWR LQVFULWWR GL IRUPD
JHRPHWULFD SHUIHWWD
1HO FDVR GL IRUL FLOLQGULFL LO ULIHULPHQWR VSHFLILFR SXÌ HVVHUH VWDELOLWR LPSLHJDQGR XQ PDQGULQR FLOLQGULFR
DYHQWH LO GLDPHWUR PDVVLPR LQVFULWWLELOH RSSXUH XQ PDQGULQR DG HVSDQVLRQH
4XDORUD LO PDQGULQR XQD YROWD LQVHULWR QHO IRUR QRQ DVVXPD XQD SRVL]LRQH ILVVD RFFRUUH SURFHGHUH DOOD VXD

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
UHJROD]LRQH LQ PRGR FKH JOL HYHQWXDOL VSRVWDPHQWL VLDQR GHOOD VWHVVD HQWLW LQ RJQL GLUH]LRQH ILJ  
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

(OHPHQWR GL
5,6(59$72

(OHPHQWR GL ULIHULPHQWR
ULIHULPHQWR
2ULHQWDPHQWL OLPLWH
VLPXODWR

D
D

5LIHULPHQWR VSHFLILFR
)LJXUD   $OOLQHDPHQWR GHOO
HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR VLPXODWR LQ XQ IRUR

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $

8Q PHWRGR SLÖ VHPSOLFH SHU OD GHWHUPLQD]LRQH GHOO


DVVH GL XQ HOHPHQWR LQWHUQR FRQVLVWH QHO IDU FROOLPDUH
WDOH DVVH FRQ TXHOOR GL GXH HOHPHQWL FRQLFL FRDVVLDOL ILJ  

,Q TXHVWR FDVR SHUÌ O


HYHQWXDOH HFFHQWULFLW GHOOR VPXVVR GHO IRUR SRWUHEEH FRVWLWXLUH XQD VHULD IRQWH
GL HUURUH QHOOD GHWHUPLQD]LRQH GHO ULIHULPHQWR

(OHPHQWL GL ULIHULPHQWR VLPXODWR

5LIHULPHQWR VSHFLILFR

 5(&<&/(' 3$3(5


)LJXUD   0HWRGR VHPSOLILFDWR SHU OD GHWHUPLQD]LRQH GL XQ
DVVH XWLOL]]DWR FRPH ULIHULPHQWR VSHFLILFR HOHPHQWL LQWHUQL
,O ULIHULPHQWR VSHFLILFR GL XQ HOHPHQWR HVWHUQR SXÌ HVVHUH VWDELOLWR GD XQ HOHPHQWR FLUFRVFULWWR GL IRUPD
JHRPHWULFD SHUIHWWD

1HO FDVR GL SDUWLFRODUL FLOLQGULFL LO ULIHULPHQWR SXÌ HVVHUH GHWHUPLQDWR XVDQGR XQ FDOLEUR FLOLQGULFR DG DQHO
OR DYHQWH LO GLDPHWUR PLQLPR FLUFRVFULWWLELOH RSSXUH PHGLDQWH XQ PDQGULQR D SLQ]D

4XDORUD OD SRVL]LRQH GHO FDOLEUR QRQ ULVXOWDVVH VWDELOH RFFRUUH SURFHGHUH DOOD VXD UHJROD]LRQH LQ PRGR

&$57$ 5,&,&/$7$ 


FKH JOL HYHQWXDOL VSRVWDPHQWL VLDQR GL XJXDOH HQWLW LQ RJQL GLUH]LRQH SULQFLSLR LGHQWLFR D TXHOOR LOOXVWUDWR
LQ ILJ  

3HU TXDQWR FRQFHUQH L SDUWLFRODUL FLOLQGULFL OD GHWHUPLQD]LRQH GHO ULIHULPHQWR SXÌ HVVHUH HIIHWWXDWD VHPSOL
FHPHQWH FRQ O
DXVLOLR GL DWWUH]]L TXDOL SHU HVHPSLR EORFFKHWWL R SDUDOOHOH D 9 H EORFFKHWWL R SDUDOOHOH D
VTXDGUD ILJ  
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

$
%ORFFKHWWR D 9 3DUDOOHOH D VTXDGUD
5,6(59$72

E D

3DUDOOHOH D 9 3DUDOOHOH D VTXDGUD


$ %

)LJXUD   0HWRGR VHPSOLILFDWR SHU O


DOOLQHDPHQWR GL XQ DVVH
XWLOL]]DWR TXDOH ULIHULPHQWR VSHFLILFR HOHPHQWL HVWHUQL

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $


/
DQJROR DVVXQWR QHO EORFFKHWWR R QHOOH SDUDOOHOH D 9 SXÌ D VHFRQGD GHJOL VSRVWDPHQWL GL IRUPD GHOO
HOH
PHQWR GL ULIHULPHQWR LQIOXLUH VXOOD SRVL]LRQH GHO ULIHULPHQWR H GL FRQVHJXHQ]D VXOOH PLVXUD]LRQL
/D GHWHUPLQD]LRQH GHOO
DVVH GL ULIHULPHQWR SXÌ LQROWUH HVVHUH HVHJXLWD ULFRUUHQGR DG XQ PHWRGR JUDILFR
GL YDOXWD]LRQH
8Q HVHPSLR ý IRUQLWR LQ ILJXUD 
4XDORUD VL DGRWWL LO PHWRGR JUDILFR O
HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR VLPXODWR H O
HOHPHQWR FRQ WROOHUDQ]D SRVVRQR
HVVHUH LQGLFDWL VXOOR VWHVVR GLDJUDPPD SRODUH

*
 5(&<&/(' 3$3(5

&DUWD SHU O
HVHFX]LRQH
GHO GLDJUDPPD SRODUH
$VVH GL ULIHULPHQWR VLPXODWR
&$57$ 5,&,&/$7$ 

(OHPHQWR FRQ
WROOHUDQ]D

6H]LRQH %
6H]LRQH $

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
6H]LRQH $ ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
(OHPHQWR
6H]LRQH %
GL ULIHULPHQWR
5,6(59$72

)LJXUD D  0LVXUD]LRQH GHOO


HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR )LJXUD E  9DOXWD]LRQH JUDILFD GHOO
DVVH
VLPXODWR SDUWHQGR GD XQ DVVH ILVVR GL ULIHULPHQWR

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $


$VVH FRPXQH XWLOL]]DWR FRPH ULIHULPHQWR VSHFLILFR
,Q DOFXQL FDVL LO ULIHULPHQWR ý UDSSUHVHQWDWR GDOO
DVVH FRPXQH GL GXH ULIHULPHQWL GLYHUVL FKH SXÌ HVVHUH
GHWHUPLQDWR SHU PH]]R GL HOHPHQWL LQWHUQL RG HVWHUQL LQVFULWWL FLUFRVFULWWL R DG HVSDQVLRQH 
(YHQWXDOL VFRVWDPHQWL GL IRUPD H GL SRVL]LRQH GHJOL HOHPHQWL GL ULIHULPHQWR SRVVRQR LQIOXLUH VXOOD SRVL]LR
QH GHOO
DVVH FRPXQH H GL FRQVHJXHQ]D DQFKH VXJOL HOHPHQWL FRQ WROOHUDQ]D
,O FULWHULR GL LPSLHJR GHJOL HOHPHQWL GL ULIHULPHQWR GRYUHEEH HVVHUH WDOH GD IDU Vó FKH JOL HOHPHQWL GL ULIHUL
PHQWR VLPXODWL ULVXOWLQR FRDVVLDOL ILJ  

'XH FLOLQGUL FRDVVLDOL H FRQ LO


$ % PLQLPR GLDPHWUR FLUFRVFULWWL
ELOH HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR
VLPXODWR 5LIHULPHQWR
VSHF $%

 5(&<&/(' 3$3(5


(OHPHQWR GL ULIHULPHQWR $ (OHPHQWR GL ULIHULPHQWR %

&$57$ 5,&,&/$7$ 


)LJXUD   ,OOXVWUD]LRQH RULHQWDWLYD GL GXH HOHPHQWL GL ULIHULPHQWR
TXDQGR LO ULIHULPHQWR VSHFLILFR ý FRVWLWXLWR GD XQ DVVH FRPXQH

'DWH OH GLIILFROW FKH VL SRVVRQR LQFRQWUDUH QHOOD GHWHUPLQD]LRQH GL XQ ULIHULPHQWR FRPXQH LQ EDVH DO
PHWRGR VRSUD LQGLFDWR ý SRVVLELOH ULFRUUHUH DG XQ PHWRGR SLÖ VHPSOLFH LPSLHJDQGR L EORFFKHWWL R OH
SDUDOOHOH D 9 RG L EORFFKHWWL R OH SDUDOOHOH D VTXDGUD YHG DQFKH ILJ  
,Q DOFXQL FDVL OD GHWHUPLQD]LRQH GHO ULIHULPHQWR SXÌ HVVHUH HIIHWWXDWD LPSLHJDQGR GXH IRUL GD FHQWUR FRQL
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

FL FRDVVLDOL
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

6L GRYU WHQHUH SUHVHQWH FKH JOL VFRVWDPHQWL HVLVWHQWL WUD L IRUL GD FHQWUR HG LO ULIHULPHQWR YHUUDQQR D VRP
PDUVL DL YDORUL PLVXUDWL VXOO
HOHPHQWR FRQ WROOHUDQ]D ILJ  

(OHPHQWR FKH VL VRVWLWXLVFH (OHPHQWR GL ULIHULPHQWR $


DOO
HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR $ 5LI VSHF $%
(OHPHQWR GL ULIHULPHQWR %
5,6(59$72

(OHPHQWR FKH VL VRVWLWXLVFH


DOO
HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR %

(OHPHQWR GL
ULIHULPHQWR VLPXODWR

)LJXUD  )RUL GD FHQWUR FRQLFL XWLOL]]DWL FRPH HOHPHQWL


FKH VL VRVWLWXLVFRQR DJOL HOHPHQWL GL ULIHULPHQWR FLOLQGULFL

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $



6XSHUILFLH XWLOL]]DWD TXDOH ULIHULPHQWR VSHFLILFR
8QD VXSHUILFLH XWLOL]]DWD TXDOH ULIHULPHQWR VSHFLILFR SXÌ HVVHUH XQ SLDQR RSSXUH TXDOVLDVL DOWUD VXSHUILFLH
GL IRUPD GLYHUVD 4XDORUD LO ULIHULPHQWR VLD FRVWLWXLWR GD XQ SLDQR HVVR SXÌ HVVHUH GHWHUPLQDWR FRPH
LQGLFDWR LQ ILJ 
,Q SUDWLFD SHUÌ LO ULIHULPHQWR YHUU GHWHUPLQDWR SLÖ VHPSOLFHPHQWH XVDQGR WUH VXSSRUWL VLVWHPDWL VXOO
HOH
PHQWR GL ULIHULPHQWR LO SLÖ GLVWDQWH SRVVLELOH O
XQR GDOO
DOWUR
4XDORUD GHWHUPLQDWL SXQWL R VXSHUILFL YHQJRQR LQGLFDWL VXO GLVHJQR FRPH ULIHULPHQWL SDU]LDOL TXHVWL GR
YUDQQR HVVHUH LPSLHJDWL SHU O
DOOLQHDPHQWR GHJOL HOHPHQWL GL ULIHULPHQWR VLPXODWR


5LIHULPHQWL VSHFLILFL PXOWLSOL
6H LO ULIHULPHQWR ý FRVWLWXLWR GD GXH R SLÖ HOHPHQWL GL ULIHULPHQWR SXÌ HVVHUH LPSRUWDQWH VWDELOLUQH O
RUGLQH
GL SUHFHGHQ]D ILJ  
 5(&<&/(' 3$3(5

$ $

 $ %  % $

% %

(OHPHQWR GL ULIHUL (OHPHQWR GL ULIHUL


PHQWR SULPDULR PHQWR VHFRQGDULR
&$57$ 5,&,&/$7$ 

(OHPHQWR GL ULIHUL (OHPHQWR GL ULIHUL

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
PHQWR VHFRQGDULR PHQWR SULPDULR
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

)LJXUD   ,QIOXHQ]D VXOO


HOHPHQWR FRQ WROOHUDQ]H GHO JUDGR GL SULRULW GHJOL
HOHPHQWL GL ULIHULPHQWR XWLOL]]DWL VXOO
HOHPHQWR FRQ WROOHUDQ]D
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $

4XDQGR LO ULIHULPHQWR VLD FRVWLWXLWR GD WUH HOHPHQWL RFFRUUHU WHQHUH SUHVHQWH FKH O
HOHPHQWR GL ULIHULPHQ
WR SULPDULR $ SXÌ HVVHUH GLVSRVWR FRPH LOOXVWUDWR LQ ILJ D
/
HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR VHFRQGDULR GHYH HVVHUH SRVL]LRQDWR LQ EDVH D GXH SXQWL ILJ E H O
HOHPHQWR
GL ULIHULPHQWR WHU]LDULR DG XQ SXQWR ILJ F 

& $ % &

3LDQR GL ULIHULPHQWR
SULPDULR  SXQWL

 5(&<&/(' 3$3(5


)LJXUD D

&$57$ 5,&,&/$7$ 


3LDQR GL ULIHULPHQWR
VHFRQGDULR  SXQWL
q
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

)LJXUD E

q
5,6(59$72

q

3LDQR GL
ULIHULPHQWR
)LJXUD F
WHU]LDULR  SXQWR

)LJXUD   'HWHUPLQD]LRQH GL XQ VLVWHPD GL ULIHULPHQWR D WUH SLDQL

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI



35,1&,3, ( 0(72', ', 9(5,),&$


, SULQFLSL HG L PHWRGL GL YHULILFD YHQJRQR VXGGLYLVL LQ PRGR FKH SHU FLDVFXQD FDUDWWHULVWLFD GL WROOHUDQ]D
LO SULQFLSLR GL YHULILFD FRUULVSRQGHQWH YLHQH LQGLFDWD VRWWR IRUPD GL LQWHVWD]LRQH SULQFLSDOH
3HU FLDVFXQ SULQFLSLR YHQJRQR TXLQGL LOOXVWUDWL XQ FHUWR QXPHUR GL PHWRGL GL YHULILFD XQLWDPHQWH DG DOFXQL
HVHPSL SDUWLFRODUL GL DSSOLFD]LRQH VXGGLYLVL LQ EDVH DOOH ]RQH GL WROOHUDQ]D 9HQJRQR LQROWUH IRUQLWL DOFXQL
HVHPSL GL DSSDUHFFKLDWXUD GL YHULILFD H TXDQGR QHFHVVDULR VL ý SURYYHGXWR DOO
DJJLXQWD GL DOFXQH RVVHU
YD]LRQL
1H ULVXOWD XQD GLVSRVL]LRQH WDEHOODUH FKH SUHVHQWD OH VHJXHQWL FDUDWWHULVWLFKH
7LWROL
 =RQD GL WROOHUDQ]D HG HVHPSLR GL DSSOLFD]LRQH
 0HWRGR GL YHULILFD
 1RWH
6RWWR LO WLWROR ]RQD GL WROOHUDQ]D HG HVHPSLR GL DSSOLFD]LRQH VRQR LOOXVWUDWH LQ SULPR OXRJR OD ]RQD GL WROOH
 5(&<&/(' 3$3(5

UDQ]D LQ FRQIRUPLW FRQ OD QRUPD  81,,62   H VHFRQGDULDPHQWH XQ HVHPSLR GL DSSOLFD]LR
QH FKH JHQHUDOPHQWH ý OR VWHVVR LOOXVWUDWR QHOOD QRUPD  81,,62   4XDORUD TXHVWR HVHPSLR
QRQ VLD VWDWR FRQVLGHUDWR VXIILFLHQWH SHU LOOXVWUDUH FRQYHQLHQWHPHQWH L PHWRGL VRQR VWDWL DJJLXQWL XOWHULR
UL HVHPSL
6RWWR LO WLWROR PHWRGL GL YHULILFD VL WURYDQR
 1XPHUD]LRQH GHO PHWRGR
 )LJXUD LOOXVWUDQWH LO PHWRGR GL YHULILFD
&$57$ 5,&,&/$7$ 

 &DUDWWHULVWLFKH HVVHQ]LDOL GHL PHWRGL GL YHULILFD


 /HWWXUH PLVXUD]LRQL GD HIIHWWXDUVL
 5LSHWL]LRQL SUHVFULWWH
 ,QWHUSUHWD]LRQH GHOOH OHWWXUH RWWHQXWH
 &ULWHULR GL DFFHWWD]LRQH LQHUHQWH DO YDORUH PLVXUDWR

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
6RWWR LO WLWROR QRWH YHQJRQR IRUQLWH XOWHULRUL LQIRUPD]LRQL TXDOL DG HVHPSLR
 $SSOLFD]LRQL SDUWLFRODUL
 /LPLWD]LRQL QHOOH DSSOLFD]LRQL
 3DUWLFRODUL IRQWL GL HUURUL
 3DUWLFRODUL SUHVFUL]LRQL VXOOH DSSDUHFFKLDWXUH
5,6(59$72

 (VHPSL GL DSSDUHFFKLDWXUH GL YHULILFD


(
QHFHVVDULR WHQHUH SUHVHQWH FKH QRQ VL ý WHQXWR FRQWR GHOO
LQIOXHQ]D GHL VHJXHQWL IDWWRUL GL YHULILFD IRQ
GDPHQWDOL
 9HULILFD GHOOD SUHFLVLRQH GHOO
DSSDUHFFKLDWXUD
 $FFXUDWH]]D GHOOD RSHUD]LRQH GL YHULILFD
 7LSR GHOO
DSSDUHFFKLDWXUD GL YHULILFD
4XHVWL IDWWRUL SRVVRQR WDOYROWD LQIOXHQ]DUH L ULVXOWDWL GHOOH PLVXUD]LRQL LQ PLVXUD PDJJLRUH GL TXDQWR ý JH
QHUDOPHQWH GRYXWR DOOD GLYHUVLW HVLVWHQWL WUD L YDUL PHWRGL GL YHULILFD GHVFULWWL

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI


,Q TXHVWR GRFXPHQWR L SULQFLSL GL YHULILFD VRQR HVHPSOLILFDWL FRQ PHWRGL GL YHULILFD FRPXQHPHQWH XVDWL
/D PDJJLRU SDUWH GL TXHVWH YHULILFKH SXÌ HVVHUH HVHJXLWD FRQ GLYHUVH DSSDUHFFKLDWXUH GL YHULILFD
6RQR LOOXVWUDWH OH DSSDUHFFKLDWXUH SLÖ FRPXQHPHQWH XVDWH FKH VL VXSSRQH SRVVDQR HVVHUH WURYDWH QHO
OD PDJJLRU SDUWH GHOOH RIILFLQH
(
QHFHVVDULR WHQHUH SUHVHQWH FKH JOL HVHPSL GL PHWRGL GL YHULILFD GHVFULWWL QRQ IRUQLVFRQR LQIRUPD]LRQL
FRPSOHWH SHU TXDQWR ULJXDUGD OD YHULILFD GHOO
RJJHWWR


/H YDULH SDUWL GL TXHVWR GRFXPHQWR VRQR VWDWH QXPHUDWH DO ILQH GL IDFLOLWDUQH OD FRQVXOWD]LRQH
/H YRFL LQHUHQWL OH GLYHUVH FDUDWWHULVWLFKH JHRPHWULFKH VRQR VWDWH QXPHUDWH D SDUWLUH GDO QXPHUR  DWWUL
EXLWR DOOD UHWWLOLQHLW PHQWUH L SULQFLSL GL YHULILFD VRQR VWDWL QXPHUDWL SHU RJQL FDUDWWHULVWLFD JHRPHWULFD
SDUWHQGR FRQ LO QXPHUR 
3HU RJQL SULQFLSLR L GLYHUVL PHWRGL GL YHULILFD VRQR VWDWL QXPHUDWL D SDUWLUH GDO QXPHUR 
3HU TXDQWR ULJXDUGD O
DSSDUHFFKLDWXUD GL YHULILFD UHODWLYD DL YDUL PHWRGL QRQ ý VWDWD DVVHJQDWD DOFXQD
QXPHUD]LRQH (VHPSLR

D 3HU PHWRGR GL YHULILFD SHU OD UHWWLOLQHLW  q  VL LQWHQGH LO SULQFLSLR GL YHULILFD SHU OD UHWWLOLQHLW Q• 

 5(&<&/(' 3$3(5


HG LO PHWRGR Q• 

E 3HU PHWRGR GL YHULILFD SHU SDUDOOHOLVPR  q  VL LQWHQGH LO SULQFLSLR GL YHULILFD SHU LO SDUDOOHOLVPR
Q•  HG LO PHWRGR Q• 
,O QXPHUR GL ULIHULPHQWR GHO PHWRGR QRQ GRYU FRPSDULUH VXO GLVHJQR GHO SURGRWWR ILQDOH RQGH HYLWDUH
FKH YHQJD LQWHUSUHWDWR HUURQHDPHQWH FRPH XQD YDULDQWH VXOOH SUHVFUL]LRQL GL WROOHUDQ]D (VVR SRWU WXWWD
YLD HVVHUH FLWDWR VXOOD GRFXPHQWD]LRQH UHODWLYD LPSLHJDWD GDL VHUYL]L GL FRVWUX]LRQH H YHULILFD FRPH LQGL
FD]LRQH GHO PHWRGR DGRWWDWR H FLRý

&$57$ 5,&,&/$7$ 


D 5HWWLOLQHLW  PHWRGR 

E 3DUDOOHOLVPR  PHWRGR 


&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 5(77,/,1(,7
3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL UHWWLOLQHLW PHGLDQWH FRQIURQWR FRQ XQ HOHPHQWR UHWWLOLQHR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

(OHPHQWR UHWWLOLQHR
3HU RJJHWWL GL JUDQGL GL
W

PHQVLRQL !  P SXÌ
HVVHUH LPSLHJDWR XQ ILOR
WHVR
1RQ SHUIHWWDPHQWH UHWWL
OLQHR LQ VHQVR YHUWLFDOH
 (OHPHQWR UHWWLOLQHR
 5(&<&/(' 3$3(5

 ,O FDOLEUR UHWWLOLQHR ý SRVWR VXOO


RJJHWWR LQ XQD SRVL
]LRQH WDOH FKH OD GLVWDQ]D WUD TXHVWR H O
RJJHWWR VLD
PLQLPD /R VFRVWDPHQWR GL UHWWLOLQHLW ý UDSSUHVHQWD
WR GDOOD GLVWDQ]D ULOHYDWD WUD OH JHQHUDWULFL D FRQWDWWR
&$57$ 5,&,&/$7$ 

/D PLVXUD]LRQH ý ULSHWXWD VX GL XQ QXPHUR GL JHQHUD


WULFL SUHVFULWWR

0HWRGR 

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
W


5,6(59$72

/
RJJHWWR ý SRVWR FRQ OD JHQHUDWULFH VXSHULRUH SDUDO
OHOD DO SLDQR GL ULVFRQWUR

/H PLVXUD]LRQL VRQR HIIHWWXDWH OXQJR O
LQWHUD JHQHUD
WULFH 

/R VFRVWDPHQWR GL UHWWLOLQHLW ý UDSSUHVHQWDWR GDOOD


GLIIHUHQ]D PDVVLPD QHOOH OH OHWWXUH GHOO
LQGLFDWRUH ULOH
YDWH VXOOD JHQHUDWULFH FRQVLGHUDWD

/D PLVXUD]LRQH ý ULSHWXWD VX GL XQ QXPHUR GL JHQHUD


WULFL SUHVFULWWR 

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 5(77,/,1(,7
3ULQFLSLR 
9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL UHWWLOLQHLW PHGLDQWH FRQIURQWR FRQ XQ HOHPHQWR UHWWLOLQHR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 


W

/
RJJHWWR ý SRVWR VX GL XQ SLDQR GL ULVFRQWUR H DSSRJ
JLDWR DG XQD VTXDGUD D  q


 5(&<&/(' 3$3(5


/H OHWWXUH GHOO
LQGLFDWRUH QHOOH PLVXUD]LRQL HIIHW
WXDWH OXQJR OH LQWHUH JHQHUDWULFL VRQR ULSRUWDWH VX GLD
JUDPPD

,Q EDVH D WDOH GLDJUDPPD YLHQH HIIHWWXDWD OD YDOXWD


]LRQH GHOOR VFRVWDPHQWR GL UHWWLOLQHLW 

/D PLVXUD]LRQH ý ULSHWXWD VX GL XQ QXPHUR GL JHQHUD


WULFL SUHVFULWWR 

&$57$ 5,&,&/$7$ 


0HWRGR 


0D 

0E
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

W
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

/
RJJHWWR ý ILVVDWR WUD GXH FHQWUL FRDVVLDOL H SDUDOOHOL
DO SLDQR GL ULVFRQWUR

/H PLVXUD]LRQL YHQJRQR HIIHWWXDWH OXQJR OH GXH JH


QHUDWULFL 

 /D PHW GHO YDORUH GDWR GDOOD GLIIHUHQ]D WUD OH GXH OHW
5,6(59$72

WXUH GHOO
LQGLFDWRUH H FLRý 0D  0 E

SHU FLDVFXQ SXQWR GL PLVXUD YLHQH ULSRUWDWD VX GLD
JUDPPD

/R VFRVWDPHQWR GL UHWWLOLQHLW GHOO


DVVH QHOOD VH]LRQH
PLVXUDWD ý GDWR GDOOD GLIIHUHQ]D PDVVLPD GL WDOL YDORUL
ULSRUWDWL VX GLDJUDPPD

/D PLVXUD]LRQH ý ULSHWXWD SHU LO QXPHUR SUHVFULWWR GL


VH]LRQL  OR VFRVWDPHQWR GL UHWWLOLQHLW ý UDSSUHVHQ
WDWR GDO YDORUH SLÖ DOWR UHJLVWUDWR SHU FLDVFXQD VH]LRQH
DVVLDOH

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 5(77,/,1(,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL UHWWLOLQHLW PHGLDQWH FRQIURQWR FRQ XQ HOHPHQWR UHWWLOLQHR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 


W

0D 

W
 5(&<&/(' 3$3(5

0E



$OOLQHDUH O
RJJHWWR SDUDOOHODPHQWH DO SLDQR GL ULVFRQWUR
3UHQGHUH OH PLVXUH OXQJR GXH JHQHUDWULFL  H 

5LSRUWDUH VXO GLDJUDPPD OD PHW GHOOD GLIIHUHQ]D WUD OH


GXH OHWWXUH GHOO
LQGLFDWRUH LQ FLDVFXQ SXQWR H FLRý
&$57$ 5,&,&/$7$ 

 0D  0 E

(IIHWWXDUH OD PLVXUD QHOOH GXH GLUH]LRQL SUHVFULWWH  H 
/R VFRVWDPHQWR GL UHWWLOLQHLW ý UDSSUHVHQWDWR GDL GLD
JUDPPL

0HWRGR 

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
6WUXPHQWR GL 7UDJXDUGR
4XHVWR PHWRGR YLHQH ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
FROOLPD]LRQH
LPSLHJDWR SULQFLSDO
PHQWH SHU RJJHWWL GL
W

JUDQGL GLPHQVLRQL

(
DPPHVVR DQFKH O
LP
SLHJR GL XQ UDJJLR ODVHU
R GL XQ UDJJLR OXPLQRVR
5,6(59$72

/R VWUXPHQWR GL FROOLPD]LRQH ý DOOLQHDWR LQ PRGR GD HV UHJROR RWWLFR SHU OD


VHUH SDUDOOHOR DOOD VXSHUILFLH LQ HVDPH /D PLVXUD]LRQH PLVXUD]LRQH GHOOD UHWWLOL
GHJOL VFRVWDPHQWL ý HIIHWWXDWD SHU PH]]R GL XQ WUDJXDU QHLW
 GR FKH YLHQH VSRVWDWR OXQJR O
LQWHUD VXSHUILFLH

*OL VFRVWDPHQWL YHQJRQR UHJLVWUDWL VX GL XQ GLDJUDPPD


FKH VHUYLU SHU OD YDOXWD]LRQH GHOOD UHWWLOLQHLW

/D PLVXUD]LRQH ý ULSHWXWD VXO QXPHUR GL JHQHUDWULFL


SUHVFULWWR

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 5(77,/,1(,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD UHWWLOLQHLW PHGLDQWH FRQIURQWR FRQ XQ HOHPHQWR UHWWLOLQHR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

4XHVWR PHWRGR YLHQH


LPSLHJDWR SULQFLSDO
  PHQWH SHU RJJHWWL GL
JUDQGL GLPHQVLRQL

(YHQWXDOL HUURUL GL D]]H


UDPHQWR YDQQR D VRP
O O O O PDUVL D FDXVD GHOOD ULSH
WL]LRQH GHOOD PLVXUD
]LRQH SHU L WUDWWL SUHVFULW

 5(&<&/(' 3$3(5


WL
O O O OQ

/
LQGLFDWRUH GHOOR VWUXPHQWR ý D]]HUDWR LQ FRUULVSRQ
GHQ]D GHO SULPR WUDWWR GHOOD JHQHUDWULFH /R VWUXPHQ
WR YLHQH VSRVWDWR D WUDWWL GL kOl FRPH LQGLFDWR OXQJR OD

&$57$ 5,&,&/$7$ 


JHQHUDWULFH LQ HVDPH
W

3HU FLDVFXQ WUDWWR YHQJRQR UHJLVWUDWH OH OHWWXUH GHOO


LQ
GLFDWRUH 

/R VFRVWDPHQWR GL UHWWLOLQHLW ý ULOHYDWR GD XQ GLD


JUDPPD FXPXODWLYR

 /D PLVXUD]LRQH ý ULSHWXWD VXO QXPHUR GL JHQHUDWULFL


SUHVFULWWR 
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 5(77,/,1(,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD UHWWLOLQHLW PHGLDQWH ULOLHYR GHJOL VFRVWDPHQWL DQJRODUL

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

/LYHOOD D EROOD
G
DULD UHJRODELOH
  4XHVWR PHWRGR YLHQH
LPSLHJDWR SULQFLSDO
PHQWH SHU RJJHWWL GL
JUDQGL GLPHQVLRQL
O O O
W
 5(&<&/(' 3$3(5

6H OD OLYHOOD D EROOD G
DULD
O O O O OQ
QRQ ý UHJRODELOH O
RJ
JHWWR GHYH HVVHUH PHV
VR SHUIHWWDPHQWH LQ SLD
/D OLYHOOD D EROOD G
DULD UHJRODELOH YLHQH SRVWD VX GL QR
XQD HVWUHPLW GHOOD JHQHUDWULFH HG D]]HUDWD
 ü DPPHVVR DQFKH O
LP
(VVD YLHQH TXLQGL VSRVWDWD D WUDWWL FRPH LQGLFDWR OXQ SLHJR GL XQR VWUXPHQWR
JR OD JHQHUDWULFH LQ HVDPH , YDORUL ULOHYDWL YHQJRQR UH D SHQGROR PXQLWR GL SLH
JLVWUDWL SHU FLDVFXQ WUDWWR  GLQL GL UHJROD]LRQH
&$57$ 5,&,&/$7$ 

/R VFRVWDPHQWR GL UHWWLOLQHLW ý ULOHYDWR GD XQ GLD


JUDPPD FXPXODWLYR GRYH OR VFRVWDPHQWR LQFUHPHQ
WDOH O [ LO YDORUH GHOO
LQGLFD]LRQH

/D PLVXUD]LRQH ý ULSHWXWD VXO QXPHUR GL JHQHUDWULFL


SUHVFULWWR 

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
0HWRGR 

$XWRFROOLPDWRUH
4XHVWR PHWRGR YLHQH
  LPSLHJDWR SULQFLSDO
PHQWH SHU RJJHWWL GL
JUDQGL GLPHQVLRQL
W

6SHFFKLR
8Q PRYLPHQWR FRQWLQXR
SXÌ HVVHUH XWLOL]]DWR SHU
5,6(59$72

OD UHJLVWUD]LRQH GHL ULVXO


WDWL

/
DSSDUHFFKLDWXUD GL PLVXUD ý DOOLQHDWD FRQ O
RJJHWWR 3XÌ HVVHUH LPSLHJDWR

XQ DSSDUHFFKLR D ODVHU
/R VSHFFKLR GHOO
DXWRFROOLPDWRUH YLHQH VSRVWDWR OXQ SHU PLVXUDUH JOL DQJROL
JR OD JHQHUDWLFH H YHQJRQR UHJLVWUDWH OH PLVXUD]LRQL


/R VFRVWDPHQWR GL UHWWLOLQHLW ý FDOFRODWR LQ EDVH DOOH


UHJLVWUD]LRQL HIIHWWXDWH

/D PLVXUD]LRQH ý ULSHWXWD VXO QXPHUR GL JHQHUDWULFL


SUHVFULWWR 

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $

9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 5(77,/,1(,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD UHWWLOLQHLW PHGLDQWH ULFHUFD GHL FHQWUL GL VH]LRQL WUDVYHUVDOL FRQVHFXWLYH

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

 5(&<&/(' 3$3(5




&$57$ 5,&,&/$7$ 


W

/
RJJHWWR ý ILVVDWR WUD GXH FHQWUL FRDVVLDOL H SDUDOOHOL
DO SLDQR GL ULVFRQWUR
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$


/
RJJHWWR YLHQH IDWWR UXRWDUH DWWRUQR DOO
DVVH FRVó GH
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

WHUPLQDWR

9LHQH ULSRUWDWR VX GLDJUDPPD SRODUH OD PHW GHO YD


ORUH UDSSUHVHQWDQWH OD OHWWXUD WRWDOH GHOO
LQGLFDWRUH RW
WHQXWD GXUDQWH XQD URWD]LRQH FRPSOHWD 

/D PLVXUD]LRQH ý ULSHWXWD VXO QXPHUR SUHVFULWWR GL VH


]LRQL WUDVYHUVDOL DVVLDOL 
5,6(59$72

/R VFRVWDPHQWR GL UHWWLOLQHLW GHOO


DVVH GHOO
RJJHWWR ý
UDSSUHVHQWDWR GDOOR VFRVWDPHQWR PDVVLPR WUD L FHQWUL
FRQVLGHUDWL

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3/$1$5,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL SODQDULW PHGLDQWH FRQIURQWR FRQ XQ HOHPHQWR SLDQR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

/
DOOLQHDPHQWR GHOO
RJ
JHWWR ý JHQHUDOPHQWH
HIIHWWXDWR SRUWDQGR WUH
SXQWL GHOOD VXSHUILFLH
EHQ GLVWDQ]LDWL WUD ORUR
DOOD VWHVVD GLVWDQ]D GDO
SLDQR GL ULVFRQWUR

,Q TXHVWR FDVR L YDORUL UL


 5(&<&/(' 3$3(5

OHYDWL GHYRQR HVVHUH UL


SRUWDWL VX GLDJUDPPD H
/
RJJHWWR ý DOOLQHDWR IDFHQGRQH FRLQFLGHUH FRQ OD YDOXWDWL
VXSHUILFLH LQ HVDPH LO SLDQR GL ULVFRQWUR

/D GLVWDQ]D WUD O
RJJHWWR HG LO SLDQR GL ULVFRQWUR YLHQH
PLVXUDWD LQ FRUULVSRQGHQ]D GHL SXQWL SUHVFULWWL

/R VFRVWDPHQWR GL SODQDULW ý GDWR GDOOD GLIIHUHQ]D


PDVVLPD WUD OH GLVWDQ]H PLVXUDWH
&$57$ 5,&,&/$7$ 

0HWRGR 

/D GLPHQVLRQH GHO SLD

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
QR GL ULVFRQWUR GRYU HV
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
VHUH DOPHQR LO GRSSLR GL
TXHOOD GHOO
RJJHWWR


1HO FDVR GL VXSHUILFL


FRQYHVVH O
RJJHWWR
GRYU HVVHUH VLVWHPDWR
VXO SLDQR GL ULVFRQWUR LQ
PRGR FKH OR VFRVWD
PHQWR VLD ULGRWWR DO
PLQLPR
5,6(59$72

/·RJJHWWR YLHQH VLVWHPDWR VXO SLDQR GL ULVFRQWUR

/D GLVWDQ]D WUD O·RJJHWWR HG LO SLDQR GL ULVFRQWUR q


PLVXUDWD LQ FRUULVSRQGHQ]D GHL SXQWL SUHVFULWWL

/R VFRVWDPHQWR GL SODQDULWj q GDWR GDOOD GLIIHUHQ


]D PDVVLPD WUD OH GLVWDQ]H PLVXUDWH

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $

9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3/$1$5,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL SODQDULW PHGLDQWH FRQIURQWR FRQ XQ HOHPHQWR SLDQR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR GL 

4XHVWR PHWRGR ý DGDWWR


LQ SDUWLFRODU PRGR SHU
6WUXPHQWR GL DPSLH VXSHUILFL
FROOLPD]LRQH
7UDJXDUGR 3ULVPD ,O SRVL]LRQDPHQWR GHO
O
DVVH GL URWD]LRQH SXÌ
HVVHUH FRUUHWWR PHGLDQWH
FDOFROR PDWHPDWLFR

 5(&<&/(' 3$3(5


W

/R VWUXPHQWR GL FROOLPD]LRQH ý SRVWR VXOO


RJJHWWR
/
DVVH GL URWD]LRQH YLHQH DOOLQHDWR LQ PRGR GD ULVXO
 WDUH SHUSHQGLFRODUH DOOD VXSHUILFLH LQ HVDPH GHOO
RJ
JHWWR

/R VFRVWDPHQWR GL SODQDULW ý GDWR GDOOD GLIIHUHQ]D


PDVVLPD FDOFRODWR GDOOD VXSHUILFLH LQ HVDPH

&$57$ 5,&,&/$7$ 


0HWRGR 

4XHVWR PHWRGR ULFKLHGH


9HWUR GL LQWHUIHUHQ]D VXSHUILFL DYHQWL XQ DOWR
SRWHUH ULIOHWWHQWH
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

4XHVWR PHWRGR ý GL XVR


,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

SUDWLFR VROR SHU RJJHWWL GL


SLFFROH GLPHQVLRQL FRQ
VFRVWDPHQWL GDOOD SODQD
ULW ILQR D  PP D VHFRQ
GD GHOOH GLPHQVLRQL GHO
EORFFKHWWR RWWLFR
3RUUH LO YHWUR GL LQWHUIHUHQ]D VXOO
RJJHWWR HG RVVHUYDU
OR LQ OXFH PRQRFURPDWLFD 'RYU HVVHUH VLVWHPDWD
,O Q• GL IUDQJH GL LQWHUIHUHQ]D ULOHYDWR PROWLSOLFDWR SHU VXOO
RJJHWWR LQ PRGR WDOH
² GHOOD OXFH XWLOL]]DWD FRVWLWXLVFH OR VFRVWDPHQWR GL FKH OR VFRVWDPHQWR VLD UL
W
5,6(59$72

 GRWWR DO PLQLPR
SODQDULW

 Æ ²

   ³P É

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3/$1$5,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL SODQDULW PHGLDQWH ULOLHYR LQ SLÖ GLUH]LRQL GHJOL VFRVWDPHQWL GHOOD UHWWLOLQHLW

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR

4XHVWR WLSR GL PLVXUD
]LRQH FRQVHQWH LQ XQ
FHUWR VHQVR XQ·DXWR
YHULILFD LQ TXDQWR SDUHF
(OHPHQWR UHWWLOLQHR FKL SXQWL YHQJRQR GH
WHUPLQDWL SL YROWH LQ VH
JXLWR DL GLYHUVL RULHQWD
PHQWL GHOO·HOHPHQWR UHW
WLOLQHR GL ULVFRQWUR
 5(&<&/(' 3$3(5

9LHQH JHQHUDOPHQWH
LPSLHJDWR SHU PLVXUDUH
2JJHWWR L SLDQL GL ULVFRQWUR
&$57$ 5,&,&/$7$ 

/·HOHPHQWR UHWWLOLQHR q SRVWR GLDJRQDOPHQWH VX GXH


VXSSRUWL GL FXL XQR ILVVR HG XQR UHJRODELOH H FRQ OH

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
 GXH HVWUHPLWj DOOD VWHVVD GLVWDQ]D GDOO·RJJHWWR
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
/D GLVWDQ]D WUD O·RJJHWWR H O·HOHPHQWR UHWWLOLQHR YLHQH
PLVXUDWD QHL SXQWL SUHVFULWWL OXQJR OD GLDJRQDOH $% 
WHQHQGR FRPH ULIHULPHQWR LO YDORUH PLVXUDWR DO FHQ
WUR

/D PLVXUD]LRQH YLHQH ULSHWXWD VXOO·DOWUD GLDJRQDOH


&' HG L YDORUL YHQJRQR ULSRUWDWL VX GLDJUDPPD SUH
YLD FRUUH]LRQH SHU WHQHU FRQWR GHOOD GLVWDQ]D GDO SXQ
WR PHGLDQR
5,6(59$72

/H GXH GLDJRQDOL FRVu RWWHQXWH IRUPDQR XQ SLDQR GL


ULIHULPHQWR LQ EDVH DO TXDOH YHQJRQR GHWHUPLQDWL WXWWL
JOL DOWUL SXQWL

/R VFRVWDPHQWR GL SODQDULWj q ULOHYDWR GDO GLDJUDP


PD

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3/$1$5,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL SODQDULW PHGLDQWH ULOLHYR LQ SLÖ GLUH]LRQL GHJOL VFRVWDPHQWL GHOOD UHWWLOLQHLW

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

4XHVWR PHWRGR YLHQH


LPSLHJDWR SULQFLSDO
PHQWH SHU RJJHWWL GL
JUDQGL GLPHQVLRQL

(YHQWXDOL HUURUL GL D]


O O O O ]HUDPHQWR YHUUDQQR D
VRPPDUVL D FDXVD GHOOD
ULSHWL]LRQH GHOOD PLVXUD

 5(&<&/(' 3$3(5


O O O O O O O
]LRQH SHU L WUDWWL SUHYLVWL

6H VL XWLOL]]D XQ DOWUR
O PRGHOOR OD IRUPXOD YD
ULHU

O

&$57$ 5,&,&/$7$ 


W

/
LQGLFDWRUH GHOOR VWUXPHQWR YLHQH D]]HUDWR LQ FRUUL
VSRQGHQ]D GHO SULPR WUDWWR
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$


/R VWUXPHQWR ý VSRVWDWR D WUDWWL GL kOl OXQJR WUH GLUH]LR
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

QL

/R VFRVWDPHQWR GL SODQDULW ý ULOHYDWR GD XQ GLDJUDP


PD FXPXODWLYR
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3/$1$5,7
3ULQFLSLR 
9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL SODQDULW PHGLDQWH ULOLHYR LQ SLÖ GLUH]LRQL GHOOR VFRVWDPHQWR GHO SLDQR RUL]]RQWDOH

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
/LYHOOR
UHJRODELOH 4XHVWR PHWRGR ý DGDWWR
SDUWLFRODUPHQWH SHU DP
SLH VXSHUILFL

/
DOOLQHDPHQWR RUL]]RQ
WDOH SXÌ HVVHUH RWWHQXWR
VLD PHGLDQWH XQ VXS
SRUWR UHJRODELOH VLD PH
GLDQWH OLYHOOD D EROOD G
D
ULD UHJRODELOH

4XHVWR WLSR GL PLVXUD


 5(&<&/(' 3$3(5

]LRQH FRQVHQWH XQ
DX
W WRYHULILFD LQ TXDQWR PRO
WL SXQWL YHQJRQR GHWHU
8QD OLYHOOD D EROOD G
DULD DYHQWH OD OXQJKH]]D SUH PLQDWL GXH YROWH

VFULWWD ý SRVWD VXOO
RJJHWWR
ü DPPHVVR DQFKH O
LP
/H PLVXUD]LRQL VRQR HIIHWWXDWH D WUDWWL QHOOH GLYHUVH SLHJR GL XQR VWUXPHQWR
VH]LRQL LQ XQ
XQLFD GLUH]LRQH D SHQGROR
*OL VFRVWDPHQWL GDO SLDQR RUL]]RQWDOH YHQJRQR UL
&$57$ 5,&,&/$7$ 

SRUWDWL VX GL XQ GLDJUDPPD FXPXODWLYR

/H PLVXUD]LRQL YHQJRQR ULSHWXWH FRPH LQGLFDWR LQ


SUHFHGHQ]D PD SHUSHQGLFRODUPHQWH D TXHOOH JL
HIIHWWXDWH H ULSRUWDWH SXUH VXO GLDJUDPPD

/R VFRVWDPHQWR GL SODQDULW ý ULFDYDWR GDO GLDJUDP


PD FXPXODWLYR GRYH OR VFRVWDPHQWR LQFUHPHQWDOH
O [ O
LQGLFD]LRQH GHOOD OLYHOOD

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
0HWRGR 
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
3ULQFLSDOPHQWH SHU RJ
6WUXPHQWR E 0LFURPHWUR JHWWL GL JUDQGL GLPHQVLR
PRELOH GL SURIRQGLW QL
&DOLEUR D
ILVVR 'L XVR SUDWLFR VROR SHU
VXSHUILFL RUL]]RQWDOL

&DOLEUR D FRORQQD G
DFTXD
5,6(59$72
W

=RQD FRPXQH ,O FDOLEUR D FRORQQD G


DFTXD D H OD SDUWH E GHOOR
VWUXPHQWR YHQJRQR LQL]LDOPHQWH FROORFDWL FRPH
 LQGLFDWR LQ ILJXUD

,O FDOLEUR D YLHQH D]]HUDWR

/R VWUXPHQWR E YLHQH TXLQGL VSRVWDWR OXQJR OH


VXSHUILFL SLDQH H OH OHWWXUH GDWH GDO FDOLEUR D
YHQJRQR UHJLVWUDWH

/R VFRVWDPHQWR GL SODQDULW ý YDOXWDWR LQ EDVH D


GLDJUDPPD

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3/$1$5,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL SODQDULW PHGLDQWH ULOLHYR LQ SLÖ GLUH]LRQL GHJOL VFRVWDPHQWL DQJRODUL

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

4XHVWD PLVXUD]LRQH
$XWRFROOLPDWRUH
FRQVHQWH LQ XQ FHUWR
VHQVR XQ
DXWRYHULILFD
LQ TXDQWR SDUHFFKL SXQWL
6SHFFKLR YHQJRQR GHWHUPLQDWL
SLÖ YROWH

(
DPPHVVR DQFKH
DGRWWDUH XQ PRYLPHQWR

 5(&<&/(' 3$3(5


GL PLVXUD FRQWLQXR SHU
OD UHJLVWUD]LRQH GHL ULVXO
WDWL

3XÌ HVVHUH LPSLHJDWR


XQ DSSDUHFFKLR D ODVHU
SHU PLVXUDUH JOL DQJROL

&$57$ 5,&,&/$7$ 


8QR VSHFFKLR PXQLWR GL SLHGLQL GLVSRVWL DG XQD GL
VWDQ]D kOl SUHVFULWWD ý FROORFDWR LQ XQ DQJROR GHOO
RJ
JHWWR /
DXWRFROOLPDWRUH ý UHJRODWR LQ PRGR GD HVVHUH
SDUDOOHOR DOOD VXSHUILFLH GHOO
RJJHWWR
W
/R VFRVWDPHQWR DQJRODUH YLHQH PLVXUDWR LQ SXQWL
SUHVFULWWL OXQJR OD GLDJRQDOH $% HG L YDORUL VRQR UL
SRUWDWL VX GLDJUDPPD

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

/D PLVXUD]LRQH YLHQH ULSHWXWD OXQJR O


DOWUD GLDJRQDOH
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

&' 

/H GLDJRQDOL FRVó RWWHQXWH IRUPDQR XQ SLDQR GL ULIHUL


PHQWR LQ EDVH DO TXDOH WXWWL JOL DOWUL SXQWL SRVVRQR HV
VHUH GHWHUPLQDWL DGRWWDQGR XQD GLVWDQ]D GHL SLHGLQL
DSSURSULDWD

/R VFRVWDPHQWR GL SODQDULW ý ULOHYDWR GDO GLDJUDPPD


FXPXODWLYR GRYH OR VFRVWDPHQWR LQFUHPHQWDOH O [
OD OHWWXUD GHOO
DXWRFROOLPDWRUH
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &,5&2/$5,7

3ULQFLSLR 

5LOLHYR GHOOR VFRVWDPHQWR UDGLDOH GD XQ FHQWUR FRPXQH ILVVR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR   &HQWUR GHOOD ]RQD PLQLPD = PLQ

$SSOLFDELOH VLD D VXSHUILFL LQ


WHUQH FKH HVWHUQH

$SSDUHFFKLDWXUD SHU LO ULOLHYR


GHOOR VFRVWDPHQWR UDGLDOH
GD XQ FHQWUR FRPXQH ILVVR
WDYROD R WDVWDWRUH JLUHYROL LP
SLHJDWL LQ FRQFRPLWDQ]D FRQ
XQ UHJLVWUDWRUH RG XQ FDOFR
 5(&<&/(' 3$3(5

ODWRUH
6H]LRQH PLVXUDWD

W
&$57$ 5,&,&/$7$ 

/
RJJHWWR ý DOOLQHDWR FRQ O
DSSDUHFFKLDWXUD GL PLVXUD LQ
PRGR FKH L ORUR DVVL ULVXOWLQR FRDVVLDOL

9HQJRQR UHJLVWUDWL JOL VFRVWDPHQWL UDGLDOL ULOHYDWL GXUDQWH



XQD URWD]LRQH FRPSOHWD 

,O FHQWUR GHOOD ]RQD PLQLPD = PLQ ý ULFDYDWR GD GLDJUDP


PD SRODUH RSSXUH FRQ O
DXVLOLR GL XQ FDOFRODWRUH

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
/H PLVXUD]LRQL YHQJRQR ULSHWXWH VX GL XQ QXPHUR SUHVFULW ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

WR GL VH]LRQL 

/R VFRVWDPHQWR GL FLUFRODULW ý UDSSUHVHQWDWR GDOOR VFR


VWDPHQWR PLQLPR UDGLDOH ULOHYDWR WUD L GXH DUFKL FRQFHQWUL
FL
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI

9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &,5&2/$5,7

3ULQFLSLR 

5LOLHYR GHOOR VFRVWDPHQWR UDGLDOH GD XQ FHQWUR FRPXQH ILVVR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR   &HQWUR GHL PLQLPL TXDGUDWL =O V

$SSOLFDELOH VLD D VXSHUILFL LQ


WHUQH FKH HVWHUQH

6L FRQVLJOLD O
LPSLHJR GL
TXHVWR PHWRGR FRQ YDOXWD
]LRQH PHGLDQWH GLDJUDPPD
HRSSXUH FDOFRODWRUH

 5(&<&/(' 3$3(5


$SSDUHFFKLDWXUD SHU LO ULOLHYR
GHOOR VFRVWDPHQWR UDGLDOH
GD XQ FHQWUR FRPXQH ILVVR
6H]LRQH PLVXUDWD WDYROD R WDVWDWRUH JLUHYROL LP
SLHJDWL LQ FRQFRPLWDQ]D FRQ
XQ UHJLVWUDWRUH RG XQ FDOFR
ODWRUH

&$57$ 5,&,&/$7$ 


W

/
RJJHWWR ý DOOLQHDWR FRQ O
DSSDUHFFKLDWXUD GL PLVXUD LQ
PRGR FKH L ORUR DVVL ULVXOWLQR FRDVVLDOL

9HQJRQR UHJLVWUDWL JOL VFRVWDPHQWL UDGLDOL ULOHYDWL GXUDQWH


 XQD URWD]LRQH FRPSOHWD 
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

,O FHQWUR GHL PLQLPL TXDGUDWL =O V ý ULFDYDWR GD XQ GLD


,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

JUDPPD SRODUH HRSSXUH FRQ O


DXVLOLR GL XQ FDOFRODWRUH

/H PLVXUD]LRQL YHQJRQR ULSHWXWH VX GL XQ QXPHUR SUHVFULW


WR GL VH]LRQL 

/R VFRVWDPHQWR GL FLUFRODULW ý GDWR GDOOD GLIIHUHQ]D UD


GLDOH WUD OH FLUFRQIHUHQ]H LQVFULWWD H FLUFRVFULWWD L FXL FHQWUL
FRLQFLGRQR FRQ TXHOOR GHOOD FLUFRQIHUHQ]D PHGLDQD
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &,5&2/$5,7

3ULQFLSLR 

5LOLHYR GHOOR VFRVWDPHQWR UDGLDOH GD XQ FHQWUR FRPXQH ILVVR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR   0LQLPD FLUFRQIHUHQ]D


FLUFRVFULWWLELOH =F
$SSOLFDELOH D VXSHUILFL HVWHU
QH

6L FRQVLJOLD O
LPSLHJR GL
TXHVWR PHWRGR FRQ YDOXWD
]LRQH PHGLDQWH GLDJUDPPD
HRSSXUH FDOFRODWRUH
 5(&<&/(' 3$3(5

$SSDUHFFKLDWXUD SHU LO ULOLHYR


GHOOR VFRVWDPHQWR UDGLDOH
6H]LRQH PLVXUDWD GD XQ FHQWUR FRPXQH ILVVR
WDYROD R WDVWDWRUH JLUHYROL LP
SLHJDWL LQ FRQFRPLWDQ]D FRQ
XQ UHJLVWUDWRUH RG XQ FDOFR
ODWRUH
&$57$ 5,&,&/$7$ 

/
RJJHWWR ý DOOLQHDWR FRQ O
DSSDUHFFKLDWXUD GL PLVXUD LQ
PRGR FKH L ORUR DVVL ULVXOWLQR FRDVVLDOL

9HQJRQR UHJLVWUDWL JOL VFRVWDPHQWL UDGLDOL ULOHYDWL GXUDQWH


XQD URWD]LRQH FRPSOHWD 

/D YDOXWD]LRQH ý HIIHWWXDWD FRQ LO PHWRGR GHOOD PLQLPD FLU

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
 FRQIHUHQ]D FLUFRVFULWWLELOH =F 
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
/H PLVXUD]LRQL YHQJRQR ULSHWXWH VX GL XQ QXPHUR SUHVFULW
WR GL VH]LRQL 

/R VFRVWDPHQWR GL FLUFRODULW ý GDWR GDOOD GLIIHUHQ]D UD


GLDOH WUD OD FLUFRQIHUHQ]D LQVFULWWD H TXHOOD PLQLPD FLUFR
VFULWWLELOH DYHQWL OR VWHVVR FHQWUR
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI

9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &,5&2/$5,7

3ULQFLSLR 

5LOLHYR GHOOR VFRVWDPHQWR UDGLDOH GD XQ FHQWUR FRPXQH ILVVR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR   0LQLPD FLUFRQIHUHQ]D


FLUFRVFULWWLELOH =L
$SSOLFDELOH D VXSHUILFL LQ
WHUQH

6L FRQVLJOLD O
LPSLHJR GL
TXHVWR PHWRGR FRQ YDOXWD
]LRQH PHGLDQWH GLDJUDPPD
HRSSXUH FDOFRODWRUH

 5(&<&/(' 3$3(5


$SSDUHFFKLDWXUD SHU LO ULOLHYR
GHOOR VFRVWDPHQWR UDGLDOH
6H]LRQH PLVXUDWD
GD XQ FHQWUR FRPXQH ILVVR
WDYROD R WDVWDWRUH JLUHYROL LP
SLHJDWL LQ FRQFRPLWDQ]D FRQ
XQ UHJLVWUDWRUH RG XQ FDOFR
ODWRUH
W

&$57$ 5,&,&/$7$ 


/
RJJHWWR ý DOOLQHDWR FRQ O
DSSDUHFFKLDWXUD GL PLVXUD LQ
PRGR FKH L ORUR DVVL ULVXOWLQR FRDVVLDOL

9HQJRQR UHJLVWUDWL JOL VFRVWDPHQWL UDGLDOL ULOHYDWL GXUDQWH


XQD URWD]LRQH FRPSOHWD 

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

/D YDOXWD]LRQH ý HIIHWWXDWD FRQ LO PHWRGR GHOOD PDVVLPD


,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

FLUFRQIHUHQ]D LQVFULWWLELOH =L 

/H PLVXUD]LRQL YHQJRQR ULSHWXWH VX GL XQ QXPHUR SUH


VFULWWR GL VH]LRQL 

/R VFRVWDPHQWR GL FLUFRODULW ý GDWR GDOOD GLIIHUHQ]D UD


GLDOH WUD OD PDVVLPD FLUFRQIHUHQ]D LQVFULWWLELOH H TXHOOD
FLUFRVFULWWD DYHQWL OR VWHVVR FHQWUR
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &,5&2/$5,7

3ULQFLSLR 

5LOLHYR GHOOH FRRUGLQDWH

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

$SSOLFDELOH VLD D VXSHUILFL LQ


WHUQH FKH HVWHUQH

$SSDUHFFKLDWXUD GL PLVXUD
6H]LRQH ]LRQH D FRRUGLQDWH RSSXUH
PLVXUDWD PLFURVFRSLR GL PLVXUD LP
SLHJDWL LQ FRQFRPLWDQ]D FRQ
XQ FDOFRODWRUH
 5(&<&/(' 3$3(5

6H]LRQH
PLVXUDWD

W
&$57$ 5,&,&/$7$ 

/
RJJHWWR ý DOOLQHDWR FRQ O
DSSDUHFFKLDWXUD GL PLVXUD

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

]LRQH
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

/D GLVWDQ]D / QHOOH GXH FRRUGLQDWH ý PLVXUDWD LQ FLDVFXQ


SXQWR GHOOD VH]LRQH FLUFRODUH

/D PLVXUD]LRQH GRYU HVVHUH HVHJXLWD VXO QXPHUR GL SXQWL


VXOOD FLUFRQIHUHQ]D SUHVFULWWL 

/D YDOXWD]LRQH GHOOD FLUFRODULW SXÌ HVVHUH HIIHWWXDWD PH


5,6(59$72

GLDQWH LO PHWRGR =OV

/H PLVXUD]LRQL YHQJRQR ULSHWXWH VX GL XQ QXPHUR SUHVFULW


WR GL VH]LRQL 

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI

9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &,5&2/$5,7

3ULQFLSLR 

0LVXUD]LRQH GHOOD FLUFRODULW PHGLDQWH SURLH]LRQH GHO SURILOR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
/
DSSOLFD]LRQH GL TXHVWR
PHWRGR ý OLPLWDWD D TXHOOH
FDUDWWHULVWLFKH FKH ULHQWUDQR
QHOOD SRUWDWD GHO SURLHWWRUH
&LUFRQIHUHQ]H FRQFHQWULFKH
3URILORPHWUR R DOWUR GLVSRVLWL
YR GL FRQWUROOR D IDVFLR OXPL
QRVR

 5(&<&/(' 3$3(5


3URILOR GHOO
RJJHWWR FRQIURQWDWR FRQ FLUFRQIHUHQ]H FRQ

&$57$ 5,&,&/$7$ 


W
FHQWULFKH OLPLWH

/D FLUFRODULW ý GHWHUPLQDWD SHU PH]]R GL WDOL FLUFRQIHUHQ]H


FRQFHQWULFKH


&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &,5&2/$5,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD FLUFRODULW PHGLDQWH PLVXUD]LRQH D GXH H WUH SXQWL

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR   6RPPLW PLVXUD D WUH SXQWL


/LPLWH VXSHULRUH ,O ULVXOWDWR GHOOD PLVXUD]LRQH
GLSHQGH GDOO
HIIHWWR FRPELQD
WR GHOO
DQJROR H GHOOD IRUPD
UHDOH GHOOD VH]LRQH PLVXUDWD

/D PLVXUD]LRQH ý HIIHWWXDWD
SHU WURYDUH HUURUL GL IRUPD D
OREL GLVSDUL *OL HUURUL GL IRU
PD D OREL SDUL SRVVRQR HV
 5(&<&/(' 3$3(5

VHUH WURYDWL FRQ OD PLVXUD


]LRQH D GXH SXQWL

$SSOLFDELOH VLD D VXSHUILFL


qD
 
HVWHUQH FKH LQWHUQH 4XHVWR
PHWRGR SXÌ HVVHUH XVDWR
SHU URWD]LRQH VLD GHOO
RJJHW
WR FKH GHOO
DSSDUHFFKLDWXUD
W
6H]LRQH PLVXUDWD
*OL DQJROL SLÖ FRPXQL VRQR
&$57$ 5,&,&/$7$ 

D • H  • RSSXUH


• H •

/
RJJHWWR ý DOOLQHDWR FRQ O
DWWUH]]DWXUD GL PLVXUD /
DVVH
GHOO
RJJHWWR GHYH HVVHUH SHUSHQGLFRODUH DOOD GLUH]LRQH GL

PLVXUD H ILVVDWR DVVLDOPHQWH

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
/D OHWWXUD GDWD GHOO
LQGLFDWRUH QHO FRUVR GL XQD URWD]LRQH
FRPSOHWD YLHQH LPSLHJDWD SHU LO FDOFROR  ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

/H PLVXUD]LRQL YHQJRQR ULSHWXWH VX GL XQ QXPHUR SUHVFULW


WR GL VH]LRQL 

/R VFRVWDPHQWR GL FLUFRODULW ý UDSSUHVHQWDWR GDOOD PHW


GHOOD YDULD]LRQH ULOHYDWD
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &,5&2/$5,7

3ULQFLSLR 
9HULILFD GHOOD FLUFRODULW PHGLDQWH PLVXUD]LRQH D GXH H WUH SXQWL

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR   &DYDOLHUH PLVXUD D  SXQWL


,O ULVXOWDWR GHOOD PLVXUD]LRQH
GLSHQGH GDOO
HIIHWWR FRPELQD
WR GHOO
DQJROR H GHOOD IRUPD
UHDOH GHOOD VH]LRQH PLVXUDWD

/D PLVXUD]LRQH ý HIIHWWXDWD
SHU WURYDUH HUURUL GL IRUPD D
OREL GLVSDUL *OL HUURUL GL IRU
PD D OREL SDUL SRVVRQR HV
VHUH WURYDWL FRQ OD PLVXUD
]LRQH D GXH SXQWL
qD

 5(&<&/(' 3$3(5


 
$SSOLFDELOH VLD D VXSHUILFL
HVWHUQH FKH LQWHUQH 4XHVWR
PHWRGR SXÌ HVVHUH XVDWR
SHU URWD]LRQH VLD GHOO
RJJHW
WR FKH GHOO
DSSDUHFFKLDWXUD

*OL DQJROL SLÖ FRPXQL VRQR

D • H  • RSSXUH


W • H •
/
RJJHWWR ý DOOLQHDWR FRQ O
DWWUH]]DWXUD GL PLVXUD /
DVVH

&$57$ 5,&,&/$7$ 


GHOO
RJJHWWR GHYH HVVHUH SHUSHQGLFRODUH DOOD GLUH]LRQH GL
PLVXUD H ILVVDWR DVVLDOPHQWH

/D OHWWXUD GDWD GHOO


LQGLFDWRUH QHO FRUVR GL XQD URWD]LRQH
FRPSOHWD YLHQH LPSLHJDWD SHU LO FDOFROR 

/H PLVXUD]LRQL YHQJRQR ULSHWXWH VX GL XQ QXPHUR SUHVFULW



WR GL VH]LRQL 
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

/R VFRVWDPHQWR GL FLUFRODULW GHYH HVVHUH UDSSUHVHQWDWR


,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

GDOOH OHWWXUH GHOO


LQGLFDWRUH SUHQGHQGR LQ FRQVLGHUD]LRQH
LO YDORUH D HG LO Q• GL OREL
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &,5&2/$5,7

3ULQFLSLR 
9HULILFD GHOOD FLUFRODULW PHGLDQWH PLVXUD]LRQH D GXH H WUH SXQWL

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR   0LVXUD]LRQH D GXH SXQWL

4XHVWR PHWRGR VHUYH


HVFOXVLYDPHQWH SHU OD
GHWHUPLQD]LRQH GHJOL
VFRVWDPHQWL GDOOD FLUFR
ODULW D OREL SDUL 3HU JOL
VFRVWDPHQWL D OREL GLVSDUL
ý QHFHVVDULR ULFRUUHUH
DOOD PLVXUD]LRQH D  SXQ
WL
 5(&<&/(' 3$3(5

$SSOLFDELOH D VXSHUILFL
VLD LQWHUQH FKH HVWHUQH
4XHVWR PHWRGR SXÌ HV
VHUH XVDWR SHU URWD]LRQH
VLD GHOO
RJJHWWR FKH
GHOO
DSSDUHFFKLDWXUD

6H]LRQH PLVXUDWD
W
&$57$ 5,&,&/$7$ 

/
RJJHWWR ý DOOLQHDWR FRQ O
DWWUH]]DWXUD GL PLVXUD
/
DVVH GHOO
RJJHWWR GHYH HVVHUH SDUDOOHOR DO SLDQR GL

ULVFRQWUR H FRLQFLGHUH FRQ O
DVVH GL URWD]LRQH

9HQJRQR ULOHYDWH OH YDULD]LRQL GL GLDPHWUR QHO FRUVR

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
GL XQD URWD]LRQH FRPSOHWD 
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
/H PLVXUD]LRQL YHQJRQR ULSHWXWH VX GL XQ QXPHUR
SUHVFULWWR GL VH]LRQL WUDVYHUVDOL 

/R VFRVWDPHQWR GL FLUFRODULWj q UDSSUHVHQWDWR GDOOD


PHWj GHOOD YDULD]LRQH ULOHYDWD
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &,/,1'5,&,7

3ULQFLSLR 
9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL FLOLQGULFLW PHGLDQWH ULOLHYR GHOOR VFRVWDPHQWR UDGLDOH GD XQ DVVH FRPXQH ILVVR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

6HQ]D O
DXVLOLR GL DSSD
UHFFKLDWXUH VRILVWLFDWH
TXHVWR PHWRGR UDSSUH
W VHQWD VROR XQ LQXWLOH SHU
GLWD GL WHPSR

$SSDUHFFKLDWXUD SHU LO
ULOLHYR GHOOR VFRVWDPHQ
WR UDGLDOH GD XQ FHQWUR
FRPXQH ILVVR LPSLHJDWD

 5(&<&/(' 3$3(5


LQ FRQFRPLWDQ]D FRQ XQ
UHJLVWUDWRUH SHU GLD
 JUDPPD SRODUH HRS
SXUH XQ FDOFRODWRUH

&$57$ 5,&,&/$7$ 


/
RJJHWWR ý DOOLQHDWR FRQ O
DSSDUHFFKLDWXUD GL PLVXUD
LQ PRGR FKH L ORUR DVVL ULVXOWLQR FRDVVLDOL

9LHQH UHJLVWUDWR OR VFRVWDPHQWR UDGLDOH ULOHYDWR QHO


FRUVR GL XQD URWD]LRQH FRPSOHWD 

/H PLVXUD]LRQL YHQJRQR ULSHWXWH VXO QXPHUR GL VH]LR


&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

QL SUHVFULWWH VHQ]D D]]HUDUH O


LQGLFDWRUH 
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

,O FLOLQGUR GHOOD ]RQD PLQLPD ý ULFDYDWR GD GLDJUDPPD


SRODUH HR PHGLDQWH FDOFRODWRUH

/R VFRVWDPHQWR GL FLOLQGULFLW UDSSUHVHQWDWR GDOOD


GLIIHUHQ]D UDGLDOH WUD L FLOLQGUL GHOOD ]RQD PLQLPD ý UL
FDYDWR PHGLDQWH XQ GLDJUDPPD SRODUH HRSSXUH FRQ
FDOFRODWRUH
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI




9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &,/,1'5,&,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD FLOLQGULFLW PHGLDQWH ULOLHYR GL  FRRUGLQDWH

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

6HQ]D O
DXVLOLR GL DSSD
UHFFKLDWXUH VRILVWLFDWH
TXHVWR PHWRGR UDSSUH
=
VHQWD VROR XQD LQXWLOH
SHUGLWD GL WHPSR
<
$SSDUHFFKLDWXUD GL PL
 5(&<&/(' 3$3(5

VXUD]LRQH D  FRRUGL
QDWH LPSLHJDWD LQ FRQ
FRPLWDQ]D FRQ XQ UHJL
VWUDWRUH HG XQ FDOFROD
WRUH
;

W
&$57$ 5,&,&/$7$ 

/
RJJHWWR YLHQH DOOLQHDWR FRQ O
DSSDUHFFKLDWXUD GL
PLVXUD]LRQH

/H PLVXUD]LRQL YHQJRQR HVHJXLWH QHOOH WUH FRRUGL


QDWH VXO QXPHUR GL SXQWL GHOOD VXSHUILFLH FLOLQGULFD
SUHVFULWWL

 /R VFRVWDPHQWR GL FLOLQGULFLW UDSSUHVHQWDWR GDOOD

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
GLIIHUHQ]D UDGLDOH WUD L FLOLQGUL GHOOD ]RQD PLQLPD ý UL
FDYDWR PHGLDQWH GLDJUDPPD SRODUH HRSSXUH FDOFR ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
ODWRUH
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &,/,1'5,&,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD FLOLQGULFLW PHGLDQWH PLVXUD]LRQH GL SLÖ VH]LRQL WUDVYHUVDOL LPSLHJDQGR VXSSRUWL D 9 R D
VTXDGUD

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
$SSOLFDELOH VROR D VX
SHUILFL HVWHUQH

,O EORFFKHWWR D 9 GHYH
DYHUH XQD OXQJKH]]D

VXSHULRUH D TXHOOR
GHOO
RJJHWWR LQ HVDPH

 5(&<&/(' 3$3(5


q  D 4XHVWR PHWRGR FRQ
VHQWH VROWDQWR OD PLVXUD
GHJOL VFRVWDPHQWL GL IRU
/
RJJHWWR ý VLVWHPDWR VX XQ EORFFKHWWR D 9 PD D Q• GLVSDUL GL OREL

/D PLVXUD]LRQH YLHQH HIIHWWXDWD LQ FRUULVSRQGHQ]D GL


XQD VH]LRQH UDGLDOH QHO FRUVR GL XQD URWD]LRQH FRP
SOHWD 

&$57$ 5,&,&/$7$ 


W /H PLVXUD]LRQL YHQJRQR ULSHWXWH SHU XQ QXPHUR GL VH
]LRQL SUHVFULWWH VHQ]D D]]HUDUH O
LQGLFDWRUH 

/R VFRVWDPHQWR GL FLOLQGULFLW ý GDWR GDOOD PHW GHOOD


OHWWXUD WRWDOH GHOO
LQGLFDWRUH

0HWRGR 
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

$SSOLFDELOH VROR D VX


,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $


SHUILFL HVWHUQH

4XHVWR PHWRGR VHUYH
SHU OD GHWHUPLQD]LRQH

GHJOL VFRVWDPHQWL GHOOD
FLOLQGULFLW D OREL SDUL
3HU JOL VFRVWDPHQWL D
OREL GLVSDUL ý QHFHVVDULR
/
RJJHWWR ý VLVWHPDWR VX GL XQ SLDQR GL ULVFRQWUR HG ULFRUUHUH DOOD PLVXUD
5,6(59$72

DSSRJJLDWR DG XQD VTXDGUD D • ]LRQH D  SXQWL

/D PLVXUD]LRQH YLHQH HIIHWWXDWD LQ FRUULVSRQGHQ]D GL


XQD VH]LRQH UDGLDOH QHO FRUVR GL XQD URWD]LRQH FRP
SOHWD 

/H PLVXUD]LRQL YHQJRQR ULSHWXWH SHU LO QXPHUR GL VH


]LRQL SUHVFULWWH VHQ]D D]]HUDUH LO FRPSDUDWRUH 

/R VFRVWDPHQWR GL FLOLQGULFLW ý GDWR GDOOD PHW GHOOD


OHWWXUD WRWDOH GHOO
LQGLFDWRUH

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI




9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', )250$ ', 81$ /,1($ 48$/8148(

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD IRUPD GL XQD OLQHD TXDOXQTXH PHGLDQWH FRQIURQWR FRQ XQ HOHPHQWR GL IRUPD FRUUHWWD

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
,O WDVWDWRUH GHOOR VWUX
PHQWR H OD SXQWD D FR
SLDUH GRYUDQQR HVVHUH
GL IRUPD LGHQWLFD
3XQWD D FRSLDUH

2JJHWWR 6DJRPD GL
 5(&<&/(' 3$3(5

ULVFRQWUR

/
RJJHWWR GHYH HVVHUH DOOLQHDWR FRUUHWWDPHQWH DO VLVWH

PD D FRSLDUH HG DOOD VDJRPD GL ULVFRQWUR

/
LQGLFDWRUH UHJLVWUD JOL VFRVWDPHQWL GL IRUPD GHOO
RJ
JHWWR ULVSHWWR DOOD VDJRPD GL ULVFRQWUR *OL VFRVWD
PHQWL OLPLWH ULOHYDWL YHQJRQR FRQIURQWDWL FRQ L OLPLWL GL
&$57$ 5,&,&/$7$ 

VFRVWDPHQWR FDOFRODWL SHU OD GLUH]LRQH PLVXUDWD

/R VFRVWDPHQWR GL IRUPD ý GDWR GDO YDORUH PDVVLPR


UHJLVWUDWR GDOO
LQGLFDWRUH GHELWDPHQWH FRUUHWWR SHU
WHQHU FRQWR GHO IDWWR FKH OD GLUH]LRQH GL PLVXUD]LRQH
QRQ ý SHUSHQGLFRODUH DOOD VXSHUILFLH

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
0HWRGR 
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

6DJRPD GL ULVFRQWUR
1HO FDVR GL VFRVWDPHQWL
PDJJLRUL OD VDJRPD GL
ULVFRQWUR SXÌ HVVHUH VH
SDUDWD GDOO
RJJHWWR H
2JJHWWR SRVWD DG XQD GLVWDQ]D
SUHILVVDWD DOOH GXH HVWUH
PLW
5,6(59$72

/R VSD]LR ULVXOWDQWH SXÌ


/D VDJRPD GL ULVFRQWUR YLHQH VLVWHPDWD VXOO
RJJHWWR
TXLQGL HVVHUH PLVXUDWR
 HG DOOLQHDWD QHOOD GLUH]LRQH SUHVFULWWD
PHGLDQWH XQ FDOLEUR D
/
RJJHWWR H OD VDJRPD YHQJRQR HVDPLQDWL TXLQGL LQ GLDPHWUR GLIIHUHQ]LDWR
FRQWUROXFH ULVSHWWR DG XQD IRQWH OXPLQRVD SUHVFULWWD

6H QRQ VL ULVFRQWUD DOFXQ WUDILODPHQWR GL OXFH O


HYHQWXDOH
VFRVWDPHQWR GL IRUPD GHOO
RJJHWWR ULVSHWWR DOOD VDJR
PD GL ULVFRQWUR QRQ VDU VXSHULRUH D  PP FRQ
TXHVWR PHWRGR QRQ VL SRVVRQR RWWHQHUH GHL YDORUL
QXPHULFL 

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', )250$ ', 81$ /,1($ 48$/8148(

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD IRUPD GL XQD OLQHD TXDOXQTXH PHGLDQWH FRQIURQWR FRQ XQ HOHPHQWR GL IRUPD FRUUHWWD

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
/D SUHFLVLRQH GL TXHVWR
PHWRGR SXÌ HVVHUH DX
PHQWDWD LPSLHJDQGR
6DJRPD GL ULVFRQWUR GXH VDJRPH GL ULVFRQWUR
DOOH  GLPHQVLRQL OLPLWH

,PSLHJDQGR XQD VROD VD


JRPD QRQ VL SXÌ RWWH
QHUH XQ YDORUH GL VFRVWD

 5(&<&/(' 3$3(5


PHQWR HIIHWWLYR FHUWR


/D VDJRPD GL ULVFRQWUR ý VLVWHPDWD VXOO
RJJHWWR HG ý
DOOLQHDWD QHOOD GLUH]LRQH SUHVFULWWD

/D IRUPD GHOO
RJJHWWR YLHQH FRQIURQWDWD FRQ TXHOOD

&$57$ 5,&,&/$7$ 


GHOOD VDJRPD GL ULVFRQWUR
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

0HWRGR 

/
DSSOLFD]LRQH GL TXHVWR
/LQHH GL GHOLPLWD]LRQH PHWRGR ý OLPLWDWD D
GHO SURILOR TXHOOH FDUDWWHULVWLFKH FKH
ULHQWUDQR QHOOD SRUWDWD GHO
SURLHWWRUH

9LHQH LPSLHJDWR XQ SUR


5,6(59$72

ILORPHWUR

 ,O SURILOR YLHQH SURLHWWDWR VX GL XQR VFKHUPR

,O SURILOR SURLHWWDWR YLHQH FRQIURQWDWR FRQ OH OLQHH GL


GHOLPLWD]LRQH

,O SURILOR GHOO
RJJHWWR GRYU HVVHUH FRPSUHVR IUD OH
GXH OLQHH GL GHOLPLWD]LRQH

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI




9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', )250$ ', 81$ /,1($ 48$/8148(

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD IRUPD GL XQD OLQHD TXDOXQTXH PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH FRRUGLQDWH

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
6L GRYU WHQHUH FRQWR
GHOOD IRUPD GHO WDVWDWR
UH

9LHQH LPSLHJDWD XQ
DS
SDUHFFKLDWXUD GL PLVXUD
]LRQH D FRRUGLQDWH
 5(&<&/(' 3$3(5
&$57$ 5,&,&/$7$ 

/
RJJHWWR YLHQH DOOLQHDWR LQ SRVL]LRQH FRUUHWWD ULVSHWWR
DO SLDQR GL ULVFRQWUR

/H GXH FRRUGLQDWH YHQJRQR PLVXUDWH VXO QXPHUR GL


SXQWL GHO SURILOR SUHVFULWWL


, YDORUL ULOHYDWL YHQJRQR UHJLVWUDWL H FRQIURQWDWL FRQ L

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
SURILOL GL GHOLPLWD]LRQH
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', )250$ ', 81$ 683(5),&,( 48$/8148(

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD IRUPD GL XQD VXSHUILFLH TXDOXQTXH PHGLDQWH FRQIURQWR FRQ XQ HOHPHQWR GL IRUPD FRUUHWWD

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

,O WDVWDWRUH GHOOR VWUX


PHQWR H OD SXQWD D FR
SLDUH GRYUDQQR HVVHUH
6IHUD W GL IRUPD LGHQWLFD
2JJHWWR 3XQWD D FRSLDUH

 5(&<&/(' 3$3(5


6DJRPD GL
ULVFRQWUR



/
RJJHWWR ý DOOLQHDWR DO VLVWHPD D FRSLDUH HG DOOD VDJR
PD GL ULVFRQWUR

&$57$ 5,&,&/$7$ 


/
LQGLFDWRUH UHJLVWUD JOL VFRVWDPHQWL GHOO
RJJHWWR

/R VFRVWDPHQWR GL IRUPD GHOOD VXSHUILFLH ý GDWR GDO


YDORUH PDVVLPR UHJLVWUDWR GDOO
LQGLFDWRUH GHELWD
PHQWH FRUUHWWR SHU WHQHU FRQWR GHO IDWWR FKH OD GLUH
]LRQH GL PLVXUD]LRQH QRQ ý SHUSHQGLFRODUH DOOD VXSHU
ILFLH
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

0HWRGR 
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

6DJRPD GL ULVFRQWUR
4XHVWR PHWRGR VL DSSOL
FD VROR D VXSHUILFL GL UR
&DOLEUR
WD]LRQH
D UXOOLQR

9LHQH LPSLHJDWR XQ
6IHUD W GLVSRVLWLYR FKH FRQVHQ
WD OD URWD]LRQH GHOO
RJ
5,6(59$72

JHWWR R GHOOD VDJRPD




/
RJJHWWR ý VLVWHPDWR LQ UHOD]LRQH DOO
DVVH GL URWD
]LRQH /D VDJRPD GL ULVFRQWUR YLHQH DOOLQHDWD DOO
RJ
JHWWR DG XQD GLVWDQ]D SUHVFULWWD

/H PLVXUD]LRQL YHQJRQR ULSHWXWH LQ XQ QXPHUR SUH


VFULWWR GL SRVL]LRQL /R VFRVWDPHQWR GL IRUPD ý GHWHU
PLQDWR GDO FRQIURQWR IUD OH OHWWXUH PLQLPH H PDVVLPH

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', )250$ ', 81$ 683(5),&,( 48$/8148(
3ULQFLSLR 
9HULILFD GHOOD IRUPD GL XQD VXSHUILFLH TXDOXQTXH PHGLDQWH FRQIURQWR FRQ XQ HOHPHQWR GL IRUPD FRUUHWWD

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
4XHVWR PHWRGR ý QRU
PDOPHQWH DSSOLFDWR DOOH
/LQHH GL GHOLPLWD]LRQH
VXSHUILFL HVWHUQH HG ý
GHO SURILOR
OLPLWDWR D TXHOOH FDUDW
WHULVWLFKH FKH ULHQWUDQR
QHOOD SRUWDWD GHO SURLHW
WRUH
 5(&<&/(' 3$3(5

,O SURILOR YLHQH SURLHWWDWR VXOOR VFKHUPR

/H SURLH]LRQL YHQJRQR HIIHWWXDWH QHOOH SRVL]LRQL SUH


VFULWWH H FRQIURQWDWH FRQ OH OLQHH GL GHOLPLWD]LRQH GHO
SURILOR
&$57$ 5,&,&/$7$ 

6IHUD W



0HWRGR 

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
/LQHH GL GHOLPLWD]LRQH /
DSSOLFD]LRQH GL TXHVWR
GHO SURILOR PHWRGR ý OLPLWDWD DOOH VX ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
SHUILFL FRQYHVVH
5,6(59$72

3URLHWWDUH LO Q• ULFKLHVWR GL SURILOL VXOOR VFKHUPR GHO


SURLHWWRUH GL SURILOR 'LDJUDPPD RPEUDWR 

&RQIURQWDUH OH SURLH]LRQL FRQ OH OLQHH GL GHOLPLWD]LRQH


GHO SURILOR

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', )250$ ', 81$ 683(5),&,( 48$/8148(

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD IRUPD GL XQD VXSHUILFLH TXDOXQTXH PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH FRRUGLQDWH

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
6L GRYU WHQHU FRQWR GHO
OD IRUPD H GHOOH GLPHQ
VLRQL GHO WDVWDWRUH

9LHQH LPSLHJDWD XQ
DS
SDUHFFKLDWXUD GL PLVXUD
]LRQH D FRRUGLQDWH

 5(&<&/(' 3$3(5


$VVL ;<
$VVH =

&$57$ 5,&,&/$7$ 


/
RJJHWWR YLHQH DOOLQHDWR FRQ LO SLDQR GL ULVFRQWUR

6IHUD W 9HQJRQR ULOHYDWH WUH FRRUGLQDWH VXO QXPHUR GL SXQWL


GHOOD VXSHUILFLH SUHVFULWWL

 , YDORUL ULOHYDWL YHQJRQR UHJLVWUDWL H FRQIURQWDWL FRQ L


SURILOL GL GHOLPLWD]LRQH
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $




9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3$5$//(/,602

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL SDUDOOHOLVPR PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

0 0 , PDQGULQL FLOLQGULFL SRWUDQQR


0DQGULQL FLOLQGULFL
/ HVVHUH GHO WLSR DG HVSDQ
VLRQH RSSXUH VFHOWL LQ PRGR
FKH QHOO
DFFRSSLDPHQWR FRQ
L IRUL QRQ VXVVLVWD DOFXQ JLR
/ FR

4XDORUD LO PDQGULQR VXSHULRUH


W
 5(&<&/(' 3$3(5

SRVVD HVVHUH RULHQWDWR LQ SLÖ


GL XQD GLUH]LRQH VL GHYH VFH
JOLHUH OD SRVL]LRQH LQ FXL OR
 $
VFRVWDPHQWR PLVXUDWR ULVXOWD
/
DVVH GL ULIHULPHQWR H TXHOOR GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR PLQLPR
VRQR VLPXODWL GDJOL DVVL GHL FLOLQGUL LQVFULWWL FKH VL HVWHQGR
QR ROWUH L IRUL 6RQR SUHVL DFFRUJLPHQWL SHU RWWHQHUH XQD
FRUUHWWD GLUH]LRQH GL PLVXUD]LRQH VXSSRUWL UHJRODELOL 
6RQR WHQXWH VRWWR FRQWUROOR SRVL]LRQL GL PLVXUD DVVLDOL
/R VFRVWDPHQWR GL SDUDOOHOLVPR 3G ý FDOFRODWR FRQ OD IRU
&$57$ 5,&,&/$7$ 

PXOD
Æ0  0É  / 
$
3G

/
0HWRGR 

0DQGULQL FLOLQGULFL 0 0
, PDQGULQL FLOLQGULFL SRWUDQQR
'LUH]LRQH GL PLVXUD / HVVHUH GHO WLSR DG HVSDQ
q VLRQH RSSXUH VFHOWL LQ PRGR

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
FKH QHOO
DFFRSSLDPHQWR FRQ
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
W L IRUL QRQ VXVVLVWD DOFXQ JLR
/ FR
W

4XDORUD LO PDQGULQR VXSHULRUH


q SRVVD HVVHUH RULHQWDWR LQ SLÖ
GL XQD GLUH]LRQH VL GRYU
VFHJOLHUH OD SRVL]LRQH LQ FXL OR
VFRVWDPHQWR PLVXUDWR ULVXOWD
/
DVVH GL ULIHULPHQWR H TXHOOR GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR PLQLPR
5,6(59$72

VRQR VLPXODWL GDJOL DVVL GHL FLOLQGUL LQVFULWWL FKH VL HVWHQGR


 $  $
QR ROWUH L IRUL

/
RJJHWWR YLHQH VLVWHPDWR LQ PRGR GD SHUPHWWHUH O
HVHFX
]LRQH GHOOD PLVXUD]LRQH QHOOH GXH GLUH]LRQL LQGLFDWH D GL
VHJQR

/H PLVXUD]LRQL YHQJRQR HIIHWWXDWH VXO PDQGULQR QHOOH SR


VL]LRQL H 
$ $
/R VFRVWDPHQWR GL SDUDOOHOLVPR 3G ý ULFDYDWR GDOOD IRUPX
OD Æ0  0É  / 
3G

/

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3$5$//(/,602

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL SDUDOOHOLVPR PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
, PDQGULQL FLOLQGULFL SRWUDQQR
HVVHUH GHO WLSR DG HVSDQVLR
QH RSSXUH VFHOWL LQ PRGR
0 0 FKH QHOO
DFFRSSLDPHQWR FRQ
0DQGULQL FLOLQGULFL
/ L IRUL QRQ VXVVLVWD DOFXQ JLR
FR
q
4XDORUD LO PDQGULQR VXSHULRUH
/ SRVVD HVVHUH RULHQWDWR LQ SLÖ
GL XQD GLUH]LRQH VL GRYU VFH

 5(&<&/(' 3$3(5


q JOLHUH OD SRVL]LRQH LQ FXL OR
q VFRVWDPHQWR PLVXUDWR ULVXOWD
PLQLPR

/D PLVXUD]LRQH SXÌ HVVHUH


OLPLWDWD D GXH GLUH]LRQL SHU
SHQGLFRODUL 'DOOD UDGLFH
TXDGUDWD GHOOD VRPPD GHL
TXDGUDWL GHL GXH VFRVWDPHQ
WL RWWHQXWL GRYU ULVXOWDUH XQ
W

&$57$ 5,&,&/$7$ 


/
DVVH GL ULIHULPHQWR H TXHOOR GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR YDORUH LQIHULRUH DOOD WROOHUDQ
VRQR VLPXODWL GDJOL DVVL GHL FLOLQGUL LQVFULWWL FKH VL HVWHQGR ]D SUHVFULWWD
QR ROWUH L IRUL

/H SRVL]LRQL DVVLDOL GL PLVXUD]LRQH GHYRQR HVVHUH WHQXWH


VRWWR FRQWUROOR

 $ /H PLVXUD]LRQL YHQJRQR HIIHWWXDWH VXO PDQGULQR QHOOH SR


VL]LRQL 0 HG 0 
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

/D PLVXUD]LRQH GHYH HVVHUH ULSHWXWD SHU LO QXPHUR SUH


VFULWWR GL SRVL]RQL DQJRODUL FRPSUHVH WUD • H  •

/R VFRVWDPHQWR GL SDUDOOHOLVPR 3G ý ULFDYDWR GDOOD IRUPX


OD
$ Æ 0   0 É  / 
3G

/
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3$5$//(/,602

3ULQFLSLR 
9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL SDUDOOHOLVPR PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

/D PLVXUD]LRQH SXÌ HVVHUH


OLPLWDWD D GXH GLUH]LRQL SHU
SHQGLFRODUL 'DOOD UDGLFH
TXDGUDWD GHOOD VRPPD GHL
TXDGUDWL GHL GXH VFRVWDPHQ
WL RWWHQXWL GRYU ULVXOWDUH XQ
YDORUH LQIHULRUH DOOD WROOHUDQ
]D SUHVFULWWD
 5(&<&/(' 3$3(5

q q 9LHQH LPSLHJDWR XQ GLVSRVL


WLYR GL ILVVDJJLR GL SUHFL
VLRQH

/
DVVH GL ULIHULPHQWR YLHQH RULHQWDWR SDUDOOHODPHQWH DO SLD
QR GL ULVFRQWUR H VLPXODWR GDOO
DVVH GHL FLOLQGUL FRDVVLDOL FLU
&$57$ 5,&,&/$7$ 

FRVFULWWL

/D PLVXUD]LRQH GHYH HVVHUH ULSHWXWD SHU LO QXPHUR SUH


VFULWWR GL SRVL]LRQL DQJRODUL FRPSUHVH WUD • H • 

9LHQH UHJLVWUDWD OD PHW GHO YDORUH GDWR GDOOD GLIIHUHQ]D IUD


OH GXH OHWWXUH GHOO
LQGLFDWRUH HIIHWWXDWH QHOOD VWHVVD VH
 $% ]LRQH 

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
/R VFRVWDPHQWR GL SDUDOOHOLVPR ý UDSSUHVHQWDWR GDOOD GLI
IHUHQ]D PDVVLPD WUD L YDORUL UHJLVWUDWL ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

$ %
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3$5$//(/,602

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL SDUDOOHOLVPR PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
, PDQGULQL FLOLQGULFL SRWUDQQR
HVVHUH GHO WLSR DG HVSDQ
VLRQH RSSXUH VFHOWL LQ PRGR
$9 %9 $9 %9 FKH QHOO
DFFRSSLDPHQWR FRQ
$9 $9 %9 %9 09 09 L IRUL QRQ VXVVLVWD DOFXQ JLR
/
%+ FR

4XDORUD LO PDQGULQR GL GHVWUD


$+ SRVVD HVVHUH RULHQWDWR LQ SLÖ

 5(&<&/(' 3$3(5


/ GL XQD GLUH]LRQH VL GRYU VFH
$ $+ % %+ 0+ JOLHUH OD SRVL]LRQH LQ FXL OR
VFRVWDPHQWR PLVXUDWR ULVXOWD
/

PLQLPR

$+ %+ 0+
W

/
DVVH GL ULIHULPHQWR H O
DVVH GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR

&$57$ 5,&,&/$7$ 


VRQR VLPXODWL GDJOL DVVL GHL FLOLQGUL LQVFULWWL /H PLVXUD]LRQL
YHQJRQR HIIHWWXDWH LQ VHQVR RUL]]RQWDOH H YHUWLFDOH FRPH
LOOXVWUDWR QHO GLDJUDPPD /H SRVL]LRQL DVVLDOL GL PLVXUD
]LRQH GHYRQR HVVHUH WHQXWH VRWWR FRQWUROOR /R VFRVWD
PHQWR GL SDUDOOHOLVPR 3G ý ULFDYDWR GDOOD VHJXHQWH IRU
‡  + PXOD
 $

$
GRYH
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

09  09 SHU O


DVVH GL ULIHULPHQWR $ '9$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

0+  0+ SHU O


DVVH GL ULIHULPHQWR $ '+$
09  09 SHU LO FLOLQGUR % '9%
0+  0+ SHU LO FLOLQGUR % '+%

/  ¯ Æo 9%

 o9$É  Æo +%  o +$É


3G

/
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3$5$//(/,602

3ULQFLSLR 
9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL SDUDOOHOLVPR PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

0
0
 5(&<&/(' 3$3(5

/
DVVH GL ULIHULPHQWR ý VLPXODWR GDO SLDQR GL EDVH FKH UL
FRSUH O
LQWHUD VXSHUILFLH GL ULIHULPHQWR

/
DVVH GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR ý VLPXODWR GDOOD OLQHD
&$57$ 5,&,&/$7$ 

PHGLDQD GHOOH JHQHUDWULFL VXSHULRUH HG LQIHULRUH /H JH


QHUDWULFL YHQJRQR PLVXUDWH QHO QXPHUR GL SRVL]LRQL DVVLDOL
SUHVFULWWR

 % /D PHW GHO YDORUH GDWR GDOOD GLIIHUHQ]D WUD OH GXH OHWWXUH
GHOO
LQGLFDWRUH 0  0  SHU FLDVFXQ SXQWR GL PLVXUD

YLHQH ULSRUWDWR VX GLDJUDPPD
%

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
/R VFRVWDPHQWR GL SDUDOOHOLVPR ý GDWR GDOOD GLIIHUHQ]D
PDVVLPD GL WDOL YDORUL ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3$5$//(/,602

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL SDUDOOHOLVPR PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
,O PDQGULQR FLOLQGULFR
SRWU HVVHUH GHO WLSR DG
HVSDQVLRQH RSSXUH
VFHOWR LQ PRGR FKH
0DQGULQR FLOLQGULFR QHOO
DFFRSSLDPHQWR
FRQ LO IRUR QRQ VXVVLVWD
W

DOFXQ JLRFR

/ / /
DOOLQHDPHQWR GHOO
RJ

 5(&<&/(' 3$3(5


JHWWR SXÌ HVVHUH FRUUHW
WR DQFKH PHGLDQWH FDO
5HJROD]LRQH D / / LQ FRUULVSRQGHQ]D
GHL SXQWL SLÖ DOWL FROR PDWHPDWLFR


/
DVVH GL ULIHULPHQWR ý VLPXODWR GDOO
DVVH GHO FLOLQGUR
LQVFULWWR 3ULPD GL HVHJXLUH OD PLVXUD]LRQH DFFHUWDUVL
FKH OD VXSHUILFLH FRQ WROOHUDQ]D GHOO
RJJHWWR VLD SHU
IHWWDPHQWH SDUDOOHOD DO SLDQR GL ULVFRQWUR /H PLVXUD
]LRQL VRQR HIIHWWXDWH VX WDOH VXSHUILFLH /R VFRVWDPHQ

&$57$ 5,&,&/$7$ 


WR GL SDUDOOHOLVPR ý GDWR GDOOD OHWWXUD FRPSOHWD GHOO
LQ
GLFDWRUH

0HWRGR 
W
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

 '

/
RJJHWWR ý VLVWHPDWR VX GL XQ SLDQR GL ULVFRQWUR FKH
ULFRSUH O
LQWHUD VXSHUILFLH GL ULIHULPHQWR
5,6(59$72

' /H PLVXUD]LRQL YHQJRQR HIIHWWXDWH OXQJR O


LQWHUD VX
SHUILFLH



/H PLVXUD]LRQL VRQR HIIHWWXDWH VX GL XQ QXPHUR SUH


VFULWWR GL WUDWWL GL  PP LQ TXDOXQTXH GLUH]LRQH OXQ
JR O
LQWHUD VXSHUILFLH

,Q HQWUDPEL L FDVL OR VFRVWDPHQWR GL SDUDOOHOLVPR SHU


OD OXQJKH]]D FRQVLGHUDWD ý GDWR GDOOD OHWWXUD FRPSOH
WD GHOO
LQGLFDWRUH

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3$5$//(/,602

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD WROOHUDQ]D GL SDUDOOHOLVPR PHGLDQWH PLVXUD]LRQH GHJOL DQJROL

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
ü DPPHVVR DQFKH O
LPSLHJR
/HWWXUD GHOOD OLYHOOD D EROOD G
DULD GL XQD OLYHOOD D EROOD G
DULD UH
/
JRODELOH H GL VXSSRUWL ILVVL

W  

W  
 5(&<&/(' 3$3(5

/
DVVH GL ULIHULPHQWR H TXHOOR GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHUL
VWLFR VRQR VLPXODWL GDJOL DVVL GHL PDQGULQL FLOLQGULFL

 9HQJRQR UHJLVWUDWH OH OHWWXUH GHOOD OLYHOOD D EROOD G


DULD
HIIHWWXDWH VX HQWUDPEL L PDQGULQL /R VFRVWDPHQWR GL
&$57$ 5,&,&/$7$ 

SDUDOOHOLVPR ý ULFDYDWR GDOOD VHJXHQWH IRUPXOD

$
_ W   W _  /
3G



&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
0HWRGR 
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

/HWWXUD GHOOD OLYHOOD


D EROOD G
DULD W
W

W
5,6(59$72



/
RJJHWWR ý VLVWHPDWR VX GL XQ SLDQR GL ULVFRQWUR


9HQJRQR UHJLVWUDWH OH OHWWXUH GHOOD OLYHOOD D EROOD G
DULD

/R VFRVWDPHQWR GL SDUDOOHOLVPR ý ULFDYDWR GDOOD VH


JXHQWH IRUPXOD

_ W   W _  
3G



5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3(53(1',&2/$5,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD SHUSHQGLFRODULW PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
,O PDQGULQR FLOLQGULFR SRWU
HVVHUH GHO WLSR DG HVSDQ
VLRQH RSSXUH VFHOWR LQ PRGR
0
FKH QHOO
DFFRSSLDPHQWR FRQ LO
IRUR QRQ VXVVLVWD DOFXQ JLRFR
0

/
/

 5(&<&/(' 3$3(5


W
/
DVVH GL ULIHULPHQWR ý VLPXODWR GDO FLOLQGUR LQVFULWWR SDUDO
OHOR DO SLDQR GL ULVFRQWUR

&$57$ 5,&,&/$7$ 


/
DVVH FRQ WROOHUDQ]D ý VLPXODWR GD XQ DOWUR FLOLQGUR LQVFULW
WR FKH VL HVWHQGH ROWUH LO IRUR
/
RJJHWWR YLHQH TXLQGL VLVWHPDWR LQ SRVL]LRQH FRUUHWWD UL
VSHWWR DOO
DSSDUHFFKLDWXUD GL PLVXUD
/D GLVWDQ]D GDOOD VTXDGUD 0 H 0 ý PLVXUDWD D GXH DO
 $ WH]]H GLVWDQWL / WUD ORUR
/R VFRVWDPHQWR GL SHUSHQGLFRODULW 3G ý ULFDYDWR GDOOD VH
JXHQWH IRUPXOD
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

_ 0  0 _  / 
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

3G

/
$
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI




9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3(53(1',&2/$5,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD SHUSHQGLFRODULW PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

4XDORUD VL GHEED WHQHUH LQ


FRQVLGHUD]LRQH DQFKH OR
VFRVWDPHQWR GL UHWWLOLQHLW
0
GHOO
DVVH OH PLVXUD]LRQL GR
G
YUDQQR HVVHUH HIIHWWXDWH LQ

/

0 SLÖ GL GXH VH]LRQL


/

G

4XDQGR O
HOHPHQWR FRQ WRO
 5(&<&/(' 3$3(5

OHUDQ]D VLD O
DVVH GL XQ IRUR
TXHVWR YHUU VLPXODWR GD XQ
PDQGULQR FLOLQGULFR GHO WLSR
DG HVSDQVLRQH RSSXUH VHOH
]LRQDWR LQ PRGR FKH QHOO
DF
/
RJJHWWR ý VLVWHPDWR VX GL XQ SLDQR GL ULVFRQWUR /D GL FRSSLDPHQWR FRQ LO IRUR QRQ
VWDQ]D 0 HG 0 FKH LQWHUFRUUH WUD LO FLOLQGUR FKH VLPXOD VXVVLVWD DOFXQ JLRFR FKH VL
O
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR FRQ WROOHUDQ]D H OD VTXDGUD ý PL HVWHQGH ROWUH LO IRUR
VXUDWD GXH DOWH]]H GLVWDQWL / WUD GL ORUR
4XDORUD L UHTXLVLWL GL WROOHUDQ
&$57$ 5,&,&/$7$ 

9LHQH ULOHYDWD LQROWUH OD GLIIHUHQ]D WUD L GLDPHWUL G H G ]D VLDQR LQGLFDWL SHU XQD VROD
W GLUH]LRQH OR VFRVWDPHQWR GL
/R VFRVWDPHQWR GL SHUSHQGLFRODULW QHOOD GLUH]LRQH * SHUSHQGLFRODULW VDU GDWR
VDU GDOOD IRUPXOD 3G* YHG PH
WRGR  

3G*
ÀÆ 0   0 É  ÆG  G

ÉÃ 
/
/

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
/H PLVXUD]LRQL VRQR ULSHWXWH LQ XQD GLUH]LRQH + SHUSHQGL
FRODUH DOOD GLUH]LRQH * 9LHQH TXLQGL ULSHWXWR LO FDOFROR GHO ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
 $
OR VFRVWDPHQWR SHU OD GLUH]LRQH + FRPH VRSUD LQGLFDWR

/R VFRVWDPHQWR GL SHUSHQGLFRODULW 3G ý ULFDYDWR GDOOD


IRUPXOD
$

3G
¯Æ3G É *

 Æ3G +É

5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3(53(1',&2/$5,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD SHUSHQGLFRODULW PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
1RUPDOPHQWH YLHQH
FHQWUDWD OD VH]LRQH LQ
IHULRUH GHOO
HOHPHQWR LQ
W
HVDPH

 5(&<&/(' 3$3(5


7DYROD JLUHYROH

/
RJJHWWR ý VLVWHPDWR VX GL XQD WDYROD JLUHYROH H FHQ
WUDWR ULVSHWWR DOO
DVVH GL URWD]LRQH LQ FRUULVSRQGHQ]D
GL XQ
HVWUHPLW GHO FLOLQGUR
 $
/R VFRVWDPHQWR UDGLDOH YLHQH PLVXUDWR VX GL XQ QXPHUR
GL VH]LRQL SUHVFULWWH GXUDQWH OD URWD]LRQH GHOOD WDYROD

&$57$ 5,&,&/$7$ 


/R VFRVWDPHQWR GL SHUSHQGLFRODULW ý GDWR GDOOD PHW
$ GHOOD OHWWXUD FRPSOHWD GHOO
LQGLFDWRUH

0HWRGR 
4XDQGR O
HOHPHQWR FRQ
WROOHUDQ]D VLD O
DVVH GL
XQ IRUR TXHVWR YHUU VL
PXODWR GD XQ PDQGULQR
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

0
G FLOLQGULFR GHO WLSR DG H
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

VSDQVLRQH RSSXUH VFHO


/
/

G 0 WR LQ PRGR FKH QHOO


DF
FRSSLDPHQWR FRQ LO IRUR
QRQ VXVVLVWD DOFXQ JLR
W FR FKH VL HVWHQGH ROWUH
LO IRUR

/
RJJHWWR ý VLVWHPDWR VX GL XQ SLDQR GL ULVFRQWUR
5,6(59$72

/D GLVWDQ]D 0 H 0 FKH LQWHUFRUUH WUD LO FLOLQGUR H OD


VTXDGUD ý PLVXUDWD D GXH DOWH]]H GLVWDQWL / WUD ORUR

9LHQH ULOHYDWD LQROWUH OD GLIIHUHQ]D WUD L GLDPHWUL G H G

/R VFRVWDPHQWR GL SHUSHQGLFRODULW ý ULFDYDWR GDOOD


IRUPXOD

3G
ÀÆ 0   0 É  ÆG  G

ÉÃ 
/
/

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $




9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3(53(1',&2/$5,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD SHUSHQGLFRODULW PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

(OHPHQWR GL
W
DFFRSSLDPHQWR
 5(&<&/(' 3$3(5

/
RJJHWWR YLHQH LQVHULWR LQ XQ HOHPHQWR GL DFFRSSLD
PHQWR RSSRUWXQDPHQWH VFHOWR
 $ /
DVVH GL ULIHULPHQWR GHYH HVVHUH SHUSHQGLFRODUH DO
SLDQR GL ULVFRQWUR
&$57$ 5,&,&/$7$ 

9LHQH PLVXUDWD OD GLVWDQ]D FKH LQWHUFRUUH WUD O


HOHPHQ
$ WR FRQ WROOHUDQ]D HG LO SLDQR GL ULVFRQWUR

/R VFRVWDPHQWR GL SHUSHQGLFRODULW ý GDWR GDOOD OHWWX


UD FRPSOHWD GHOO
LQGLFDWRUH

0HWRGR 

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
8QD VXSHUILFLH ULVSHWWR
DG XQ SLDQR GL ULIHULPHQWR

W
5,6(59$72

/
RJJHWWR YLHQH ILVVDWR DG XQD VTXDGUD DSSRJJLDWD
VXO SLDQR GL ULVFRQWUR
 $
3ULPD GL LQL]LDUH OD PLVXUD]LRQH VLVWHPDUH OD VXSHUIL
FLH GD FRQWUROODUH LQ PRGR FKH ULVXOWL SDUDOOHOD DO SLDQR
GL ULVFRQWUR

$ /R VFRVWDPHQWR GL SHUSHQGLFRODULW ý GDWR GDOOD OHWWX


UD FRPSOHWD GHOO
LQGLFDWRUH

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3(53(1',&2/$5,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD SHUSHQGLFRODULW PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
4XHVWR PHWRGR YLHQH JH
QHUDOPHQWH LPSLHJDWR SHU
RJJHWWL GL JUDQGL GLPHQVLRQL

7UDJXDUGR
3ULVPD
SHQWDJRQDOH
6WUXPHQWR GL
FROOLPD]LRQH 7UDJXDUGR

 5(&<&/(' 3$3(5


2JJHWWR

&$57$ 5,&,&/$7$ 


W /R VWUXPHQWR GL FROOLPD]LRQH ý VLVWHPDWR SDUDOOHODPHQWH
DOO
HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR GHOO
RJJHWWR 

,O WUDJXDUGR YLHQH VSRVWDWR OXQJR O


HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR
FRQ WROOHUDQ]D LQ VHQVR YHUWLFDOH H YHQJRQR UHJLVWUDWH OH
PLVXUD]LRQL 

/R VFRVWDPHQWR GL SHUSHQGLFRODULW YLHQH FDOFRODWR LQ


EDVH DL YDORUL UHJLVWUDWL
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

 $
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

$
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI




9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3(53(1',&2/$5,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOH SHUSHQGLFRODULW PHGLDQWH PLVXUD]LRQH GHJOL DQJROL

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
,O PDQGULQR FLOLQGULFR SRWU
HVVHUH GHO WLSR DG HVSDQ
$ VLRQH RSSXUH VFHOWR LQ PRGR
/LYHOOD D FKH QHOO
DFFRSSLDPHQWR FRQ LO
VH]LRQH TXDGUD IRUR QRQ VXVVLVWD DOFXQ JLRFR

/
$
 5(&<&/(' 3$3(5

W
/
DVVH GL ULIHULPHQWR ý VLPXODWR GD XQ FLOLQGUR LQVFULWWR DOOL
&$57$ 5,&,&/$7$ 

QHDWR RUL]]RQWDOPHQWH

/
DVVH FRQ WROOHUDQ]D ý VLPXODWR GD XQ DOWUR FLOLQGUR LQVFULW
WR FKH VL HVWHQGH ROWUH LO IRUR

/R VFRVWDPHQWR GL SHUSHQGLFRODULW WUD OD VXSHUILFLH GHOO


DVVH
GL ULIHULPHQWR VLPXODWR HG LO PDQGULQR YLHQH ULOHYDWR PLVXUDQ
GR OD GLIIHUHQ]D WUD OH LQFOLQD]LRQL $ H $ GHJOL HOHPHQWL FD
 $
UDWWHULVWLFL SRVWL D FRQWDWWR FRQ L ODWL SHUSHQGLFRODUL GL XQD OLYHO

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
OD TXDGUD
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
/R VFRVWDPHQWR GL SHUSHQGLFRODULW ý ULFDYDWR GDOOD VH
JXHQWH IRUPXOD

$
3G
Æ$  $É  / 
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3(53(1',&2/$5,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOH SHUSHQGLFRODULW PHGLDQWH PLVXUD]LRQH GHJOL DQJROL

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR  /
RJJHWWR ý ILVVDWR LQ PRGR
FKH O
DVVH GL URWD]LRQH VLD
SHUSHQGLFRODUH DO SLDQR FRQ
WROOHUDQ]D
7DYROD JLUHYROH
4XHVWR PHWRGR GL FRQWUROOR
/LYHOOD D /LYHOOD D ý DSSOLFDELOH DQFKH DOO
RJ
EROOD G
DULD EROOD G
DULD JHWWR GHVFULWWR QHO PHWRGR

 q

 5(&<&/(' 3$3(5


/
RJJHWWR YLHQH ILVVDWR LQ
PRGR FKH O
DVVH GL URWD]LRQH
3 3
VLD SHUSHQGLFRODUH DOOD OLQHD
GL ULIHULPHQWR

/ 4XHVWR PHWRGR SXÌ LQRWUH HV


VHUH DSSOLFDWR DQFKH DOO
RJ
JHWWR FLWDWR QHO PHWRGR

W

&$57$ 5,&,&/$7$ 


/
RJJHWWR YLHQH ILVVDWR LQ
PRGR FKH O
DVVH GL URWD]LRQH
/
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR FRQ WROOHUDQ]D DVVH GL XQ IRUR VLD SDUDOOHOR DOOD OLQHD GL LQ
ý VLPXODWR GDOO
DVVH GL XQ FLOLQGUR LQVFULWWR FKH VL HVWHQGH WHUVH]LRQH GHOO
HOHPHQWR FD
ROWUH LO IRUR UDWWHULVWLFR FRQ WROOHUDQ]D
FRQ LO SLDQR GL ULIHULPHQWR
/
RJJHWWR YLHQH ILVVDWR VX GL XQD WDYROD JLUHYROH LO FXL DVVH
RUL]]RQWDOH ý SHUSHQGLFRODUH VLD DOO
DVVH GHOO
HOHPHQWR 9HQJRQR LPSLHJDWL XQR VWUX
 $ FRQ WROOHUDQ]D VLD D TXHOOR GHOO
HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR PHQWR SHU LO ULOLHYR GHOO
LQFOL
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

QD]LRQH XQ DXWRFROOLPDWRUH
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

9HQJRQR UHJLVWUDWH OH SRVL]LRQL DQJRODUL 3 H 3 GHOOD WD FRQ VSHFFKLR HG XQ EORF


YROD JLUHYROH TXDQGR LO PDQGULQR H O
DVVH GHOO
HOHPHQWR GL FKHWWR D 9
ULIHULPHQWR KDQQR OD VWHVVD LQFOLQD]LRQH ULVSHWWR DO SLDQR
GL ULVFRQWUR
$
/R VFRVWDPHQWR GL SHUSHQGLFRODULW ý ULFDYDWR GDOOD IRU
PXOD

3G WJ _ 3  3 _ ˜ /
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 3(53(1',&2/$5,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOH SHUSHQGLFRODULW PHGLDQWH PLVXUD]LRQH GHJOL DQJROL

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
4XHVWR PHWRGR YLHQH JH
QHUDOPHQWH LPSLHJDWR SHU
RJJHWWL GL JUDQGL GLPHQVLRQL
6SHFFKLR

3ULVPD SHQWDJRQDOH

$XWRFROOLPDWRUH 6SHFFKLR
 5(&<&/(' 3$3(5

2JJHWWR
&$57$ 5,&,&/$7$ 

W /
DXWRFROOLPDWRUH YLHQH VLVWHPDWR SDUDOOHODPHQWH DOO
HOH
PHQWR GL ULIHULPHQWR 

/R VSHFFKLR YLHQH VSRVWDWR OXQJR OD VXSHUILFLH GHOO


HOH
PHQWR FRQ WROOHUDQ]D H YHQJRQR UHJLVWUDWH OH PLVXUD]LRQL


/R VFRVWDPHQWR GL SHUSHQGLFRODULW ý FDOFRODWR LQ EDVH DL


YDORUL UHJLVWUDWL

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
 $ ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

$
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', ,1&/,1$=,21(

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOO
LQFOLQD]LRQH PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
/
W / ,O PDQGULQR FLOLQGULFR SRWU
/LQHD GL HVVHUH GHO WLSR DG HVSDQ
ULIHULPHQWR VLRQH RSSXUH VFHOWR LQ PRGR
0 0 FKH QHOO
DFFRSSLDPHQWR FRQ LO
IRUR QRQ VXVVLVWD DOFXQ JLRFR

/LQHD LQ
HVDPH
3URLH]LRQH GHOOD

 5(&<&/(' 3$3(5


OLQHD LQ HVDPH
q
 $

$ •
/
RJJHWWR YLHQH VLVWHPDWR HG DOOLQHDWR LQ XQ HOHPHQWR
GL DFFRSSLDPHQWR DYHQWH O
LQFOLQD]LRQH SUHVFULWWD
SUHVFULWWD

/
RJJHWWR YLHQH UXRWDWR LQ PRGR FKH LO PDQGULQR LQ FRU
ULVSRQGHQ]D GL 0 VLD QHOOD VXD SRVL]LRQH SLÖ EDVVD

&$57$ 5,&,&/$7$ 


/R VFRVWDPHQWR GL LQFOLQD]LRQH $G ý GDWR GDOOD VH
JXHQWH IRUPXOD

_ 0  0 _  / 
$G

/
0HWRGR 
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

,O PDQGULQR FLOLQGULFR SRWU


,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

0 HVVHUH GHO WLSR DG HVSDQ


VLRQH RSSXUH VFHOWR LQ PRGR


FKH QHOO
DFFRSSLDPHQWR FRQ LO
/

0 IRUR QRQ VXVVLVWD DOFXQ JLRFR


W
R
/

D

5,6(59$72

/
RJJHWWR YLHQH SRVWR VX GL XQ SLDQR LQFOLQDWR FRQ XQ DQ
JROR GL • •  • HG RULHQWDWR FRPH LQGLFDWR QHO GL
VHJQR 9LHQH LQVHULWR XQ PDQGULQR QHO IRUR FRQ WROOHUDQ]D

/D GLVWDQ]D FKH LQWHUFRUUH IUD LO PDQGULQR HG XQD VTXDGUD


 $
YLHQH PLVXUDWD D GXH DOWH]]H GLVWDQWL / WUD ORUR
 q
/R VFRVWDPHQWR GL LQFOLQD]LRQH $G ý ULFDYDWR GDOOD VH
JXHQWH IRUPXOD
_ 0  0 _  / 
$G

$ /

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', ,1&/,1$=,21(

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOO
LQFOLQD]LRQH PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
,O PDQGULQR FLOLQGULFR
SRWU HVVHUH GHO WLSR DG
HVSDQVLRQH RSSXUH
VFHOWR LQ PRGR FKH
QHOO
DFFRSSLDPHQWR
D FRQ LO IRUR QRQ VXVVLVWD
DOFXQ JLRFR
W
 5(&<&/(' 3$3(5

q

 $ /
DVVH GL ULIHULPHQWR ý VLPXODWR GD XQ FLOLQGUR LQVFULWWR
$ SDUDOOHOR DO SLDQR GL ULVFRQWUR RUL]]RQWDOH H SHUSHQGLFR
ODUH DO ERUGR LQIHULRUH GHO SLDQR GL ULVFRQWUR LQFOLQDWR

/
RJJHWWR YLHQH UXRWDWR ILQR D SRUWDUOR QHOOD SRVL]LRQH LQ
q
 FXL OR VFRVWDPHQWR PLVXUDWR ULVXOWD PLQLPR
&$57$ 5,&,&/$7$ 

9LHQH ULOHYDWD TXLQGL OD GLVWDQ]D FKH LQWHUFRUUH WUD O


HOH
PHQWR FDUDWWHULVWLFR FRQ WROOHUDQ]D HG LO SLDQR LQFOLQDWR

/R VFRVWDPHQWR GL LQFOLQD]LRQH ý GDWR GDOOD OHWWXUD FRP


SOHWD GHOO
QGLFDWRUH

0HWRGR 

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

D
W
5,6(59$72

 $
q

3LDQR LQFOLQDWR GL XQ DQJROR GL •

 q
/
RJJHWWR YLHQH SRVWR VX GL XQ SLDQR LQFOLQDWR HG
$ RULHQWDWR FRPH LQGLFDWR QHO GLVHJQR

/R VFRVWDPHQWR GL LQFOLQD]LRQH ý GDWR GDOOD OHWWXUD


FRPSOHWD GHOO
LQGLFDWRUH

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', ,1&/,1$=,21(

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOO
LQFOLQD]LRQH PHGLDQWH PLVXUD]LRQH GHJOL DQJROL

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
,O PDQGULQR FLOLQGULFR
SRWU HVVHUH GHO WLSR DG
HVSDQVLRQH RSSXUH VFHO
/LYHOOD D EROOD G
DULD WR LQ PRGR FKH QHOO
DFFRS
SLDPHQWR FRQ LO IRUR QRQ
VXVVLVWD DOFXQ JLRFR

q

 5(&<&/(' 3$3(5


W /
RJJHWWR YLHQH LQVHULWR LQ XQ HOHPHQWR GL DFFRSSLDPHQ
/LQHD GL
ULIHULPHQWR WR DYHQWH O
LQFOLQD]LRQH SUHVFULWWD ULVSHWWR DO SLDQR RUL]
]RQWDOH

&$57$ 5,&,&/$7$ 


/
RJJHWWR YLHQH UXRWDWR ILQR D FKH LO ODWR GHVWUR GHO PDQGUL
/LQHD LQ
QR VL WURYL LQ XQD SRVL]LRQH SLÖ DOWD ULVSHWWR DO ODWR VLQLVWUR
HVDPH

9LHQH PLVXUDWD O
LQFOLQD]LRQH
3URLH]LRQH GHOOD
OLQHD LQ HVDPH
/R VFRVWDPHQWR GL LQFOLQD]LRQH $G ý ULFDYDWR GDOOD VH
 $
JXHQWH IRUPXOD
$ q

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

$G LQFOLQD]LRQH ˜ /
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', /2&$/,==$=,21(

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD ORFD]LRQH PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH FRRUGLQDWH R GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
9HQJRQR LPSLHJDWL XQ RJ
JHWWR FDPSLRQH HG XQ·DW
WUH]]DWXUD GL PLVXUD FKH SXz
HVVHUH UXRWDWD PXQLWD GL
3XQWD ILVVD SLDQD XQD EXVVROD GL FKLXVXUD
FHQWUDWD ULVSHWWR DOO·DVVH GL
6IHUD URWD]LRQH

6HGH GL FHQWUDJJLR
 5(&<&/(' 3$3(5

/
RJJHWWR YLHQH FHQWUDWR ULVSHWWR DO ULIHULPHQWR SHU PH]]R
GL XQ HOHPHQWR GL FHQWUDJJLR FKH FROOLPD FRQ O
DVVH GL UR
WD]LRQH HV XQD EXVVROD GL FKLXVXUD EHQ FHQWUDWD
6IHUD W
&$57$ 5,&,&/$7$ 

8Q FDOLEUR D VIHUD GL GLPHQVLRQL QRWH H VFHOWR DFFXUDWD


PHQWH LQ PRGR GD RWWHQHUH LO PLJOLRUH DFFRSSLDPHQWR QHO
OD VHGH VIHULFD YLHQH LPSLHJDWR SHU UDSSUHVHQWDUH LO FHQWUR
GHOOD VIHUD

9LHQH UHJLVWUDWR OR VFRVWDPHQWR UDGLDOH [ QHO FRUVR GL


XQD URWD]LRQH FRPSOHWD GHOO
RJJHWWR
6IHUD  $ % 9LHQH TXLQGL HIIHWWXDWD XQD PLVXUD]LRQH SHU TXDQWR UL
JXDUGD OD SRVL]LRQH YHUWLFDOH GHOOD VIHUD \ FRQIURQWDQ

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
GRQH SHU L YDORUL FRQ TXHOOL GHOOD SRVL]LRQH WHRULFD
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
*OL VFRVWDPHQWL ULOHYDWL VLD LQ XQ VHQVR YHUWLFDOH FKH RUL]
]RQWDOH YHQJRQR XVDWL SHU LO FDOFROR GHOOR VFRVWDPHQWR GL
ORFDOL]]D]LRQH 3G OD VHJXHQWH IRUPXOD

3G
¯[ 
 \
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', /2&$/,==$=,21(

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD ORFD]LRQH PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH FRRUGLQDWH R GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

<

<

 5(&<&/(' 3$3(5


;
;

 /
RJJHWWR YLHQH DOOLQHDWR FRQ OH FRRUGLQDWH GHOO
DSSD
UHFFKLDWXUD GL PLVXUD

9HQJRQR PLVXUDWH OH FRRUGLQDWH ; HG <




&$57$ 5,&,&/$7$ 


/R VFRVWDPHQWR GL ORFDOL]]D]LRQH 3G YLHQH FDOFRODWR

LQ EDVH DOOH OHWWXUH GHOOH GXH FRRUGLQDWH SHU PH]]R
GHOOD VHJXHQWH IRUPXOD

3G
¯   ;      < 
/R VFRVWDPHQWR QRQ GHYH HVVHUH VXSHULRUH DOOD PHW
GHOOD WROOHUDQ]D
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', /2&$/,==$=,21(

3ULQFLSLR 
9HULILFD GHOOD ORFD]LRQH PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH FRRUGLQDWH R GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

<

;

;

<
<
;
W
/
RJJHWWR YLHQH DOOLQHDWR FRQ OH FRRUGLQDWH GHOOR VWUX
PHQWR GL PLVXUD]LRQH
 5(&<&/(' 3$3(5

9HQJRQR PLVXUDWH OH FRRUGLQDWH ; ; < HG <

/D ORFDOL]]D]LRQH GHOO
DVVH GHO IRUR QHOOD GLUH]LRQH ;
 YLHQH FDOFRODWD PHGLDQWH OD IRUPXOD
;  ;
;




H QHOOD GLUH]LRQH < PHGLDQWH OD IRUPXOD


&$57$ 5,&,&/$7$ 

 <  <


<


/R VFRVWDPHQWR GL ORFDOL]]D]LRQH 3G ý FDOFRODWR LQ EDVH
DL YDORUL ; H < RWWHQXWL XVDQGR OD VHJXHQWH IRUPXOD

3G
¯   ;     < 

/R VFRVWDPHQWR QRQ GHYH HVVHUH VXSHULRUH DOOD PHW

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
GHOOD WROOHUDQ]D
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

0HWRGR 
$ VHFRQGD GHOO
DSSD
< UHFFKLDWXUD GL PLVXUD
W
GLVSRQLELOH L FHQWUL GHL
IRUL SRVVRQR HVVHUH
;
PLVXUDWL GLUHWWDPHQWH
SHU PH]]R GL SHUQL GL
5,6(59$72

; ULVFRQWUR
;

< < /D SRVL]LRQH PLJOLRUH GL


[
DFFRSSLDPHQWR SXÌ

HVVHUH DQFKH VWDELOLWD
6LVWHPD D FRRUGLQDWH GHOOD PHGLDQWH FDOFROR
DSSDUHFFKLDWXUD GL PLVXUD


,Q FDVR GL SL IRUL OH PLVXUD]LRQL HG L UHODWLYL FDOFROL GR




YUDQQR HVVHUH ULSHWXWL SHU FLDVFXQ IRUR


   
$O ILQH GL WURYDUH LO PLJOLRU DFFRSSLDPHQWR O·RJJHWWR
GRYUj HVVHUH VSRVWDWR LQ UDSSRUWR DOOH FRRUGLQDWH GL
PLVXUD]LRQH

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', /2&$/,==$=,21(

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD ORFDOL]]D]LRQH PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH FRRUGLQDWH R GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

;

 5(&<&/(' 3$3(5


;
;

/
RJJHWWR YLHQH DOOLQHDWR FRQ OH FRRUGLQDWH GHOO
DSSD
UHFFKLDWXUD GL PLVXUD

&$57$ 5,&,&/$7$ 


W
9HQJRQR HIIHWWXDWH OH PLVXUD]LRQL GL ;  ; OXQJR OH
OLQHH

/R VFRVWDPHQWR GL ORFDOL]]D]LRQH ý UDSSUHVHQWDWR


GDOOD GLIIHUHQ]D WUD L YDORUL PDVVLPL H PLQLPL ULVSHWWR
DOOD SRVL]LRQH EDVH GL FLDVFXQD OLQHD PLVXUDWD

/R VFRVWDPHQWR QRQ GHYH HVVHUH VXSHULRUH DOOD PHW


[
GHOOD WROOHUDQ]D
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$


,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

  
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $




9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', /2&$/,==$=,21(

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD ORFDOL]]D]LRQH PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH FRRUGLQDWH R GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
,Q VRVWLWX]LRQH GHL PDQ
GULQL DG HVSDQVLRQH
<
SRVVRQR YHQLUH LPSLH
JDWL DOWUL PDQGULQL VFHOWL
LQ PRGR FKH QHOO
DFFRS
; SLDPHQWR FRQ LO IRUR QRQ
VXVVLVWD DOFXQ JLRFR
;
;
 5(&<&/(' 3$3(5

6H OR VFRVWDPHQWR GL
< < IRUPD GHO IRUR QRQ LQ
IOXHQ]D LO ULVXOWDWR OD
6LVWHPD D FRRUGLQDWH GHOOD PLVXUD]LRQH SXÌ HVVHUH
DSSDUHFFKLDWXUD GL PLVXUD HIIHWWXDWD VXL PDUJLQL
GHO IRUR
W

W /
RJJHWWR YLHQH DOOLQHDWR FRQ OH FRRUGLQDWH GHOO
DSSD ,O PLJOLRU SRVL]LRQDPHQ
UHFFKLDWXUD GL PLVXUD WR SXÌ DQFKH HVVHUH RW
WHQXWR PHGLDQWH XQ PH
&$57$ 5,&,&/$7$ 

6L LQVHULVFRQR QHL IRUL GHL PDQGULQL FLOLQGULFL DG H WRGR PDWHPDWLFR


VSDQVLRQH

9HQJRQR ULOHYDWH OH FRRUGLQDWH ; ; < HG < SHU


FLDVFXQ IRUR VHSDUDWDPHQWH WHQHQGR FRQWR GHOO
LQ
WHUD OXQJKH]]D GHL IRUL

[
/R VFRVWDPHQWR GL ORFDOL]]D]LRQH 3G QHOOD GLUH]LRQH
 ; YLHQH FDOFRODWR PHGLDQWH OD IRUPXOD

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
;  ; ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
3G ;




[



    H QHOOD GLUH]LRQH < PHGLDQWH OD IRUPXOD

<  <
3G <


5,6(59$72

/H IRUPXOH GHYRQR HVVHUH XVDWH VHSDUDWDPHQWH SHU


FLDVFXQ ODWR

/R VFRVWDPHQWR QRQ GHYH HVVHUH VXSHULRUH DOOD PHW


GHOOD WROOHUDQ]D

0XRYHUH O·RJJHWWR LQ IXQ]LRQH GHOOH FRRUGLQDWH GL


PLVXUD LQ PRGR GD WUDUUH LO PLJOLRU SRVL]LRQDPHQWR

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', /2&$/,==$=,21(

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD ORFD]LRQH PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH FRRUGLQDWH R GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

 5(&<&/(' 3$3(5


q

/
DSSDUHFFKLDWXUD GL PLVXUD FRPSUHQGH XQ HOHPHQ

&$57$ 5,&,&/$7$ 


WR GL DFFRSSLDPHQWR DYHQWH O
LQFOLQD]LRQH SUHVFULWWD

W /
LQGLFDWRUH GHYH HVVHUH D]]HUDWR VXOO
RJJHWWR FDP
SLRQH

,O SH]]R GD PLVXUDUH YLHQH TXLQGL IDWWR UXRWDUH LQ


PRGR FKH OR VFRVWDPHQWR PLVXUDWR VXOOD VXSHUILFLH
VLD ULGRWWR DO PLQLPR
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

 $
/H PLVXUD]LRQL VRQR HIIHWWXDWH VXOO
LQWHUD VXSHUILFLH LQ
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

FRUULVSRQGHQ]D GHL SXQWL SUHVFULWWL


q
 %
/R VFRVWDPHQWR GL ORFDOL]]D]LRQH ý GDWR GDOOD GLIIHUHQ]D
QHOOD OHWWXUD GHOO
LQGLFDWRUH ULVSHWWR DO YDORUH D]]HUDWR

 % $ /R VFRVWDPHQWR QRQ GHYH HVVHUH VXSHULRUH DOOD PHW


GHOOD WROOHUDQ]D
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $




9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', /2&$/,==$=,21(

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD ORFD]LRQH PHGLDQWH DSSOLFD]LRQH GHO SULQFLSLR GHO PDVVLPR PDWHULDOH

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

 PP
 5(&<&/(' 3$3(5

 3HUQR


&$57$ 5,&,&/$7$ 

 r 

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
 0
&RQWUROODUH O
RJJHWWR FRQ XQ FDOLEUR IXQ]LRQDOH FKH UL
FHYD LO SHUQR GL FRQWUROOR FKH G OH VXSHUILFL OLPLWH ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
SUHVFULWWH PHGLDQWH GXH GLPHQVLRQL WHRULFDPHQWH


HVDWWH

5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &21&(175,&,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD FRQFHQWULFLW PHGLDQWH ULOLHYR GHOOR VFRVWDPHQWR UDGLDOH GD XQ FHQWUR FRPXQH ILVVR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
9HQJRQR LPSLHJDWL
XQ
DSSDUHFFKLDWXUD SHU
LO ULOLHYR GHOOR VFRVWD
PHQWR UDGLDOH GD XQ
FHQWUR FRPXQH ILVVR HG
XQ WDVWDWRUH RG XQD WD
YROD JLUHYROL
 

 5(&<&/(' 3$3(5


W /
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR FLUFRODUH LQ HVDPH YLHQH DOOL
QHDWR FRQ O
DSSDUHFFKLDWXUD GL PLVXUD

&$57$ 5,&,&/$7$ 


,O SLDQR VX FXL GHYH HVVHUH HIIHWWXDWD OD PLVXUD]LRQH
GHOO
RJJHWWR GHYH HVVHUH SHUSHQGLFRODUH DOO
DVVH GL
URWD]LRQH

9LHQH UHJLVWUDWR OR VFRVWDPHQWR UDGLDOH GDO FHQWUR


 $ FRPXQH ILVVR ULOHYDWR QHO FRUVR GL XQD URWD]LRQH FRP
SOHWD VLD VXOO
HOHPHQWR GL ULIHULPHQWR  VLD VXOO
HOH
PHQWR FRQ WROOHUDQ]D  
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

,Q EDVH DOOH UHJLVWUD]LRQL YHQJRQR VWDELOLWL L GXH FHQWUL


,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

/R VFRVWDPHQWR GL FRQFHQWULFLW ý GDWR GDOOD GLVWDQ]D


$
FKH LQWHUFRUUH WUD L VXGGHWWL FHQWUL

/R VFRVWDPHQWR QRQ GHYH HVVHUH VXSHULRUH DOOD PHW


GHOOD WROOHUDQ]D
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $




9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &21&(175,&,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD FRQFHQWULFLW PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH FRRUGLQDWH R GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
4XHVWR PHWRGR VL DSSOL
FD DG HOHPHQWL FLUFRODUL
E ; < VLD LQWHUQL FKH HVWHUQL

W D ; < /
LQIOXHQ]D GHULYDQWH
GDJOL HUURUL GL IRUPD
YLHQH ULGRWWD DO PLQLPR
ULSHWHQGR OH PLVXUD]LRQL
 5(&<&/(' 3$3(5

LQ SXQWL GLYHUVL ,Q WDO


/
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR FLUFRODUH LQ HVDPH YLHQH DOOL PRGR OH FRRUGLQDWH GL
QHDWR FRQ O
DSSDUHFFKLDWXUD GL PLVXUD FHQWUR VRQR ULOHYDWH
FRPH YDORUL PHGL
 $ ,O SLDQR VX FXL VL GHYH HIIHWWXDUH OD PLVXUD]LRQH GHYH
HVVHUH SDUDOOHOR DO SLDQR [  \ $SSDUHFFKLDWXUD GL
PLVXUD]LRQH D FRRUGL
,O WDVWDWRUH YLHQH SRUWDWR LQ FRQWDWWR FRQ OD FLUFRQIHU QDWH RSSXUH PLFURVFR
HQ]D LQ DOPHQR WUH SXQWL SUHIHULELOPHQWH HTXLGLVWDQWL SLR GL PLVXUD LPSLHJDWL
&$57$ 5,&,&/$7$ 

9HQJRQR GHWHUPLQDWL LO FHQWUR D [ \ GHOO


HOHPHQWR LQ FRQFRPLWDQ]D FRQ XQ
GL ULIHULPHQWR H E [ \ GHOO
HOHPHQWR FRQ WROOHUDQ FDOFRODWRUH
$
]D /R VFRVWDPHQWR GL FRQFHQWULFLW ý GDWR GDOOD GLV
WDQ]D FKH LQWHUFRUUH WUD L GXH FHQWUL FDOFRODWD PH
GLDQWH OD VHJXHQWH IRUPXOD

6FRVWDPHQWR

¯ [   [    \  \  
GL FRQFHQWULFLW

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

0HWRGR 
W 4XHVWR PHWRGR ý GD
XVDUVL VROR TXDQGR O
LQ
E D
IOXHQ]D GHULYDQWH GDOO
HU
URUH GL IRUPD VLD LUULOH
YDQWH
5,6(59$72

9HQJRQR LPSLHJDWL XQ
FDOLEUR D FRPSDVVR RS
 $
9LHQH ULOHYDWD OD GLVWDQ]D D FKH LQWHUFRUUH WUD OD FLU SXUH XQ PLFURPHWUR
FRQIHUHQ]D GL ULIHULPHQWR H TXHOOD GHOO
HOHPHQWR FD
UDWWHULVWLFR

9LHQH TXLQGL PLVXUDWD OD GLVWDQ]D E GDOOD SDUWH RS


SRVWD • GDO SXQWR GL PLVXUD]LRQH SUHFHGHQWH 

$ ,O YDORUH GL E  D QRQ GRYU HVVHUH VXSHULRUH D W

/R VFRVWDPHQWR QRQ GHYH HVVHUH VXSHULRUH DOOD PHW


GHOOD WROOHUDQ]D

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &21&(175,&,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD FRQFHQWULFLW PHGLDQWH DSSOLFD]LRQH GHO SULQFLSLR GHO PDVVLPR PDWHULDOH

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

&DUDWWHULVWLFKH GHO FDOL


EUR GL IXQ]LRQDOLWj

,O FLOLQGUR GL ULIHULPHQ
WR GRYUj DYHUH OD GL
PHQVLRQH PLQLPD GHO
IRUR

,O FLOLQGUR GHOO·HOHPHQ

 5(&<&/(' 3$3(5


WR FDUDWWHULVWLFR GRYUj
DYHUH OD PDVVLPD GL
/
RJJHWWR YLHQH FRQWUROODWR FRQ XQ FDOLEUR GL IXQ]LR PHQVLRQH SL OD WROOH
QDOLW UDQ]D GL FRQFHQWUL
FLWj
/
DVVH GL ULIHULPHQWR H GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR
W
VRQR LQGLFDWL SHU PH]]R GHL FLOLQGUL LQWHUQR HG HVWHU
QR FRDVVLDOL

&$57$ 5,&,&/$7$ 


 0 $ 0

$
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &2$66,$/,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD FRDVVLDOLW PHGLDQWH ULOLHYR GHOOR VFRVWDPHQWR UDGLDOH GD XQ DVVH FRPXQH ILVVR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
$SSOLFDELOH VLD D VXSHU
ILFL LQWHUQH FKH HVWHUQH

$SSDUHFFKLDWXUD SHU LO
ULOLHYR GHOOR VFRVWDPHQ
WR UDGLDOH GD XQ FHQWUR
FRPXQH ILVVR LPSLHJDWD
 LQ FRQFRPLWDQ]D FRQ XQ
UHJLVWUDWRUH SHU GLD
 5(&<&/(' 3$3(5

JUDPPD SRODUH HRS



SXUH XQ FDOFRODWRUH

W
&$57$ 5,&,&/$7$ 

/
RJJHWWR YLHQH DOOLQHDWR FRQ O
DSSDUHFFKLDWXUD GL
PLVXUD LQ PRGR FKH O
DVVH GHO FLOLQGUR GL ULIHULPHQWR
FRLQFLGD FRQ O
DVVH GL URWD]LRQH  

/
DVVH GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR YLHQH GHWHUPLQDWR
ULOHYDQGR OR VFRVWDPHQWR UDGLDOH VX GL XQ QXPHUR
SUHVFULWWR GL VH]LRQL GHOO
HOHPHQWR FRQ WROOHUDQ]D  


&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
/R VFRVWDPHQWR GHOOD FRDVVLDOLW ý ULFDYDWR PHGLDQWH
FDOFROR GDL FHQWUL GHOOH UHJLVWUD]LRQL WHQHQGR FRQWR ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
GHOOD SRVL]LRQH GHOOD VH]LRQH QHOOD GLUH]LRQH DVVLDOH

/R VFRVWDPHQWR QRQ GHYH HVVHUH VXSHULRUH DOOD PHW


GHOOD WROOHUDQ]D
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &2$66,$/,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD FRDVVLDOLW PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH FRRUGLQDWH R GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
$SSOLFDELOH VLD D VXSHU
ILFL LQWHUQH FKH HVWHUQH

$VVL ;  <

$VVH =

 5(&<&/(' 3$3(5


W /
RJJHWWR YLHQH DOOLQHDWR FRQ O
DSSDUHFFKLDWXUD GL

&$57$ 5,&,&/$7$ 


PLVXUD

/
DVVH GHO FLOLQGUR GL ULIHULPHQWR GRYU HVVHUH SDUDOOH
OR DOO
DVVH = H SHUSHQGLFRODUH DJOL DVVL ; H < GHOO
DSSD
UHFFKLDWXUD GL PLVXUD

,Q FLDVFXQD VH]LRQH GHOO


HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR L
 SXQWL GL FRQWDWWR GHL GLDPHWUL OXQJR O
DVVH ; H O
DVVH <
YHQJRQR PLVXUDWL H ULSRUWDWL XQLWDPHQWH DOO
DOWH]]D
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

GHOOD VH]LRQH
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

6RQR FRVWUXLWH  JHQHUDWULFL D SDUWLUH GD TXHVWL SXQWL H


OR VFDUWR GL FRDVVLDOLW VL GHWHUPLQD D SDUWLUH GDOO
DVVH
GHOO
HOHPHQWR FLUFRVFULWWRLQVFULWWR

/R VFRVWDPHQWR QRQ GHYH HVVHUH VXSHULRUH DOOD PHW


GHOOD WROOHUDQ]D
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI




9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', &2$66,$/,7

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD FRDVVLDOLW PHGLDQWH DSSOLFD]LRQH GHO SULQFLSLR GHO PDVVLPR PDWHULDOH

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

G PD[  
G PD[

&DOLEUR GL IXQ]LRQDOLW


 5(&<&/(' 3$3(5

/
RJJHWWR YLHQH FRQWUROODWR FRQ XQ FDOLEUR GL IXQ]LR
QDOLW
&$57$ 5,&,&/$7$ 

W /
DVVH GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR H TXHOOR GL ULIHUL
PHQWR VRQR LQGLFDWL SHU PH]]R GL FLOLQGUL FRDVVLDOL
G
G

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

 0 0
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 6,00(75,$

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD VLPPHWULD PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH FRRUGLQDWH R GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

,O PDQGULQR FLOLQGULFR HG
L EORFFKHWWL GL ULVFRQWUR
%ORFFKHWWL SRWUDQQR HVVHUH GL WLSR
GL ULVFRQWUR UHJRODELOH RSSXUH VFHOWL
0DQGULQR FLOLQGULFR LQ PRGR FKH QHOO
DFFRS
SLDPHQWR FRQ OH ULVSHW
WLYH VHGL IRUR H VFDQDOD
WXUH QRQ VXVVLVWD DOFXQ
JLRFR

 5(&<&/(' 3$3(5


4XDORUD LO IRUR VL VFRVWL
GDOOD IRUPD FLOLQGULFD LQ
PRGR WDOH FKH LO PDQGUL
QR SRVVD HVVHUH RULHQ
WDWR LQ GLYHUVH GLUH]LRQL
VL GRYU VFHJOLHUH OD SR
VL]LRQH LQ FXL LO PRYL
W
,O SLDQR GL ULIHULPHQWR ý VLPXODWR GDO SLDQR PHGLDQR PHQWR QHOOH GLUH]LRQL
GL GXH EORFFKHWWL GL ULVFRQWUR RSSRVWH ULVXOWL LGHQWLFR

&$57$ 5,&,&/$7$ 


9HQJRQR ULOHYDWH OD SRVL]LRQH H OH GLPHQVLRQL GHL 3RLFKÿ OH PLVXUD]LRQL
EORFFKHWWL PHQWUH LO SLDQR FRPXQH GL ULIHULPHQWR ý YHQJRQR HIIHWWXDWH DOO
H
UHJRODWR LQ PRGR GD ULVXOWDUH SDUDOOHOR DO SLDQR GL UL VWHUQR GHOO
HOHPHQWR FD
VFRQWUR UDWWHULVWLFR OR VFRVWD
PHQWR HIIHWWLYR GHYH HV
 $% /
DVVH GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR ý VLPXODWR GDO FL VHUH FDOFRODWR SHU O
LQ
OLQGUR LQVFULWWR WHUD OXQJKH]]D GL WDOH
$ % HOHPHQWR
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

/R VFRVWDPHQWR GL VLPPHWULD ý GDWR GDOOD GLIIHUHQ]D


,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

QHOOD GLVWDQ]D FKH LQWHUFRUUH WUD LO FHQWUR GHO FLOLQGUR 4XHVWR PHWRGR SXÌ
LQVFULWWR HG LO SLDQR FRPXQH GL ULIHULPHQWR HVVHUH DSSOLFDWR VLD
D VXSHUILFL LQWHUQH FKH
$
/R VFRVWDPHQWR QRQ GHYH HVVHUH VXSHULRUH DOOD HVWHUQH
PHW GHOOD WROOHUDQ]D
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $




9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 6,00(75,$

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD VLPPHWULD PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH FRRUGLQDWH R GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
4XHVWR PHWRGR SXÌ HV
VHUH DSSOLFDWR VLD D VX
SHUILFL LQWHUQH FKH
HVWHUQH

/D VLVWHPD]LRQH GHL ULIHUL


PHQWL SXÌ HVVHUH HIIHW
 5(&<&/(' 3$3(5

WXDWD DQFKH PHGLDQWH


FDOFROR PDWHPDWLFR

3RVVRQR HVVHUH LPSLH


JDWL XQ
DSSDUHFFKLDWXUD
GL PLVXUD]LRQH ELGLPHQ
/
RJJHWWR YLHQH DOOLQHDWR QHO PRGR VHJXHQWH VLRQDOH D FRRUGLQDWH RS
SXUH XQ PLFURVFRSLR GL
6L ULOHYD OD SRVL]LRQH GHJOL HOHPHQWL GL ULIHULPHQWR PLVXUD
W
H VL GHWHUPLQDQR L ORUR SLDQL PHGLDQL FKH GR
&$57$ 5,&,&/$7$ 

YUDQQR HVVHUH VLVWHPDWL LQ PRGR GD ULVXOWDUH SDUDOOHOL


DO SLDQR GL ULVFRQWUR

/R VFRVWDPHQWR GL VLPPHWULD ý GDWR GDOOD GLIIHUHQ]D


QHOOD GLVWDQ]D FKH LQWHUFRUUH WUD LO SLDQR FRPXQH H
O
DVVH GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR ULOHYDWR   

 $% /R VFRVWDPHQWR QRQ GHYH HVVHUH VXSHULRUH DOOD PHW


GHOOD WROOHUDQ]D

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
%

,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382


(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
$

$
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 6,00(75,$

3ULQFLSLR 
9HULILFD GHOOD VLPPHWULD PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH FRRUGLQDWH R GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
4XHVWR PHWRGR SXÌ HV
%ORFFKHWWR GL ULVFRQWUR VHUH DSSOLFDWR VLD D VX
6XSHUILFLH SLDQD SHUILFL LQWHUQH FKH H
VWHUQH

,O EORFFKHWWR GL ULVFRQWUR
 SRWU HVVHUH GL WLSR UH
JRODELOH RSSXUH VFHOWR
LQ PRGR FKH QHOO
DFFRS
 SLDPHQWR FRQ OD VFDQD

 5(&<&/(' 3$3(5


ODWXUD QRQ VXVVLVWD DO
FXQ JLRFR

/
RJJHWWR YLHQH SRVWR VX GL XQ SLDQR GL ULVFRQWUR (YHQWXDOL HUURUL GL IRUPD
GHOO
HOHPHQWR FDUDWWH
6XOOD VXSHUILFLH RSSRVWD GHOO
RJJHWWR YLHQH SRVWR XQ ULVWLFR GRYUDQQR HVVHUH
SDUWLFRODUH SDUDOOHOR WHQXWL LQ FRQVLGHUD
]LRQH
,O SLDQR PHGLDQR GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR FRQ WRO

&$57$ 5,&,&/$7$ 


OHUDQ]D ý VLPXODWR GD XQ EORFFKHWWR GL ULVFRQWUR 'DWR FKH OH PLVXUH VRQR
SUHVH DOO
HVWHUQR GHOO
H
/D VHPLGLIIHUHQ]D PDVVLPD VXOOD GLVWDQ]D FKH OHPHQWR OR VFDUWR UHDOH
LQWHUFRUUH ULVSHWWLYDPHQWH IUD LO EORFFKHWWR GL ULVFRQ GHYH HVVHUH FDOFRODWR
WUR LO SLDQR GL ULVFRQWUR HG LO SDUWLFRODUH SDUDOOHOR UDS SHU OD OXQJKH]]D ULJXDU
SUHVHQWD LO GRSSLR GHOOR VFRVWDPHQWR GHOOD VLPPH GDQWH O
HOHPHQWR
WULD

/R VFRVWDPHQWR QRQ GHYH HVVHUH VXSHULRUH DOOD PHW


&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

GHOOD WROOHUDQ]D
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

0HWRGR 
4XHVWR PHWRGR SXÌ HV
VHUH DSSOLFDWR VLD D VX
SHUILFL LQWHUQH FKH H
VWHUQH
5,6(59$72

/
RJJHWWR YLHQH SRVWR VX GL XQ SLDQR GL ULVFRQWUR

9LHQH ULOHYDWD OD GLVWDQ]D FKH LQWHUFRUUH WUD LO SLDQR GL


ULVFRQWUR H O
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR

/
RJJHWWR YLHQH JLUDWR H OD PLVXUD]LRQH ULSHWXWD

/D GLIIHUHQ]D ULOHYDWD WUD OH GLVWDQ]H PLVXUDWH UDSSUH


VHQWD LO GRSSLR GHOOR VFRVWDPHQWR GDOOD VLPPHWULD

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI $




9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 6,00(75,$

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD VLPPHWULD PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH FRRUGLQDWH R GHOOH GLVWDQ]H

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
9LHQH LPSLHJDWR XQ FDOL
EUR D FRPSDVVR

%
&
 5(&<&/(' 3$3(5

9HQJRQR PLVXUDWH OH GLVWDQ]H FKH LQWHUFRUURQR IUD OD


VXSHUILFLH GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR HG L SXQWL SUH
&$57$ 5,&,&/$7$ 

W
VWDELOLWL VXOOD VXSHUILFLH GL ULIHULPHQWR

/D PH]]D GLIIHUHQ]D ULOHYDWD WUD OH GLVWDQ]H % H & UDS


SUHVHQWD LO GRSSLR GHOOR VFRVWDPHQWR GL VLPPHWULD

/R VFRVWDPHQWR QRQ GHYH HVVHUH VXSHULRUH DOOD PHW


GHOOD WROOHUDQ]D
$  $

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
5,6(59$72

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 6,00(75,$

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD VLPPHWULD PHGLDQWH DSSOLFD]LRQH GHO SULQFLSLR GHO PDVVLPR PDWHULDOH

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
, GXH EORFFKHWWL GL UL
VFRQWUR GHYRQR HVVHUH
&DOLEUR GL IXQ]LRQDOLW GL WLSR UHJRODELOH RS
W SXUH VFHOWL LQ PRGR GD
RWWHQHUH XQ DFFRSSLD
PHQWR VHQ]D JLRFR

,O PDQGULQR FLOLQGULFR
GRYU DYHUH OD GLPHQ
VLRQH PLQLPD GHO IRUR

 5(&<&/(' 3$3(5


PHQR OD WROOHUDQ]D GL
 0 $% VLPPHWULD
$ %
/
RJJHWWR YLHQH FRQWUROODWR SHU PH]]R GL XQ FDOLEUR GL
IXQ]LRQDOLW

, ULIHULPHQWL YHQJRQR VLPXODWL GD GXH EORFFKHWWL GL


ULVFRQWUR

/R VFRVWDPHQWR GL VLPPHWULD YLHQH FRQWUROODWR SHU

&$57$ 5,&,&/$7$ 


PH]]R GL XQ FLOLQGUR GL GLPHQVLRQL DSSURSULDWH

0HWRGR 

/D ODUJKH]]D GHL GXH


&DOLEUR GL IXQ]LRQDOLW EORFFKHWWL GHYH FRUUL
VSRQGHUH DOOD GLPHQ
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

W VLRQH GL PDVVLPR PDW


,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

HULDOH GHOOH VFDQDODWXUH


PHQR LO YDORUH GHOOD WRO
OHUDQ]D GL VLPPHWULD LO
PDQGULQR FLOLQGULFR
GRYU HVVHUH GHO WLSR DG
HVSDQVLRQH VFHOWR LQ
 $% 0 PRGR GD RWWHQHUH XQ
DFFRSSLDPHQWR VHQ]D
$ %
/
RJJHWWR YLHQH FRQWUROODWR SHU PH]]R GL XQ FDOLEUR GL JLRFR
5,6(59$72

IXQ]LRQDOLW

, ULIHULPHQWL YHQJRQR VLPXODWL GD GXH EORFFKHWWL GL


ULVFRQWUR

/R VFRVWDPHQWR GL VLPPHWULD YLHQH FRQWUROODWR SHU


PH]]R GL XQ FLOLQGUR GL GLPHQVLRQL DSSURSULDWH

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI



9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 6,00(75,$

3ULQFLSLR 

9HULILFD GHOOD VLPPHWULD PHGLDQWH DSSOLFD]LRQH GHO SULQFLSLR GHO PDVVLPR PDWHULDOH

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

/D ODUJKH]]D GHL GXH


&DOLEUR GL IXQ]LRQDOLWj EORFFKHWWL GHYH FRUUL
W VSRQGHUH DOOD GLPHQ
VLRQH GL PDVVLPR PD
WHULDOH GHOOH VFDQDOD
WXUH

,O FLOLQGUR GRYU DYHUH OD


GLPHQVLRQH PLQLPD GHO
 0 $% 0
IRUR PHQR OD WROOHUDQ]D
 5(&<&/(' 3$3(5

$ % /
RJJHWWR YLHQH FRQWUROODWR SHU PH]]R GL XQ FDOLEUR GL GL VLPPHWULD
IXQ]LRQDOLW

, ULIHULPHQWL YHQJRQR VLPXODWL GD GXH EORFFKHWWL GL


ULVFRQWUR

/R VFRVWDPHQWR GL VLPPHWULD YLHQH FRQWUROODWR SHU


PH]]R GL XQ FLOLQGUR GL GLPHQVLRQL DSSURSULDWH
&$57$ 5,&,&/$7$ 

0HWRGR 

4XHVWR PHWRGR SXÌ HV


&DOLEUR GL IXQ]LRQDOLWj VHUH DSSOLFDWR VLD SHU
UHJRODELOH VXSHUILFL LQWHUQH FKH
HVWHUQH

1HO FDVR GL VXSHUILFL LQ

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
W
D

WHUQH OD ODUJKH]]D GHO


EORFFKHWWR GL ULVFRQWUR ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

GRYU FRUULVSRQGHUH
E

DOOD GLPHQVLRQH PLQLPD


GHOOD VFDQDODWXUD PHQR
$  0 $ OD WROOHUDQ]D GL VLPPH
WULD
D E VXO FDOLEUR GL IXQ]LRQDOLWj
5,6(59$72

/
RJJHWWR YLHQH FRQWUROODWR SHU PH]]R GL XQ FDOLEUR GL
IXQ]LRQDOLW

,O SLDQR GL ULIHULPHQWR ý VLPXODWR GD GXH SLDVWUH UHJR


ODELOL

/R VFRVWDPHQWR GL VLPPHWULD ý FRQWUROODWR SHU PH]]R


GL XQ EORFFKHWWR GL ULVFRQWUR

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 26&,//$=,21( &,5&2/$5(

3ULQFLSLR 
9HULILFD GHOO
RVFLOOD]LRQH PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH YDULD]LRQL GL GLVWDQ]D ULVSHWWR DG XQ SXQWR ILVVR GXUDQWH
OD URWD]LRQH DWWRUQR DG XQD DVVH GL ULIHULPHQWR VHQ]D VSRVWDPHQWR DVVLDOH GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 


 5(&<&/(' 3$3(5


/
RJJHWWR YLHQH DOOLQHDWR LQ GXH SXQWH GL FHQWUDJJLR
FRDVVLDOL FRQ VHGL FLOLQGULFKH

3LDQR GL PLVXUD /
RJJHWWR YLHQH ILVVDWR DVVLDOPHQWH

6XSHUILFLH FRQ WROOHUDQ]D /R VFRVWDPHQWR GL RVFLOOD]LRQH UDGLDOH ý GDWR GDOOD


OHWWXUD FRPSOHWD GHOO
LQGLFDWRUH RWWHQXWD VX FLDVFXQD
VH]LRQH WUDVYHUVDOH QHO FRUVR GL XQ
LQWHUD URWD]LRQH

&$57$ 5,&,&/$7$ 




/D PLVXUD]LRQH YLHQH ULSHWXWD VX GL XQ QXPHUR SUH


VFULWWR GL VH]LRQL WUDVYHUVDOL 

0HWRGR 
 , ULVXOWDWL GHOOD PLVXUD
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

]LRQH SRVVRQR HVVHUH


,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

 $% LQIOXHQ]DWL GDJOL HIIHWWL


FRPELQDWL GRYXWL DOO
DQ
 JROR GHO EORFFKHWWR D 9
HG DJOL DFFRVWDPHQWL GL
IRUPD GHJOL HOHPHQWL GL
$ %
ULIHULPHQWR
5,6(59$72

/
DVVH GL ULIHULPHQWR ý VLPXODWR GD GXH EORFFKHWWL D 9
LGHQWLFL

/
RJJHWWR YLHQH ILVVDWR DVVLDOPHQWH

/R VFRVWDPHQWR GL RVFLOOD]LRQH UDGLDOH ý GDWR GDOOD


OHWWXUD FRPSOHWD GHOO
LQGLFDWRUH RWWHQXWD VX FLDVFXQD
VH]LRQH WUDVYHUVDOH QHO FRUVR GL XQ
LQWHUD URWD]LRQH


/D PLVXUD]LRQH YLHQH ULSHWXWD VX GL XQ QXPHUR SUH


VFULWWR GL VH]LRQL WUDVYHUVDOL 

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 26&,//$=,21( &,5&2/$5(

3ULQFLSLR 
9HULILFD GHOO
RVFLOOD]LRQH PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH YDULD]LRQL GL GLVWDQ]D ULVSHWWR DG XQ SXQWR ILVVR GXUDQWH
OD URWD]LRQH DWWRUQR DG XQD DVVH GL ULIHULPHQWR VHQ]D VSRVWDPHQWR DVVLDOH GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
/D PLVXUD]LRQH SXÌ HV

3LDQR GL PLVXUD VHUH LQIOXHQ]DWD GDJOL
HIIHWWL FRPELQDWL GRYXWL
6XSHUILFLH FRQ WROOHUDQ]D D D DOO
DQJROR GHO EORFFKHW
W

WR D 9 HG DJOL DFFRVWD
 PHQWL GL IRUPD GHJOL HOH
PHQWL GL ULIHULPHQWR
 5(&<&/(' 3$3(5

/
DVVH GL ULIHULPHQWR ý VLPXODWR GD GXH EORFFKHWWL D 9
LGHQWLFL D VSLJROL YLYL

/
RJJHWWR YLHQH ILVVDWR DVVLDOPHQWH
 $%

/R VFRVWDPHQWR GL RVFLOOD]LRQH UDGLDOH ý GDWR GDOOD


OHWWXUD FRPSOHWD GHOO
LQGLFDWRUH RWWHQXWD VX FLDVFXQD
&$57$ 5,&,&/$7$ 

VH]LRQH WUDVYHUVDOH QHO FRUVR GL XQ


LQWHUD URWD]LRQH
D D

$ %

/D PLVXUD]LRQH YLHQH ULSHWXWD VX GL XQ QXPHUR SUH


VFULWWR GL VH]LRQL WUDVYHUVDOL 

0HWRGR 

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $
3LDQR GL PLVXUD

 /D PLVXUD]LRQH SXz HV


6XSHUILFLH FRQ WROOHUDQ]D
VHUH HIIHWWXDWD IUD OH
SXQWH GL FHQWUDJJLR GL
XQD PDFFKLQD XWHQVLOH

, ULVXOWDWL GHOOD PLVXUD



]LRQH SRVVRQR HVVHUH
LQIOXHQ]DWL GDOO·RVFLOOD
5,6(59$72

]LRQH GHL FHQWUL ULVSHWWR


DJOL HOHPHQWL FDUDWWHULV
/
RJJHWWR YLHQH VHUUDWR IUD GXH FHQWUL WLFL GL ULIHULPHQWR

9LHQH ULOHYDWR OR VFRVWDPHQWR GL RVFLOOD]LRQH UDGLDOH


 $% GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR FKH GRYU SRL HVVHUH FRU
UHWWR SHU WHQHU FRQWR GHOO
RVFLOOD]LRQH GHL ULIHULPHQWL $
H % ULVSHWWR DL FHQWUL 

$ % /D PLVXUD]LRQH YLHQH ULSHWXWD VX GL XQ QXPHUR SUH


VFULWWR GL VH]LRQL WUDVYHUVDOL 

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
 0RGLI $


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 26&,//$=,21( &,5&2/$5(

3ULQFLSLR 
9HULILFD GHOO
RVFLOOD]LRQH PHGLDQWH ULOLHYR GHOOH YDULD]LRQL GL GLVWDQ]D ULVSHWWR DG XQ SXQWR ILVVR GXUDQWH
OD URWD]LRQH DWWRUQR DG XQD DVVH GL ULIHULPHQWR VHQ]D VSRVWDPHQWR DVVLDOH GHOO
HOHPHQWR FDUDWWHULVWLFR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 

&LOLQGUR GL PLVXUD
6XSHUILFLH FRQ WROOHUDQ]D 


 5(&<&/(' 3$3(5


/
RJJHWWR YLHQH ILVVDWR DG XQD SXQWD GL FHQWUDJJLR
FRQ VHGH FLOLQGULFD

 '
/
RJJHWWR YLHQH ILVVDWR DVVLDOPHQWH

/R VFRVWDPHQWR GL RVFLOOD]LRQH DVVLDOH ý GDWR GDOOD


' OHWWXUD FRPSOHWD GHOO
LQGLFDWRUH RWWHQXWD SHU FLDVFXQD
SRVL]LRQH GXUDQWH XQ
LQWHUD URWD]LRQH 

&$57$ 5,&,&/$7$ 


/D PLVXUD]LRQH YLHQH ULSHWXWD SHU LO QXPHUR SUHVFULWWR
GL SRVL]LRQL 

0HWRGR 
/D PLVXUD]LRQH SXÌ HV
VHUH HIIHWWXDWD VX PDF
&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$

 FKLQH XWHQVLOL
,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

&RQR GL PLVXUD
6XSHUILFLH FRQ $O SRVWR GHOOH SXQWH GL
WROOHUDQ]D FHQWUDJJLR FRQ VHGL FL
 OLQGULFKH UHJRODELOL VL
SRWU LPSLHJDUH SHU HV
XQ PDQGULQR D SLQ]D
,Q WDO FDVR OD PLVXUD
]LRQH SRWU HVVHUH LQ
IOXHQ]DWD GD HYHQWXDOL
5,6(59$72

/
RJJHWWR YLHQH ILVVDWR LQ XQD VHGH GL FHQWUDJJLR HUURUL GHO PDQGULQR

 & /
RJJHWWR YLHQH ILVVDWR DVVLDOPHQWH 4XHVWR PHWRGR YLHQH
LPSLHJDWR SHU LO ULOLHYR GL
/R VFRVWDPHQWR GL RVFLOOD]LRQH QHO VHQVR GHOOD IUHF RVFLOOD]LRQL UDGLDOL HG DV
FLD ý GDWR GDOOD OHWWXUD FRPSOHWD GHOO
LQGLFDWRUH RWWH VLDOL
QXWD VX FLDVFXQD VH]LRQH WUDVYHUVDOH QHO FRUVR GL
& XQ
LQWHUD URWD]LRQH 

/D PLVXUD]LRQH YLHQH ULSHWXWD VX GL XQ QXPHUR SUH


VFULWWR GL VH]LRQL WUDVYHUVDOL 

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


3DJ 
0RGLI


9(5,),&$ '(//$ 72//(5$1=$ ', 26&,//$=,21( 727$/(

3ULQFLSLR 
9HULILFD GHOOD YDULD]LRQH GL RVFLOOD]LRQH WRWDOH ULVSHWWR DG XQ DVVH GL ULIHULPHQWR PHGLDQWH ULOLHYR GHJOL VFR
VWDPHQWL GHOOD IRUPD WHRULFD SHUIHWWD SUHVFULWWD D GLVHJQR

=21$ ', 72//(5$1=$ ('


0(72'2 ', 9(5,),&$ 127(
(6(03,2 ', $33/,&$=,21(

0HWRGR 
4XHVWR PHWRGR ý GL XVR
SUDWLFR TXDQGR L UHTXLVLWL
IXQ]LRQDOL VLDQR WDOL GD UL
FKLHGHUH DQFKH QHOO
LP
SLHJR HIIHWWLYR LO VXSSRUWR
GHO SH]]R SHU HV GD GXH
FXVFLQHWWL TXL VLPXODWL
GDJOL HOHPHQWL GL ULIHUL
PHQWR
 5(&<&/(' 3$3(5

/
RJJHWWR YLHQH DOOLQHDWR LQ GXH SXQWH GL FHQWUDJJLR /D GHWHUPLQD]LRQH GHO
FRDVVLDOL FRQ VHGL FLOLQGULFKH LQ PRGR GD ULVXOWDUH SD ULIHULPHQWR SXÌ HVVHUH
 $%
UDOOHOR DO SLDQR GL ULVFRQWUR HIIHWWXDWD VHPSOLFH
PHQWH FRQ O
LPSLHJR GL
/
RJJHWWR YLHQH ILVVDWR DVVLDOPHQWH EORFFKHWWL D 9 FHQWUL
HFF
/
RVFLOOD]LRQH WRWDOH UDGLDOH ý GDWD GDOOD OHWWXUD FRP
$ % SOHWD GHOO
LQGLFDWRUH RWWHQXWD QHO FRUVR GL SLÖ URWD]LRQL
GHOO
RJJHWWR VSRVWDQGR OR VWUXPHQWR GL PLVXUD OXQJR
&$57$ 5,&,&/$7$ 

XQD OLQHD UHWWLOLQHD GL FRQWRUQR GL IRUPD WHRULFD


PHQWH SHUIHWWD SRVL]LRQDWD FRUUHWWDPHQWH ULVSHWWR
DOO
DVVH GL ULIHULPHQWR

0HWRGR 
/D GHWHUPLQD]LRQH GHO
ULIHULPHQWR SXÌ HVVHUH
HIIHWWXDWD VHPSOLFH

&2126&(1=$ ', 7(5=, 6(1=$ $8725,==$=,21( 6&5,77$ '(//$ ),$7 $872 6S$
PHQWH FRQ O
LPSLHJR GL
EORFFKHWWL D 9 SDUDOOHOH ,/ 35(6(17( '2&80(172 121 382
(66(5( 5,352'2772 1(
3257$72 $

D 9 HFF
5,6(59$72

/
RJJHWWR YLHQH LQVHULWR LQ XQD VHGH SHUSHQGLFRODUH
DO SLDQR GL ULVFRQWUR

 ' /
RJJHWWR YLHQH ILVVDWR DVVLDOPHQWH

/
RVFLOOD]LRQH WRWDOH DVVLDOH ý GDWD GDOOD OHWWXUD FRP
SOHWD GHOO
LQGLFDWRUH RWWHQXWD QHO FRUVR GL SLÖ URWD]LRQL
'
GHOO
RJJHWWR VSRVWDQGR OR VWUXPHQWR GL PLVXUD OXQJR
XQD OLQHD UDGLDOH GL FRQWRUQR GL IRUPD WHRULFDPHQWH
SHUIHWWD SRVL]LRQDWD FRUUHWWDPHQWH ULVSHWWR DOO
DVVH
GL ULIHULPHQWR

5($/,==$=,21( (',725,$/( $ &85$ ', 6$7,= 6S$  1250$=,21(


Norma di progetto
01377

TOLLERANZE GEOMETRICHE
PRINCIPIO DEL MASSIMO
MATERIALE E CRITERI DI
APPLICAZIONE
NORMA DI
TOLLERANZE GEOMETRICHE PROGETTO
PRINCIPIO DEL MASSIMO MATERIALE 01377
normazione E CRITERI DI APPLICAZIONE Pagina: 1/37
Data: 10/12/2003

---
TFO
SUPERVISORE : GIOVANNINI Livio P.P.E. Metodologie Tel. 37715

GESTORE : BABBONE Carmine M.S.P. Elasis S.C.p.A. Tel. +39 081 19695096

Classe
---
Mod.
FINALITÀ DELLA NORMA
Fornire alle progettazioni la descrizione e i criteri di applicazione del principio del massimo materiale e

3
delle tolleranze di localizzazione.

Edizione
NOTA : il presente documento è da considerarsi riepilogativo di tutte le prescrizioni aziendali presenti
e riguardanti tale argomento .

Modifica Data Descrizione della modifica

= Ago ’67 Edizione 1 -- Nuova. (AF)

= Feb ’78 Edizione 2 -- Aggiornato secondo UNI 7226 parte 2^. (AF)

= 10/12/03 Edizione 3 -- Accorpato nella presente norma la 01376/03 . (FD)

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

IN CASO DI STAMPA LA COPIA E’ DA RITENERSI NON CONTROLLATA, PERTANTO, E’ NECESSARIO VERIFICARE L’AGGIORNAMENTO NELL’APPOSITO SITO WEB

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE


Pag. 2
01377 Modif.

1
CONSIDERAZIONE SULL’UTILIZZO DELLE TOLLERANZE GEOMETRICHE SUI DISEGNI TECNICI
I principi base per la prescrizione delle tolleranze (che specificano il tipo di relazione esistente tra le tolle-
ranze dimensionali e le tolleranze geometriche: principi di indipendenza, dipendenza di cui alla norma
ISO 8015), e la necessità di eliminare ogni margine di indeterminazione, sia alla produzione, sia al con-
trollo, richiedono che sui disegni tecnici, per ogni caratteristica del pezzo sia indicato, direttamente sul
disegno o tramite riferimento a norma generale, la tolleranza dimensionale e geometrica atta a garantire
la funzionalità e l’affidabilità richiesta al pezzo rappresentato.
Al progettista è quindi richiesto un impiego sistematico delle tolleranze geometriche definite dalle norme
FIAT 01376 .
L’impiego corretto delle tolleranze geometriche arreca sicuri vantaggi:
--- alla produzione ed al controllo,
perché riduce i margini di indeterminazione del disegno e favorisce la definizione delle rispettive tec-
nologie;
--- all’interscambio dell’informazione,
perché facilita la comprensione del disegno e, grazie alle definizioni ed ai simboli già definiti in sede
internazionale, assicura intelligibilità anche in aree di madrelingua diversa senza l’ausilio di annota-
zioni e traduzioni che potrebbero generare errate interpretazioni;
--- permette di esprimere dipendenza reciproca tra dimensione e geometria (principio del massimo
materiale, principio di inviluppo e di proiezione) con simbologia e definzioni riconosciute in sede
internazionale.
Le tolleranze geometriche sono definite nella norma FIAT 01376 ad essa si rimanda per quanto concerne
i sottoelencati punti:
--- Definizioni generali
--- Segni grafici
--- Riquadro tolleranze
--- Elementi con tolleranze
--- Zone di tolleranze
--- Elementi di riferimento
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

--- Prescrizioni restrittive


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

--- Dimensioni teoricamente esatte


--- Zone di tolleranza sulla proiezione
--- Condizione di massimo materiale
--- Definizioni delle tolleranze
--- Definizioni particolari delle tolleranze
RISERVATO

Qui di seguito vengono approfondite le tolleranze di localizzazione, con integrazione della condizione
di massimo materiale e della zona di tolleranza proiettata, ed inoltre le tolleranze di oscillazione.

2
CONSIDERAZIONI SUI VANTAGGI DELL’UTILIZZO DELLE TOLLERANZE DI LOCALIZZAZIONE SUI
DISEGNI TECNICI (Norma FIAT 01376)
Vedere figure da 1 a 6.
Le tolleranze di posizione (localizzazione, coassialità e simmetria) sono particolarmente adatte per il
controllo delle seguenti correlazioni:
--- distanza tra i centri di caratteristiche come fori, asole, bugne ed alette;

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 3
Modif.
01377
--- posizione delle caratteristiche sopraelencate, intese come gruppo, rispetto a superfici di riferimento
quali superfici piane e cilindriche;
--- coassialità tra caratteristiche.
La tolleranza di localizzazione definisce una zona entro la quale l’asse o il piano mediano di una caratteri-
stica può scostarsi dalla posizione teoricamente esatta. Le quote riquadrate definiscono la posizione
teoricamente esatta rispetto ai riferimenti specificati e tra le caratteristiche correlate.
Dove il progetto consenta ad un gruppo di caratteristiche (considerato nel suo insieme) di posizionarsi
all’interno di una zona di tolleranza più ampia della tolleranza di localizzazione assegnata a ciascuna
caratteristica all’interno del gruppo considerato, le prescrizioni sul disegno possono essere date con
il solo tolleranzamento di localizzazione (da preferirsi), oppure con una combinazione di tolleranzamen-
to dimensionale e di localizzazione (vedere figure da 1 a 3a).

2.1
Con l’impiego delle tolleranze di localizzazione vengono individuati i seguenti vantaggi:
--- facilità di analisi del disegno;
--- correlazione tra geometria e dimensione ai fini dell’accoppiamento;
--- estensione del campo di tolleranza.
fori

per

fori

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

fori

Figura 1 -- Configurazione di fori posizionati tramite


tolleranzamento di localizzazione,
e riferimenti specificati

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 4
01377 Modif.

L’INDICAZIONE DEL PRIMO RIQUADRO SIGNIFICA: gli assi dei fori devono giacere entro le zone di
tolleranza di localizzazione della configurazione
con diametro 0,8 le zone devono esse disposte
ad eguale distanza ed orientate rispetto ai riferi-
menti specificati secondo le quote riquadrate.
Zona di tolleranza di localizzazione della configurazione di
diametro 0,8.

Rispetto al
riferimento A
Rispetto al riferimento B

L’INDICAZIONE DEL SECONDO RIQUADRO SIGNIFICA: gli assi dei fori devono giacere entro le zone di
tolleranza della caratteristica di diametro 0,2 le
zone devono esse disposte ad eguale distan-
za, correlate l’una con l’altra secondo le quote
riquadrate.
Zona di tolleranza della caratteristica di diametro 0,2.

Gli assi devono giacere simultaneamente


in entrambe le zone di tolleranza (della
configurazione e della caratteristica).

Foro Vista delle zone di tolleranza in sezione (ESEMPIO)


CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

L’asse del foro alla massima variazione angolare consentita


deve giacere entro la zona di tolleranza di localizzazione del
foro rispetto a se medesimo (diametro 0,2).
Diametro 0,2, zona di tolleranza di localizzazione
(correlazione tra foro e foro).
Diametro 0,8, zona di tolleranza di localizzazione
(correlazione tra la configurazione ed i riferimenti).
RISERVATO

Posizione teorica Asse della zona di tolleranza del foro rispetto allo stesso.
degli assi parallela
Asse della zona di tolleranza della configurazione di fori
rispetto ai riferimenti.

Figura 1a -- Zone di tolleranza per la configurazione di tre fori


illustrata in figura 1.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 5
Modif.
01377
Zona di tolleranza di localizzazione della configura-
Zona di tolleranza della caratteristica zione di ∅ 0,8 (4 zone correlate ed orientale rispetto
∅ 0,2 (4 zone correlate l’una all’altra ai riferimenti tramite le quote riquadrate).
tramite le quote riquadrate).

Gli assi devono giacere simulta-


neamente in entrambe le zone di
tolleranza (della configurazione e
della caratteristica).

Figura 1b -- Zone di tolleranze per la configurazione di 4 fori


illustrata in figura 1.

Zona di tolleranza di localizzazione della configurazione di ∅ 0,8


(6 zone disposte ad eguale distanza ed orientate rispetto ai rife-
rimenti specificati secondo le quote riquadrate).

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Zona di tolleranza della caratteristica di


∅ 0,2 (6 zone disposte ad eguale distan-
RISERVATO

za e correlate l’una con l’altra secondo


le quote riquadrate).

Gli assi devono giacere simultaneamente in entrambe le zo-


ne di tolleranza (della configurazione e della caratteristica).

Figura 1c -- Zone di tolleranza per la configurazione di 6 fori


illustrata in figura 1.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 6
01377 Modif.

fori

Superficie
di riferimento
considerata

fori

Superficie di riferimento
considerata

fori
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Figura 2 -- Configurazioni di fori posizionati tramite tolleranzamento


dimensionale rispetto a superfici di riferimento.
RISERVATO

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 7
Modif.
01377

Zona di tolleranza di
posizionamento della
configurazione dei tre fori

Zona di tolleranza di localizzazione


(il centro della zona non deve trovarsi all’esterno
della zona di tolleranza di posizionamento della
configurazione dei tre fori)

Zone di tolleranza viste in sezione (esempio)


Foro

Asse del foro alla massima variazione angolare con-


sentita, deve giacere entro la zona di tolleranza di lo-
calizzazione (diametro 0,2).

Diametro 0,2, zona di tolleranza di localizzazione.


Quadrato di lato 0,8, zona di tolleranza di posizionamento

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


della configurazione.
Asse della zona di tolleranza di localizzazione. IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Asse della zona di tolleranza di posizionamento della


configurazione.
Gli assi sono paralleli.

Figura 2a -- Zone di tolleranza per la configurazione


di tre fori illustrata in figura 2.
RISERVATO

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 8
01377 Modif.

0,2 diametro della zona


di tolleranza di localizza-
zione (il centro della zo-
na non deve trovarsi
all’esterno della zona di
tolleranza di posiziona-
mento della configura-
zione dei quattro fori).

Zona di tolleranza di
posizionamento della
configurazione dei 4 fori

Figura 2b -- Zone di tolleranza per la configurazione di 4 fori illustrata in fig. 2.

0,2 diametro della zona


Zona di tolleranza di
di tolleranza di localizza-
posizionamento della
zione (il centro della zo- Foro configurazione dei 6
na non deve trovarsi
fori (6 zone ugual-
all’esterno della zona di
mente disposte)
tolleranza di posiziona-
mento della configura-
zione dei sei fori).
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

Figura 2c -- Zone di tolleranza per la configurazione di 6 fori illustrata in fig. 2.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 9
Modif.
01377

4 Fori ∅ 6,4 ± 0,1

6 Fori ∅ 4,9 ± 0,1


Ugualmente disposti

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Figura 3 -- Esempio di posizionamento di due configurazioni di


fori, sull’elemento rappresentato, tramite il tolleran-
zamento di localizzazione associato alla condizione
di massimo materiale.
RISERVATO

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 10
01377 Modif.

0,7 diametro della zona di tolleranza di


localizzazione dei 4 fori con i rispettivi
diametri al valore massimo ammesso

0,5 diametro della zona di tolleranza di


localizzazione dei 4 fori con i rispettivi
diametri al valore minimo ammesso

0,3 diametro della zona di tolleranza di


localizzazione dei 6 fori con i rispettivi
diametri al valore massimo ammesso

0,1 diametro della zona di tolleranza di


localizzazione dei 6 fori con i rispettivi
diametri al valore minimo ammesso

Riferimento A

Riferimento B
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Le superfici di riferimento A e B costituiscono i piani ai quali sono riferite le misurazioni di localizzazione


di entrambe le configurazioni di fori. Questo è indicato nei simboli di controllo delle caratteristiche di cui
alla precedente figura; entrambi i simboli indicano i riferimenti comuni (A e B). I riferimenti A e B sono
le origini dell’esatta posizione teorica per la localizzazione di entrambe le configurazioni.
RISERVATO

NOTA: In pratica, i centri di tutti i fori devono giacere all’interno delle rispettive zone di tolleranza quando
siano rilevati rispetto ai riferimenti A e B.

Figura 3a

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 11
Modif.
01377

Con l’impiego delle tolleranze dimensionali su coordinate, la zona di tolleranza può essere quadrata o
rettangolare o a forma di corona circolare; la zona di tolleranza risultante per le caratteristiche dimensio-
nate nella figura 4 è un quadrato di 0,50 mm di lato. Poiché la posizione reale della caratteristica all’inter-
no di tale quadrato può essere qualsiasi, la massima variazione ammissibile si verifica lungo le diagonali
del suddetto quadrato ed è uguale a circa 1,4 volte la tolleranza prescritta.

In pratica la massima variazione ammissibile sulla diagonale può essere, di solito, consentita in ogni
direzione senza penalizzare il montaggio delle parti da assemblare; questo è un vantaggio che si realiz-
za con l’impiego del tolleranzamento di localizzazione.

La zona di tolleranza di localizzazione corrispondente alla zona di tolleranza quadrata è un cilindro di


0,70 mm di diametro che implica un aumento di circa il 57% dell’area destinata al posizionamento della
caratteristica. Un tale incremento di tolleranza può tradursi in una riduzione di costi di fabbricazione.

2.2
Attrezzatura di controllo

Per controlli numerosi, l’impiego di attrezzi di controllo di localizzazione (tastatori) è uno dei più pratici
tipi di attrezzatura per il controllo di gruppi di fori.

Tali attrezzi possono essere ben utilizzati per controllare quelle parti in cui i fori hanno una zona di tolle-
ranza cilindrica.

2.3
Facilità di analisi del disegno (vedere figure 5 e 6)

Il tolleranzamento dimensionale per coordinate di configurazioni complessi di fori è soggetto a più di


una interpretazione, e quindi di analisi difficoltosa.

Quando si utilizza il tolleranzamento di localizzazione è possibile una sola interpretazione, questo rende
facile determinare i valori di tolleranza ammessi e l’esattezza delle dimensioni del foro in modo da garan-
tire un assemblaggio senza interferenze.

Le figure 5b, 5c e 5d rappresentano tre possibili configurazioni di zona di tolleranza che sono accettabili
interpretazioni delle tolleranze per coordinate specificate in figura 5a. Altre varianti a queste zone di tolle-

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


ranza dovrebbero comunque rispondere alle prescrizioni dimensionali della figura 5a.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Le figure 6a e 6b illustrano la stessa parte rappresentata in figura 5a, ma con prescrizioni secondo i prin-
cipi di tolleranzamento di localizzazione.

La configurazione della zona di tolleranza è unica.

Sebbene la posizione delle quattro zone di tolleranza riferita all’interrelazione dei fori può variare da quel-
la illustrata, è possibile una sola interpretazione per quanto riguarda la dimensione e la forma delle zone
RISERVATO

di tolleranza e la correlazione tra i loro assi.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 12
01377 Modif.

a) --- Parte rappresentata con tolleranza dimensionale

tolleranza 0,70diametro della zona di tolleranza


Si ha un incremento di area del
57% rispetto alla zona di tolleranza
della fig. a lato) (area quadrata)

Massimo scostamento ammesso


CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

0,50 x 1,4 = 0,70

b) --- Zona di tolleranza risultante c) --- Zona di tolleranza con scostamento


massimo ammesso pari a quello del-
la zona di tolleranza risultante dal
tolleranzamento risultante.
RISERVATO

Figura 4

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 13
Modif.
01377

(4 fori)

(zona di tolleranza quadrata)


a) --- Parte rappresentata con tolleranze dimensionali b

(zona di tolleranza
quadrata)

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

(zona di tolleranza)

c) d)

Figura 5 -- Le figure b), c) e d) rappresentano tre diverse interpretazioni


delle zone di tolleranza della parte rappresentata in figura a).

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 14
01377 Modif.

(4 fori)

a)

0,70 --- Diametro della zona di tolleranza


(di posizionamento dell’insieme
dei fori)
0,20 --- Diametro della zona di tolleranza
(della posizione relativa tra i fori)
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Possibile posizione degli assi


RISERVATO

b)

Figura 6

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 15
Modif.
01377

2.4
PRINCIPIO DEL MASSIMO MATERIALE
Le caratteristiche di accoppiamento degli elementi dipendono dall’effetto congiunto delle dimensioni
effettive e degli errori di forma e di posizione degli stessi elementi da accoppiare.
Il giuoco minimo dell’accoppiamento viene realizzato quando entrambi gli elementi da accoppiare sono
all’estremo della zona di tolleranza corrispondente al massimo materiale (dimensione massima dell’al-
bero o dell’elemento pieno e, rispettivamente, minima del foro o dell’elemento cavo) e quando, nel con-
tempo, gli errori di forma e di posizione presentano i massimi valori consentiti.
Il giuoco dell’accoppiamento cresce se le dimensioni effettive degli elementi da accoppiare si scostano
dai limiti di massimo materiale e se gli errori di forma e di posizione non raggiungono i valori massimi
consentiti.
Ne deriva che, se le dimensioni effettive degli elementi da accoppiare non raggiungono i valori corri-
spondenti alla condizione di massimo materiale, le tolleranze di forma o di posizione possono venire
superate senza che con ciò risulti compromessa la possibilità di accoppiamento.
L’aumento della tolleranza, secondo il principio del massimo materiale, può essere applicato sia alle
tolleranze dimensionali (vedere fig. 8) sia a quelle di posizione come pure ad alcune tolleranze di forma;
esso risulta vantaggioso agli effetti della produzione, ma può risultare inammissibile per ragioni d’ordine
funzionale.
L’aumento delle tolleranze di posizione può essere in genere accettato (per esempio: per le distanze
interassiali di fori per bulloni, spine, ecc.), mentre risulta inammissibile per taluni montaggi meccanici
(per esempio: per assi di ingranaggi, ecc.). Spetta comunque al progettista decidere se il principio del
massimo materiale può venire adottato o meno. Se il suo impiego è ammesso, accanto alla indicazione
della tolleranza deve essere riportato il simbolo M (vedere Tab. 01376 § 4.8). Il simbolo ora menzionato
indica che la tolleranza cui esso è riferito è stata fissata in base al principio del massimo materiale e che
le tolleranze di forma o di posizione previste possono venire incrementate di un valore pari alla differenza
tra la dimensione di massimo materiale e la dimensione effettiva. Quanto sopra è ovviamente consentito
soltanto quando la dimensione effettiva non raggiunge il valore corrispondente alle condizioni di massi-
mo materiale. In ogni caso l’incremento di tolleranza non deve superare l’ammontare della tolleranza
dimensionale.
È importante rilevare che il menzionato aumento della tolleranza di forma o di posizione può essere ap-
plicato ad una sola delle parti da accoppiare, senza tenere conto dell’altra poichè l’accoppiamento è
sempre possibile anche se casualmente la seconda parte non è stata eseguita nella dimensione più

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


idonea per l’accoppiamento; pertanto l’accoppiamento può ancora essere effettuato, poichè nel primo
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
dei predetti due elementi non è stato superato l’ammontare globale degli errori dimensionali, di forma
o di posizione, consentiti.
Se una tolleranza di forma o di posizione viene prescritta per un elemento che sia dotato di un riferimento
per il quale sia stata prescritta una tolleranza dimensionale, riesce possibile adottare il principio del mas-
simo materiale tanto per il pezzo posto in tolleranza quanto per l’elemento di riferimento. Il vantaggio
connesso con l’adozione del principio in questione viene così utilizzato completamente (vedere 3.4).
In tal caso il simbolo M deve essere riportato anche di seguito alla lettera che indica l’elemento di riferi-
RISERVATO

mento.
Secondo che il principio del massimo materiale venga applicato all’elemento con tolleranza o all’ele-
mento di riferimento ovvero contemporaneamente ad entrambi, il simbolo M deve essere riportato ri-
spettivamente:
--- di seguito al valore della tolleranza (vedere fig. 7);
--- di seguito alla lettera che indica l’elemento di riferimento (vedere fig. 8);
--- di seguito al valore della tolleranza e della lettera che indica l’elemento di riferimento (vedere fig. 9).

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 16
01377 Modif.

Figura 7 Figura 8 Figura 9

Il riquadro delle tolleranze va collegato all’elemento cui è riferita la tolleranza stessa (vedere Tab.
01376 §§ 4.2 e 4.3).

NOTA: Se il principio del massimo materiale non è applicato alle tolleranze di forma e di posizione (o
se non può essere applicato), queste ultime vanno rispettate indipendentemente dalle dimen-
sioni effettive degli elementi considerati. In questo caso gli errori di forma e di posizione devono
essere verificati indipendentemente dagli errori dimensionali.

2.5
CONSIDERAZIONI SUI VANTAGGI DELL’APPLICAZIONE DELLA CONDIZIONE DEL MASSIMO
MATERIALE
La condizione di massimo materiale può essere associata alle seguenti tolleranze geometriche: rettili-
neità, parallelismo, perpendicolarità, inclinazione, localizzazione, coassialità e simmetria.

Le parti da assemblare sono generalmente tollerate in modo tale che sia garantito l’accoppiamento con
le caratteristiche nella condizione di massimo materiale, tenendo conto della possibile variazione di po-
sizione di tali caratteristiche.

Per esempio, in un montaggio in cui le parti sono assemblate tramite viti/dadi, i fori devono essere di-
mensionati in modo che le parti possano essere montate con le viti al massimo diametro ed i fori al mini-
mo diametro e con le distanze tra i centri dei fori che siano agli estremi della tolleranza ammessa.

Se i fori sono realizzati con dimensioni maggiori di quella relativa alla condizione di massimo materiale,
le parti potranno essere montate anche se le posizioni dei fori si trovano al di fuori della tolleranza di
localizzazione specificata.

E’ consentito un incremento di tolleranza di localizzazione quando le caratteristiche siano discoste dalla


dimensione relativa alla condizione di massimo materiale.
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Il solo tolleranzamento dimensionale non consente incrementi di tolleranza, per cui parti impiegabili po-
trebbero essere scartate.

L’aggiunta del simbolo di condizione di massimo materiale nel riquadro della tolleranza di localizzazione
consente l’incremento della tolleranza di localizzazione nella misura in cui la caratteristica si scosta dalla
dimensione relativa alla condizione di massimo materiale.
RISERVATO

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 17
Modif.
01377

2.6
APPLICAZIONE DEL PRINCIPIO DEL MASSIMO MATERIALE

2.6.1
Perpendicolarità
L’applicazione del principio del massimo materiale alla perpendicolarità è illustrato nelle fig. da 10a a
10d.
L’asse del perno deve trovarsi in una zona di tolleranza cilindrica perpendicolare al piano di riferimento
A; il diametro di questa zona varia da 0,04 a 0,06 mm, in quanto il diametro effettivo del perno può variare
da 16 mm (massimo materiale) a 15,98 mm (minimo materiale).
0
-- 0,02

Figura 10a --- Disegno d’insieme Figura 10b --- Particolare del perno

∅ 16,04 Zona di tolleranza ∅ 0,04 Zona di tolleranza ∅ 0,06


∅ 16,04
perpendicolare alla perpendicolare alla
superficie di riferimento superficie di riferimento

Superficie di Superficie di
Calibro riferimento Calibro riferimento

Figura 10c --- Rappresentazione del perno al limite Figura 10d --- Rappresentazione del perno al limite
superiore della tolleranza dimensionale inferiore della tolleranza dimensionale
(16 mm) nel calibro di diametro 16,04 (15,98 mm) nel calibro di diametro 16,04
mm; l’effettivo valore della tolleranza di mm; l’effettivo valore della tolleranza di

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


perpendicolarità ammonta a ∅ 0,04 mm perpendicolarità ammonta a ∅ 0,06 mm
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Il calibro, nelle figure 10c e 10d, serve alla verifica contemporanea dell’errore di perpendicolarità e di
quello dimensionale.
Il diametro del perno deve peraltro essere verificato separatamente per controllare che non siano stati
superati i valori della tolleranza dimensionale.
Nell’esempio illustrato non è stato tenuto conto di un possibile errore di posizione (per esempio: in riferi-
RISERVATO

mento ad un altro elemento).

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 18
01377 Modif.

2.6.2
Rettilineità
L’applicazione del principio del massimo materiale alla rettilineità è illustrato nelle fig. da 11a a 11d.
L’asse dell’albero deve essere compreso in una zona di tolleranza cilindrica di diametro da 0,01 a 0,03
mm, in quanto il diametro effettivo dell’albero può variare da 10,00 (massimo materiale) a 9,98 mm
(minimo materiale).

Albero

∅ 10 --0,02
0
Figura 11a --- Disegno d’insieme Figura 11b --- Particolare dell’albero

Calibro Calibro
Zona di tolleranza

Zona di tolleranza
Figura 11c --- Rappresentazione dell’albero al limite Figura 11d --- Rappresentazione dell’albero al
superiore della tolleranza dimensionale limite inferiore della tolleranza
(10,00 mm) nel calibro di diametro 10,01 dimensionale (9,98 mm) nel calibro
mm; l’effettivo valore della tolleranza di di diametro 10,01 mm; l’effettivo
rettilineità ammonta a ∅ 0,01 mm valore della tolleranza di rettilineità
ammonta a ∅ 0,03 mm

Il calibro, nelle fig. 11c e 11d, serve alla verifica contemporanea dell’errore di rettilineità e di quello dimen-
sionale.
Il diametro dell’albero deve peraltro essere verificato separatamente per accertare che non siano stati
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

superati i valori della tolleranza dimensionale.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

2.6.3
Localizzazione
La fig. 12 illustra un caso semplice di indicazione della tolleranza per distanze interassiali.
Il mutuo accoppiamento dei due elementi deve avvenire anche nelle condizioni le più sfavorevoli sia per
la tolleranza delle distanze interassiali sia per la tolleranza dei diametri, cioè:
RISERVATO

--- elemento superiore: distanza interassiale e


diametro dei perni al loro valore massimo;
elemento inferiore: distanza interassiale e Elemento
superiore
diametro dei fori al loro valore minimo;
oppure 0
2 perni ∅ 9,8 --0,1
± 0,1
--- elemento superiore: distanza interassiale al
valore minimo e diametro dei perni al valore ± 0,1 2 fori ∅ 10 +0,1
0
massimo;
elemento inferiore: distanza interassiale al Elemento
valore massimo e diametri dei fori al valore inferiore
minimo. Figura 12

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 19
Modif.
01377
La fig. 13 mette in evidenza la posizione dei fori nell’elemento inferiore dell’accoppiamento di fig. 12 nelle
condizioni limite di tolleranza.
59,9
40,1 Fori ∅ 10

49,9
50,1

Figura 13
L’accoppiamento è possibile se nell’elemento superiore della fig. 12 sono soddisfatte le seguenti due
condizioni:
--- la distanza tra le generatrici esterne dei perni non deve essere maggiore di 59,9 mm (= 50,1 + 9,8);
--- la distanza tra le generatrici interne dei perni non deve essere minore di 40,1 mm (= 49,9 --- 9,8).
Se i perni si trovano al loro diametro minimo, cioè 9,7 mm, la distanza interassiale può variare entro i
limiti di: 59,9 --- 9,7 = 50,2 mm e 40,1 + 9,7 = 49,8 mm.
Ne discende una zona di tolleranza di ± 0,2 mm in luogo di ± 0,1 mm.
Con l’applicazione del principio del massimo materiale alla distanza interassiale dei perni dell’elemento
superiore dell’accoppiamento, la lavorazione è quindi avvantaggiata in quanto viene offerta la possibilità
di un ampliamento delle tolleranze.
Parimenti vantaggiosa risulta l’adozione del principio del massimo materiale all’elemento inferiore
dell’accoppiamento di fig. 12 .
La prescrizione dell’adozione del principio del massimo materiale può essere indicata sui disegni nei
modi seguenti:

--- come in fig. 14, che rappresenta l’elemento inferiore dell’accoppiamento; il simbolo M viene posto
accanto alla indicazione di tolleranza della distanza interassiale;

--- come in fig. 15, per la stessa parte dell’accoppiamento; il simbolo M viene posto accanto alla indicazio-
ne della tolleranza di localizzazione dei fori; ciò significa che le zone di tolleranza per i centri dei fori hanno
configurazione circolare e questo rappresenta l’unica differenza tra le esigenze poste dalle fig. 8 e 9.
2 fori
2 fori

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

50 ± 0,1

Figura 14 Figura 15
RISERVATO

La fig. 16 fornisce un ulteriore esempio di tolleranza di localizzazione.


Essa illustra un caso nel quale il principio del massimo materiale viene applicato sia ai fori con tolleranza
sia all’elemento di riferimento.
Se tanto i fori quanto il cilindro di riferimento hanno dimensioni effettive corrispondenti al massimo mate-
riale, gli assi dei fori devono essere contenuti entro zone di tolleranza cilindriche di diametro 0,2 mm,
gli assi delle quali sono collocati in posizione geometricamente ideale. Se le dimensioni effettive degli
8 fori e del cilindro di riferimento si scostano dalle dimensioni di massimo materiale, ne consegue una
possibilità di aumento della tolleranza di posizione degli 8 fori.
La differenza tra i diametri effettivi dei fori e le corrispondenti dimensioni di massimo materiale determina
i possibili aumenti della tolleranza di posizione dei fori.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 20
01377 Modif.

°
8 fori
M A M

Se il diametro effettivo del cilindro di ri-


ferimento si scosta dalla dimensione di

∅150 ----0,05
massimo materiale, ne consegue un

0
ulteriore aumento della tolleranza di lo- Figura 16
calizzazione degli 8 fori, in rapporto al
cilindro di riferimento, ma non della tol-
leranza di localizzazione di ciascuno
degli 8 fori fra di loro.

2.7
Coassialità
L’applicazione del principio del massimo materiale alla coassialità è illustrata nelle fig. da 17a a 17c. L’as-
se della testa del perno deve essere contenuto in una zona di tolleranza cilindrica, il cui asse coincide
coll’asse del gambo del perno ed il cui diametro può variare da 0,05 a 0,165 mm, in quanto i diametri
della testa e del gambo del perno possono variare tra la dimensione di massimo e quella di minimo mate-
riale (vedere fig. 17b e 17c).

0
--0,1 Errore di coassialità 0,025

Asse della testa

Asse del calibro

Calibro

0
--0,015

Figura 17a --- Disegno del perno Figura 17b --- Rappresentazione del perno al limite
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

superiore delle tolleranze dimensionali


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

(40 e 20 mm) nel calibro di diametri di


∅ 40,05 e 20 mm; l’effettivo valore della
tolleranza di coassialità ammonta a ∅

0,05 mm; l’errore di coassialità, nel caso
Errore di coassialità della figura, è di 0,025 mm
Errore di coassialità globale

Asse della testa


RISERVATO

Asse del calibro

Calibro Asse del gambo

Errore di coassialità

Figura 17c ---


∅ Rappresentazione del perno al limite inferiore delle
∅ tolleranze dimensionali (39,9 e 19,985 mm) nel calibro
di diametri di 40,05 e 20 mm; l’effettivo valore della
tolleranza di coassialità ammonta a ∅ 0,165 mm (0,05
+ 0,1 + 0,015); l’errore di coassialità globale, nel caso
della figura, è di 0,0825 mm

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 21
Modif.
01377

2.8
Tolleranze di forma e di posizione di valore nullo

2.8.1
Quando si desidera che gli errori di rettilineità, perpendicolarità, coassialità, ecc. siano contenuti nei limi-
ti della dimensione di massimo materiale dell’elemento, la relativa prescrizione deve essere indicata co-
me illustrato nelle fig. 18, 19 e 20 . Queste indicazioni significano che se l’elemento ha dappertutto di-
mensione effettiva uguale alla dimensione di massimo materiale, la sua forma deve essere perfetta
(tolleranza di rettilineità, perpendicolarità, coassialità, ecc. uguali a zero), mentre invece se l’elemento
si scosta dalla dimensione di massimo materiale, sono ammessi errori di forma o di posizione in misura
limitata alla differenza rispetto alla predetta dimensione di massimo materiale.

0
---0,04
---0,1
---0,3

Figura 18 Figura 19
---0,1

---0,1
0
0

Figura 20

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


2.8.2 IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Quando gli errori di forma devono essere limitati da una tolleranza specifica, ma si desidera anche che
l’elemento abbia forma perfetta rispondente alle condizioni di massimo materiale, la relativa prescri-
zione deve essere indicata come illustrato nella fig. 21 .
---0,25

RISERVATO
0


Figura 21

2.8.3
Le tolleranze di forma o di posizione di valore nullo possono essere prescritte solamente se associate
alla condizione di massimo materiale, poichè, diversamente, significherebbe che l’elemento deve pos-
sedere in ogni caso configurazione geometrica perfetta.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 22
01377 Modif.

2.9
Esempi di applicazione

2.9.1
Tolleranza di rettilineità di un asse cui è associata la condizione di massimo materiale M .

1) Indicazione a disegno.

Figura 22

2) Esigenze funzionali richieste tramite l’indicazione a disegno.


L’albero realizzato deve rispondere alle seguenti esigenze:
--- il diametro dell’albero, in ogni posizione di misura, deve restare all’interno della tolleranza di-
mensionale di 0,2 (può dunque variare tra ∅ 12,0 e ∅ 11,8);
--- l’albero realizzato deve essere contenuto in un cilindro di inviluppo di forma geometrica perfetta
di ∅ 12,4 (= ∅ 12 + 0,4);
--- l’asse dell’albero deve giacere all’interno della zona di tolleranza di rettilineità di ∅ 0,4 quando
il diametro dell’albero, in ogni posizione di misura, è alla dimensione di massimo materiale ∅
12 (ved. fig. 22a) e la zona di tolleranza può variare fino al valore di ∅ 0,6 quando il diametro
dell’albero, in ogni posizione di misura, è alla dimensione di minimo materiale ∅ 11,8 (vedere
fig. 22b).

NOTA: Le due figure 22a e 22b rappresentano l’elemento alle dimensioni limite.
In pratica l’elemento si troverà tra le condizioni limite rappresentate con dimensioni locali
differenti.
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

L’indicazione a disegno è appropriata quando non possa essere applicata l’indicazione


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

di una più grande tolleranza sul diametro associata ad una esigenza di inviluppo come
ad esempio nel caso di una vite parzialmente filettata.

Zona di tolleranza Zona di tolleranza


RISERVATO

Figura 22a Figura 22b

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 23
Modif.
01377

2.9.2

Tolleranza di parallelismo, cui è associata la condizione di massimo materiale M , di un albero,


cui è associata la condizione di inviluppo E , rispetto ad un piano di riferimento.

1) Indicazione a disegno.

Figura 23

2) Esigenze funzionali richieste tramite l’indicazione a disegno.


L’albero realizzato deve rispondere alle seguenti esigenze:
--- il diametro dell’albero deve, in ogni posizione di misura, restare all’interno della tolleranza di-
mensionale di 0,1 (può dunque variare tra ∅ 6,5 e ∅ 6,4);
--- l’albero realizzato deve essere contenuto entro il cilindro di inviluppo di forma perfetta di ∅ 6,5;

--- l’albero deve essere contenuto tra due piani paralleli distanti 6,56 (= 6,5 + 0,06) e paralleli alla
superficie di riferimento A (ved. figure 23a e 23b);

cioè, l’asse dell’albero deve giacere tra due piani paralleli distanti 0,06 e paralleli alla superficie di
riferimento A, quando il diametro dell’albero in ogni posizione di misura, è alla dimensione di massi-
mo materiale ∅ 6,5 (ved. fig. 23a) e la distanza dei due piani paralleli può variare fino a 0,16 quando
il diametro dell’albero, in ogni posizione di misura, è alla dimensione di minimo materiale ∅ 6,4
(ved. figura 23b).

NOTA: Nel caso di una tolleranza di parallelismo di un asse rispetto ad una superficie di riferimen-
to, la zona di tolleranza non può essere cilindrica, ma deve essere una zona compresa tra
due piani paralleli.

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
La condizione di inviluppo E , cilindro di forma perfetta alla dimensione di massimo mate-
riale, deve essere verificata separatamente.
Le due figure 23a e 23b rappresentano i casi limite quando l’elemento è di forma perfetta.
In pratica l’elemento si troverà tra le condizioni limite rappresentate con dimensioni locali
differenti.

Zona di ∅ del cilindro in inviluppo di


Zona di ∅ del cilindro in inviluppo di
tolleranza forma perfetta alla condizio-
RISERVATO

tolleranza forma perfetta alla condizio-


ne di massimo materiale
ne di massimo materiale

(Dimensioni dell’elemento) (Dimensioni dell’elemento)


Piano di riferimento A Piano di riferimento A

Figura 23a Figura 23b

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 24
01377 Modif.

2.9.3
Tolleranza di perpendicolarità cui è associata la condizione di massimo materiale M di un foro
rispetto ad una superficie di riferimento.

1) Indicazione a disegno.

Figura 24

2) Esigenze funzionali richieste tramite l’indicazione a disegno.


Il foro realizzato deve rispondere alle seguenti esigenze:
--- il diametro, in ogni posizione di misura, deve restare all’interno della tolleranza dimensionale di
0,13 (può dunque variare tra ∅ 50 e ∅ 50,13);
--- la superficie del foro realizzato deve essere esterna o tangente al cilindro inscritto di forma perfet-
ta e di diametro ∅ 49,92 (= ∅ 50 --- 0,08) perpendicolare alla superficie di riferimento A (vedere
figure 24a e 24b);
cioè, l’asse del foro deve giacere all’interno della zona di tolleranza, cilindro di ∅ 0,08 perpendicola-
re alla superficie di riferimento A, quando il diametro del foro, in ogni posizione di misura, è alla
dimensione di massimo materiale ∅ 50 (ved. fig. 24a) ed il diametro del cilindro della zona di tolle-
ranza può variare fino a ∅ 21 quando il diametro del foro, in ogni posizione di misura, è alla dimen-
sione di minimo materiale ∅ 50,13 (vedere figura 24b).

NOTA: Le figure 24a e 24b rappresentano l’elemento di forma perfetta alle dimensioni limite.
In pratica l’elemento si troverà tra le condizioni limite rappresentate con dimensioni locali
differenti.
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Piano di Piano di Zona di


riferimento A riferimento A tolleranza
Zona di
tolleranza
RISERVATO

Dimensioni Dimensioni
dell’elemento dell’elemento

Figura 24a Figura 24b

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 25
Modif.
01377
2.9.4
Tolleranza di inclinazione, cui è associata la condizione di massimo materiale M , di una scanala-
tura rispetto ad una superficie di riferimento.

1) Indicazione a disegno.

Figura 25

2) Esigenze funzionali richieste tramite l’indicazione a disegno.


La scanalatura realizzata deve rispondere alle seguenti esigenze:
--- la larghezza della scanalatura deve, in ogni posizione di misura, restare all’interno della tolleran-
za dimensionale di 0,16 (può dunque variare da 6,32 a 6,48);
--- le superfici laterali della scanalatura realizzata devono restare all’esterno della zona definita da
due piani paralleli distanti 6,19 (= 6,32 --- 0,13) inclinati dell’angolo specificato di 45û rispetto
alla superficie di riferimento A (vedere figure 25a e 25b).
cioè, il piano mediano della scanalatura deve giacere tra due piani paralleli distanti 0,13 inclinati
dell’angolo specificato di 45û rispetto alla superficie di riferimento A quando la larghezza della sca-
nalatura, in ogni posizione di misura, è alla dimensione di massimo materiale 6,32 (ved. fig. 25a).
La distanza dei due piani paralleli entro cui deve giacere il piano mediano della scanalatura può

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


variare fino a 0,29 quando la larghezza della scanalatura, in ogni posizione di misura, è alla dimen-
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
sione di minimo materiale 6,48 (ved. fig. 25b).

NOTA: Le figure 25a e 25b rappresentano l’elemento di forma perfetta alle dimensioni limite.
In pratica l’elemento si troverà tra le condizioni limite rappresentate con dimensioni locali
differenti.

Dimensione dell’elemento Dimensione dell’elemento


RISERVATO

Zona di tolleranza
Zona di tolleranza

Piano di riferimento A
Piano di riferimento A

Figura 25a Figura 25b

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 26
01377 Modif.

2.9.5
Tolleranza di localizzazione di valore 0 (zero), ✪ cui è associata la condizione di massimo materia-
le, di quattro perni gli uni rispetto agli altri.

1) Indicazione a disegno.

Perni

Figura 26

2) Esigenze funzionali richieste tramite l’indicazione a disegno.


I perni realizzati devono rispondere alle seguenti esigenze:
--- il diametro dei perni, in ogni posizione di misura, deve restare all’interno della tolleranza dimen-
sionale di 0,3 (può dunque variare da ∅ 6,0 a ∅ 6,3);
--- la superficie esterna di ogni perno deve restare all’interno di un cilindro di ∅ 6,3 il cui asse coinci-
de con l’asse teorico del perno.
cioè, l’asse di ogni perno deve coincidere con la posizione teoricamente esatta (definita dalle quote
riquadrate) quando il perno, in ogni posizione di misura, è alla condizione di massimo materiale
∅ 6,3 e l’asse di ogni perno deve essere contenuto in un cilindro in cui asse coincide con la posizio-
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

ne teorica esatta ed il cui diametro può variare da ∅ 0 a ∅ 0,3 quando il diametro del perno, varia
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

dalla condizione di massimo materiale ∅ 6,3 alla condizione di minimo materiale ∅ 6,0 (come indi-
cato nel diagramma fig. 27).
RISERVATO

✪ Nel caso in cui la tolleranza è attribuita alla dimensione ed è indicata la tolleranza geometrica zero
associata alla C.M.M., ciò significa che la tolleranza geometrica può variare tra zero ed il valore della
tolleranza dimensionale quando la dimensione varia tra il valore di massimo materiale ed il valore di
minimo materiale.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 27
Modif.
01377

Il diagramma di tolleranza sottoriportato evidenzia l’interrelazione tra la dimensione del perno e lo sco-
stamento ammesso dalla posizione teoricamente esatta definita dalle quote riquadrate.
Tolleranza di localizzazione

Dimensione dell’elemento di forma perfetta

Dimensione al MINIMO materiale


Un esempio del prospetto 1
Dimensione al MASSIMO materiale

Figura 27

Prospetto 1

Diametro del foro Tolleranza di


di forma perfetta localizzazione

6,3 (massimo 0
materiale)

6,35 0,05

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


6,4 0,1 IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

6,45 0,15

6,5 0,2

6,55 0,25
RISERVATO

6,6 (minimo 0,3


materiale)

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 28
01377 Modif.

2.9.6
Tolleranza di localizzazione di quattro fori rispetto ad un foro di riferimento in cui la condizione
di massimo materiale è associata sia agli elementi con tolleranza che all’elemento di riferimento.

1) Indicazione a disegno.

Fori

Figura 28

2) Esigenze funzionali richieste tramite l’indicazione a disegno.


I fori realizzati devono rispondere alle seguenti esigenze:
--- il diametro dei fori, in ogni posizione di misura, deve restare all’interno della tolleranza dimensio-
nale di 0,1 (può dunque variare da ∅ 6,0 a ∅ 6,1) (ved. fig. 28a e 28b);
--- La superficie di ciascun foro con tolleranza deve essere esterna o tangente al cilindro di forma
geometrica perfetta di ∅ 5,8 (= 6,0 --- 0,2) il cui asse è nella posizione teorica esatta, (definita
dalle quote riquadrate: 32 , rispetto agli altri fori (ved. fig. 28a e 28b) ed anche nella posizione
teorica esatta rispetto all’asse di riferimento, definita dalla quota riquadrata 16 , quando il dia-
metro del più grande cilindro inscrivibile nel foro di riferimento A e pari alla dimensione di massi-
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

mo materiale ∅ 7 (vedere figura 28a).


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

cioè, l’asse di ogni foro con tolleranza deve giacere all’interno della zona di tolleranza di localizza-
zione di ∅ 0,2 quando tutti i diametri dei fori sono alla dimensione di massimo materiale ∅ 6,0 (ved.
fig. 28a) e la zona di tolleranza di localizzazione può variare fino a ∅ 0,3, quando tutti i diametri dei
fori sono alla dimensione di minimo materiale ∅ 6,1 (ved. fig. 28b).
--- L’asse di riferimento A può variare rispetto ai cilindri d i forma geometrica perfetta di ∅ 5,8
(= 6,0 --- 0,2) i cui assi sono nella posizione teorica esatta dei fori con tolleranza, se esiste uno
RISERVATO

scostamento rispetto alla dimensione di massimo materiale del foro di riferimento. Il valore della
variazione è uguale alla differenza tra il diametro del più grande cilindro di forma perfetta inscrivi-
bile nel foro di riferimento ed il diametro del foro nella condizione di massimo materiale ∅ 7,0
(vedere figure 28a e 28b).
cioè, l’asse di riferimento A può giacere all’interno di una zona cilindrica di ∅ 0,2 quando il foro di
riferimento A è di forma perfetta alla condizione di minimo materiale ∅ 7,2 (vedere fig. 28b).

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 29
Modif.
01377

Asse di Asse di riferimento A


riferimento fisso situato all’interno della
zona di tolleranza
ammessa ∅ 0,2

Figura 28a Figura 28b

La tolleranza di localizzazione si applica ai quattro fori, gli uni rispetto agli altri, ed anche rispetto all’ele-
mento di riferimento, il valore della tolleranza di localizzazione è definito nel prospetto 2.
La tolleranza di localizzazione ulteriore, che è funzione della dimensione dell’elemento di riferimento
(conseguente alla prescrizione della condizione di massimo materiale sul riferimento A), si applica uni-
camente agli elementi con tolleranza, rispetto all’elemento di riferimento, come una tolleranza di gruppo
(configurazione dei quattro fori), ma non si applica agli elementi con tolleranza tra loro (la tolleranza di
localizzazione dei quattro fori gli uni rispetto agli altri rimane invariata), cioè l’elemento di riferimento può
essere flottante rispetto agli elementi con tolleranza (vedere prospetto 2).
Prospetto 2
Diametro della zona di Diametro della zona di
Diametro del foro tolleranza di Diametro del foro tolleranza entro cui può
con tolleranza localizzazione per ogni di riferimento flottare l’elemento di
foro con tolleranza riferimento
6 (massimo 7 (massimo
0,2 0
materiale) materiale)
6,02 0,22 7,05 0,05

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
6,04 0,24 7,1 0,1
6,06 0,26 7,15 0,15
6,08 0,28 7,2 (massimo 0,2
6,1 (minimo materiale)
0,3
materiale)
Si può avere qualsiasi combinazione dei valori delle colonne 2^ e 4^. I valori indicati nelle colonne 2^
e 4^ non possono essere addizionati poiché essi hanno significati differenti. Alcuni esempi di combina-
RISERVATO

zioni limite sono riportati nel prospetto 3.

Prospetto 3
Diametro della zona di localiz-
0,2 0,3 0,2 0,3
zazione del foro con tolleranza
Diametro della zona di tolleran-
za entro cui può flottare l’ele- 0 0 0,2 0,2
mento di riferimento

Visualizzazione delle zone di


tolleranza

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 30
01377 Modif.

3
CONSIDERAZIONI SULL’APPLICAZIONE DEL PRINCIPIO DELLA ZONA DI TOLLERANZA
PROIETTATA (Vedere figure da 29 a 33)
Questo principio può essere associato alle tolleranze geometriche di orientamento (parallelismo, per-
pendicolarità, inclinazione) e di posizione (localizzazione, coassialità, simmetria).

L’applicazione di questo principio è consigliabile ad esempio dove la variazione di perpendicolarità dei


fori filettati o dei fori lisci potrebbe causare interferenza dei prigionieri, viti o perni con le parti da accop-
piare.

Le figure 29, 30 e 31 illustrano in pratica il concetto.

E’ da notare che è rilevante la variazione di perpendicolarità nel tratto della vite passante attraverso la
parte da accoppiare. La localizzazione e la perpendicolarità del foro filettato sono importanti per il fatto
che si ripercuotono sul gambo della vite da avvitare.

Le figure 29 e 30 illustrano una applicazione delle tolleranze di localizzazione per fori filettati con una
zona specifica di tolleranza proiettata.

I valori delle altezze della zona di tolleranza proiettata sono da intendersi come valori minimi, ed il loro
valore rappresenta lo spessore massimo considerato della parte da accoppiare.

La superficie dalla quale si vuole inizi la zona di tolleranza proiettata deve essere specificata.

Una specifica zona di tolleranza proiettata è applicabile quando necessiti assicurare che le viti o i prigio-
nieri non interferiscano con le parti da accoppiare.
0,20 --- Diametro
della zona di
tolleranza
Posizione Asse del foro
teorica
dell’asse

12,00 --- Altezza


della zona di
tolleranza
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

proiettata
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

a) --- Indicazione a disegno Figura 29 b) --- Significato

0,20 --- Diametro del-


fori la zona di tolleranza
RISERVATO

15,00 --- Altezza della zo-


na di tolleranza proiettata

Piano di
riferimento

Possibile orientamento
dell’asse del foro

a) --- Indicazione a disegno b) --- Significato


Figura 30

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 31
Modif.
01377
Zona di tolleranza Zona di
Posizione Posizione tolleranza
di posizione teorica
teorica di posizione
dell’asse dell’asse
Asse del foro Vite Asse del foro
Vite passante
passante
Area di
interferenza

Asse del foro Asse del foro


filettato filettato

a) Figura 31 b)

Figura 32
Sul disegno il simbolo P deve seguire il valore della tolleranza nel riquadro, e precedere la quota che
definisce la lunghezza della zona di tolleranza (ved. fig. 32).

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

Figura 33
Quando siano necessarie due dimensioni per definire la zona di tolleranza proiettata, i simboli P1 e

P2 relativi alle dimensioni saranno indicati a disegno secondo l’esempio di fig. 33 che illustra un’appli-
cazione ad una tolleranza di simmetria.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 32
01377 Modif.

4
CONSIDERAZIONI SULLE TOLLERANZE DI OSCILLAZIONE (NORMA FIAT 01376) Vedere figure
da 34 a 39 .
La tolleranza di oscillazione è utilizzata per il controllo delle correlazioni funzionali di una o più caratteristi-
che rispetto ad un asse di riferimento.
Le caratteristiche controllate tramite la tolleranza di oscillazione sono le superfici generate dalla rotazio-
ne intorno ad un asse di riferimento e quelle ortogonali all’asse di riferimento (vedere figura 34).
L’asse di riferimento viene definito tramite un cilindro di lunghezza adeguata, due cilindri collocati ad
una distanza assiale sufficiente, oppure un cilindro ed una superficie ad esso ortogonale.
Le caratteristiche da utilizzare per stabilire l’asse di riferimento dipendono dalla funzionalità della parte.
Ciascuna caratteristica con tolleranza deve trovarsi entro la zona di tolleranza durante la rotazione intor-
no all’asse di riferimento.
Esistono due tipi di controllo di oscillazione: oscillazione circolare e oscillazione totale.
La scelta del tipo da utilizzare dipende dalle esigenze di progetto e di fabbricazione.
L’oscillazione circolare è normalmente una prescrizione meno complessa di quella totale, qui di seguito
vengono descritte specificatamente:
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

Figura 34 -- Esempio di caratteristiche a cui è possibile


prescrivere la tolleranza di oscillazione.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 33
Modif.
01377
--- Oscillazione circolare (vedere figura 35)
L’oscillazione circolare assicura un controllo composito degli elementi circolari di una superficie. La
tolleranza è applicata, indipendentemente, per ogni posizione di misura circolare quando la parte
è ruotata di 360 gradi.
Dove applicata a superfici generate da rotazione intorno ad un asse di riferimento l’oscillazione circo-
lare controlla cumulativamente le variazioni di forma e di posizione, cioè la circolarità e la concentrici-
tà.
Dove applicata a superfici ortogonali all’asse di riferimento l’oscillazione circolare controlla gli ele-
menti circolari della superficie (rotazione fuori piano).

Indicazione a disegno:

Descrizione:

Lettura totale del comparatore Circonferenze singole


massima ammessa

Asse di riferimento A

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Lettura totale del


comparatore massima
ammessa
Figura 35
RISERVATO

Le caratteristiche devono rientrare nella tolleranza dimensionale stabilita. In ogni posizione di misura,
ciascun elemento circolare di queste superfici deve rientrare nella tolleranza di oscillazione prescritta
(0,01 lettura totale del comparatore) quando il pezzo viene fatto ruotare di 360û intorno al suo asse
di riferimento con il comparatore posizionato ortogonalmente rispetto alla superficie teoricamente
esatta controllata (in questo modo non si controlla il profilo della superficie ma soltanto gli elementi
circolari).

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 34
01377 Modif.

--- Oscillazione totale (vedere figura 36)


L’oscillazione totale assicura un controllo composito di tutti gli elementi della superficie. La tolleranza
si applica contemporaneamente a tutte le posizione di misura circolari e di contorno quando la parte
è ruotata di 360 gradi.
Dove applicata a superfici generate da una rotazione intorno ad un asse di riferimento l’oscillazione
totale controlla cumulativamente le variazioni di forma e di posizione, cioè la cilindricità, circolarità,
rettilineità, concentricità, coassialità, orientamento, conicità e profilo di una superficie.
Dove applicata a superfici ortogonali all’asse di riferimento l’oscillazione totale controlla cumulativa-
mente le variazioni di perpendicolarità (tramite rilievo della rotazione fuori piano) e di planarità (trami-
te il rilievo della concavità o convessità).

Indicazione a disegno:

Descrizione:

Lettura totale del comparatore


massima ammessa

Asse di riferimento A
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Ampiezza della zona di


tolleranza per l’intera
superficie
RISERVATO

Figura 36

La caratteristica deve rientrare nella tolleranza dimensionale prescritta. L’intera superficie deve
giacere nella zona di tolleranza di oscillazione specificata (0,01 lettura totale del comparatore) quando
la parte viene fatta ruotare di 360û intorno al suo asse di riferimento con il comparatore posizionato
in qualsiasi posizione lungo la superficie ortogonalmente alla superficie teoricamente esatta e senza
azzeramento del comparatore stesso. Questo controlla cumulativamente il profilo e gli elementi
circolari dell’intera superficie.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 35
Modif.
01377
--- Criteri di applicazione (vedere figure da 35 a 39)

Dove le caratteristiche da controllare sono cilindri relativi ad un asse di riferimento, uno o due, di tali
cilindri, sono presi come riferimenti per determinare l’asse di riferimento specifico ed a ciascuna su-
perficie relativa viene assegnata una tolleranza di oscillazione rispetto all’asse di riferimento specifico
(vedere figure 35 e 36).

Le figure illustrano il principio di base delle caratteristiche relative ad una tolleranza di oscillazione
rispetto ad un asse di riferimento di adeguata lunghezza.
La figura 35 ha insito il principio di tolleranzamento di oscillazione circolare ed illustra il principio di
zone di tolleranza di oscillazione circolare applicato a caratteristiche di questo tipo.

La figura 36 ha insito il principio di tolleranzamento di oscillazione totale ed illustra il principio della


zona di tolleranza della oscillazione totale.

La figura 34 illustra l’applicazione della tolleranza di oscillazione, dove due cilindri di riferimento defi-
niscono insieme un unico asse di riferimento specifico al quale le caratteristiche sono riferite.

Dove le caratteristiche sono riferite ad un cilindro (asse) ed a una superficie ad esso ortogonale, a
ciascuna superficie relativa viene assegnata una tolleranza di oscillazione rispetto a questi due riferi-
menti.

Questi riferimenti sono generalmente specificati separatamente per indicare l’ordine di precedenza
(importanza) del riferimento (vedere figura 37).

Tale figura ha insiti entrambi i principi di tolleranza di oscillazione totale e circolare.

Quando sia necessario controllare singolarmente le variazioni della superficie di riferimento, per
quanto concerne la planarità, la circolarità, il parallelismo, la rettilineità e la cilindricità, quando tale
controllo sia richiesto deve essere indicata la specifica tolleranza di forma (vedere figure 38 e 39 per
esempi di applicazione della cilindricità e della planarità agli elementi di riferimento).

Quando le caratteristiche di riferimento, per la loro funzione, sono soggette al controllo dell’oscillazio-
ne, per queste caratteristiche devono essere prescritte le tolleranze di oscillazione (vedere figura 38);
una tolleranza di oscillazione stabilita per queste caratteristiche di riferimento non ha influenza sulle
caratteristiche ad essa riferite.

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


Caratteristiche aventi una specifica correlazione tra loro, diversa dal comune asse di riferimento, so-
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
no indicate con appropriati riferimenti all’interno del simbolo di controllo della caratteristica come illu-
strato in figura 38, dove la tolleranza di oscillazione del foro è relativa al riferimento C anziché all’asse
A ---B.

Correlazione tra le superfici: ciascuna di due superfici relative ad uno stesso asse di riferimento, sin-
golarmente giacenti all’interno della tolleranza di oscillazione, sono tra loro reciprocamente correlate
entro il valore indicato dal comparatore.
RISERVATO

Possono essere usate più linee che uniscono il simbolo di controllo della caratteristica con due o più
superfici aventi in comune la tolleranza di oscillazione (vedere figura 38).

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 36
01377 Modif.

Indicazione a disegno:

Significato:

Ad ogni posizione di misura, ciascun


elemento circolare (per oscillazione
circolare) e ciascuna superficie (per
Piano di riferimento A oscillazione totale) deve rientrare
nella tolleranza specifica quando la
parte è posizionata sulla superficie
di riferimento A e ruotata di 360û
intorno all’asse di riferimento B.

Asse di riferimento B
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

0,05 --- Ampiezza 0,08 --- Ampiezza


della zona di della zona di
tolleranza lungo tolleranza per
la superficie ciascun elemento
circolare
RISERVATO

0,02 --- Ampiezza della 0,04 --- Ampiezza della


zona di tolleranza per zona di tolleranza
ciascun elemento cir- lungo la superficie
colare

Figura 37

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 37
Modif.
01377

Figura 38 -- Prescrizione della tolleranza di oscillazione


relativa a due cilindri di riferimento con ulteriore
tolleranza di forma specificata (cilindricità).

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

Figura 39 -- Prescrizione della tolleranza di oscillazione


ad una superficie di riferimento e ad un cilindro
con un ulteriore controllo di tolleranza di forma
specificato (planarità).

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Norma di progetto
01444

PRESCRIZIONI GENERALI E
TOLLERANZE PER QUOTE E
CARATTERISTICHE
GEOMETRICHE E DIMENSIONALI
SENZA INDICAZIONI A DISEGNO
NORMA DI
PRESCRIZIONI GENERALI E TOLLE- PROGETTO
RANZE PER QUOTE E CARATTERISTI-
CHE GEOMETRICHE E DIMENSIONALI
01444
normazione SENZA INDICAZIONI A DISEGNO
Pagina: 1/11
Data: 25/06/2004

---
TFO
SUPERVISORE : GIOVANNINI Livio P.P.E. Metodologie Tel. 37715

Classe
GESTORE : BABBONE Carmine M.S.P. Elasis S.C.p.A. Tel. +39 081 19695096

A
FINALITÀ DELLA NORMA
Semplificare i richiami sulla documentazione tecnica fornendo le prescrizioni generali per le tolleranze

Mod.
senza indicazione a disegno; in particolar modo per le caratteristiche geometriche e dimensionali
di tipo lineare ed angolare.
Permettere la semplificazione dell’esecuzione dei disegni tecnici garantendo l’assegnazione uniforme

13
dei valori di tolleranza prescritti .

Edizione
Modifica Data Descrizione della modifica

= Giu. ’85 Edizione 10 -- Completamente rielaborata dall’edizione precedente


(era ed. 9 Mod. A) (AF)
A Feb ’87 Aggiunto § 1.11 . (AF)
B Mar. ’87 Soppresso § 1.6 (Tolleranze commerciali) e modificato § 1.5 . (AF)

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


= Ott. ’69 Edizione 11 -- Modificato p.ti 1.5 e 1.10. (AF) IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

= 03/02/04 Edizione 12 -- Accorpato Norme 01455, 01455/01 e 01455/02 . (FD)

= 12/03/04 Edizione 13 -- Modificati §§ 1.4, 1.5, 1.6, 5 e 9 ed aggiunto i §§ 3.1, 3.2 e 6 .


(FD)
A 25/06/04 Modificato § 1.5 ed aggiunto § 1.11 . (FD)
RISERVATO

IN CASO DI STAMPA LA COPIA E’ DA RITENERSI NON CONTROLLATA, PERTANTO, E’ NECESSARIO VERIFICARE L’AGGIORNAMENTO NELL’APPOSITO SITO WEB

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ --- NORMAZIONE


Pag. 2
01444 Modif.

1
PRESCRIZIONI E RIFERIMENTI

1.1
Dimensioni
Salvo diversamente specificato tutte le dimensioni sono in mm .

1.2
Simboli
Norma 01366/01

1.3
Rugosità delle superfici
Norma 01370

1.4
Tolleranza di forme
Norme 01376 e 01377

1.5
Errori dimensionali e di forma massimi ammissibili per quote senza indicazione a disegno
-- per particolari vari:
S vedere Norma 01460 (per documentazione emessa prima del 01/03/1983)
S vedere § 3 (per documentazione emessa dopo il 01/03/1983)
-- per bulloneria : Norme 01481, 01380, 01390 e 01307
-- per elementi di carrozzeria : Norma 00237
-- per superfici e bordi di porte, cofani e sportelli, da assemblarsi con flangiatura nelle aree di accop-
piamento : Norma 00237
-- per forma e dimensioni alette per giunzioni elementi di carrozzeria ottenute con piegatura a slitta:
Norma 00216
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

-- per forma e dimensioni alette per giunzioni elementi di carrozzeria ottenute mediante tranciatura
o rifilatura : Norma 00217
-- per tolleranze elementi singoli stampati in lamiera : Norma 00237
-- per tolleranza sulle luci nominali e sui profili negli accoppiamenti mobili di carrozzeria: Norme
80035, 80084 e 80087
-- per tolleranze dimensionali e di forma sui vani sede parabrezza, lunotto, cristalli laterali fissi:
RISERVATO

Norma 80039
-- per fori e superfici su carrozzeria per riferimenti primari e complementari : Norma 00285
-- per fori ed asole di carrozzeria-- Norma 01328
-- per tolleranze dimensionali su elementi di carrozzeria, in termini di profili di superficie, profili di con-
torni e profili correlati : Norma 00223

1.6
Prescrizioni secondo Fed. Std. 302 e norma ISO 3795
Per la determinazione della resistenza alla combustione dei materiali non metallici per particolari interno
abitacolo dell’autoveicolo -- Norma 7--G2000

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 3
Modif.
01444

1.7
Qualità delle forniture
Vedere capitolato 9.01102

1.8
Classificazione del prodotto e delle sue caratteristiche (Criteri da adottare dalla Progettazione FIAT)
Vedere capitolato 9.01102/10 e norma 00160

1.9
Componenti soggetti a Vincoli Legislativi
Vedere norma 01930

1.10
Componenti con caratteristiche “REPORT”
Vedere capitolato 9.01120

1.11
Prescrizione per tutte le tolleranze indicate a disegno
Le tolleranze indicate a disegno per tutte le caratteristiche sono da intendersi a 4σ (ved. Cap.
9.01102/08 e Norma Metodi Industriali 25100/00).
Fanno eccezione le Caratteristiche REPORT per le quali sono da intendersi a 5σ .
Questo per ottenere sistematicamente gli obiettivi di capability di 1,33 e per le Caratteristiche REPORT
di 1,67 .

2
GENERALITÀ
Le norme citate nel prospetto al § 10 prescrivono le tolleranze, dimensionali e geometriche (forme, posi-
zione, orientamento e oscillazione), ammesse per le caratteristiche rappresentate a disegno senza espli-
cita prescrizione di tolleranza.
Qualora necessiti evidenziare una caratteristica funzionalmente importante, la sua tolleranza, anche se
coincidente con quella prescritta dalle presenti norme, deve essere indicata esplicitamente a disegno.

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


La presente norma stabilisce le tolleranze per dimensioni lineari ed angolari in quattro gradi di precisione

IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A


e nella scelta di uno di questi gradi si dovrebbe tenere conto della precisione normalmente adottata nelle
officine.
Se sono necessarie tolleranze geometriche inferiori o sono ammesse tolleranze maggiori, devono essere
indicate singolarmente secondo la norma 01376.
Le tolleranze prescritte in base alla presente norma possono essere adottate per particolari finiti ottenuti
mediante lavorazione con asportazione di materiale o mediante deformazione plastica, sempre che non
esistano altre norme di tolleranze per processi speciali di produzione.
RISERVATO

Il loro impiego per elementi ottenuti in altro modo è possibile previo controllo per accertare che il grado
di precisione rientri nelle prescrizioni della presente.
Le tolleranze prescritte sono valide se nei disegni, o relativa documentazione viene richiamata la presente
norma.
Se in altre norme sono stabilite altre tolleranze, queste ultime sono valide solo se richiamate sui disegni
o relativa documentazione ed in caso dubbio per una dimensione lineare o angolare è valida la norma con
tolleranza maggiore.
Per gli accoppiamenti sono stabilite, nella presente, prescrizioni supplementari .

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 4
01444 Modif.

Le tolleranze geometriche non sono valide per i seguenti casi :

a) elementi per i quali le tolleranze geometriche sono indicate separatamente;

b) elementi per i quali, nel disegno o relativa documentazione, sono indicate altre tolleranze geo-
metriche;

c) elementi che, sulla base di un’indicazione a disegno per semilavorati, non sono ottenuti me-
diante esportazione del materiale.
Le tolleranze geometriche di una linea qualunque e di una superficie qualunque non sono prescritte dalla
presente norma.

Le tolleranze su dimensioni lineari ed angolari sono valide nei seguenti casi :

d) dimensioni lineari (esterne e interne, spallamenti, diametri, valori di distanza, (ved. Prospetto
1); raggi di curvatura e altezze smussi (inclinazioni) (ved. Prospetto 2);

e) dimensioni angolari (ved. Prospetto 3) sia riportate, sia normalmente non riportate (ad es.
angoli di 90° o angoli di poligoni regolari);

f) dimensioni lineari ed angolari che si ottengono mediante lavorazione di particolari uniti;

g) dimensioni lineari ed angolari di particolari meccanici uniti con saldature.

Le tolleranze su dimensioni lineari ed angolari non sono valide nei seguenti casi :

h) dimensioni lineari e angolari per le quali le tolleranze sono indicate singolarmente;

i) dimensioni lineari e angolari per le quali, nei disegni o altra documentazione, sono indicate
norme relative ad altre tolleranze generali (ved. pag. 2);

j) dimensioni ausiliarie fra parentesi (Norma 01304);

k) dimensioni teoriche indicate in un riquadro, (Norma 01376);


CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

l) dimensioni angolari di suddivisione di circonferenza;


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

m) angoli retti tra assi che s’incrociano in assenza dell’esplicita quota angolare (90°);

n) dimensioni lineari ed angolari che si ottengono mediante collegamento di particolari.

3
TOLLERANZE DIMENSIONALI PER CARATTERISTICHE SENZA INDICAZIONE DI TOLLERANZA
E PER QUOTE LINEARI ED ANGOLARI
RISERVATO

Le tolleranze dimensionali prescritte dalle norme elencate al § 10 non sono applicabili alle quote riquadrate
(Norma 01376) ed alle quote ausiliarie date soltanto a titolo indicativo.
Inoltre sono applicabili a dimensioni ricavate dalle quote del disegno a mezzo di calcoli o tracciati.
Le tolleranze sono prescritte in funzione della lavorazione finale delle caratteristiche che delimitano la di-
mensione quotata.
Nel caso in cui la dimensione sia delimitata da due superfici ottenute con lavorazioni finali che comportano,
secondo le presenti norme, tolleranze diverse, è prescritta la tolleranza come se entrambe le superfici
fossero ottenute col grado di lavorazione che prevede la tolleranza più ampia; es.: nel caso di una quota
nominale tra una superficie grezza di fusione ed una fresata, è prescritta la tolleranza come se entrambe
le superfici fossero grezze di fusione.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 5
Modif.
01444

3.1
Dimensioni lineari
PROSPETTO 1
Scostamenti per dimensioni lineari, esclusi i raggi di curvatura ed altezze smussi

Scostamenti in mm per campo di dimensioni nominali in mm

Grado di preci- > > > > > > > > > > > >
sione 0,5 3 6 30 120 400 1000 2000 4000 8000 12000 16000
≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤ ≤
3 6 30 120 400 1000 2000 4000 8000 12000 16000 20000

A (preciso) * ±0,05 ±0,05 ±0,1 ±0,15 ±0,2 ±0,3 ±0,5 ±0,8 --- --- --- ---

B (medio) * ±0,1 ±0,1 ±0,2 ±0,3 ±0,5 ±0,8 ±1,2 ±2 ±3 ±4 ±5 ±6

C (grossolano) * ±0,15 ±0,2 ±0,5 ±0,8 ±1,2 ±2 ±3 ±4 ±5 ±6 ±7 ±8


D (molto grosso-
--- ±0,5 ±1 ±1,5 ±2 ±3 ±4 ±6 ±8 ±10 ±12 ±12
lano)
Per dimensioni nominali inferiori a 0,5 mm, gli scostamenti devono essere indicati direttamente sulla dimensione nominale.
* Ved. § 6

PROSPETTO 2
Scostamenti per raggi di curvatura ed altezza smussi

Scostamenti in mm per campo di dimensioni nominali in mm


Grado di precisione >0,5 >3 >6 >30 >120
≤3 ≤6 ≤30 ≤120 ≤400
A (preciso)
± 0,2
02 ±0 5
±0,5 ±1 ±2 ±4
B (medio)*
C (grossolano)
±0 2
±0,2 ±1 ±2 ±4 ±8
D (molto grossolano)

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
Per dimensioni nominali inferiori a 0,5 mm, gli scostamenti devono essere indicati direttamente sulla dimensione nominale.

3.2
Dimensioni angolari
Le tolleranze per dimensioni angolari sono valide indipen-
dentemente dalle dimensioni effettive del particolare, vale
a dire che gli scostamenti angolari possono presentarsi,
RISERVATO

sia nei pezzi in condizione di massimo materiale, sia nei


pezzi in condizione di minimo materiale. Gli scostamenti
dimensionali non limitano gli errori di forma dei lati o super-
fici che formano un angolo.
Gli scostamenti angolari sono dati (ved. Prospetto 3) in
funzione della dimensione nominale del lato più corto.

NOTA: Nei pezzi con errori di forma gli orientamenti delle


rette o dei piani che formano l’angolo sono quelli
delle rette o dei piani ideali come definiti dalla nor-
ma 01376.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 6
01444 Modif.

PROSPETTO 3

Scostamenti per dimensioni angolari

Scostamenti nelle unità angolari, per campi di dimensioni nominali del


lato più corto ** in mm
Grado di precisione
≤ >10 >50 >120
>400
10 ≤50 ≤120 ≤400
A (preciso)
± 1° ± 30’ ± 20’ ± 10’ ± 5’
B (medio)*
C (grossolano)* ± 1° 30’ ± 50’ ± 25’ ± 15’ ± 10’
D (molto grossolano) ± 3° ± 2° ± 1° ± 30’ ± 20’
** Deve essere considerato come lato più corto dell’angolo la dimensione l1 per l’angolo α e la dimensione l2 per
l’angolo β.

* Ved. § 6

4
TOLLERANZE GEOMETRICHE PER CARATTERISTICHE SENZA INDICAZIONE DI TOLLERANZA
E PER QUOTE LINEARI ED ANGOLARI
Le tolleranze di forma di una linea e di una superficie qualunque non sono considerate idonee ad una pre-
scrizione generale di tolleranza per cui, quando necessario, devono essere prescritte singolarmente a di-
segno secondo Norma 01376 (oppure con specifiche normative).
Quando la tolleranza di posizione, viene assegnata considerando dimensioni teoricamente esatte, per-
tanto riquadrate, tale tolleranza deve essere specificata a disegno secondo la norma 01376.
In generale, vale la regola che ogni tolleranza, dimensionale o geometrica, è indipendente dalle altre.
Pertanto anche quando l’elemento si trova al massimo della tolleranza dimensionale si possono ancora
utilizzare le tolleranze geometriche (rettilineità, planarità, ortogonalità ecc.) a condizione però che non si
tratti di accoppiamenti; poichè per quest’ultimi deve essere rispettata la condizione di inviluppo e si consi-
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

dera sempre valido il principio del massimo materiale.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Si ricorda che la condizione di inviluppo prescrive che la superficie dell’elemento deve trovarsi all’interno
della superficie ideale posta al valore massimo e minimo.

Inoltre, il principio di massimo materiale lega, in un accoppiamento, il valore della tolleranza geometrica
alla dimensione effettiva del pezzo (Norma 01377).
Le tolleranze geometriche sono valide indipendentemente dalle dimensioni reali degli elementi del pezzo
lavorato; ogni tolleranza deve essere rispettata di per sé.
RISERVATO

Le tolleranze geometriche possono essere utilizzate anche per elementi con dimensione di massimo
materiale.
Per accoppiamenti vale, inoltre, la condizione limitativa di inviluppo.

4.1
Rettilineità e planarità
Le tolleranze di rettilineità e planarità sono indicate nel Prospetto 4.
Per la scelta del valore di tolleranza la quota nominale da considerare è: per tolleranze di rettilineità, la
lunghezza della linea in questione; per tolleranze di planarità, la lunghezza del lato maggiore della superfi-
cie o il diametro della superficie circolare.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 7
Modif.
01444

PROSPETTO 4

Tolleranza di rettilineità e planarità per campo di quote nominali (mm)


Grado di
precisione >6 >30 >120 >400 >1000 >2000 >4000 Oltre
Fino a 6
≤30 ≤120 ≤400 ≤1000 ≤2000 ≤4000 ≤8000 8000
R 0,004 0,01 0,02 0,04 0,07 0,1 --- --- --- --- --- ---
S* 0,008 0,02 0,04 0,08 0,15 0,2 0,3 0,4 --- ---
T* 0,025 0,06 0,12 0,25 0,4 0,6 0,9 1,2 1,8
U 0,1 0,25 0,5 1 1,5 2,5 3,5 5 7
* Vedere § 5 .

4.2
Circolarità
La tolleranza di circolarità è eguale al valore numerico della tolleranza del diametro, ma non deve superare
i valori di oscillazione radiale indicati nel Prospetto 6.

4.3
Cilindricità
Non sono stabilite le tolleranze di cilindricità.
Per gli accoppiamenti cilindrici valgono però le condizioni di inviluppo secondo figg. 1 e 2.
Negli alberi, la superficie dell’elemento lavorato non deve superare (condizioni di inviluppo) la forma geo-
metrica ideale (cilindro) della dimensione massima.
In nessun punto, poi, la dimensione reale deve essere inferiore alla dimensione minima.

NOTA: la dimensione max. dell’albero deve essere controllata dal calibro passa ad anello.

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

Figura 1
RISERVATO

Nei fori la superficie dell’elemento lavorato non deve essere inferiore, con la dimensione minima, alla for-
ma geometrica ideale della dimensione minima (cilindro). In nessun punto, poi, la dimensione reale deve
superare la dimensione max.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 8
01444 Modif.

NOTA: la dimensione minima del foro deve essere controllata con il calibro a tampone passa.

Figura 2

4.4
Parallelismo
La tolleranza di parallelismo è uguale al valore delle tolleranze di rettilineità e di planarità (ved. § 4.1) oppu-
re alla tolleranza sul valore della distanza tra le linee o le superfici parallele, a seconda di quale delle due
è la maggiore.
Il più lungo dei due elementi paralleli vale come elemento di riferimento. Se i due elementi hanno la stessa
dimensione nominale, ognuno di essi può servire da riferimento. Se queste considerazioni sugli elementi
di riferimento non sono applicabili la tolleranza di parallelismo deve essere indicata a parte secondo norma
01376.
Per gli accoppiamenti con superfici piane vale inoltre la condizione di inviluppo secondo figg. 3 e 4. In un
particolare di accoppiamento con superfici esterne parallele (conformemente all’albero in fig. 1), queste
superfici non devono, con la dimensione massima, superare in alcun punto la forma geometrica ideale
(condizioni di inviluppo). Inoltre la dimensione reale non deve essere inferiore in alcun punto alla dimensio-
ne minima.
In un particolare di accoppiamento con superfici interne parallele (conformemente al foro in fig. 2), queste
superfici non devono, con la dimensione minima, essere inferiori alla forma geometrica ideale (condizione
di inviluppo).
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

Inoltre la dimensione reale non deve in alcun punto superare la dimensione massima.
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
RISERVATO

Figura 3
Figura 4

4.5
Ortogonalità e inclinazione
Le tolleranze di ortogonalità e inclinazione non sono stabilite. Al loro posto possono essere adottate le
tolleranze generali per dimensioni angolari.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 9
Modif.
01444

4.6
Simmetria
Le tolleranze per elementi simmetrici, non di rotazione, sono rilevate nel Prospetto 5. Tali tolleranze valgo-
no anche se uno degli elementi simmetrici è in rotazione e l’altro no.
Per tolleranze di simmetria, l’elemento più lungo è l’elemento di riferimento in tutti i casi in cui gli elementi
possono essere messi in relazione fra loro.
Se due elementi hanno la stessa dimensione nominale, ognuno di essi può essere considerato come riferi-
mento. Se quanto stabilito per gli elementi di riferimento non è applicabile, la tolleranza di simmetria deve
essere indicata a parte secondo norma 01376.

PROSPETTO 5

Tolleranza di simmetria
Grado di precisione
(mm)
R 0,3
S* 0,5
T* 1
U 2
* Vedere § 5 .

4.7
Coassialità
Non sono stabilite le tolleranze di coassialità. L’errore di coassialità può al limite essere eguale ai valori
di oscillazione radiale come indicati nel Prospetto 6 (poiché l’errore di oscillazione radiale è la risultante
degli errori di coassialità e di circolarità).

4.8
Oscillazione radiale
Le tolleranze di oscillazione radiale sono indicate nel Prospetto 6; l’asse di rotazione è l’elemento di riferi-
mento quando sia concretizzabile con adeguata precisione, altrimenti l’elemento di riferimento è costituito
dall’elemento più lungo. Se i due elementi hanno la stessa dimensione nominale, ognuno di essi può esse-
re l’elemento di riferimento. Se quanto stabilito per gli elementi di riferimento non è applicabile, la tolleran-

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A
za di oscillazione radiale deve essere indicata secondo la norma 01376.

4.9
Oscillazione assiale
Le tolleranze di oscillazione assiale sono indicate nel Prospetto 6; l’asse di rotazione è l’elemento di riferi-
mento quando sia concretizzabile con adeguata precisione, altrimenti ogni elemento simmetrico in rota-
zione può essere l’elemento di riferimento.
RISERVATO

PROSPETTO 6

Tolleranza di oscillazione
Grado di precisione radiale ed assiale
(mm)
R 0,1
S* 0,2
T* 0,5
U 1
* Vedere § 5 .

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 10
01444 Modif.

5
INDICAZIONE A DISEGNO DELLE TOLLERANZE GEOMETRICHE
Citando a disegno la presente norma vengono definite le tolleranze geometriche, rispettivamente.
-- di grado S per disegni di particolari meccanici;
-- di grado T per disegni di particolari di carrozzeria

Qualora necessiti adottare un grado di precisione diverso da quello soprariportato, questo dovrà esse-
re evidenziato con apposita nota a disegno:
Es.: “Tolleranze geometriche per caratteristiche senza indicazione di tolleranza -
Norma 01444 grado di precisione R”.

Qualora su un medesimo particolare, sia richiesto un grado di precisione diverso per alcune tolleranze
geometriche, viene indicato con apposita nota il grado di precisione prescritto:
Es.: “Tolleranze geometriche per caratteristiche senza indicazione di tolleranza -
Norma 01444: planarità grado R”.

6
INDICAZIONE A DISEGNO DELLE TOLLERANZE DIMENSIONALI

Citando a disegno la presente norma vengono definite le tolleranze per dimensioni lineari ed angolari,
rispettivamente:
-- di grado A -- (Prospetto 1): per gli interassi (dove per interasse, si intende la distanza tra due
assi ed anche la distanza tra un asse e un bordo);
-- di grado B -- (Prospetto 1): per dimensioni lineari, interne, esterne, spallamenti, diametri,
distanze;
-- di grado B -- (Prospetto 2): per raggi di curvatura ed altezza smussi;
-- di grado B -- (Prospetto 3): per dimensioni angolari;
-- di grado C -- (Prospetto 1 e 3): per particolari meccanici assemblati con saldatura su dimensioni
lineari ed angolari interessate dalla saldatura.
CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.

A disegno le tolleranze geometriche prescritte al § 3 devono essere sempre specificate con apposita
IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A

nota che indichi il tipo di tolleranza ed il grado di precisione :


Es.: “Tolleranze dimensionali per quote senza indicazione di tolleranza -
Norma 01444, dimensioni lineari ed angolari, grado D”.

Qualora su un medesimo particolare, sia richiesto un grado di precisione diverso tra le varie tolleranze
sulle dimensioni lineari e angolari, deve essere indicato nell’apposita nota a disegno, per ogni tipo di
tolleranza il grado di precisione richiesto.
RISERVATO

Es.: “Tolleranze per quote senza indicazioni di tolleranza -- Norma 01444 : Interassi
grado B -- Dimensioni lineari grado C -- Raggi di curvatura grado C --
Angolari grado C”.

7
CLASSIFICAZIONE DELLE CARATTERISTICHE
Per la classificazione delle Caratteristiche valgono le prescrizioni riportate dai Capitolati 9.01102 e
9.01102/10: cioè in tutti i casi in cui la tolleranza ammessa è desunta dai dati riportati nella presente
norma, la caratteristica considerata è da classificare in classe “Secondaria B”.
Qualora sia necessaria una diversa “classe di importanza” essa deve essere indicata a disegno, anche
se la tolleranza ammessa è uguale a quella prescritta dalla presente norma.

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Pag. 11
Modif.
01444

8
PARTICOLARI DISEGNATI E COSTRUITI ALL’ESTERNO DI FIAT AUTO S.P.A.
Nel caso in cui il particolare venga controllato in accettazione prevalentemente mediante prescrizioni
a capitolato, sul disegno dovranno essere quotate, dalla Progettazione FIAT, almeno le caratteristiche
dimensionali e geometriche che interessano il suo montaggio con le altre parti del prodotto finito; e solo
per queste caratteristiche valgono le prescrizioni delle presenti norme.
Per tutte le altre caratteristiche non devono essere applicate tali prescrizioni.

9
PARTICOLARI DI COMUNE FORNITURA COMMERCIALE
Per particolari di comune fornitura o comunque scelti da catalogo si deve fare riferimento ai valori di
tolleranza dichiarati dal fornitore .

10
PROSPETTO DELLE NORME

Numero della norma Oggetto della norma

01455/05 Getti di acciaio colati in sabbia - Scostamenti per quote sen-


za indicazione di tolleranza e sovrametalli

01455/06 Getti in ghisa con grafite sferoidale colati in sabbia o terra -


Scostamenti per quote senza indicazione di tolleranza

01455/07 Getti in ghisa grigia non legata colati in sabbia - Scostamenti


per quote senza indicazioni di tolleranza

01455/08 Getti in ghisa malleabile colati in sabbia o terra - scostamenti


per quote senza indicazioni di tolleranza

01455/09 Getti di bronzo e di ottone - Scostamenti per quote senza in-


dicazioni di tolleranza

01455/10 Getti in leghe di alluminio di presso --- fusione --- Scostamenti


per quote senza indicazione di tolleranza

CONOSCENZA DI TERZI SENZA AUTORIZZAZIONE SCRITTA DELLA FIAT AUTO S.p.A.


01455/11 Getti in leghe di alluminio colati in conchiglia - Scostamenti

IL PRESENTE DOCUMENTO NON PUO’ ESSERE RIPRODOTTO NE’ PORTATO A


per quote senza indicazioni di tolleranza

01455/12 Getti in leghe di alluminio colati in sabbia o forma mista - sco-


stamenti per quote senza indicazioni di tolleranza

01455/13 Elementi in resina sintetica Scostamenti per quote senza in-


dicazione di tolleranza

01455/14 Particolari in gomma stampati. Scostamenti per quote sen-


za indicazione di tolleranza
RISERVATO

01455/15 Particolari sinterizzati. Scostamenti per quote senza indica-


zione di tolleranza

REALIZZAZIONE EDITORIALE A CURA DI SATIZ S.p.A. --- NORMAZIONE


Norma ASME
STD 5032
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 1 (78)

Global mått- och toleranssättning - Global dimensioning and


Tillägg - 2004 tolerancing - Addendum - 2004

Innehåll Contents

Denna standard utgörs av den engelska versionen This standard consists of the English version of GM
av GM global dimensioning and tolerancing global dimensioning and tolerancing addendum -
addendum - 2004, med översättning till svenska. 2004, with a Swedish translation.
Vid tolkningstvister har den engelska versionen In the event of an interpretation conflict the English
tolkningsföreträde. version shall take precedence.

Ändringar från föregående utgåva Changes from previous issue


Ändringar är markerade med ett lodrätt streck i Changes are marked with a vertical line in the left
vänster marginal. En komplett lista över ändringar hand margin. A complete list of changes can be
finns i engelsk version på webbadress: found, in english version, at web address:
http://powertrain.gm.com/portal/docs/engineering/de http://powertrain.gm.com/portal/docs/engineering/de
sign/procedure/ds/AUTOAA000015/index.htm sign/procedure/ds/AUTOAA000015/index.htm

Innehåll Sida Contents Page


Contents 1
Innehåll 1
Changes from previous issue 1
Ändringar från föregående utgåva 1
Introduction 3
Inledning 3
GM Acknowledgment 3
Tack för medverkan - GM 3
Automotive Industry Rep. Acknowledgment 4
Tack för medverkan - representanter
General Motors Authorization 4
för bilindustrin 4
Structure 4
Fastställande av General motors 4
Figures 5
Struktur 4
Titleblock Notes 5
Figurer 5
Not i huvudfält 5

AVSNITT 1 SECTION 1
Omfattning, definitioner och allmän måttsättning Scope, Definitions, and General Dimensioning
1.3 Definitioner 6 1.3 Definitions 6
1.4 Grundregler 15 1.4 Fundamental Rules 15
1.5 Måttenheter 17 1.5 Units of measurment 17
1.7 Måttangivelse 17 1.7 Application of Dimensions 17
1.8 Måttsättning av element 17 1.8 Dimensioning Features 17
1.9 Lägesbestämning av element 17 1.9 Location of Features 17
AVSNITT 2 SECTION 2
Allmän toleranssättning och tillhörande General Tolerancing and Related Principles 24
principer 32
2.7 Gränsmått 33 2.7 Limits of Size 33
2.8 Tillämpning av RFS, MMC och LMC 34 2.8 Applicability of RFS, MMC, and LMC 34
2.15 Radier 36 2.15 Radius 36
2.16 Statistisk toleranssättning 37 2.16 Statistical Tolerancing 37
NY 2.17 Enhetlig tjockleks-/spalttolerans 37 NEW 2.17 Uniform Thickness/Gap Tolerance 37
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 2 (78)

Innehåll Sida Contents Page


AVSNITT 3 SECTION 3
Symboler 40 Symbology 40
3.3 Symbolers utformning 40 3.3 Symbol Construction 40
3.5 Placering av toleransrektangel 41 3.5 Feature Control Frame Placement 41
AVSNITT 4 SECTION 4
Angivning av referenser 44 Datum Referencing 36
4.2 Låsning av detalj 44 4.2 Immobilization of Part 44
4.3 Referenselement 44 4.3 Datum Features 44
4.4 Angivning av referenselement i rangordning 44 4.4 Specifying Datum Features Precedence 44
4.5 Fastställande av referenser 45 4.5 Establishing Datums 45
4.6 Lokala referenser 49 4.6 Datum Targets 49
NY 4.7 Inspänning av referenselement 49 NEW 4.7 Restraining Datum Features 49
NY 4.8 Inspänningsvillkor 52 NEW 4.8 Restraining Conditions 52
AVSNITT 5 SECTION 5
Lägetoleranser 64 Tolerances of Location 64
5.3 Grunderna vid angivning av 5.3 Explanation of Positional Tolerancing 64
lägeriktighetstolerans 64 5.11 Coaxiality Controls 66
5.11 Styrning av koaxialitet 66 5.12 Concentricity 67
5.12 Koncentricitet 67 5.13 Positional Tolerancing For Symmetrical
5.13 Angivning av lägeriktighetstolerans för Relationships 67
symmetrisamband 67 5.14 Symmetry Tolerancing 67
5.14 Symmetritoleranser 67 NEW 5.16 Position of a Cylindrical
NY 5.16 Lägeriktighet för bockade cylindriska Part with Bends 68
detaljer 68
AVSNITT 6 SECTION 6
Toleranser för form, profil, riktning och kast 70 Tolerances of Form, Profile,
Orientation, and Runout 70
6.5 Styrning av profil 70 6.5 Profile Control 70
6.6 Riktningstoleranser 71 6.6 Orientation Tolerances 71
6.8 Variation i fritt tillstånd 72 6.8 Free State Variation 72
BILAGA B APPENDIX B
Formler för lägeriktighetstoleranser 75 Formulas for Positional Tolerancing 75
B1 Allmänt 75 B1 General 75
BILAGA NY F APPENDIX NEW F
Inverkan av ändrad definition av verklig Effect of Changes to the Definition of Actual
passningsenvelopp på figurer i Y14.5 75 Mating Envelope on the Figures in Y14.5 75
F1 Allmänt 75 F1 General 75
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 3 (78)

Inledning Introduction
General Motors Corporation, och Delphi General Motors Corporation and Delphi Corporation,
Corporation, har antagit en kompletterad version av have adopted an addendum version of the ASME
standard ASME Y14.5M-1994 för måttsättning och Y14.5M-1994 dimensioning and tolerancing
toleranssättning (kompletterad genom detta tillägg) standard (amended by this addendum) for use by
för användning hos ovan nämnda företag i allt the above companies on all product engineering
tekniskt produktunderlag. documentation.
Tillägget har tagits fram för att reglera följande: This addendum was created to address the following
areas:
1. Val av alternativ ur ASME Y14.5 1. Select an option from ASME Y14.5
2. Klargöra tillämpning i ASME Y14.5 2. Clarifying a concept from ASME Y14.5
3. Avråda från användning av tillämpning i 3. Discouraging the use of a concept from
ASME Y14.5 ASME Y14.5
4. Lägga till tillämpning som ej behandlas i 4. Including a concept not covered by ASME
ASME Y14.5 Y14.5
Att detta tillägg antagits innebär inte att övriga All other standards referenced in ASME Y14.5 have
standarder, till vilka hänvisningar görs i ASME Y14.5 not necessarily been adopted by the above
antagits och automatiskt anbefalls för tillämpning. companies and should not be assumed to be
Om ej annat anges gäller i första hand tillämpliga automatically invoked. Current company standards
företagsstandarder. will take precedence unless otherwise noted.

Tack för medverkan - GM GM Acknowledgment


Detta dokument är enhälligt godkänt av This document represents the consensus of the
medlemmarna i GM GD&T arbetsgrupp. members of the GM GD&T Task Team.
Medlemmar i GM GD&T som bidragit: GM GD&T contributing members:
Mike Murphy, GMPT Mike Murphy, GMPT
Robert Bourland, GMPT Robert Bourland, GMPT
Guy Browne, Holden Guy Browne, Holden
Ed Delude, NAVO Ed Delude, NAVO
Thomas Drexler, Opel Thomas Drexler, Opel
Tim Graves, NAVO Tim Graves, NAVO
Anders Gustavsson, Saab Anders Gustavsson, Saab
James Gyomber, Holden James Gyomber, Holden
Gisela Herzing, GM Ruesselsheim Gisela Herzing, GM Ruesselsheim
Alex Krulikowski, GMPT Alex Krulikowski, GMPT
Dale MacPherson, GMPT Dale MacPherson, GMPT
Cliff McCord, NAVO Cliff McCord, NAVO
Tibor Nuebl, Opel Tibor Nuebl, Opel
Susan Belloli, GMPT Susan Belloli, GMPT
Klaus W. Schulz, Opel Powertrain GmbH Klaus W. Schulz, Opel Powertrain GmbH
Andy Watts, NAVO Andy Watts, NAVO
Duane Harbowy, GMPT Duane Harbowy, GMPT
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 4 (78)

Tack för medverkan - representanter för Automotive Industry Representative


bilindustrin Acknowledgment
Kommentarer till detta tillägg har även getts av This addendum also represents input of the
följande representanter från bilindustrin: following automotive industry representatives:

Neil Freson, Delphi Energy & Chassis Systems Neil Freson, Delphi Energy & Chassis Systems
Paul Sams, Delphi Delco Electronics Systems Paul Sams, Delphi Delco Electronics Systems
Dave Arnold, Delphi Safety & Interior Systems Dave Arnold, Delphi Safety & Interior Systems
James Anderson Delphi Harrison Thermal Systems James Anderson Delphi Harrison Thermal Systems
Bruce Eggert, Delphi Harrison Thermal Systems Bruce Eggert, Delphi Harrison Thermal Systems
Dan Meyers, Delphi Delco Electronics Systems Dan Meyers, Delphi Delco Electronics Systems
Jamie Florence, Aerotec (figure construction) Jamie Florence, Aerotec (figure construction)

Fastställande av General Motors General Motors Authorization


Denna standard är fastställd av GM This standard is authorized by the GM Dimensional
Dimensional Engineering Management Team Engineering Management Team (DEMT) Notice Of
(DEMT) genom Notice of Action # DEMT 016 Action # DEMT 016Revision A.
Revision A.

Struktur Structure
Avsnitten i detta tillägg har numrerats på följande The paragraph numbering in this addendum is as
sätt: Avsnittsnumreringen överensstämmer med follows: Paragraphs are generally numbered to
numreringen i ASME Y14.5. Avsnitt som markerats coincide with numbers in ASME Y14.5. Paragraph
med "NY" är tillägg till Y14.5. Om ingen annat numbers preceded by “NEW” are additions to Y14.5.
anges, ersätter avsnitt som inte föregås av "NY" det Unless otherwise noted, paragraphs not preceded
avsnitt i Y14.5 som har samma nummer. Kursiv text by “NEW” replace the paragraph in Y14.5 that is
kan ha lagts till, efter avsnittsrubriken för att ange identified by the same number. Italicized text may
om ett avsnitt ska utgå eller beskriver ändringarna i be added, following the paragraph title noting
ett befintligt avsnitt i Y14.5. Avsnittshänvisningar i whether the paragraph is a deletion or to describe
figurerna syftar på avsnitt i detta dokument. the changes to an existing paragraph in Y14.5.
Figurerna som hänvisas till i texten, men inte finns Paragraph references noted in the figures refer to
med i detta tillägg, finns i Y14.5. the paragraphs contained in this document. Figures
referenced in the text but not shown in this
addendum are found in Y14.5.
Avsnittsrubriker inom parentes är endast till för Paragraph titles contained in parenthesis are for
hänvisning i innehållsförteckningen och reflekterar index referencing only and do not reflect changes to
inte ändringar gentemot Y14.5. Y14.5.
Orden "ska/måste/erfordras" beskriver strikta krav. The words “shall/must/required” describe strict
Tillvägagångssätt som innehåller dessa ord måste requirements. Procedural steps defined by these
följas. words must be followed.
Orden "bör/föredras/rekommenderas" beskriver vad The words “should/preferred/recommended”
som är att föredra. Tillvägagångssätt som innehåller describe preferences. Procedural steps defined by
dessa ord måste följas när det inte finns någon giltig these words must be followed whenever there is no
anledning att inte följa dem. valid reason to do otherwise.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 5 (78)

Orden "acceptabel/tillåten/kan/skulle kunna" innebär The words “acceptable/allowed/may/might” grant


tillåtelse. Dessa ord anger inte krav och permission. They do not require or recommend the
rekommenderar inte den åtgärd de beskriver; inte practice they specify; neither do they forbid or
heller förbjuder de eller avråder från alternativa discourage alternative practices.
åtgärder.

Figurer Figures
I figurerna i detta tillägg används pilmetoden för The figures in this Addendum exhibit the arrow
vyplacering. Se GM Engineering Standard – Drawing method of view projection. GM Engineering
Views and Sections (C3) och STD 5035. Standard – Drawing Views and Sections (C3) and
STD 5035.

Not i huvudfält Titleblock Notes


Noten enligt figur NEW F-1 ska anges på ritningar, i The note shown in Fig. NEW F-1 shall appear on
dokument eller inom databaser som drawings, documents or within databases which are
överensstämmer med GM:s Tillägg för global in accordance with the General Motors Global
måttsättning och toleranssättning - 2004. Noten ska Dimensioning and Tolerancing Addendum – 2004.
placeras i huvudfältet (eller bland allmänna noter). The note shall be in the title block (or in the general
Noten åberopar detta tillägg. notes). The note invokes this addendum.
(Gäller specifikt General Motors.) (Applies specifically to General Motors.)

OM EJ ANNAT ANGES: UNLESS OTHERWISE SPECIFIED:


DETTA DOKUMENT ÖVERENSSTÄMMER MED THIS DOCUMENT IS IN ACCORDANCE WITH
ASME Y14.5M-1994 KOMPLETTERAD MED ASME Y14.5M-1994 AS AMENDED BY THE GM
”GLOBAL MÅTT-OCH TOLERANSSÄTTNING GLOBAL DIMENSIONING AND TOLERANCING
TILLÄGG- 2004”. ADDENDUM – 2004.

FIGUR NY F-1 – NOT FÖR ATT ÅBEROPA GM:S FIGURE NEW F-1 – NOTE TO INVOKE GM
GLOBALA TILLÄGG FÖR MÅTTSÄTTNING OCH GLOBAL DIMENSIONING AND TOLERANCING
TOLERANSSÄTTNING – 2004 ADDENDUM – 2004
OBS Den svenska översättningen visas endast för (Note The Swedish translation is shown for
information och ska ej åberopas i tekniskt underlag. information only and must not be invoked in
technical documentation.)
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 6 (78)

1. Omfattning, definitioner och 1. Scope, Definitions, and General


allmän måttsättning Dimensioning

(1.3 Definitioner) (1.3 Definitions)

1.3.3 Referens 1.3.3 Datum


En teoretiskt exakt punkt, cenrtumlinje, linje eller A theoretically exact point, axis, line, or plane
plan som härleds från den riktiga geometriska derived from the true geometric counterpart. A
motgående delen. En referens är den utgångspunkt datum is the origin from which the location or
från vilken läge eller geometriska egenskaper för en geometric characteristics of features of a part are
detaljs element fastställs.. established.
1.3.5 Referenselementsimulator 1.3.5 Datum Feature Simulator
A surface of adequately precise form (such as a
En yta med tillräckligt exakt form (t ex planskiva,
surface plate, a gage surface, fixture pad, pin,
tolkyta, fixturplatta, tapp, centreringsanordning eller
centering device, or a mandrel) used to establish the
dorn) som används för att fastställa simulerad(e)
simulated datum(s).
referens(er).
NOTE: Datum feature simulators are used as the
OBS! Simulerade referenselement används för att
practical embodiment of the datums during
praktiskt återge referenser vid tillverkning och
manufacture and inspection.
kontroll.
1.3.7 Lokal referens 1.3.7 Datum Target
En specificerad punkt, linje eller area på en ritning A specified point, line, or area on a drawing that
som representerar ett teoretiskt perfekt represents a theoretically perfect fixture element.
fixturelement.

1.3.9 Basmått 1.3.9 Dimension, Basic.


Ett numeriskt värde som används för att beskriva A numerical value used to describe the theoretically
teoretiskt exakt mått, profil, riktning eller läge för ett exact size, profile, orientation, or location of a
element, riktning eller läge för ett måttelement eller feature; orientation or location of; feature of size, or
en lokal referens. datum target. See Fig. 3-7. It is the basis from
Se figur 3-7. Det är basen från vilken tillåtna which permissible variations are established by
variationer fastställs med toleranser för andra mått, i tolerances on other dimensions, in notes, or in
noter eller i toleransrektanglar. Se figurerna 2-14, 2- feature control frames. See Figs. 2-14, 2-15, and 3-
15 och 3-25. I huvudfältet angivna eller generella 25. Title block or general plus/minus tolerances do
plus-/minustoleranser gäller inte för basmått. not apply to basic dimensions

1.3.11 Verklig passningsenvelopp 1.3.11 Envelope, Actual Mating


En allmän term, som används för att hänvisa till en A general term used to refer to an unrelated or
orelaterad eller relaterad verklig passningsenvelopp. related actual mating envelope.
OBS! Ändringar i definitionen av verklig NOTE: Changes to the definition of Actual Mating
passningsenvelopp påverkar många figurer i Y14.5. Envelope have had numerous effects on figures in
Bilaga NY F anger inverkan på figurer i Y14.5. Y14.5. Appendix NEW F outlines the effects on
figures in Y14.5.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 7 (78)

NY 1.3.11.1 Orelaterad verklig passnings- NEW 1.3.11.1 Envelope, Unrelated Actual


envelopp Mating.
En orelaterad verklig passningsenvelopp (orelaterad An unrelated actual mating envelope, (unrelated to a
till ett referenssystem) kan vara antingen utvändig datum reference frame), can be either external or
eller invändig enligt vad som beskrivs nedan: internal as described below:
(a) för ett utvändigt måttelement, en likvärdig perfekt (a) for an external feature of size, a similar perfect
motgående del med det minsta mått som kan feature counterpart of smallest size that can be
omskrivas elementet så att den endast ligger an mot circumscribed about the individual feature of size so
ytan eller ytorna. Till exempel en minsta cylinder that it contacts the surface or surfaces. For
med perfekt form eller två perfekta parallella plan example, a smallest cylinder of perfect form or two
med min mellanrum som endast ligger an mot parallel planes of perfect form at minimum
ytan/ytorna. Se figur NY 1-57. separation just contact(s) of the surface(s). See Fig.
NEW 1-57.
(b) för ett invändigt måttelement, en likvärdig perfekt (b) for an internal feature of size, a similar perfect
motgående del med det största mått som kan feature counterpart of largest size that can be
inskrivas i elementet så att den ligger an mot ytan inscribed within the feature of size so that it contacts
eller ytorna. Till exempel en största cylinder med the surface or surfaces. For example, a largest
perfekt form eller två perfekta parallella plan med cylinder of perfect form or two parallel planes of
max mellanrum som ligger an mot ytan/ytorna. perfect form at maximum separation that contact(s)
the surface(s).

NY 1.3.11.2 Relaterad verklig passnings- NEW 1.3.11.2 Envelope, Related Actual Mating.
envelopp
En relaterad verklig passningsenvelopp (relaterad till A related actual mating envelope, (related to a
ett referenssystem) kan vara antingen utvändig eller datum reference frame), can be either external or
invändig enligt vad som beskrivs nedan: internal as described below:
(a) för ett utvändigt måttelement som (a) For an external feature of size datum feature, a
referenselement, en likvärdig perfekt motgående del similar perfect feature counterpart of smallest size
med minsta mått som kan omskrivas måttelementet that can be circumscribed about the feature of size
så att den endast ligger an mot ytan eller ytorna. Till so that it just contacts the surface or surfaces. For
exempel den minsta cylindern med perfekt form eller example, the smallest cylinder of perfect form or two
två perfekta parallella plan med min mellanrum som parallel planes of perfect form at minimum
ligger an mot ytan/ytorna. Denna envelopp riktas separation that contacts the surface(s). This
relativt tillämplig(a) referens(er). Se figur NY 1-57. envelope is oriented relative to the appropriate
datum(s),. This envelope is oriented relative to the
appropriate datum(s). See Figs. NEW 1-57.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 8 (78)

(b) för ett invändigt måttelement som (b) For an internal feature of size datum feature, a
referenselement, en likvärdig perfekt motgående del similar perfect feature counterpart of largest size
med största mått som kan inskrivas i måttelementet that can be inscribed within the feature of size so
så att den ligger an mot ytan eller ytorna. Till that it contacts the surface or surfaces. For
exempel den största cylindern med perfekt form eller example, the largest cylinder of perfect form or two
två perfekta parallella plan med max mellanrum som parallel planes of perfect form at maximum
ligger an mot ytan/ytorna. Denna envelopp riktas separation that contacts the surface(s). This
relativt tillämplig(a) referens(er). envelope is oriented relative to the appropriate
datum(s).

NY 1.3.12.1 Element med avbrott NEW 1.3.12.1 Feature, Interrupted.


Ett element (en yta) med ett avbrott. Nyckelordet A feature, (surface), that has an interruption. The
INTERRUPTED är placerat bredvid måttet, keyword INTERRUPTED is placed adjacent to a
toleransrektangeln eller referenselementsymbolen size dimension, feature control frame or the datum
och anger att det specificerade toleransområdet, feature symbol indicating that the specified tolerance
måttet eller referenselementet gäller genom zone, size dimension or datum feature applies
avbrottet. Se figur NY 1-59. through the interruption. See fig. NEW 1-59.

1.3.13 Centrumlinje för måttelement 1.3.13 Feature of Size, Axis Of.


En rät linje som sammanfaller med centrumlinjen för A straight line that coincides with the axis of the
den orelaterade verkliga passningsenveloppen för unrelated actual mating envelope of the specified
det specificerade måttelementet. Se figur NY 1-57. feature of size. See Fig. NEW 1-57.

1.3.14 Centrumplan för måttelement 1.3.14 Feature of Size, Center Plane Of.
Ett plan som sammanfaller med centrumplanet för A plane that coincides with the center plane of the
den orelaterade verkliga passningsenveloppen för unrelated actual mating envelope of the specified
det specificerade måttelementet. feature of size.

1.3.15 Härlett mittplan för måttelement. 1.3.15 Feature of Size, Derived Median Plane Of.
Ett ofullständigt plan (abstrakt) som passerar An imperfect plane (abstract) that passes through
genom centrumpunkterna för alla linjesegment the center points of all line segments bounded by the
som begränsas av måttelementet. feature of size. These line segments are normal to
Linjesegmenten utgör normaler till den the unrelated actual mating envelope.
orelaterade verkliga passningsenveloppen.

1.3.16 Härledd mittlinje för måttelement 1.3.16 Feature of Size, Derived Median Line Of.
En ofullständig linje (abstrakt) som passerar genom An imperfect line (abstract) that passes through the
centrumpunkterna för alla tvärsnitt i måttelementet. center points of all cross sections of the feature of
Dessa tvärsnitt utgör normaler till centrumlinjen för size. These cross sections are normal to the axis of
den orelaterade verkliga passningsenveloppen. the unrelated actual mating envelope. The cross
Centrumpunkterna för tvärsnitten bestäms enligt section center points are determined as per ANSI
ANSI B89.3.1. B89.3.1.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 9 (78)

1.3.17 Måttelement 1.3.17 Feature of Size.


En allmän term som används för att hänvisa till ett A general term used to refer to a whole or
helt måttelement eller ett måttelement med avbrott. interrupted feature of size..

NY 1.3.17.1 Helt måttelement NEW 1.3.17.1 Whole Feature of Size.


En enskild cylindrisk eller sfärisk yta eller cirkulärt A single cylindrical or spherical surface or circular
element, eller två parallella ytor eller element, som element, or a pair of parallel surfaces or elements,
kan vara stympade eller ha ett hinder eller that may be truncated or have an obstruction or
fördjupning som uppfyller något av följande villkor: recess that satisfies one of the following conditions:
(a) ett cirkulärt element som knyts till ett (a) A circular element associated with a diametral
diametergränsmått eller plus- och minusmått och limit or plus and minus dimension that may have one
som kan ha ett eller flera hinder eller fördjupningar. or more obstructions or recesses. Any obstruction
Varje hinder eller fördjupning måste omfatta mindre or recess must be less than 180 degrees of rotation
än 180° runt centrumlinjen. Se figur NY 1-70. around the axis. See Fig. NEW 1-70.
(b) en cylindrisk yta som knyts till ett (b) A cylindrical surface associated with a diametral
diametergränsmått eller plus- och minusmått och limit or plus and minus dimension that may be
som kan vara stympad eller ha ett eller flera hinder truncated or have one or more obstructions or
eller fördjupningar (till exempel borrade hål, kilspår, recesses (for example drilled holes, keyway, partial
delvis splineförsedd axel, begränsad gänga, spline shaft, partial thread, partial groove, partial
begränsat spår, begränsad vulst osv.). Varje hinder bead, etc),. Any obstruction or recess must be less
eller fördjupning måste omfatta mindre än 180° runt than 180 degrees of rotation around the axis. See
centrumlinjen. Se figurerna NY 1-62 och NY 1-63. Figs. NEW 1-62 and NEW 1-63.
(c) en sfärisk yta som knyts till ett (c) A spherical surface associated with a diametral
diametergränsmått eller plus- och minusmått och limit or plus and minus dimension that may have one
som kan ha ett eller flera hinder eller fördjupningar or more obstructions or recesses (for example
(till exempel borrade hål, begränsat spår, begränsad drilled holes, partial groove, partial bead, etc.),.Any
vulst osv.). Eventuella hinder eller fördjupningar obstruction or recess must be less than a
måste omfatta mindre än en halvsfär. Se figur NY 1- hemisphere. See Fig.NEW 1-71.
71.
(d) en spiralformad yta som knyts till ett (d) A helical surface associated with a diametral
diametergränsmått eller plus- och minusmått, till limit or plus and minus dimension, such as a major
exempel en ytterdiameter på en utvändig gänga eller diameter of an external thread or minor diameter of
en innerdiameter på en invändig gänga. Se figur NY an internal thread. See Fig.NEW 1-72
1-72.
(e) två parvis motställda punktelement som knyts till (e) A set of two opposed point elements associated
ett gränsmått eller plus- och minusmått. Det with a limit or plus and minus dimension. The
tillhörande måttet definierar längdvariationen för ett associated dimension defines the variation of the
linjesegment som avslutas vid punktelementen. length of a line segment terminating at the point
Se figur NY 1-58(a). elements. See Fig. NEW 1-58(a).
(f) ett motställt punkt- och linjeelement, som knyts (f) An opposed point and line element, associated
till ett gränsmått eller plus- och minusmått. Det with a limit or plus and minus dimension. The
tillhörande måttet definierar längdvariationen för ett associated dimension defines the variation of the
linjesegment som avslutas vid punkten och length of a line segment terminating at the point and
linjeelementet, och utgör normal till linjeelementet. line elements, and normal to the line element. See
Se figur NY 1-58(b). Fig. NEW 1-58(b).
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 10 (78)

(g) en motställd punkt och en plan yta som kan ha (g) An opposed point and a planar surface that may
ett hinder eller en fördjupning (till exempel: borrade have an obstruction or recess (for example: drilled
hål, begränsat spår, begränsad vulst, osv) och som holes, partial groove, partial bead, etc.), associated
knyts till ett gränsmått eller plus- och minusmått. with a limit or plus and minus dimension. The
Det tillhörande måttet definierar längdvariationen för associated dimension defines the variation of the
ett linjesegment som avslutas vid punktelementet length of a line segment terminating at the point
och den plana ytan och som utgör normal till den element and planar surface, and normal to the
plana ytan. Se figur NY 1-58( c). planar surface. See Fig. NEW 1-58( c).
(h) två parvis motställda parallella linjeelement som (h) A set of two opposed parallel line elements,
knyts till ett gemensamt gränsmått eller plus- och associated with a common limit or plus and minus
minusmått. Det tillhörande måttet definierar dimension. The associated dimension defines the
längdvariationen för ett linjesegment som avslutas variation of the length of a line segment terminating
vid och utgör normal till de motställda linje- at, and normal to the opposed line elements. See
elementen. Se figurerna NY 1-58(d), NY 1-66 och Figs. NEW 1-58(d), NEW 1-66 and NEW 1-67(b).
NY 1-67(b).
(i) ett motställt parallellt linjeelement och plan yta (i) An opposed parallel line element and planar
som knyts till ett gemensamt gränsmått eller plus- surface associated with a common limit or plus and
och minusmått och som kan ha ett hinder eller en minus dimension that may have an obstruction or
fördjupning (till exempel: borrade hål, begränsat recess (for example: drilled holes, partial groove,
spår, begränsad vulst, o s v). Det tillhörande måttet partial bead, etc.),. The associated dimension
definierar längdvariationen för ett linjesegment som defines the variation of the length of a line segment
avslutas vid linjeelementet och plana ytan och som terminating at the line element and planar surface,
utgör normal till de motställda elementen. Se and normal to the opposed elements. See Figs.
figurerna NY 1-58(e), NY 1-67(b). NEW 1-58(e), NEW 1-67(b).

(j) två parvis motställda parallella ytor som knyts till (j) A set of two opposed parallel surfaces
ett gemensamt gränsmått eller plus- och minusmått associated with a common limit or plus and minus
och som båda kan ha ett hinder eller en fördjupning, dimension, each of which may have an obstruction
(till exempel borrade hål, kilspår, delvis or recess, (for example: drilled holes, keyway, partial
splineförsedd axel, del av gänga, begränsat spår, spline shaft, partial thread, partial groove, partial
begränsad vulst osv). Det tillhörande måttet bead, etc.),. The associated dimension defines the
definierar längdvariationen för varje linjesegment variation of the length of any line segment
som avslutas vid och utgör normal till de motställda terminating at, and normal to the opposed parallel
parallella ytorna. Se figur NY 1-58(f), NY 1-74. surfaces. See Fig. NEW 1-58(f), NEW 1-74.

NY 1.3.17.2 Måttelement med avbrott NEW 1.3.17.2 Interrupted Feature of Size.


Ett måttelement som har ett avbrott i ett av de A feature of size that has an interruption in one of
tillhörande elementen. Nyckelordet INTERRUPTED the associated features or elements. The keyword
placeras bredvid måttet, toleransen eller INTERRUPTED is placed adjacent to the size
referenselementsymbolen och anger att det dimension, tolerance or datum feature symbol
specificerade toleransområdet, måttet eller indicating that the specified tolerance zone, size
referenselementet gäller genom avbrottet. När det dimension or datum feature applies through the
gäller cirkulära element och cylindriska ytor måste interruption. For circular elements and cylindrical
varje fördjupning eller hinder omfatta mindre än 180° surfaces any recess or obstruction must be less
runt centrumlinjen. Se figurerna NY 1-59(a) och (b), than 180 degrees of rotation around the axis. See
NY 1-60, NY 1-64, NY 1-65 och Ny 1-74. Figs. NEW 1-59(a) and (b), NEW 1-60, NEW 1-64,
NEW 1-65 and NEW 1-74.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 11 (78)

NY 1.3.26.1 Orelaterat verkligt passningsmått NEW 1.3.26.1 Size, Unrelated Actual Mating
Envelope.
Värdet för den orelaterade verkliga The value of the unrelated actual mating envelope.
passningsenveloppen. Se figur NY 1-57. See Fig. NEW 1-57.

NY 1.3.26.2 Relaterat verkligt passningsmått NEW 1.3.26.2 Size, Related Actual Mating
Envelope.
Värdet för den relaterade verkliga The value of the related actual mating envelope.
passningsenveloppen. Se figur NY 1-57. See Fig. NEW 1-57.

1.3.35 Teoretiskt riktig geometrisk motgående 1.3.35 True Geometric Counterpart.


del
Det teoretiskt perfekta gränsområdet för ett The theoretically perfect boundary of a feature of
måttelement som referens, som virtuellt tillstånd vid size datum feature virtual condition for LMC or MMC
LMC eller MMC, lokal referens, orelaterad verklig applications, datum target, unrelated actual mating
passningsenvelopp vid RFS primära envelope for RFS primary datum features or related
referenselement eller relaterad verklig actual mating envelope for RFS secondary or tertiary
passningsenvelopp vid RFS sekundära eller tertiära datum features or best-fit (tangent) plane for planar
referenselement eller bästa passningens datum features. See Figs. 4-11, and 4-10. Also see
(tangerande) plan för planreferenser. Se figurerna 4- paras. 1.3.5 and 1.3.6 regarding the simulated
11 och 4-10. Se även pkt 1.3.5 och 1.3.6 om datum.
simulerad referens.

NY 1.3.38 Fritt tillstånd NEW 1.3.38 Free State.


Det tillstånd där inga andra krafter än tyngdkraften The condition where no forces other than gravity are
påverkar. applied

NY 1.3.39 Inspänd NEW 1.3.39 Restrained


Ett tillstånd där andra krafter än gravitet används. The condition where forces in addition to gravity are
applied.

NY 1.3.40 Element NEW 1.3.40 Element.


En punkt, linje, eller båge som härleds från en yta. A point, line, or derived from a surface. The length
Ett linjeelements längd styrs av gränserna för of a line element is constrained by the bounds of the
detaljens yta. part surface.

NY 1.3.41 Motställda element NEW 1.3.41 Opposed Elements.


En allmän term som används för att hänvisa till A general term used to refer to elements as
element som beskrivs i avsnitten NY 1.3.41.1 och described in paragraphs NEW 1.3.41.1 and NEW
NY 1.3.41.2. 1.3.41.2.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 12 (78)

NY 1.3.41.1 Motställda punktelement NEW 1.3.41.1 Opposed Point Elements.


Två punktelement, A och B, är motställda om Two point elements, A and B, are opposed if the
följande villkor är tillämpliga: Vektorer som utgår från following conditions apply: Vectors originating and
punkterna A och B som sammanfaller till en linje extending from points A and B that are coincident to
genom punkt A och B och riktas bort från materialet, a line through points A and B, and directed away
måste ha motsatta riktningar och utgöra normaler till from the material, must be in opposite directions and
de ytor från vilka punktelementen härleds. När båda normal to the surfaces from which the point
punkterna ligger på samma linjeelement men inte är elements are derived. When both points lie on the
linjens ändpunkter eller på en plan yta men inte på same line element other than line end points, or
ytans kanter, ska de inte betraktas som motställda
planar surface other than the surface edges, they
element. Se figur NY 1-58(a).
shall not be considered opposed elements. See Fig.
NEW 1-58(a).

NY 1.3.41.2 Motställda punkt- och linjeelement NEW 1.3.41.2 Opposed Point and Line Element.
Ett punktelement A och ett linjeelement B är A point element A and a line element B are opposed
motställda om följande villkor är tillämpliga: if the following conditions apply: Vectors originating
Vektorer som utgår från punkt A och linje B som and extending from point A and line B that are
sammanfaller till en linje genom punkt A och utgör coincident to a line through point A and normal to
normal till linje B och riktas bort från materialet, line B, and directed away from the material, must be
måste ha motsatta riktningar och utgöra normaler till in opposite directions and normal to the surfaces
de ytor från vilka punkt- och linjeelementet härleds. from which the point and line elements are derived.
Elementen är motställda om en vektor som utgår The elements are opposed if a vector originating and
från och utgör normal till linjeelement B skär punkt extending normal from line element B intersects
A. När punktelementet och linjeelementet ligger på point A. When the point element and line element
samma linje eller båda elementen ligger på samma lie on the same line or both elements lie on the
plana yta, men inte på ytans kanter, ska de inte same planar surface, other than the surface edges,
betraktas som motställda element. Se figur NY 1- they shall not be considered opposed elements.
58(b). See Fig. NEW 1-58(b).

NY 1.3.41.3 Motställt punktelement och plan yta NEW 1.3.41.3 Opposed Point Element and Planar
Surface.
Ett punktelement A och en plan yta B är motställda A point element A and a planar surface B are
om följande villkor är tillämpliga: Vektorer som utgår opposed if the following conditions apply: Vectors
från punkt A och yta B som sammanfaller till en linje originating and extending from point A and surface
genom punkt A och utgör normal till yta B och riktas B, that are coincident to a line through point A and
bort från materialet, måste ha motsatta riktningar normal to surface B, and directed away from the
samt utgöra normal till ytan från vilken punkt- material, must be in opposite directions and normal
elementet härleds. Elementet och den plana ytan är to the surface from which the point element is
motställda om en vektor som utgår från yta B utgör derived. The element and planar surface is opposed
normal till yta B och skär punkt A. När punkt- if a vector originating and extending normal from
elementet och den plana ytan ligger i samma plan, surface B intersects point A. When the point
ska de inte betraktas som motställda element. Se element and planar surface lie in the same plane,
figur NY 1-58(c ). they shall not be considered opposed elements.
See Fig. NEW 1-58(c ).
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 13 (78)

NY 1.3.41.4 Motställda parallella linjeelement NEW 1.3.41.4 Opposed Parallel Line Elements.
Två linjeelement, A och B, är motställda om följande Two line elements, A and B, are opposed if the
villkor är tillämpliga: Vektorer som utgår från och following conditions apply: Vectors originating and
utgör normaler till linjerna A och B i ett plan som extending normal from lines A and B in a plane
innehåller linjerna A och B och riktas bort från containing lines A and B, and directed away from the
materialet, måste ha motsatta riktningar och utgöra material, must be in opposite directions and normal
normaler till ytorna från vilka linjeelementen härleds. to the surfaces from which the line elements are
Två linjeelement är motställda om en vektor utgår derived. Two line elements are opposed if a vector
som normal från linjeelement A och skär originating and extending normal from line element
linjeelement B. När båda linjerna ligger på samma A intersects line element B. When both lines lie on
plana yta, men inte på ytans kanter, ska de inte the same planar surface, other than the surface
betraktas som motställda element. Se figurerna NY edges, they shall not be considered opposed line
1-58(d) och NY 1-66. elements. See Figs. NEW 1-58(d) and NEW 1-66.

NY 1.3.41.5 Motställt parallellt linjeelement och NEW 1.3.41.5 Opposed Parallel Line Element
plan yta and Planar Surface.
Ett linjeelement A och en plan yta B är motställda A line element A and a planar surface B are
om följande villkor är tillämpliga: Vektorer som utgår opposed if the following conditions apply: Vectors
från och är normaler till linje A och den plana ytan B i originating and extending normal from line A and
ett plan som inehåller linje A och utgör normal yta till planar surface B in a plane containing line A and
B, och riktas bort från materialet, måste ha motsatta normal to surface B, and directed away from the
riktningar. Linjeelement A och den plana ytan B är material, must be in opposite directions. Line
motställda om en vektor utgår som normal från element A and planar surface B are opposed if a
linjeelement A och skär den plana ytan B. Om vector originating and extending normal from line
linjeelement A ligger på ett plan i rät vinkel mot yta element A intersects planar surface B. If line
B, men inte på ytans kanter, ska de inte betraktas element A lies on a plane perpendicular to surface
som motställda element. Se figur NY 1-58(e). B, other than the surface edge, they are not
considered opposed elements. See Fig. NEW 1-
58(e).

NY 1.3.41.6 Motställda parallella ytor NEW 1.3.41.6 Opposed Parallel Surfaces.


Två ytor, A och B, är motställda om följande villkor Two surfaces, A and B, are opposed if the following
är tillämpliga: De två ytorna är plana. Vektorer som conditions apply: The two surfaces are planar.
utgår som normaler från ytorna A och B och riktas Vectors, originating and extending normal from
från materialet måste ha motsatta riktningar. Två surfaces A and B, and directed away from the
ytor är motställda om en vektor utgår som normal material, must be in opposite directions. Two
från yta A och skär yta B. Se figurerna NY 1-58(f) surfaces are opposed if a vector originating and
och NY 1-66. extending normal from surface A intersects surface
B. See Figs. NEW 1-58(f) and NEW 1-66.

NY 1.3.42 Enhetlig tjocklek/spalt NEW 1.3.42 Uniform Thickness/Gap.


Ett tillstånd där två ytor nominellt har samma A condition where two surfaces are nominally
inbördes avstånd. equidistant.

NY 1.3.43 Enhetligt tjockleks-/spaltelement NEW 1.3.43 Uniform Thickness/Gap Feature.


Ett par av kontinuerliga ytor eller delar av ytor som A pair of continuous surfaces or portions thereof that
har nominellt samma inbördes avstånd och för vilka are nominally equidistant and associated with a
en enhetlig tjockleks-/ spalt-tolerans gäller. Vektorer Uniform Thickness/Gap tolerance. The surface
som utgör ytnormaler och är riktade bort från varje normal vectors directed away from each surface's
ytas materialsida måste ha motsatta riktningar. material side must be in opposite directions.
OBS! Ett enhetligt tjockleks-/spaltelement är inte ett NOTE: A Uniform Thickness/Gap Feature is not a feature of size.
måttelement.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 14 (78)

NY 1.3.44 Cirkulärt element NEW 1.3.44 Circular Element.


Skärningen mellan en rotationsyta och ett plant snitt The intersection of a surface of revolution and a
i rät vinkel mot rotationsytans centrumlinje som planar section perpendicular to the axis of the
nominellt tar upp mer än 180° runt axeln. surface of revolution that nominally occupies more
than 180 degrees of rotation around the axis.

NY 1.3.45 Cylindrisk yta NEW 1.3.45 Cylindrical Surface


En enskild rotationsyta med konstant nominell radie A single surface of revolution at a constant nominal
som innehåller minst ett cirkulärt element som radius containing at least one circular element that
nominellt tar upp mer än 180° runt en centrumlinje nominally occupies more than 180 degrees of
(till exempel axel, hål, tapp). rotation around an axis. (for example shaft, hole,
pin).

NY 1.3.46 Hinder NEW 1.3.46 Obstruction


En upphöjning som inkräktar på en detaljs yta och A protrusion that violates a part surface and does
inte utgör ett avbrott. Se figur NY 1-68(b). not constitute an interruption. See Fig. NEW 1-68(b)

NY 1.3.47 Fördjupning NEW 1.3.47 Recess


En öppning som inkräktar på en detaljs yta och inte An opening that violates a part surface and does not
utgör ett avbrott. Se figur NY 1-68(a). constitute an interruption. See Fig. NEW 1-68(a).

NY 1.3.48 Avbrott NEW 1.3.48 Interruption


En upphöjning eller öppning som bildar ett A protrusion or opening that constitutes a complete
fullständigt avbrott som resulterar i mer än en break resulting in more than one distinct partial
avgränsad delyta eller delelement (dvs. full längd av surface or element (i.e., full length of a major
en ytterdiameter på en splineaxel, ringformigt spår, diameter of an external spline shaft, annular
stjärntapp, osv.). groove(s), star pin, etc.).

NY 1.3.49 Slutet element NEW 1.3.49 Bounded Feature


Ytan som är resultatet av en sluten angränsade The surface that results from a closed contiguous
kontur i ett bestämd plan utskjuten längs en vektor contour in a given plane projected along a vector
som utgör normal för planet. (Till exempel: normal to the plane. (For example: The material
Materialet som återstår eller som tas bort genom att that remains or is removed by extruding an outline of
skjuta ut konturen för en plan sluten geometrisk a planar closed geometric shape in a single vector
form i en enda vektorriktning genom materialet.) Se direction through material.) See Fig. NEW 1-67(a)
figur NY 1-67(a).
NY 1.3.50 Grupp NEW 1.3.50 Pattern
Två eller fler element eller måttelement för vilka en Two or more features or features of size to which a
lägetolerans gäller och som grupperas enligt en av locational geometric tolerance is applied and are
följande metoder (enligt Y14.5M-1994): nX, grouped by one of the following methods (per
nCOAXIAL HOLES, ALL OVER, A ↔ B, Y14.5M-1994): nX, nCOAXIAL HOLES, ALL OVER,
nSURFACES eller INDICATEDα. A ↔ B, nSURFACES, or INDICATEDα.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 15 (78)

1.4 Grundregler 1.4 Fundamental Rules


Måttsättning och toleranssättning ska entydigt Dimensioning and tolerancing shall clearly define
definiera den tekniska avsikten och skall uppfylla engineering intent and shall conform to the following.
följande krav.
(a) Varje mått ska åsättas en tolerans med undantag a) Each dimension shall have a tolerance, except for
av de mått som särskilt identifieras som referens, those dimensions specifically identified as reference,
max, min eller standard (standarddimension). maximum, minimum, or stock (commercial stock
Toleransen kan anges direkt vid måttet (eller indirekt size). The tolerance may be applied directly to the
för basmått), i en allmän not eller placeras i en dimension (or indirectly in the case of basic
tilläggsruta på ritningen. Se ANSI Y14.1. dimensions), indicated by a general note, or located
in a supplementary block of the drawing format. See
ANSI Y14.1.
(b) Måttsättning och toleranssättning ska vara (b) Dimensioning and tolerancing shall be complete
fullständig så att egenskaperna för varje element so there is full understanding of the characteristics
definieras fullt ut. Vare sig ”skalning” (mätning av ett of each feature. Neither scaling (measuring the size
elements mått direkt på konstruktionsritning) eller of a feature directly from an engineering drawing)
antagande om avstånd eller mått får förekomma nor assumption of a distance or size is permitted,
med följande undantag: Ej måttsatta ritningar för t ex except as follows: Undimensioned drawings, such
material, tryckta kretsar och mallar samt översikter as loft, printed wiring, templates, and master layouts
utförda på stabilt material är undantagna förutsatt att prepared on stable material, are excluded provided
erforderliga styrmått anges. the necessary control dimensions are specified.
(c) Varje erforderligt mått för en slutprodukt ska (c) Each necessary dimension of an end product
anges. Endast mått som erfordras för fullständig shall be shown. No more dimensions than those
definition ska anges. Användning av referensmått på necessary for complete definition shall be given.
ritningar ska hållas till ett minimum. The use of reference dimensions on a drawing
should be minimized.
(d) Mått ska väljas och ordnas så att funktion och (d) Dimensions shall be selected and arranged to
passningssamband för en detalj endast kan tolkas suit the function and mating relationship of a part
på ett sätt. and shall not be subject to more than one
interpretation.
(e) Ritningen bör definiera en detalj utan att (e) The drawing should define a part without
specificera tillverkningsmetoder. Detta innebär att specifying manufacturing methods. Thus, only the
endast diametern för ett hål anges utan uppgifter om diameter of a hole is given without indicating
hålet ska borras, brotschas, stansas eller framställas whether it is to be drilled, reamed, punched, or made
genom annan operation. I de fall när uppgifter om by any other operation. However, in those instances
tillverkning, bearbetning, kvalitetsstyrning eller where manufacturing, processing, quality assurance,
miljöskydd är väsentliga för att kunna definiera or environmental information is essential to the
tekniska fordringar ska dessa anges på ritningen definition of engineering requirements, it shall be
eller i en produkthandling till vilken hänvisning görs specified on the drawing or in a document
på ritningen. referenced on the drawing.
(f) Det är tillåtet att ange vissa bearbetningsmått (f) It is permissible to identify as nonmandatory
som ej tvingande då dessa avser bearbetningsmån, certain processing dimensions that provide for finish
krympmån och övriga fordringar förutsatt att de allowance, shrink allowance, and other
slutliga måtten anges på ritningen. Ej tvingande requirements, provided the final dimensions are
bearbetningsmått ska identifieras med en lämplig given on the drawing. Nonmandatory processing
not, som t ex EJ TVINGANDE (TILLVERKN. MÅTT). dimensions shall be identified by an appropriate
note, such as NONMANDATORY (MFG DATA).
(g) Mått ska ordnas så att de ger erforderlig (g) Dimensions should be arranged to provide
information med optimal läsbarhet. Mått bör visas i required information for optimum readability.
sanna profilvyer och knytas till synliga konturer. Dimensions should be shown in true profile views
and refer to visible outlines.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 16 (78)

(h) Vajer, kabel, plåt, stång och övriga material som (h) Wires, cables, sheets, rods, and other materials
tillverkas enligt dimensions- eller kodbeteckningar manufactured to gage or code numbers shall be
ska specificeras med linjära mått som anger specified by linear dimensions indicating the
diameter eller tjocklek. Dimensions- eller diameter or thickness. Gage or code numbers may
kodbeteckningar kan anges i parentes efter måttet. be shown in parentheses following the dimension.
(i) 90° basvinkel gäller när centrumlinjer och linjer (i) A 90° angle applies where center lines and lines
som representerar element visas i rät vinkel på depicting features are shown on a drawing at right
ritningen utan att vinkeln anges. Se pkt 2.1.1.2. angles and no angle is specified. See para. 2.1.1.2.
(j) 90° basvinkel gäller när centrumlinjer för element (j) A 90° basic angle applies where centerlines of
i ett mönster eller ytor som visas i rät vinkel på features in a pattern or surfaces shown at right
ritningen lägesbestäms eller definieras av basmått angles on the drawing are located or defined by
och ingen vinkel anges. basic dimensions and no angle is specified.
(k) Om annat ej anges gäller alla mått vid 20°C (k) Unless otherwise specified, all dimensions are
(68°F). Kompensation får göras för mätningar som applicable at 20°C (68°F). Compensation may be
görs vid andra temperaturer. made for measurements made at other
temperatures.
(l) Alla mått och toleranser gäller i fritt tillstånd. (l) All dimensions and tolerances apply in a free
Denna princip gäller inte för ej formstabila detaljer state condition. This principle does not apply to
enligt definition i pkt 2.7.1.3 (b) och 6.8. nonrigid parts as defined in paras. 2.7.1.3(b)
and 6.8.
(m) Om annat ej anges gäller alla form- och (m) Unless otherwise specified, all geometric
lägetoleranser för elementets fulla djup, längd och tolerances apply for full depth, length, and width of
bredd. the feature.
(n) Mått och toleranser gäller endast för den (n) Dimensions and tolerances apply only at the
ritningsnivå vid vilken de specificeras. Ett mått som drawing level where they are specified. A dimension
specificeras för ett givet element på en ritningsnivå (t specified for a given feature on one level of drawing,
ex detaljritning) är inte tvingande för detta element (for example, a detail drawing) is not mandatory for
på en annan nivå (t ex sammanställningsritning). that feature at any other level (for example, an
assembly drawing).
NY (o) Samtliga mått gäller efter värmebehandling NEW (o) Unless otherwise specified all dimensions
och ytbehandling om inget annat anges. apply after heat treat and surface treatment
NY (q) Nollbasmått gäller där centrumlinjer, NEW (q) A zero basic dimension applies where
centrumplan eller ytor visas sammanfallande på en axes, center planes or surfaces are shown
ritning. congruent on a drawing.
NY (r) Direkta toleranssättningsmetoder som NEW (r) Direct tolerancing methods as described in
beskrivs i avsnitt 2.2 ska inte användas för att paragraph 2.2 shall not be used to locate features or
lägesbestämma element eller måttelement. features of size. Angle tolerance as described in
Vinkeltolerans som beskrivs i avsnitt 2.2 ska inte paragraph 2.2 shall not be used to orient features of
användas för att riktningsbestämma måttelement. size.
NOTE: Direct tolerancing methods may be used for
OBS! Direkta toleranssättningsmetoder kan
Uniform thickness/gap, size and depth of
användas för enhetlig tjocklek/spalt, mått och djup
counterbores, size and depth of countersinks, size
på planförsänkningar, mått och djup på
and depth of spotfaces, size of chamfers, size of
försänkningar, mått och djup på planingar, mått på
corner radii, thread depth, and surface intersections.
faser, mått på hörnradier, gängdjup och
The dimension origin symbol should be used when
ytskärningar. Symbolen för nollpunkt för mått bör
direct tolerancing is specified for the examples
användas när direkt toleranssättning specificeras för
noted. See Fig. NEW 1-73.
de angivna exemplen. Se figur NY 1-73.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 17 (78)

(1.5 Måttenheter) (1.5 Units of measurement)

1.5.3 Identifiering av längdenheter 1.5.3 Identification of Linear Units


Lägg till följande mening i pkt 1.5.3 i Y14.5: Add the following sentence to paragraph 1.5.3 of
För Saab Automobile gäller att måttsättning ska Y14.5: The following applies for Saab Automobile:
utföras i millimeter. Ritningen ska ej förses med not Dimensioning shall be done in millimeters. The
att alla mått är angivna i millimeter drawing is not to be provided with a note stating that
all dimensions are given in millimeters.

1.5.4 Vinkelenheter 1.5.4 Angular Units


Vinkelmått uttrycks i grader och i decimaldelar av en Angular dimensions are expressed in degrees and
grad. Se figur 1-1. decimal parts of a degree. See Fig. 1-1.
OBS! Toleranssatta vinklar som använder NOTE: Toleranced angles using
grader/minuter/sekunder så som i figurerna 1-1, 2-1, degree/minutes/seconds as shown in Fig’s 1-1, 2-1,
2-2 och 2-13 ska inte användas. 2-2, and 2-13 shall not be used.

(1.7 Måttangivelse) (1.7 Application of Dimensions)

1.7.1 Måttlinjer 1.7.1 Dimension Lines


En måttlinje med pilspetsar visar riktning och A dimension line, with its arrowheads, shows the
utsträckning för ett mått. Antalet enheter i måttet direction and extent of a dimension. Numerals
anges med siffror. Måttlinjer ska vara brutna för att indicate the number of units of a measurement.
ge plats för siffrorna så som visas i figur 1-2 och 1-4. Dimension lines shall be broken for the insertion of
Följande ska inte användas som en måttlinje: en numerals as shown in Fig’s 1-2 and 1-4. The
centrumlinje, en måttgränslinje, en fantomlinje, en following shall not be used as a dimension line: a
linje som är en del av objektets kontur eller en center line, an extension line, a phantom line, a line
fortsättning på någon av dessa linjer. En måttlinje that is part of the outline of the object, or a
används inte som en måttgränslinje. continuation of any of these lines. A dimension line
is not used as an extension line.

1.7.9 Ej skalenliga mått 1.7.9 Dimensions Not to Scale


Avsnitt 1.7.9(b) i ASME Y14.5 ska inte användas. Paragraph 1.7.9(b) of ASME Y14.5 shall not be used

(1.8 Måttsättning av element) (1.8 Dimensioning Features)

1.8.13 Planingar 1.8.13 Spotfaces


Diametern för det planade området anges. Se figur The diameter of the spotfaced area is specified. See
1-40. Antingen djupet eller kvarvarande material ska Fig. 1-40. Either the depth or the remaining material
anges. shall be specified

(1.9 Lägesbestämning av element) (1.9 Location of Features)

1.9.5 Upprepade Element eller Mått 1.9.5 Repetitive Features or Dimensions


Upprepade element eller mått kan specificeras med Repetitive features or dimensions may be specified
användning av ett X i kombination med ett by the use of an X in conjunction with a numeral to
siffervärde för att ange "antal ställen" som erfordras. indicate the “number of places” required. Where
Vid användning med ett basmått ska X placeras used with a basic dimension, the X shall be placed
utanför basmåttets ram. outside the basic dimension frame.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 18 (78)

Figur NY 1-57 – Relaterad och orelaterad verklig Figure NEW 1-57 – Related and Unrelated Actual
passningsenvelopp Mating Envelope
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 19 (78)

Figur NY 1-58 – Definition av motställd och Figure NEW 1-58 – Definition of Opposed and
måttelementet. Feature of size
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 20 (78)

Figur NY 1-59 – Cylindriskt måttelement med Figure NEW 1-59 – Interrupted Cylindrical
avbrott Feature of Size
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 21 (78)

Figur NY 1-60 – Måttelement bildat av motställda Figure NEW 1-60 – Interrupted Opposed Parallel
parallella ytor med avbrott. Surfaces Feature of Size
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 22 (78)

Figur NY 1-61 – Måttelement som referens Figure NEW 1-61 – Opposed Line Elements
bildat av motställda linjeelement. Feature of Size Datum.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 23 (78)

Figur NY 1-62 – Cylindriskt helt måttelement Figure NEW 1-62 – Cylindrical Whole Feature of
Size
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 24 (78)

Figur NY 1-63 – Cylindriskt helt måttelement Figure New 1-63 – Cylindrical Whole Feature of
Size
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 25 (78)

Figur NY 1-64 – Måttelement som utgörs av Figure NEW 1-64 – Circular Element Interrupted
cirkulärt element med avbrott Feature of Size

Figur NY 1-65 – Måttelement som utgörs av Figure NEW 1-65 – Circular Element Interrupted
cirkulärt element med avbrott Feature of Size
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 26 (78)

Figur NY 1-66 – Måttelement – Motställda Figure NEW 1-66 – Features of Size – Opposed
parallella linjeelement och motställda parallella Parallel Line Elements and Opposed Parallel
ytor Surfaces
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 27 (78)

Figur NY 1-67 – Slutet måttelement Figure NEW 1-67 – Bounded Feature of Size

Figur NY 1-68 – Fördjupning och hinder Figure NEW 1-68 – Recess and Obstruction
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 28 (78)

Figur NY 1-69 – Avbrutet element Figure NEW 1-69 –Interrupted Feature


STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 29 (78)

Figur NY 1-70 – Måttelement som utgörs av helt Figure NEW 1-70 – Whole Circular Element
cirkulärt element Feature Of Size
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 30 (78)

Figur NY 1-71 – Helt måttelement Figure NEW 1-71 – Whole Feature Of Size

Figur NY 1-72 – Helt måttelement Figure New 1-72 - Whole Feature Of Size
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 31 (78)

Figur Ny 1-73 – Direkt toleranssättning Figure New 1-73 - Direct Tolerancing

Figur Ny 1-74 – Måttelement bildat av motställda Figure New 1-74 - Interrupted Opposed Parallel
parallella ytor med avbrott Surfaces Feature Of Size
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 32 (78)

2 Allmän toleranssättning och 2. General Tolerancing and Related


tillhörande principer. Principles.

2.2.1 Metriska gränsmått och passningar 2.2.1 Metric Limits and Fits
Lägg till följande pkt 2.2.1.3 i Y14.5: Add the following paragraph 2.2.1.3 in Y14.5:

2.2.1.3 Toleranssymbol och gränsavmått 2.2.1.3 Tolerance Symbol and Limit Deviations
För Saab Automobile gäller att: The following applies for Saab Automobile:
ISO-toleranser anges efter basmåttet med The ISO tolerance shall be specified with a tolerance
toleranssymbol (toleransläge och toleransgrad) samt symbol (tolerance position and tolerance grade)
gränsavmåtten inom parentes som hjälpuppgift. Se after the basic dimension and with the limit
fig 2-3 (d). Gränsavmåtten ska alltid uttryckas med deviations within brackets.See Fig 2-3 (d). The limit
minst tre decimaler utom då värdet är 0. Detta deviations shall always be specified with a minimum
innebär att angivna gränsavmått ska överenstämma of three decimals, except when the value is 0.This
med gränsavmåtten i STD 3917 (ISO 286-2). means that stated limit deviations must be the same
Övre respektive undre gränsavmått ska anges med as those in STD 3917 (ISO 286-2). Upper and lower
samma antal decimaler. limit deviation are to be stated with the same
number of decimals.
Lägg till en rad (d) i fig 2-3 i Y14.5: Add a line (d) in Fig 2-3 in Y14.5:

-0.020 -0.020
(d) 30 f7 -0.041 (d) 30 f7
-0.041

2.3.1 Millimetertoleranser 2.3.1 Millimeter Tolerances


Lägg till följande mening i pkt 2.3.1 i Y14.5: Add the following sentence to paragraph 2.3.1 of
Y14.5:
För Saab Automobile gäller endast alternativ For Saab Automobile only alternatives (a), (b) and
(a), (b) och (d) (d) apply.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 33 (78)

2.7 Gränsmått 2.7 Limits of Size


Följande punkter anger kriterier för de specificerade The following paragraphs define the criteria for the
gränserna för ett måttelement. Dessa kriterier gäller specified limits of a feature of size. These criteria
endast för enskilda måttelement enligt definition i apply solely to individual features of size as defined
pkt. 1.3.17 i detta tillägg. in para. 1.3.17 of this addendum.

2.7.1 Enskilt måttelement 2.7.1 Individual Feature of Size


Formen för ett enskilt måttelement styrs i den The form of an individual feature of size is controlled
utsträckning som föreskrivs i följande punkter. to the extent prescribed in the following paragraphs.
(a) När endast en måttolerans är angiven, (dvs (a) Where only a tolerance of size is specified, (i.e.,
ingen geometrisk form-, riktnings- eller no geometric tolerance of form, orientation, or
lägeriktighetstolerans är specificerad), anger position is specified), the limits of size of the
gränsmåtten för ett enskilt måttelement individual feature of size prescribe the extent to
omfattningen för tillåtna variationer i såväl dess which variations in its geometric form, as well as
geometriska form som mått. Formvariationer tillåts size are allowed. Variation in form is allowed
under förutsättning att måttelementet inte sträcker provided the feature of size does not extend beyond
sig utanför ett gränsområde för perfekt form vid a boundary of perfect form at MMC.
MMC.
(b) När en geometrisk tolerans tillämpas på ett (b) Where a geometric tolerance is applied to a
måttelement oavsett elementets mått (RFS), och feature of size regardless of feature size(RFS), and
ingen geometrisk formtolerans specificeras, anger no geometric form tolerance is specified, the limits of
gränsmåtten för ett enskilt måttelement size of the individual feature of size prescribe the
omfattningen för tillåtna variationer i såväl dess extent to which variations in its geometric form, as
geometriska form som mått. Formvariationer tillåts well as size, are allowed. Variation in form is
under förutsättning att måttelementet inte sträcker allowed provided the feature of size does not extend
sig utanför ett gränsområde för perfekt form vid beyond a boundary of perfect form at MMC.
MMC.
(c) När en geometrisk riktningstolerans tillämpas på (c) Where a geometric tolerance of orientation is
ett måttelement vid max materialtillstånd (MMC) och applied to a feature of size at maximum material
ingen geometrisk formtolerans specificeras, condition (MMC) and no geometric form tolerance is
begränsas variationer i form av virtuellt tillstånd vid specified, variations in form are constrained by the
MMC för den specificerade riktningstoleransen. MMC virtual condition of the specified orientation
När endast en geometrisk lägeriktighetstolerans tolerance. Where only a geometric tolerance of
tillämpas vid max materialtillstånd, begränsas position is applied at maximum material condition,
formvariationer av virtuellt tillstånd vid MMC för den variations in form are constrained by the MMC virtual
specificerade lägeriktighetstoleransen. condition of the specified position tolerance.
Formvariationer tillåts under förutsättning att Variation in form is allowed provided the feature of
måttelementet inte sträcker sig utanför virtuellt size does not extend beyond the MMC virtual
tillstånd vid MMC för den tillämpliga riktnings- eller condition of the applicable orientation or position
lägeriktighetstoleransen. tolerance.
(d) När en geometrisk riktningstolerans tillämpas på (d) Where a geometric tolerance of orientation is
ett måttelement vid min materialtillstånd (LMC) och applied to a feature of size at least material condition
ingen geometrisk formtolerans är specificerad, (LMC) and no geometric form tolerance is specified,
begränsas formvariationer av virtuellt tillstånd vid variations in form are constrained by the LMC virtual
LMC för den specificerade riktningstoleransen. condition of the specified orientation tolerance.
När endast en geometrisk lägeriktighetstolerans Where only a geometric tolerance of position is
används vid min materialtillstånd, begränsas applied at least material condition, variations in form
formvariationer av virtuellt tillstånd vid LMC för den are constrained by the LMC virtual condition of the
angivna lägeriktighetstoleransen. Formvariationer specified position tolerance. Variation in form is
tillåts under förutsättning att måttelementet inte allowed provided the feature of size does not extend
sträcker sig utanför virtuellt tillstånd vid LMC för den beyond the LMC virtual condition of the applicable
tillämpliga riktnings- eller lägriktighetstoleransen. orientation or position tolerance.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 34 (78)

2.7.1.1 Måttvariationer 2.7.1.1 Variations of Size


Det verkliga lokala måttet för ett enskilt helt The actual local size of an individual whole feature of
måttelement i varje snitt ska ligga inom specificerad size at each cross section shall be within the
måttolerans förutom där måttelementet är stympat specified tolerance of size except where feature of
eller har hinder eller fördjupningar. size is truncated or has an obstruction or recess.
OBS! När ett måttelement är stympat eller har NOTE: When a feature of size contains a truncation,
hinder, fördjupningar eller avbrott har delar av obstruction, recess or interruption, portions of the
detaljens yta inga motställda element och det part surface have no opposing elements and the
verkliga lokala måttet kan inte hittas. Då icke- actual local size cannot be found. Where non-
motställda element finns i ett måttelement måste opposed elements exist in a feature of size, the size
ytans mått och form ligga inom max- och min- and form of the surface must be within the maximum
gränserna som fastställs i avsnitt 2.7.1. and minimum boundaries established by paragraph
2.7.1.

2.7.1.2 Formvariationer (Envelopprincipen) 2.7.1.2 Variations of Form (Envelope Principle)


Avsnitt 2.7.1.2 i ASME Y14.5 ska inte användas. Paragraph 2.7.1.2 of ASME Y14.5 shall not be used.

2.7.3 Samband mellan enskilda element 2.7.3 Relationship Between Individual Features
Gränsmåtten styr inte riktnings- eller lägesambandet The limits of size do not control the orientation or
mellan enskilda element. Element som visas location relationship between individual features.
vinkelräta mot, koaxiala eller symmetriska med Features shown perpendicular, coaxial, or
varandra måste styras beträffande läge och riktning symmetrical to each other must be controlled for
för att undvika ofullständiga ritningskrav. Styrning location or orientation to avoid incomplete drawing
kan specificeras med någon av metoderna enligt requirements. These controls may be specified by
avsnitt 5 och 6. Om det är nödvändigt att fastställa one of the methods given in Sections 5 and 6. If it is
ett gränsområde för perfekt form vid MMC för att necessary to establish a boundary of perfect form at
styra upp sambandet mellan element används MMC to control the relationship between features,
följande metoder. the following methods are used.
(a) Specificera en nolltolerans för riktning vid MMC (a) Specify a zero tolerance of orientation at MMC,
inklusive en referenshänvisning (vid MMC om så är including a datum reference (at MMC if applicable),
tillämpligt) för att styra vinkelriktighet, vinkelräthet to control angularity, perpendicularity, or parallelism
eller parallellitet för elementet. Se pkt 6.6.1.2. of the feature. See para. 6.6.1.2.
(b) Specificera en nolltolerans för lägeriktighet vid (b) Specify a zero positional tolerance at MMC,
MMC inklusive en referenshänvisning (vid MMC om including a datum reference (at MMC if applicable)
så är tillämpligt) för att styra koaxiala eller to control coaxial or symmetrical features. See
symmetriska element. Se pkt 5.11.1.3 och 5.13.2. paras. 5.11.1.3 and 5.13.2.

(2.8 Tillämpning av RFS, MMC och (2.8 Applicability of RFS, MMC, and
LMC) LMC)
Tillämpningen av RFS, MMC och LMC begränsas till Applicability of RFS, MMC, and LMC is limited to
element som berörs av måttvariationer. Dessa kan features subject to variations in size. They may be
vara referenselement eller andra element, vars datum features or other features whose axes or
centrumlinjer eller centrumplan styrs av form- och center planes are controlled by geometric
lägetoleranser. När det gäller rakhet, som behandlas tolerances. In the case of straightness covered in
i pkt 6.4.1.1.2 och 6.4.1.1.3, är det den härledda paras. 6.4.1.1.2 and 6.4.1.1.3, it is the derived
mittlinjen och mittplanet snarare än centrumlinjen median line and the derived median plane, rather
och centrumplanet som styrs. I samtliga fall gäller than the axis and center plane that are controlled. In
följande metoder för att ange RFS, MMC och LMC: all cases, the following practices apply for indicating
RFS, MMC, and LMC:
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 35 (78)

(a) Alla tillämpliga form- och lägetoleranser (regel (a) All Applicable Geometric Tolerances (Rule #2).
#2) RFS gäller för enskild tolerans, referens eller RFS applies, with respect to the individual tolerance,
båda när ingen tilläggssymbol anges. MMC eller datum reference, or both, where no modifying
LMC måste anges på ritningen för att gälla. symbol is specified. MMC or LMC must be specified
on the drawing where it is required.
ANM: Cirkulärt kast och totalkast, gäller endast NOTE: Circular runout and total runout, are
vid RFS och kan inte modifieras till MMC eller applicable only on an RFS basis and cannot be
LMC. modified to MMC or LMC.

2.8.2 Inverkan av MMC 2.8.2 Effect of MMC


När en geometrisk tolerans tillämpas vid MMC är Where a geometric tolerance is applied on an MMC
tillåten tolerans beroende av det orelaterade verkliga basis, the allowable tolerance is dependent on the
passningsmåttet för berört måttelement. Toleransen unrelated actual mating size of the considered
begränsas till specificerade värdet om feature of size. The tolerance is limited to the
måttelementet framställs vid MMC. När det specified value if the feature of size is produced at
orelaterade verkliga passningsmåttet för MMC. Where the unrelated actual mating size of
måttelementet avviker från MMC, får toleransen the feature of size has departed from MMC, an
ökas i en omfattning som motsvarar denna increase in the tolerance is allowed equal to the
avvikelse. Totalt tillåten variation för den amount of such departure. The total permissible
specificerade geometriska egenskapen är maximal variation in the specific geometric characteristic is
när den orelaterade verkliga passningsenveloppen maximum when the unrelated actual mating
för måttelementet är lika med LMC-värdet. På envelope of the feature of size is equal to LMC
samma sätt innebär angivning av ett måttelement value. Likewise, referencing a datum feature of size
som referens vid MMC att referensen utgörs av on an MMC basis means the datum is the axis or
centrumlinjen eller centrumplanet för måttelementet center plane of the feature of size at the MMC limit.
vid MMC-gränsen eller virtuellt tillstånd. När det Where the unrelated actual mating size of a primary
orelaterade verkliga passningsmåttet för ett datum feature of size, or the related actual mating
måttelement som primärt referenselement, eller det size of a secondary or tertiary datum feature of size
relaterade verkliga passningsmåttet för ett has departed from MMC value, a deviation is
måttelement som sekundärt eller tertiärt allowed between its axis or center plane and the axis
referenselement avviker från MMC-värdet, medges or center plane of the datum.
en avvikelse mellan dess centrumlinje eller
centrumplan och referensens centrumlinje eller
centrumplan.

2.8.3 Inverkan av nolltolerans vid MMC 2.8.3 Effect of Zero Tolerance at MMC.
När en läge- eller riktningstolerans tillämpas på en Where a tolerance of position or orientation is
nolltolerans vid MMC är toleransen helt beroende av applied on a zero tolerance at MMC basis, the
det orelaterade verkligt passningsmåttet för berört tolerance is totally dependent on the unrelated
element. Ingen läge- eller riktningstolerans medges actual mating size of the considered feature. No
om elementet framställs vid sin MMC-måttgräns. tolerance of position or orientation is allowed if the
När det orelaterade verkliga passningsmått för feature is produced at its MMC limit of size. Where
berört element avviker från MMC medges en the unrelated actual mating size of the considered
tolerans motsvarande avvikelsen. Totalt tillåten feature has departed from MMC, a tolerance is
variation i läge eller riktning är maximal när allowed equal to the amount of such departure. The
elementet är vid LMC om ett maximum ej angetts. total permissible variation in position or orientation is
Se fig 6-41 och 6-42. maximum when the feature is at LMC, unless a
maximum is specified. See Figs. 6-41 and 6-42.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 36 (78)

2.8.4 Inverkan av LMC 2.8.4 Effect of LMC


När en lägeriktighetstolerans tillämpas vid LMC är Where a positional tolerance is applied on an LMC
tillåten tolerans beroende av relaterat verkligt basis, the allowable tolerance is dependent on the
passningsmått för berört måttelement. Toleransen related actual mating size of the considered feature
begränsas till specificerat värde om måttelementet of size. The tolerance is limited to the specified
framställs vid sin LMC-måttgräns. När relaterat value if the feature of size is produced at its LMC
verkligt passningsmått för måttelementet avviker limit of size. Where the related actual mating size of
från LMC medges en ökning av toleransen the feature of size has departed from LMC, an
motsvarande avvikelsen. Totalt tillåten variation i increase in the tolerance is allowed equal to the
läge är maximal när måttelementet är vid MMC. amount of such departure. The total permissible
Analogt innebär angivning av ett måttelementet som variation in position is maximum when the feature of
referens vid LMC att referensen utgörs av size is at MMC. Likewise, referencing a datum
centrumlinjen eller centrumplanet för måttelementet feature of size on an LMC basis means the datum is
vid LMC-gränsen. När orelaterat verkligt the axis or center plane of the feature of size at the
passningsmått för ett måttelement som primärt LMC limit. Where the unrelated actual mating size
referenselement, eller relaterat verkligt of a primary datum feature of size, or the related
passningsmått för ett måttelement som sekundärt actual mating size of a secondary or tertiary datum
eller tertiärt referenselement avviker från LMC, feature of size has departed from LMC, a deviation
medges en avvikelse mellan dess centrumlinjer eller is allowed between its axis or center plane and the
centrumplan och referensens centrumlinje eller axis or center plane of the datum.
centrumplan.

2.8.5 Inverkan av nolltolerans vid LMC 2.8.5 Effect of Zero Tolerance at LMC
När en läge- eller riktningstolerans tillämpas på en Where a tolerance of position or orientation is
nolltolerans vid LMC är toleransen helt beroende av applied on a zero tolerance at LMC basis, the
måttet för berört element. Ingen läge- eller tolerance is totally dependent on the size of the
riktningstolerans medges om elementet framställs considered feature No tolerance of position or
vid sin LMC-måttgräns. När orelaterat verkligt orientation is allowed if the feature is produced at its
passningsmått för berört element avviker från LMC LMC limit of size. Where the unrelated actual mating
medges en tolerans motsvarande avvikelsen. Totalt size of the considered feature has departed from
tillåten variation i läge eller riktning är maximal när LMC, a tolerance is allowed equal to the amount of
elementet är vid MMC om ett maximum ej angetts. such departure. The total permissible variation in
Se fig 5-13. 5-14 och 6-42. position or orientation is maximum when the feature
is at MMC unless a maximum is specified. See
Figs. 5-13, 5-14,
and 6-42.

(2.15 Radie) (2.15 Radius)

2.15.2 Styrd radietolerans 2.15.2 Controlled Radius Tolerance


Symbolen för styrd radie, CR, skapar ett A controlled radius symbol CR creates a tolerance
toleransområde som definieras av två bågar (min zone defined by two arcs (the minimum and
och max radie) som tangerar de närliggande ytorna. maximum radii) that are tangent to the adjacent
När en styrd radie specificeras måste detaljens surfaces. When specifying a controlled radius, the
kontur inom det halvmåneformade toleransområdet part contour within the crescent-shaped tolerance
vara en jämn kurva utan felaktig krökning. zone must be a fair curve without reversals.
Dessutom får radier längs alla punkter på detaljens Additionally, radii taken at all points on the part
kontur varken underskrida specificerad mingräns contour shall neither be smaller than the specified
eller överskrida maxgränsen. Se figur 2-19. Om minimum limit nor larger than the maximum limit.
styrd radie är specificerad, måste ytjämnhetskrav för See Fig. 2-19. If a controlled radius is specified, the
den tillämpliga radien anges. surface finish requirements of the applicable radius
must be noted.

2.16 Statistisk toleranssättning 2.16 Statistical Tolerancing


Statistisk toleranssättning som beskrivs i pkt. 2.16 Statistical tolerancing as described in para. 2.16 and
och tillhörande underpunkter i ASME Y14.5 ska inte associated sub-paragraphs of ASME Y14.5 shall not
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 37 (78)
användas. be used.

NY 2.17 Enhetlig tjockleks- NEW 2.17 Uniform Thickness/Gap


/spalttolerans Tolerance
En enhetlig tjockleks- eller spalttolerans specificerar A Uniform Thickness/Gap tolerance specifies that
att min och max verklig tjocklek- eller spalt, enligt the minimum and maximum actual Thickness/Gap
definitionen (a) och (b) nedan, måste vara inom value, as defined in (a) and (b) below, must be within
angivna toleransgränser för enhetlig tjocklek- eller the specified Uniform Thickness/Gap tolerance
spalt. limits.
(a) För ett enhetligt tjocklekselement (utvändigt), är (a) For a uniform thickness feature (external), the
max verklig tjocklek det minsta mellanrummet maximum actual thickness value is the minimum
mellan två punkter på ett fast avstånd från varandra separation between two points a fixed distance apart
som hela det enhetliga tjocklekselementet kommer that the entire uniform thickness feature will pass
att passera genom. Min verklig tjocklek är min through. The minimum actual thickness value is the
avstånd mellan ytorna på ett enhetligt minimum distance between the surfaces of a
tjocklekselement. Se figur NY 2-24, NY 2-25 och uniform thickness feature. See Fig. NEW 2-24,
NY 2-26. NEW 2-25 and NEW 2-26.
(b) För ett enhetligt spaltelement (invändigt), är min (b) For a uniform gap feature (internal), the
verklig spalt det största mellanrummet mellan två minimum actual gap value is the maximum
punkter på ett fast avstånd från varandra som hela separation between two points a fixed distance apart
det enhetliga spaltelementet kommer att passera that the entire uniform gap feature will pass over.
över. Max verklig spalt är max avstånd mellan The maximum actual gap value is the maximum
ytorna på ett enhetligt spaltelement. distance between the surfaces of a uniform gap
Se figur NY 2-23. feature. See Fig. NEW 2-23.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 38 (78)

Figur NY 2-23 – Toleranssättning av enhetlig Figure NEW 2-23 – Uniform gap tolerancing –
spalt – Invändigt element Internal feature

Figur NY 2-24 – Toleranssättning av enhetlig Figure NEW 2-24 – Uniform thickness


materialtjocklek - Utvändigt element tolerancing – External feature
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 39 (78)

Figur NY 2-25 – Toleranssättning av enhetlig Figure NEW 2-25 – Uniform thickness


materialtjocklek – Cylindriskt måttelement tolerancing – Cylindrical feature of size

Figur NY 2-26 Toleranssättning av enhetlig Figure NEW 2-26 Uniform thickness tolerancing
materialtjocklek – Formad plåtartikel – Formed sheet stock part
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 40 (78)

3. Symboler 3. Symbology

(3.3 Symbolers utformning) (3.3 Symbol Construction)

3.3.2 Symbol för referenselement 3.3.2 Datum Feature Symbol


Referenselement anges med hjälp av en versal The symbolic means of indicating a datum feature
bokstav i en kvadratisk ram och en hänvisningslinje consists of a capital letter enclosed in a square
som sträcker sig från ramen till berört element och frame and a leader line extending from the frame to
avslutas med en triangel. Triangeln kan vara fylld the concerned feature, terminating with a triangle.
eller ofylld. Se fig 3-2. Alfabetets bokstäver (utom I, The triangle may be filled or not filled. See Fig. 3-2.
O och Q) används som referensbeteckningar. Varje Letters of the alphabet (except I, O, and Q) are used
referenselement för en detalj som behöver markeras as datum identifying letters. Each datum feature of
ska tilldelas en egen bokstav. När det finns så a part requiring identification shall be assigned a
många referenselement på en ritning som behöver different letter. When datum features requiring
markeras att enkel bokstavsbeteckning inte räcker identification on a drawing are so numerous as to
till ska dubbel bokstavsbeteckning (AA t o m AZ, BA exhaust the single alpha series, the double alpha
t o m BZ o s v) användas, varvid beteckningen series (AA through AZ, BA through BZ, etc.) shall be
anges i en rektangulär ram. När samma used and enclosed in a rectangular frame. Where
referenselement upprepas för att markera samma the same datum feature symbol is repeated to
element på andra ställen på ritningen behöver det identify the same feature in other locations of a
inte markeras som referensuppgift. drawing, it need not be identified as reference. The
Referenselementsymbolen ansluts till berörd datum feature symbol is applied to the concerned
elementytas kontur, måttgränslinje, måttlinje eller feature surface outline, extension line, dimension
toleransrektangel enligt följande: line, or feature control frame as follows:
(a) placeras på konturen för en elementyta, eller på (a) placed on the outline of a feature surface, or on
en måttgränslinje från elementets kontur, tydligt an extension line of the feature outline, clearly
åtskild från måttlinjen, eller placeras över eller under separated from the dimension line, or placed above
toleransrektangeln och ansluts till denna, när or below and attached to a feature control frame
referenselementet utgörs av själva ytan. controlling the feature, when the datum feature is the
Se Figur 3-3 och NY 3-27. surface itself. See Fig. 3-3 and NEW 3-27.
(b) placeras på en förlängning av måttlinjen för ett (b) placed on an extension of the dimension line of a
måttelement när referensen utgör centrumlinjen eller feature of size when the datum is the axis or center
centrumplanet. Om det inte finns tillräckligt med plane. If there is insufficient space for the two
utrymme för två pilspetsar kan en av dem ersättas arrows, one of them may be replaced by the datum
med triangeln för referenselementet. Se fig 3-4(a) feature triangle. See Figs. 3-4(a) through (c).
t o m (c).
(c) placeras på konturen för en cylindrisk elementyta (c) placed on the outline of a cylindrical feature
eller på en måttgränslinje från elementets kontur, surface or an extension line of the feature outline,
åtskild från måttet när referensen utgörs av separated from the size dimension, when the datum
centrumlinjen. I CAD-system kan triangeln tangera is the axis. For CAD systems, The triangle may be
elementet. Se fig 3-4(d) t o m (f). tangent to the feature. See Figs. 3-4(d) and (f).
(d) placerad på en hänvisningslinje till elementet. Se (d) placed on a leader line to the feature. See Fig.
figur NY 4-40. NEW 4-40.
(e) placeras på de plan som bestäms av lokala (e) placed on the planes established by datum
referenser för komplexa eller oregelbundna targets on complex or irregular datum features (see
referenselement (se pkt 4.6.7) eller för att para. 4.6.7), or to re-identify previously established
återidentifiera tidigare bestämda referensaxlar eller - datum axes or planes on repeated or multi-sheet
plan för upprepade krav eller krav för ritningar på drawing requirements.
flera blad.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 41 (78)

(f) placeras över eller under och ansluts till (f) placed above or below and attached to the
toleransrektangeln när det styrda elementet (eller feature control frame when the feature (or group of
elementgruppen) utgörs av referensaxeln eller features) controlled is the datum axis or datum
referenscentrumplanet. Se fig 3-5 och 3-23.. center plane. See Figs. 3-5 and 3-23.
NY (g) placeras på en måttgränslinje parallellt med NEW (g) placed on an extension line parallel to the
centrumplanet och åtskilt från måttet när endast ett center plane and separated from the size dimension,
plan i ett cylindriskt element är önskad referens. Se when only one plane of a cylindrical feature of size is
figur NY 3-28 för RFS-tillämpning och figur NY 3-29 the desired datum. See Fig. NEW 3-28 for RFS
för MMC-tillämpning. application and Fig. NEW 3-29 for MMC application.
NY (h) användning av en streckad radial NEW (h) the use of a dashed radial leader line, as in
hänvisningslinje som i figur NY 4-48 indikerar att Fig. NEW 4-48 indicates that the datum feature is on
referenselementet är på den bortre (dolda) ytan. the far (hidden) surface.

3.3.18 Runtomsymbol 3.3.18 All Around Symbol


Symbolen som anger att en tolerans gäller för alla The symbolic means of indicating that a tolerance
ytor runtom en detalj, består av en cirkel som applies to surfaces all around the part is a circle
placeras i brytpunkten för hänvisningslinjen från located at the junction of the leader from the feature
toleransrektangeln. Runtom detaljen innebär control frame. All around the part means all around
runtom konturen endast i den vy i vilken symbolen the outline, only in the view in which the symbol is
pekar på konturen. Se figur 3-17. pointing to the outline. See Fig. 3-17.
NY 3.3.24 Symbol för osymmetrisk tvåsidig NEW 3.3.24 Unequal Bilateral Symbol.
tolerans
Symbolen som anger att en tolerans gäller antingen The symbolic means of indicating that a tolerance
ensidigt eller osymmetriskt runt om den riktiga applies either unilaterally or unequally disposed
profilen. Symbolen används med en linje- eller about the true profile. This symbol is used with
ytprofil. Se figurerna NY 3-30 och NY 6-55. Profile of a Line or Profile of a Surface. See Figs.
NEW 3-30 and NEW 6-55.
NY 3.3.25 Symboler för enhetlig tjocklek/spalt NEW 3.3.25 Uniform Thickness/Gap Symbols.
Symbolen som anger att en enhetlig tjockleks- The symbolic means of indicating that a uniform
/spalttolerans gäller. För ett tjocklekselement Thickness/Gap tolerance applies. For a thickness
(utvändigt) följer noteringen THK på en specificering feature (external), the notation THK follows a direct
av en direkt toleranssättning. Se figurerna NY 2-24, tolerance specification. See Fig. NEW 2-24, NEW
NY 2-25 och NY 2-26. För ett spaltelement 2-25 and Fig. NEW 2-26. For a gap feature
(invändigt) följer noteringen GAP på en specificering (internal), the notation GAP follows a direct tolerance
av en direkt toleranssättning. Se figur NY 2-23. specification. See Fig. NEW 2-23
3.5 Placering av toleransrektangel 3.5 Feature Control Frame Placement
Toleransrektangeln knyts till berört element med en The feature control frame is related to the
av följande metoder: considered feature by one of the following methods:
(a) rektangeln placeras nedanför eller kopplad till en (a) locating the frame below or attached to a leader-
angivelse eller ett mått för elementet med directed callout or dimension pertaining to the
hänvisningslinje. Se figur 3-25. feature. See Fig. 3-25.
(b) med en hänvisningslinje från rektangeln till (b) running a leader from the frame to the feature.
elementet. Se figur 3-25. See Fig. 3-25.
(c) rektangelns kort- eller långsida kopplas till en (c) attaching a side or an end of the frame to an
måttgränslinje från elementet förutsatt att detta extension line from the feature, provided it is a plane
utgörs av en plan yta. Se figur 3-25. surface. See Fig. 3-25.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 42 (78)

(d) rektangelns kort- eller långsida kopplas till en (d) attaching a side or an end of the frame to an
förlängning av måttlinjen för ett måttelement. Se extension of the dimension line pertaining to a
figur 3-25. feature of size. See Fig. 3-25.
NY (e) rektangeln placeras i en not eller tabell där NEW(e) locating the frame in a note or in a chart
det klart framgår vilket (vilka) elementet rektangeln that clearly identifies the feature(s) to which the
gäller för. frame applies.

Figur NY 3-27 – Placering av symbol för Figure NEW 3-27 – Datum Feature Symbol
referenselement – yta Placement – Surface

Figur NY 3-28 Placering av referenselement - Figure NEW 3-28 Datum Feature Placement –
Måttelement – RFS – En riktning Feature of Size – RFS – One Direction
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 43 (78)

Figur NY 3-29 – Placering av referenselement - Figure NEW 3-29 – Datum Feature Placement –
Måttelement – MMC – En riktning Feature of Size – MMC – One Direction

Figur NY 3-30 – Mått och proportion för Figure NEW 3-30 – Size and Proportion of
osymmetrisk tvåsidig tolerans Unequal Bilateral Symbol
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 44 (78)

4. Angivning av referenser 4. Datum Referencing

4.2 Låsning av detalj 4.2 Immobilization Of Part


När element hos en detalj har markerats som Where features of a part have been identified as
referenselement riktas detaljen och låses i datum features, the part is oriented and immobilized
förhållande till de tre mot varandra vinkelräta planen relative to the three mutually perpendicular planes of
i referenssystemet i vald rangordning. Detta gör i sin the datum reference frame in a selected order of
tur att de geometriska sambanden mellan precedence. This in turn makes the geometric
elementen blir mätbara. En teoretiskt riktig relationships that exist between the features
geometrisk motgående del till ett element som measurable. A true geometric counterpart of a
används för att bestämma en referens kan vara: feature used to establish a datum may be:
(a) ett plan; (a) a plane;
(b) ett gränsområde vid max materialtillstånd (MMC); (b) a maximum material condition boundary (MMC
(c) ett gränsområde vid min materialtillstånd (LMC); concept);
(d) ett gränsområde vid virtuellt tillstånd; (c) a least material condition boundary (LMC
(e) en orelaterad verklig passningsenvelopp för en concept);
primär referens eller en relaterad verklig (d) a virtual condition boundary;
passningsenvelopp för en sekundär eller tertiär (e) An unrelated actual mating envelope for a
referens; primary datum, or a related actual mating envelope
(f) en matematiskt definierad kontur. for a secondary or tertiary datum;;
(f) a mathematically defined contour.
4.3 Referenselement 4.3 Datum Features
4.3.1 Temporära och permanenta 4.3.1 Temporary and Permanent Datum Features
referenselement
Referenselement valda för detaljer i Selected datum features of in-process parts, such
produktionsprocessen som t ex gjutgods, smiden as castings, forgings, machinings, or fabrications,
eller bearbetningsdetaljer kan användas temporärt may be used temporarily to establish permanent
för att upprätta permanenta referenselement. datum features. It is recommended that such
Sådana temporära referenselement bör inte tas bort temporary datum features not be subsequently
senare i tillverkningsprocessen. removed by manufacturing processes.
4.4 Angivning av referenselement i rangordning. 4.4 Specifying Datum Features in an order of
precedence.
Referenselement måste anges i rangordningsföljd Datum features must be specified in an order of
för att en detalj ska kunna placeras korrekt i precedence to position a part properly on the datum
referenssystemet. I fig 4-2 visas en detalj, vars reference frame. Figure 4-2 illustrates a part where
referenselement är plana ytor. Önskad rangordning the datum features are plane surfaces. The desired
anges genom att aktuella referensbokstäver order of precedence is indicated by entering the
placeras, med början från vänster, i appropriate datum feature reference letters, from left
toleransrektangeln. I fig 4-2(a) markeras to right, in the feature control frame. In Fig. 4-2(a),
referenselementen som ytorna D, E och F. Dessa the datum features are identified as surfaces D, E,
ytor är viktigast för detaljens konstruktion och and F. These surfaces are most important to the
funktion, vilket visas i fig 4-2(b). Ytorna D, E och F är design and function of the part, as illustrated by Fig.
primärt, sekundärt resp tertiärt referenselement 4-2(b). Surfaces D, E, and F are the primary,
eftersom de står i den ordningen i secondary, and tertiary datum features, respectively,
toleransrektangeln. since they appear in that order in the feature control
frame
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 45 (78)

4.4.2 Detaljer med cylindriska referenselement 4.4.2 Parts With Cylindrical Datum Features
Ett cylindriskt referenselement knyts till två A cylindrical datum feature is associated with two
teoretiska plan i ett referenssystem som i rät vinkel theoretical planes of a datum reference frame
skär varandra utmed referensaxeln när den intersecting at right angles on the datum axis when
cylindriska referensen är primär; eller sekundär då the cylindrical datum is primary; or secondary while
primärreferensen är ett plan i rät vinkel mot den the primary datum is a plane perpendicular to the
cylindriska referensen. Referensen för en cylindrisk cylindrical datum . The datum of a cylindrical
yta utgör centrumlinjen för den teoretiskt riktiga surface is the axis of the true geometric counterpart
geometriska motgående delen till referenselementet of the datum feature (for example, unrelated actual
(t ex den orelaterade verkliga passningsenveloppen mating envelope for RFS primary applications or
för primära tillämpningar RFS eller den relaterade related actual mating envelope for RFS secondary
verkliga passningsenveloppen för sekundära eller or tertiary applications), and simulated by the axis of
tertiära tillämpningar RFS) och simuleras av a cylinder in the processing equipment. The axis of
centrumlinjen för en cylinder i the true geometric counterpart serves as the origin
tillverkningsutrustningen. Centrumlinjen för den of measurement from which other features of the
teoretiskt riktiga geometriska motgående delen utgör part are located. See figs. 4-5, 4-11, and 4-12.
nollpunkten för mätning, varifrån detaljens övriga
element lägesbestäms. Se figurerna 4-5, 4-11 och
4-12.

(4.5 Fastställande av Referenser) (4.5 Establishing Datums)

4.5.1 Referenselement som ej berörs av 4.5.1 Datum Features Not Subject to Size
måttvariationer Variations
När en nominellt plan yta specificeras som Where a nominally flat surface is specified as a
referenselement simuleras motsvarande referens av datum feature, the corresponding datum is
ett plan som ligger an mot punkter på denna yta. Se simulated by a plane contacting points of that
fig 4-10. Anliggningens omfattning beror på om ytan surface. See Fig. 4-10. The extent of contact
är ett primärt, sekundärt eller tertiärt depends on whether the surface is a primary, a
referenselement. Se pkt 4.4. Om ytan för ett primärt secondary, or a tertiary datum feature. See para.
eller sekundär referenselement har sådana 4.4. If irregularities on the surface of a primary or
oregelbundenheter att detaljen är instabil (d v s secondary datum feature are such that the part is
vickar) när den läggs an mot motsvarande yta i en unstable (that is, it wobbles) when brought into
fixtur, kan detaljen vid behov justeras till optimalt contact with the corresponding surface of a fixture,
läge för att simulera referensen. Se pkt 4.3.3. the part may be adjusted to an optimum position, if
necessary, to simulate the datum. See para. 4.3.3
Ny (a) Referenselement - ej motställt en NEW (a) Datum feature – non-opposed to a datum
referensaxel. När ett element används som axis. Where a feature is referenced as a secondary
sekundär (eller tertiär) referens och inte är motställt (or tertiary) datum and is non-opposed (offset) to the
(förskjutet mot) referensaxeln (eller centrumplanet) datum axis (or center plane), the datum feature
låses det simulerade referenselementet av simulator is constrained by the basic dimensions of
ritningens basmått. Se figur NY 4-40(a). the drawing. See Fig. NEW 4-40(a).
Ny (b) Referenselement - motställt en referensaxel. NEW (b) Datum feature – opposed to a datum axis.
När ett element används som sekundär (eller tertiär) Where a feature is referenced as a secondary (or
referens och är motställt referensaxeln (eller tertiary) datum and is opposed to the datum axis (or
centrumplanet) riktas det simulerade center plane), the datum feature simulator is
referenselementet i förhållande till högre referenser oriented relative to the higher
och kan flyttas för att medge tillåten variation i läget ranking datums and is movable to accommodate
för referenselementet. Se figur NY 4-40(b). allowable variation in the location of the datum
feature. See Fig. NEW 4-40(b).
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 46 (78)

4.5.3 Angivning av referenselement vid RFS 4.5.3 Specifying Datum Features RFS.
När ett måttbestämt referenselement gäller vid RFS Where a datum feature of size is applied on an RFS
fastställs referensen genom fysisk anliggning mellan basis, the datum is established by physical contact
elementets yta (ytor) och tillverkningsutrustningens between the feature surface(s) and surface(s) of the
yta (ytor). Ett maskinelement med variabelt mått (t processing equipment. A machine element that is
ex chuck, dorn, skruvstycke eller variable in size (such as a chuck, mandrel, vise, or
centreringsanordning) används för att simulera en centering device) is used to simulate a true
teoretiskt riktig geometrisk motgående del för geometric counterpart of the feature and to establish
elementet och för att fastställa referensaxeln eller the datum axis or center plane.
centrumplanet.
(a) Primärt referenselement – diameter RFS (a) Primary Datum Feature — Diameter RFS. The
Den simulerade referensen utgörs av centrumlinjen simulated datum is the axis of the true geometric
för den teoretiskt riktiga motgående delen för counterpart of the datum feature. The true
referenselementet. Den teoretiskt riktiga motgående geometric counterpart (or unrelated actual mating
delen (eller den orelaterade verkliga envelope) is the smallest circumscribed (for an
passningsenveloppen) är den minsta omskrivna (för external feature) or largest inscribed (for an internal
ett utvändigt element) eller den största inskrivna (för feature) perfect cylinder that contacts the datum
ett invändigt element) perfekta cylindern som ligger feature surface. See Figs. 4-11 and 4-12.
an mot referenselementets yta. Se fig 4-11 och 4-12.
(b) Primärt referenselement – bredd RFS (b) Primary Datum Feature — Width RFS. The
Den simulerade referensen utgörs av centrumplanet simulated datum is the center plane of the true
för den teoretiskt riktiga motgående delen för geometric counterpart of the datum feature. The
referenselementet. Den teoretiskt riktiga motgående true geometric counterpart (or unrelated actual
delen(eller den orelaterade verkliga mating envelope) is two parallel planes at minimum
passningsenveloppen) är två parallella plan med separation (for an external feature) or maximum
minsta mellanrum (för ett utvändigt element) eller separation (for an internal feature) that contact the
största mellanrum (för ett invändigt element) som corresponding surfaces of the datum feature. See
ligger an mot motsvarande ytor hos Figs. 4-13 and 4-14.
referenselementet. Se fig 4-13 och 4-14.
(c) Sekundärt referenselement – RFS Diameter eller (c) Secondary Datum Feature RFS — Diameter or
bredd. För både utvändiga och invändiga element Width. For both external and internal features, the
fastställs den sekundära referensen (centrumlinje secondary datum (axis or center plane) is
eller centrumplan) på samma sätt som i (a) och (b) established in the same manner as indicated in (a)
ovan men med ett tilläggskrav: Anliggande cylinder and (b) above with an additional requirement: The
eller parallella plan hos den teoretiskt riktiga contacting cylinder or parallel planes of the true
motgående delen måste orienteras mot den primära geometric counterpart must be oriented to the
referensen (vanligen ett plan), d v s den verkliga primary datum (usually a plane) — that is, the
relaterade passningsenveloppen i förhållande till den related actual mating envelope relative to the
primära referensen. Referens B i fig 4-15 visar primary datum. Datum B in Fig. 4-15 illustrates this
denna princip för diametrar. Samma princip gäller principle for diameters; the same principle applies
för bredder. for widths.
(d) Tertiärt referenselement – diameter eller bredd (d) Tertiary Datum Feature — Diameter or Width
RFS RFS. For both external and internal features, the
För både utvändiga och invändiga element fastställs tertiary datum (axis or center plane) is established in
den tertiära referensen (centrumlinje eller the same manner as indicated in (c) above with an
centrumplan) på samma sätt som i (c) ovan men additional requirement: The contacting cylinder or
med ett tilläggskrav: Anliggande cylinder eller parallel planes must be oriented in relation to both
parallella plan måste orienteras i förhållande till både the primary and the secondary datum — that is, the
den primära och sekundära referensen, d v s den related actual mating envelope relative to the
relaterade verkliga passningsenveloppen i primary and secondary datum. The tertiary datum
förhållande till den primära och sekundära feature may be aligned with a datum axis as in Fig.
referensen. Den tertiära referensen kan riktas upp 4-15 or offset from a plane of the datum reference
mot en referensaxel som i fig 4-15 eller förskjutas i frame.
förhållande till ett plan i referenssystemet.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 47 (78)

NY (e) Måttelement som referenselement (RFS) – ej NEW (e) Datum feature of size (RFS) – non-
motställt en referensaxel. När ett måttelement opposed to a datum axis. Where a feature of size is
används vid RFS som sekundär (eller tertiär) referenced at RFS as a secondary (or tertiary)
referens och inte är motställt referensaxeln eller datum and is not opposed to the datum axis or
centrumplanet, låses den teoretiskt riktiga center plane, the true geometric counterpart is
geometriska motgående delen av basmåttet. Se constrained by the basic dimension. See Fig. NEW
figur NY 4-41 (a). 4-41(a).
NY (f) Måttelement som referenselement (RFS) – NEW (f) Datum feature of size (RFS) – opposed to
motställt en referensaxel. När ett måttelement a datum axis. Where a feature of size is referenced
används vid RFS som en sekundär (eller tertiär) at RFS as a secondary (or tertiary) datum and is
referens och är motställt referensaxeln eller opposed to the datum axis or center plane, the true
centrumplanet, riktas den teoretiskt riktiga geometric counterpart is oriented relative to the
geometriska motgående delen i förhållande till högre higher ranking datums and is movable to
referenser och kan flyttas för att medge tillåten accommodate allowable variation in the location of
variation i läge för måttelementet. Se figur NY 4-41 the feature of size. See Fig. NEW 4-41(b).
(b).

4.5.4 Angivning av referenselement vid MMC 4.5.4 Specifying Datum Features at MMC
När ett måttelement används som referenselement Where a datum feature of size is applied on an
gäller vid MMC kan maskin- eller mätelement i MMC basis, machine and gaging elements in the
tillverkningsutrustningen, vars mått förblir konstanta, processing equipment that remain constant in size
användas för att simulera en teoretiskt riktig may be used to simulate a true geometric
geometrisk motgående del för elementet och för att counterpart of the feature and to establish the
fastställa referensen. I varje enskilt fall bestäms datum. In each case, the size of the true geometric
måtten för den teoretiskt riktiga geometriska counterpart is determined by the specified MMC limit
motgående delen av specificerad MMC-måttgräns of size of the datum feature, or its MMC virtual
för referenselementet eller, condition, where applicable.
i tillämpliga fall, dess virtuella tillstånd vid MMC.
NY (a) Måttelement som referenselement (MMC) – NEW (a) Datum feature of size (MMC) – non-
ej motställt en referensaxel. När ett måttelement opposed to a datum axis. Where a feature of size is
används vid MMC som en sekundär (eller tertiär) referenced at MMC as a secondary (or tertiary)
referens och inte är motställt referensaxeln eller datum and is not opposed to the datum axis or
centrumplanet, låses den teoretiskt riktiga center plane, the true geometric counterpart is
geometriska motgående delen av basmåttet. Se constrained by the basic dimension. See Fig. NEW
figur NY 4-42 (a). 4-42(a).
NY (b) Måttelement som referenselement (MMC) – NEW (b) Datum feature of size (MMC) – opposed to
motställt en referensaxel. När ett måttelement a datum axis. Where a feature of size is referenced
används vid MMC som en sekundär (eller tertiär) at MMC as a secondary (or tertiary) datum and is
referens och är motställt referensaxeln eller opposed to the datum axis or center plane, the true
centrumplanet låses den teoretiskt riktiga geometric counterpart is constrained by the basic
geometriska motgående delen begränsad av dimensions. See Fig. NEW 4-42(b).
basmåtten. Se figur NY 4-42 (b).
4.5.5 Angivning av referenselement vid LMC 4.5.5 Specifying Datum Features at LMC.
Metoden i avsnitt 4.5.5 i ASME Y14.5 ska inte The method in paragraph 4.5.5 of ASME Y14.5 shall
användas. not be used.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 48 (78)

4.5.6.2 Yta - primärt 4.5.6.2 Surface Primary


I fig 4-18(c) utgör yta B primärt referenselement; In Fig. 4-18(c), surface B is the primary datum
diameter A utgör sekundärt referenselement och feature; diameter A is the secondary datum feature
RFS tillämpas. Referensaxeln utgörs av and RFS is applied. The datum axis is the axis of
centrumlinjen för den minsta omskrivna cylindern the smallest circumscribed cylinder that contacts
som ligger an mot diameter A och är vinkelrät mot diameter A and is perpendicular to the datum plane
referensplanet - d v s den verkliga relaterade — that is, the related actual mating envelope of a
passningsenveloppen för en diameter som är diameter that is perpendicular to datum plane B. In
vinkelrät mot referensplan B. Förutom addition to size variations, this cylinder
måttvariationer innesluter denna cylinder ev variation encompasses any variation in perpendicularity
i vinkelrätheten mellan diameter A och yta B, det between diameter A and surface B, the primary
primära referenselementet. datum feature.
4.5.6.3 Cylindriskt element vid MMC - sekundärt 4.5.6.3 Cylindrical Feature at MMC Secondary.
I fig 4-18(d) utgör yta B primärt referenselement; In Fig. 4-18(d), surface B is the primary datum
diameter A utgör sekundärt referenselement och feature; diameter A is the secondary datum feature
MMC tillämpas. Referensaxeln utgörs av and MMC is applied. The datum axis is the axis of a
centrumlinjen för en virtuella tillståndets cylinder virtual condition cylinder of fixed size that is
med fast mått som är vinkelrät mot referensplan B. perpendicular to the datum plane B. Variations in
Variationer i mått och vinkelräthet för the size and perpendicularity of datum feature A are
referenselement A får förekomma inom detta permitted to occur within this cylindrical boundary.
cylindriska gränsområde. När den verkliga Furthermore, as the related actual mating envelope
relaterade passningsenveloppen för of datum feature A departs from its maximum size, a
referenselement A avviker från sitt maximala mått displacement of its axis relative to the datum axis is
medges dessutom en förskjutning av dess allowed. See para. 5.3.2.2.
centrumlinje i förhållande till referensaxeln.
Se pkt 5.3.2.2.
4.5.7.1 Simulering av enskilt referensplan 4.5.7.1 Simulation of a Single Datum Plane.
Fig 4-20 och NY 4-43 visar hur ett enskilt Fig. 4-20 and Fig. NEW 4-43 are examples of a
referensplan simuleras genom samtidig anliggning single datum plane simulated, by simultaneously
mot högsta punkterna på två ytor. Markering av två contacting the high points of two surfaces.
element för att fastställa ett enskilt referensplan kan Identification of two features to establish a single
erfordras när elementen åtskiljs av ett hinder, som i datum plane may be required where separation of
fig 4-20, eller av en fördjupning (t ex ett urtag) med the features is caused by an obstruction, such as in
tillräcklig bredd. För styrning av koplanaritet mellan Fig. 4-20, or by a recess (for example, a slot) of
dess ytor, se pkt 6.5.6. sufficient width. For controlling co-planarity of these
surfaces, see Para. 6.5.6.
NY 4.5.7.3 Angivning av ett plan och ett NEW 4.5.7.3 Specifying a Plane And a Feature of
måttelement som en enskild referens Size as a Single Datum Reference.
Där behov finns av att använda en yta och ett Where it is desired to use a surface and a feature of
måttelement som en enskild referens kan metoden size as a single datum reference, the method shown
som visas i figur NY 4-46 användas. in Fig. NEW 4-46 may be used.
NY 4.5.13 Angivning av parallellt förskjutna NEW 4.5.13 Specifying Parallel Offset Datum
referenselement. Features.
Där behov finns av att använda parallellt förskjutna Where it is desired to use parallel offset planar
planelement för att upprätta en referens kan features to establish a datum, the method shown in
metoden som visas i figur NY 4-44 användas. Fig. NEW 4-44 may be used.
NY 4.5.14 Samtidig angivning av vinklade NEW 4.5.14 Specifying Angled Datum Features
referenselement. Simultaneously.
Där behov finns av att använda två vinklade element Where it is desired to use two angled features to
för att upprätta en enskild referens kan metoden establish a single datum, the method shown in Fig.
som visas i figur NY 4-45 användas. NEW 4-45 may be used.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 49 (78)

(4.6 Lokala referenser) (4.6 Datum Targets)


4.6.1.3 Lokala referensareor 4.6.1.3 Datum Target Areas
Arean för den lokala referensen kan anges med The datum target area may be indicated by section
sektioneringar inom en fantomlinje för den önskade lines inside a phantom outline of the desired shape,
formen med styrande basmått inlagda. Diametern with controlling basic dimensions added. The
för cirkelformade areor anges i övre halvan av diameter of circular areas is given in the upper half
symbolen för lokal referens. Se fig 4-29(a) och NY 4- of the datum target symbol. See Figs. 4-29(a) and
51. När det inte är praktiskt möjligt att avbilda en NEW 4-51. Where it becomes impracticable to
cirkelformad area kan angivningsmetod enligt delineate a circular target area, the method of
fig 4.29(b) användas. indication shown in Fig. 4-29(b) may be used.
4.6.2 Mått för lokala referenser 4.6.2 Datum Target Dimensions
Basmått används för att definiera lokala referensers When dimensions are used to define the location of
läge. Basmått utelämnas när den teoretiskt riktiga datum targets, they shall be defined with basic
geometriska motgående delen till lokala referenser dimensions. Basic dimensions are omitted when the
är rörlig. När den teoretiskt riktiga geometriska true geometric counterpart of datum targets are
motgående delen till en lokal referens är rörlig, införs movable. When the true geometric counterpart of a
en not om detta. Se figur NY 4-51. datum target is movable, a note describing the
movement of the targets shall be specified. See Fig.
NEW 4-51.
4.6.7 Referenser fastställda av lokala referenser 4.6.7 Datums Established from Datum Targets
Referenselementsymbolen ska endast kopplas till The datum feature symbol shall be attached only to
identifierbara referenselement. Där referenser har identifiable datum features. Where datums are
fastställts av den teoretiskt riktiga geometriska established by the true geometric counterpart of
motgående delen till den lokala referensen kan datum targets, the datum planes may be identified
referensplan identifieras som det visas i figur as shown in Fig. NEW 4-51.
NY 4-51.

NY 4.7 Inspänning av referenselement New 4.7 Restraining Datum Features


Vid uppmätning kan det vara önskvärt att spänna in It may be desirable during dimensional
en detalj eller komplettenhet för att simulera dess measurement to restrain a part or assembly to
funktion eller samverkan med andra detaljer eller simulate its function or interaction with other parts or
enheter. I dessa fall gäller geometriska toleranser assemblies. In these cases, geometric tolerances
med referenselement angivna i toleransrektangeln apply with the specified datum feature(s) referenced
inspända till det nominellt konstruerade tillståndet. in feature control frame(s) restrained to the
Detta avsnitt fastställer principer och metoder för att nominally designed condition. This section
definiera och ange inspända referenser. establishes the principles and methods for defining
and referencing restrained datum features.
NY 4.7.2 Angivning av kravet inspänd som NEW 4.7.2 Specifying The Restrained
standardkrav Requirement As Default
För att anbefalla kravet inspänd ska en not To invoke the restrained requirement, a note similar
motsvarande noterna i figurerna NY 4-47 och NY 4- to the ones shown in Figs. NEW 4-47 and NEW 4-
48 visas på ritningen. 48, shall be shown on the drawing.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 50 (78)

NY 4.7.4 Angivelse av kravet ej inspänd för NEW 4.7.4 Specifying The Unrestrained
vissa toleranser när inspänt tillstånd anges med Requirement For A Particular Tolerance(s) When
not The Restrained Condition Is Noted
När enskild riktnings- eller lägetolerans gäller för ett Where an individual orientation or location tolerance
element och standardkravet inspänd angetts, kan is applied to a feature and the default restrained
symbolen för fritt tillstånd ”cirkel F” användas för att requirement is noted, the free state symbol “circle F”
visa att kravet inspänd inte är tillämpligt på vissa may be used to indicate that the restrained
referenselement. Symbolen för fritt tillstånd anges requirement does not apply to particular datum
efter referensen och eventuella tilläggssymboler i features. The free state symbol is specified
toleransrektangeln. Detaljen kan ligga an mot eller following the datum reference and any modifiers in
inte ligga an mot den ej inspända simulerade lokala the feature control frame. The part may or may not
referensen när lokala referenser definierar contact the unclamped datum target simulator when
referensplanet. Detaljens yta i området för den ej the datum targets define the datum plane. The part
inspända lokala referensen ska ligga inom surface in the area of the unrestrained datum target
toleransen som angetts för ytan. shall be within the tolerance specified for that
Se figurerna NY 4-47 och NY 4-49. surface. See Figs. NEW 4-47 and NEW 4-49.

NY 4.7.5 Inspänning av artiklar med användning NEW 4.7.5 Restraining Parts Using Features Of
av måttelement Size

Det kan vara nödvändigt att använda flera It may be necessary to use multiple features of size
måttelement för att fastställa referensplan när kravet to establish datum planes when the restrained
inspänd anbefalls. För att referenselementen ska requirement is invoked. In order for the datum
kunna passas mot simulerade referenselement, kan features to engage the datum feature simulators,
detaljen behöva böjas eller deformeras med hjälp av forces may be applied in accordance with the
krafter, i enlighet med det angivna kravet på specified restraint requirement to flex or deform the
inspänning. Se figur NY 4-50. part. See Fig. NEW 4-50.
ANM: Lägeriktighetstoleransen för referenselement B (en grupp Note: The position tolerance shown in NEW Fig. 4-50 for datum
av fyra hål) i NY figur 4-50 används inte för att mäta hålens läge i feature B (pattern of four holes) is not used to measure the free
fritt tillstånd. Toleransen används för att fastställa mått på tappar state location of the holes. It is used to establish the virtual
(virtuellt tillstånd) som ska spänna in detaljen i monterat tillstånd. condition pins that will restrain the part in an installed condition.

NY 4.7.7 Anliggning mot simulerade NEW 4.7.7 Contacting Datum Simulators


referenselement
När inspänning tillämpas ska alla referenselement When restraint is applied, all datum features shall
ligga an mot alla simulerade referenselement om ej contact all datum feature simulators, unless
annat anges. Full anliggning för hela otherwise specified. Full contact of the entire datum
referenselementet mot simulerade referenselement feature with the datum feature simulators not
erfordras ej, om ej annat anges. required, unless otherwise specified.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 51 (78)

NY 4.7.8 Användning av tilläggssymboler för NEW 4.7.8 Use Of Material Condition Modifiers
materialtillstånd med inspända referenser with Restrained Datums

Vid användning av måttelement som When using features of size as datum features,
referenselement måste hänsyn tas till det consideration must be given to the material condition
materialtillstånd (MMC eller RFS) vid vilket (MMC or RFS) at which the datum features apply.
referenselementen gäller. När toleransrektangeln When the feature control frame specifies a
anger att ett måttelement som sekundärt eller tertiärt secondary or tertiary datum feature of size is to
referenselement ska gälla vid RFS placeras detaljen apply RFS, the part is placed on the primary datum
på den primära referensytan eller lokala surface or datum targets, positively positioned on
referenserna, lokaliseras RFS på the RFS datum features of size and then clamped.
referenselementen, och spänns sedan in. In the case of secondary or tertiary datum features
För måttelement som sekundära eller tertiära of size specified to apply at MMC, the part may be
referenselement som anges ska gälla vid MMC, kan moved on the gage within the allowable gage
detaljen röras på tolken inom tillåtet tolkspel looseness (difference between the virtual condition
(skillnaden mellan det virtuella tillståndets boundary and the actual mating size) to optimize the
gränsområde och verkligt passningsmått) för att part location and then clamped.
optimera detaljens läge och sedan spännas in.

NY 4.7.9 Elementgrupper som sekundärt eller NEW 4.7.9 Pattern of Features as A Secondary
tertiärt referenselement or Tertiary Datum Feature
Vid tillämpning av geometrisk måttsättning och When applying GD&T to some types of parts, such
toleranssättning för vissa typer av detaljer, till as flexible plastics, i.e., fascias, shields, or covers, it
exempel flexibla plastdetaljer som may be necessary to utilize a pattern of features to
instrumentpaneler, skydd eller kåpor, kan det vara establish a secondary (ASME Y14.5M-1994 para.
nödvändigt att använda en grupp av element för att 4.5.8) or tertiary plane when the restrained
fastställa ett sekundärt (ASME Y14.5M-1994 pkt requirement is invoked. In Fig. NEW 4-48 the
4.5.8) eller tertiärt plan när kravet inspänt åberopas. primary datum establishes the part in the Z (height)
I figur NY 4-48 fastställs detaljen i Z-planet (höjd) av plane, datum feature B establishes the X (length)
den primära referensen medan referenselement B and Y (width) planes. Because the part is not rigid, it
fastställer X- och Y-planet (längd resp bredd). is necessary to provide additional datum features in
Eftersom detaljen inte är styv är det nödvändigt att the X (length) direction. Two slots, which are both
ange extra referenselement i X-led (längsled). Två called datum feature C are used for this additional
avlånga hål, vilka båda kallas referenselement C, support. See Fig. NEW 4-48.
används för detta. Se figur NY 4-48.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 52 (78)

NY 4.8 Inspänningsvillkor NEW 4.8 Restraining Conditions


Flera punkter måste beaktas beträffande inspänning Several considerations must be made relative to
av en detalj för att verifiera toleranser. restraining a part to verify tolerances.

NY 4.8.1 Anbringande av kraft på inspänd NEW 4.8.1 Application Of Force On A Restrained


referens Datum
Den kraft som används för att spänna in en detalj The amount of force used to restrain a part shall be
ska vara en av följande: one of the following:
(a) vara tillräcklig för att spänna in detaljen mot (a) the amount required to restrain the part on the
simulerade referenselement i enlighet med NY 4.7.7. datum feature simulators compliant to NEW 4.7.7.
(b) den angivna kraften som anges motsvarar den (b) the amount of force specified is equal to the
kraft som detaljen kommer att utsättas för i monterat force the part will be subjected to in its installed
tillstånd. I sådana fall, ska acceptabelt kraftintervall condition. In such cases, the range of acceptable
(klämkraft, åtdragningsmoment etc) anges. När force (clamp load, torque, etc.) shall be specified.
denna metod används ska inspänningskraften When this method is used, the restraining force shall
anges på ritningen eller i annat dokument. Om be shown on the drawing or specified in another
kraften anges i annat dokument ska hänvisning till document. If the force is specified in another
detta dokument göras på produktritningen. Se document, the document shall be noted on the
ASME Y14.5M figur 6-54. product drawing. See ASME Y14.5M Fig. 6-54.

NY 4.8.2 Läge, riktning och mått på inspänning NEW 4.8.2 Location, Direction and Size of
för ett inspänt referenselement Restraint on A Restrained Datum Feature.
Läge, riktning och mått på inspänningen ska visas The location, direction and size of restraint shall be
på ritningen eller anges i ett annat dokument. Om shown on the drawing or specified in another
inspänningens läge, riktning och mått anges i ett document. If the location, direction and size of
annat dokument ska detta dokument noteras på restraint is specified in another document, the
produktritningen. Ytterligare inspänningar får inte document shall be noted on the product drawing.
användas om de inte nämns särskilt på ritningen. Additional restraints may not be used unless
specifically designated on the drawing.
(a) När lokala referenser anges gäller läge och (a) When datum targets are specified, the location
riktning för varje lokal referens, i normalens riktning and direction is applied over each datum target,
mot referensen och med samma mått och form som normal to the datum and the same size and shape
den lokala referensen om inget annat anges. of the datum target unless otherwise specified.
(b) När hela ytan anges som referenselementet (b) When the entire surface is specified as the
gäller läge och riktning för referenselementet, i datum feature, the location and direction is
normalens riktning mot referensen och med samma applied over the datum feature, normal to the datum
mått och form som referenselementet om inget and the same size and shape of the datum feature
annat anges. unless otherwise specified.

NY 4.8.3 Ordningsföljd för inspänning på ett NEW 4.8.3 Sequence Of Restraints On A


inspänt referenssystem Restrained Datum Reference Frame
Ordningsföljden för anbringande av inspänning The sequence of applying restraints (clamps) shall
(spännanordningar) ska anges enligt följande: be specified in the following manner:
(a) genom en not på ritningen. (a) on the drawing with a note.
(b) beskrivning i annat dokument med hänvisning till (b) described in another document, with reference to
detta på ritningen. the other document on the drawing.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 53 (78)

Figur NY 4-40 – Tolkning för sekundärt (eller Figure NEW 4-40 – Interpretation for secondary
tertiärt) referenselement när närmast högre (or tertiary) datum feature where next higher
referenselement är en centrumlinje (eller ranking datum is an axis (or center plane) –
centrumplan) – sekundärt (eller tertiärt) secondary (or tertiary) datum feature is a plane
referenselement är ett plan
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 54 (78)

Figur NY 4-41 – Tolkning för sekundärt (eller Figure new 4-41 – Interpretation for secondary
tertiärt) referenselement när närmast högre (or tertiary) datum feature where next higher
referenselement är en centrumlinje (eller ranking datum is an axis (or center plane) –
centrumplan) – sekundärt (eller tertiärt) secondary (or tertiary) datum feature is a feature
referenselement är ett måttelement – RFS of size – RFS
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 55 (78)

Figur NY 4-42 – Tolkning för sekundärt (eller Figure new 4-42 – Interpretation for secondary
tertiärt) referenselement när närmast högre (or tertiary) datum feature where next higher
referenselement är en centrumlinje (eller ranking datum is an axis (or center plane) –
centrumplan) – sekundärt (eller tertiärt) secondary (or tertiary) datum feature is a feature
referenselement är ett måttelement – MMC of size – MMC
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 56 (78)

Figur NY 4-43 – Metod för att ange koplanära Figure NEW 4-43 – Method of specifying
referenselement – gemensamt plan coplanar datum features – common plane

Figur NY 4-44 – Metod för att ange koplanära Figure NEW 4-44 – Method of specifying
referenselement – parallellt förskjutna plan coplanar datum features – parallel offset planes
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 57 (78)

Figur NY 4-45 – Användning av vinklade Figure NEW 4-45 – Using angled part features
detaljelement som referenselement as datum features
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 58 (78)

Figur NY 4-46 – Yta och måttelement vid MMC, Figure new 4-46 – Surface and feature of size at
gemensamt referenselement MMC, single datum reference
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 59 (78)

Figur NY 4-47 – Angivelse av ej inspända lokala Figure NEW 4-47 – Indication of unrestrained
referenser datum targets
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 60 (78)

Figur NY 4-48 – Flera måttelement som Figure NEW 4-48 –Multiple features of size as a
sekundärt eller tertiärt referenselement secondary or tertiary datum feature
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 61 (78)

Figur NY 4-49 – Angivning av inspänd referens Figure NEW 4-49 – Specifying restrained datum
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 62 (78)

Figur NY 4-50 – Artikel inspänd på måttelement Figure NEW4-50 – Part restrained on features of
size
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 63 (78)

Figur NY 4-51 – Lokala referensareor Figure NEW 4-51 – Datum target areas

OBS! Denna figur innehåller flera fel och ska ej NOTE! This figure contains several errors and must
användas som exempel inom Saab Automobile AB. not be used as an example within Saab Automobile
AB.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 64 (78)

5. Lägetoleranser 5. Tolerances of Location

(5.3 Grunderna vid angivning av (5.3 Fundamental Explanation of


lägeriktighetstolerans) Positional Tolerancing)
5.3.2.1 Förklaring av lägeriktighetstolerans vid 5.3.2.1 Explanation of Positional Tolerance at
MMC MMC.
En lägeriktighetstolerans som tillämpas vid MMC A positional tolerance applied at MMC may be
kan förklaras på något av följande sätt: explained in either of the following ways.
(a) Med avseende på ytan i ett hål. Samtidigt som (a) In Terms of the Surface of a Hole. While
specificerade måttgränser för hålet ska innehållas maintaining the specified size limits of the hole, no
får ingen del av hålets yta befinna sig innanför ett element of the hole surface shall be inside a
teoretiskt gränsområde placerat i teoretiskt riktigt theoretical boundary located at true position.
läge. Se fig 5-5. See Fig. 5-5.
(b) Med avseende på centrumlinjen för ett hål. För (b) In Terms of the Axis of a Hole. Where a hole is
ett hål vid MMC (min diameter) måste centrumlinjen at MMC (minimum diameter), its axis must fall within
ligga inom ett cylindriskt toleransområde vars a cylindrical tolerance zone whose axis is located at
centrumlinje är placerad i teoretiskt riktigt läge. true position. The diameter of this zone is equal to
Diametern för detta område är lika med the positional tolerance. See Figs. 5-6(a) and (b).
lägeriktighetstoleransen. Se fig 5-6(a) och (b). Detta This tolerance zone also defines the limits of
toleransområde definierar även gränserna för variation in the orientation of the axis of the hole in
avvikelser i centrumlinjens riktning i hålet i relation to the datum surface. See Fig. 5-6(c). It is
förhållande till referensytan. Se fig 5-6(c). Det är only where the hole is at MMC that the specified
endast när hålet är vid MMC som specificerat tolerance zone applies. Where the unrelated actual
toleransområde gäller. När det orelaterade verkliga mating size of the hole is larger than MMC,
passningsmåttet för hålet är större än MMC, additional positional tolerance results. See Fig. 5-7.
resulterar detta i ökad lägeriktighetstolerans. Se fig This increase of positional tolerance is equal to the
5-7. Denna ökning av lägeriktighetstoleransen är lika difference between the specified maximum material
med skillnaden mellan specificerat MMC-gränsmått condition limit of size (MMC) and the unrelated
och hålets orelaterade verkliga passningsmått. När actual mating size of the hole. Where the unrelated
det orelaterade verkliga passningsmåttet är större actual mating size is larger than MMC, the specified
än MMC kan specificerad lägeriktighetstolerans för positional tolerance for a hole may be exceeded and
hålet överskridas och funktions- och still satisfy function and interchangeability
utbytbarhetskrav ändå innehållas. requirements.
ANM: I vissa fall av extrema avvikelser i form (inom måttgränser) NOTE: In certain cases of extreme form deviation (within limits of
eller riktning för hålet kanske toleransen med avseende på size) or orientation deviation of the hole, the tolerance in terms of
centrumlinjen inte överensstämmer exakt med toleransen med the axis may not be exactly equivalent to the tolerance in terms
avseende på ytan. I sådana fall ska ytan gälla i första hand. of the surface. In such cases, the surface interpretation shall
take precedence
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 65 (78)

5.3.2.2 Förskjutning medges av referenselement 5.3.2.2 Displacement Allowed by Datum


vid MMC Features at MMC
I många fall måste en grupp av element (t ex en In many instances, a group of features (such as a
grupp av fästhål) placeras i förhållande till ett group of mounting holes) must be positioned relative
referenselement vid MMC. Se fig 5-8. När to a datum feature at MMC. See Fig. 5-8. Where
referenselement B är vid MMC bestämmer dess datum feature B is at MMC, its axis determines the
centrumlinje läget för mönstret av element som en location of the pattern of features as a group. Where
grupp. När referenselement B avviker från MMC, datum feature B departs from MMC, its axis may be
kan dess centrumlinje förskjutas i förhållande till displaced relative to the location of the datum axis
läget för referensaxeln (referens B vid MMC) i en (datum B at MMC) in an amount equal to one-half
utsträckning motsvarande halva skillnaden mellan the difference between its actual mating size and
dess verkliga passningsmått och MMC-mått. MMC size.
ANM: Om en funktionstolk används för att kontrollera detaljen NOTE: If a functional gage is used to check the part, the shift of
kompenseras denna förskjutning av referenselements the axis of the datum feature is automatically accommodated.
centrumlinje automatiskt. Om öppna metoder för However, if open set-up inspection methods are used to check
uppsättningskontroll används för att kontrollera läget för the location of the feature pattern relative to the axis of the datum
elementgruppen i förhållande till referenselements verkliga feature’s actual mating envelope, this must be taken into
passningsenvelopp måste detta beaktas. account.

Eftersom centrumlinjen för referenselements Since the axis of the datum features actual mating
verkliga passningsenvelopp måste utgöra nollpunkt envelope must serve as the origin of measurements
för mätningar av elementgruppen, betraktas for the pattern of features, the features are therefore
elementen därför som om de, som en grupp, har viewed as if they, as a group, had been displaced
förskjutits i förhållande till centrumlinjen för relative to the axis of the datum feature’s actual
referenselements verkliga passningsenvelopp. mating envelope. This relative shift of the pattern of
Denna relativa förskjutning av elementgruppen i features, as a group, with respect to the axis of the
förhållande till referenselements centrumlinje datum feature does not affect the positional
påverkar inte lägeriktighetstoleransen för elementen tolerance of the features relative to one another
i förhållande till varandra inom gruppen. within the pattern
ANM: Den verkliga passningsenveloppen är orelaterad för ett NOTE: The actual mating envelope would be unrelated for a
primärat referenselement och relaterad för ett sekundärt eller primary datum feature and related for a secondary or tertiary
tertiärt referenselement. datum feature.

5.3.3 Lägeriktighetstolerans noll vid MMC 5.3.3 Zero Positional Tolerance at MMC
I föregående beskrivning specificeras en In the preceding explanation, a positional tolerance
lägeriktighetstolerans av viss storlek för elementens of some magnitude is specified for the location of
läge. Tillämpningen av MMC medger att toleransen features. The application of MMC permits the
överskrider specificerat värde förutsatt att elementen tolerance to exceed the value specified, provided
ligger inom måttgränserna och att elementens lägen features are within size limits, and the feature
är sådana att detaljen kan godkännas. Fullt locations are such as to make the part acceptable.
användbara detaljer kan dock komma att However, rejection of usable parts can occur where
underkännas när dessa element faktiskt är belägna i these features are actually located on or close to
eller nära sina teoretiskt riktiga lägen men har their true positions, but produced to a size smaller
tillverkats till ett mått som understiger specificerat than the specified minimum (outside of limits). The
minvärde (måttgränserna innehålls inte). Principen principle of positional tolerancing at MMC can be
för lägeriktighetstoleranssättning vid MMC kan extended in applications where it is necessary to
vidgas i tillämpningar där det är nödvändigt att provide greater tolerance within functional limits than
tillhandahålla större tolerans inom funktionsgränser would otherwise be allowed. This is accomplished
än vad som normalt tillåts. Detta görs genom att by adjusting the minimum size limit of a hole to the
justera minmåttgränsen för ett hål till det absoluta absolute minimum required for insertion of an
minimivärde som erfordras för att kunna sätta in ett applicable fastener located precisely at true position,
tillämpligt fästelement exakt i teoretiskt riktigt läge and specifying a zero positional tolerance at MMC.
samt genom att ange lägeriktighetstolerans noll vid In this case, the positional tolerance allowed is totally
MMC. I detta fall är tillåten lägeriktighetstolerans helt dependent on the unrelated actual mating size of the
beroende av det orelaterade verkliga considered feature, as explained in para. 2.8.3.
passningsmåttet för berört element, enligt vad som
anges i pkt 2.8.3
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 66 (78)

5.3.3.1 Exempel på angivning av 5.3.3.1 Example of Zero Positional Tolerance at


lägeriktighetstolerans noll vid MMC MMC
Fig 5-10 visar en ritning för samma detalj med Figure 5-10 shows a drawing of the same part with a
specificerad lägeriktighetstolerans noll vid MMC. zero positional tolerance at MMC specified. Note
Observera att maxmåttgränsen för frigångshålen that the maximum size limit of the clearance holes
bibehållits, medan mingränsen har justerats för att remains the same, but the minimum was adjusted to
motsvara ett fästelement med 14 mm diameter. correspond with a 14 mm diameter fastener. This
Detta ger en ökning i måttoleransen för results in an increase in the size tolerance for the
frigångshålen. Ökningen är lika med den clearance holes, the increase being equal to the
specificerade konventionella conventional positional tolerance specified in Fig. 5-
lägeriktighetstoleransen i fig 5-9. Trots att den 9. Although the positional tolerance specified in Fig.
specificerade lägeriktighetstoleransen i fig 5-10 är 5-10 is zero at MMC, the positional tolerance
noll vid MMC är tillåten lägeriktighetstolerans direkt allowed is in direct proportion to the actual clearance
proportionell mot verkligt mått för frigångshålen, hole size as shown by the following tabulation:
vilket visas i nedanstående tabell:
Diameter för frigångshål Lägeriktighetstolerans
(Orelaterat verkligt passningsmått för elementet) Tillåten diameter
Clearance Hole Diameter (Feature Unrelated Positional Tolerance
Actual Mating Size) Diameter Allowed
14 0
14.1 0.1
14.2 0.2
14.25 0.25
14.3 0.3
14.4 0.4
14.5 0.5

5.3.4 RFS relaterat till lägeriktighetstolerans 5.3.4 RFS as Related To Positional Tolerancing
I vissa fall kan en detaljs konstruktion eller funktion In certain cases, the design or function of a part may
kräva att en lägeriktighetstolerans, en referens eller require the positional tolerance, datum reference, or
båda innehålls oavsett elementens orelaterade both, to be maintained regardless of the features’
verkliga passningsmått. När RFS tillämpas för unrelated actual mating sizes. RFS, where applied
lägeriktighetstoleranser för cirkulära element krävs to the positional tolerance of circular features,
att centrumlinjen för varje enskilt element ligger requires the axis of each feature to be located within
inom specificerad lägeriktighetstolerans oavsett the specified positional tolerance regardless of the
elementets mått. Detta krav medför en snävare size of the feature. This requirement imposes a
styrning av berörda element och en ökad closer control of the features involved and
komplexitet vid kontroll. introduces complexities in verification.

(5.11 Styrning av koaxialite) (5.11 Coaxiality Controls)


NY 5.11.1.7 Koaxiala samband med NEW 5.11.1.7 Coaxial Relationships Using
lägeriktighetstolerans utan referens Positional Tolerance Without a Datum Reference
När en detalj har två eller fler koaxiala diametrar och Where a part has two or more coaxial diameters,
endast sambandet mellan måttelementen styrs med and only the interrelationship between the features
lägesriktighetstolerans anges inga referenser. Om of size is controlled with position tolerance, no datum
lägersriktighetstoleransen gäller vid RFS måste references are specified. If the position tolerance is
centrumlinjerna för de orelaterade verkliga applied RFS, the axes of the unrelated actual mating
passningsenvelopperna vara inom den angivna envelopes must be within the specified cylindrical
cylindriska toleransområdet samtidigt. Om tolerance zone simultaneously. If the position
lägesriktighetstoleransen gäller vid MMC måste tolerance is applied MMC, the feature surfaces must
elementytorna vara inom de koaxiala virtuella be within the coaxial virtual conditions
tillstånden samtidigt. Se figurerna NY 5-63 och NY simultaneously. See Figs. NEW 5-63 and
5-64. NEW 5-64.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 67 (78)

NY 5.11.1.8 Symmetriska samband med NEW 5.11.1.8 Symmetrical Relationships Using


lägesriktighetstolerans utan referens Positional Tolerance Without a Datum Reference
Where a part has two or more coaxial diameters,
När en detalj har två eller fler koaxiala diametrar och
and only the interrelationship between the features
endast sambandet mellan måttelementen styrs med
of size is controlled with position tolerance, no datum
lägesriktighetstolerans anges inga referenser. Om
references are specified. If the position tolerance is
lägesriktighetstoleransen gäller vid RFS måste
applied RFS, the axes of the unrelated actual mating
centrumlinjerna för de orelaterade verkliga
envelopes must be within the specified cylindrical
passningsenvelopperna vara inom det angivna
tolerance zone simultaneously. If the position
cylindriska toleransområdet samtidigt. Om
tolerance is applied MMC, the feature surfaces must
lägesriktighetstoleransen gäller vid MMC måste
be within the coaxial virtual conditions
elementytorna vara inom de koaxiala virtuella
simultaneously.
tillstånden samtidigt.

5.12 Koncentricitet 5.12 Concentricity


5.12.1 Koncentricitetstolerans 5.12.1 Concentricity Tolerancing
Avsnitt 5.12.1 i ASME Y14.5 ska inte användas. Paragraph 5.12.1 of ASME Y14.5 shall not be used

5.12.2 Skillnad mellan koaxialitetsstyrning och 5.12.2 Difference Between Coaxiality Controls
koncentricitet and Concentricity
Avsnitt 5.12.2 i ASME Y14.5 ska inte användas. Paragraph 5.12.2 of ASME Y14.5 shall not be used

5.13 Angivning av lägeriktighetstolerans 5.13 Positional Tolerancing For


för symmetrisamband Symmetrical Relationships
Angivning av lägeriktighetstolerans för Positional tolerancing for symmetrical relationships
symmetrisamband är ett förhållande där is that condition where the center plane of the
centrumplanet för ett eller flera elements orelaterade unrelated actual mating envelope of one or more
verkliga passningsenvelopp sammanfaller med features is congruent with the axis or center plane of
centrumlinjen eller centrumplanet för ett a datum feature within specified limits. MMC, LMC,
referenselement inom specificerade gränser. or RFS modifiers may be specified to apply to both
Tilläggssymboler för MMC, LMC eller RFS kan the tolerance and the datum feature.
specificeras att gälla både för toleransen och
referenselementet.

5.14 Angivning av symmetritolerans för 5.14 Symmetry Tolerancing to Control


styrning av mittpunkter för motställda the Median Points of Opposed or
eller på motsvarande sätt Correspondingly Located Elements of
lägesbestämda delar av element Features
Paragraf 5.14 i ASME Y14.5 ska inte användas. Paragraph 5.14 of ASME Y14.5 shall not be used
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 68 (78)

NY 5.16 Lägeriktighet för bockade, NEW 5.16 Position of a Cylindrical Part


cylindriska detaljer with Bends
För att begränsa gränsområdet för nominellt To constrain the boundary of a nominally cylindrical
cylindriska, bockade detaljer, exempelvis ett rör, en part with bends, such as a tube , hose or rod, the
slang eller en stång, används position symbol is used in the feature control frame
lägeriktighetssymbolen i toleransrektangeln med with the between symbol specified beneath. An
”mellan”-symbolen under rektangeln. En MMC modifier must be specified in the tolerance
tilläggssymbol MMC måste anges i toleransdelen av portion of the feature control frame. The collective
toleransrektangeln. Den sammanlagda effekten av effects of the MMC condition of the stated size
MMC-tillståndet för den angivna måttoleransen och tolerance and the associated position tolerance
den tillhörande lägeriktighetstoleransen definierar define the boundary. The tolerance applies to the
gränsområdet. Toleransen gäller i den utsträckning extent defined by the between specification including
som definierats av ”mellan”-angivelsen inklusive the bend areas. When datums are not specified, the
bockningsområdena. Om referenser inte anges, styr tolerance specification controls the form and the
toleransangivningen form och inbördes förhållande interrelationship between the applicable features.
mellan tillämpliga element. Om referenser anges, When datums are specified, the form is constrained
begränsas formen av gränsområdet som fastställs by the boundary established by the position or
av lägeriktighets- eller riktningstoleransen. Se figur orientation control. See Fig. NEW 5-65.
NY 5-65.

Figur NY 5-63 – Koaxiala måttelement - Samma Figure NEW 5-63 – Coaxial features of size –
mått – Utan referens Same size – Without datum reference

Figur NY 5-64 – Koaxiala måttelement – Olika Figure New 5-64 – Coaxial Features Of Size –
mått – Utan referens Different Sizes – Without Datum Reference
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 69 (78)

Figur NY 5-65 – Lägetolerans för ett nominellt Figure NEW 5-65 – Position tolerancing of a
cylindriskt, bockat måttelement nominally cylindrical feature of size with bends
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 70 (78)

6. Toleranser för form, profil, riktning 6. Tolerances of Form, Profile,


och kast Orientation, and Runout

(6.5 Styrning av profil) (6.5 Profile Control)

6.5.1 Angivning av profiltolerans 6.5.1 Profile Tolerancing


Profiltoleransen specificerar ett enhetligt The profile tolerance specifies a uniform boundary
gränsområde längs den teoretiskt riktiga profilen, along the true profile within which the elements of
inom vilket ytans delar måste ligga. Den används för the surface must lie. It is used to control form or
styrning av form eller kombinationer av mått, form, combinations of size, form, orientation, and location.
riktning och läge. När den används för att snäva in Where used as a refinement of size, the profile
mått måste profiltoleransen ligga inom gränsmåtten. tolerance must be contained within the size limits.
Profiltoleranser specificeras enligt följande: Profile tolerances are specified as follows.
(a) En lämplig vy eller ett lämpligt snitt ritas för att (a) An appropriate view or section is drawn showing
visa önskad basprofil. the desired basic profile.
(b) Ensidiga och osymmetriska profiltoleranser kan (b) Unilaterally and unequally disposed profiles may
anges i en toleransrektangel med en be specified in a feature control frame with a leader
hänvisningslinje som pekar mot ytan. När en directed to the surface. When specifying a profile of
ytlägetolerans anges ensidigt eller osymmetriskt a surface tolerance unilaterally or unequal disposed
tvåsidigt ska symbolen för osymmetrisk tvåsidig bilaterally, the Unequal Bilateral symbol is added to
tolerans läggas till i toleransrektangeln efter the feature control frame following the tolerance
toleransvärdet. Ett andra värde läggs till efter value. A second value is added following the
symbolen för osymmetrisk tvåsidig tolerans för att Unequal Bilateral symbol to indicate the amount of
ange hur stor del av toleransen som gäller utåt, från the tolerance that applies outside of the material.
materialets yta. Se figurerna NY 3-30 och NY 6-55. See Figs. NEW 3-30 and NEW 6-55. (In the
(I följande figurer i Y14.5 ersätts metoden att ange following figures of Y14.5 the method of specifying
ensidig eller osymmetrisk tvåsidig profiltolerans av unilateral or unequal bilateral profile tolerancing is
den metod som beskrivs i detta tillägg: Figurerna 6- replaced by the method described in this addendum:
11, 6-15, 6-16, 6-18.) Figs: 6-11, 6-15, 6-16, 6-18.)
(c) När en profiltolerans gäller runtom profilen för en (c) Where a profile tolerance applies all around the
detalj placeras ”runtomsymbolen” på profile of a part, the symbol used to designate “all
hänvisningslinjen från toleransrektangeln. Se fig 6- around” is placed on the leader from the feature
12. När delar av en profil har olika toleranser kan control frame. See Fig. 6-12. Where segments of a
utsträckningen för varje enskild profiltolerans anges profile have different tolerances, the extent of each
med hjälp av bokstäver för att visa ytterpunkter eller profile tolerance may be indicated by the use of
gränser för varje krav. Se fig 6-13. Likaledes måste reference letters to identify the extremities or limits
utsträckningen för profiltoleransen anges om några of each requirement. See Fig. 6-13. Similarly, if
delar av profilen styrs av en profiltolerans och andra some segments of the profile are controlled by a
delar styrs av individuellt toleranssatta mått. profile tolerance and other segments by individually
Se fig 6-14. toleranced dimensions, the extent of the profile
tolerance must be indicated. See Fig. 6-14.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 71 (78)

6.5.5.1 Gränsområdesstyrning för icke- 6.5.5.1. Boundary Control for a Noncylindrical


cylindriskt element Feature

Profiltolerans kan kombineras med Profile tolerancing may be combined with positional
lägeriktighetstolerans när det är nödvändigt att styra tolerancing where it is necessary to control the
gränsområdet för ett icke-cylindriskt element. Se fig boundary of a noncylindrical feature. See Fig. NEW
NY 6-56. I exemplet fastställer basmåtten och 6-56 In this example, the basic dimensions and the
profiltoleransen ett toleransområde för styrning av profile tolerance establish a tolerance zone to control
elementets form och mått. Dessutom fastställer the shape and size of the feature. Additionally, the
lägeriktighetstoleransen ett teoretiskt gränsområde positional tolerance establishes a theoretical
vars form är identiskt lika basprofilens. För ett boundary shaped identically to the basic profile. For
invändigt element är gränsområdet lika med
an internal feature, the boundary equals the MMC
profilens MMC-mått minus lägeriktighetstoleransen
size of the profile minus the positional tolerance, and
och hela elementets yta måste ligga utanför
gränsområdet. För ett utvändigt element är the entire feature surface must lie outside the
gränsområdet lika ned profilens MMC-mått plus boundary. For an external feature, the boundary
lägeriktighetstoleransen och hela elementets yta equals the MMC size of the profile plus the positional
måste ligga innanför gränsområdet. För att markera tolerance, and the entire feature surface must lie
detta anges termen BOUNDARY (gränsområde) within the boundary. To invoke this concept, the
under toleransrektangeln för lägeriktighets- term BOUNDARY is placed beneath the positional
toleransen. Geometriska toleranser som tillämpas tolerance feature control frame. Geometric
som gränsområdesstyrning för ett icke-cylindriskt tolerances applied as a boundary control for a
element (dvs. läges- eller riktningstyrning) kan noncylindrical feature (i.e., position or orientation
anges med en enskild hänvisningslinje så som visas controls) may be specified with a single leader line
i figur NY 6-56. as shown in Fig. NEW 6-56.

6.5.9.1.1 Förklaring av sammansatt 6.5.9.1.1 Explanation of Composite Control


profiltolerans
Varje element lägesbestäms utgående från Each feature is located from specified datums by
specificerade referenser med basmått. Referenser i basic dimensions. Datum referencing in the upper
övre delen i en sammansatt profiltoleransrektangel segment of a composite profile feature control frame
används för lägesbestämning av elementets serves to locate the feature profile locating tolerance
profillokaliserande toleransområde i förhållande till zone relative to specified datums. See Figs. 6-25
specificerade referenser. Se figur 6-25 och 6-26. and 6-26. The lower segment serves to establish the
Den undre delen används för att fastställa gränser limits of form and/or size. When datums are
för form och/eller mått. När referenser specificeras i specified in the lower segment the tolerance zone is
undre delen är toleransområdet riktat mot oriented to the datums. See Figs. 6-25 and 6-26.
referenserna. Se figurerna 6-25 och 6-26. The tolerance values represent the distance
Toleransvärdena representerar avståndet mellan två between two boundaries disposed about the true
gränsområden, fördelade kring den teoretiskt riktiga profile as defined by the basic dimensions and
profilen som definierats med basmått och respektive respective applicable datums. The actual surface of
tillämpliga referenser. Den verkliga ytan för det the controlled feature must lie within both the profile
styrda elementet måste ligga inom både det locating tolerance zone and the profile
profillokaliserande toleransområdet och size/form/orientation tolerance zone.
toleransområdet för mått, form och riktning.

(6.6 Riktningstoleranser) (6.6 Orientation Tolerances)

6.6.2 Vinkelriktighet 6.6.2 Angularity


Vinkelriktighet är ett tillstånd för en yta, ett Angularity is the condition of a surface, center plane,
centrumplan eller en centrumlinje som ligger i en or axis at a specified angle from a datum plane or
specificerad vinkel mot ett referensplan eller en axis.
centrumlinje.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 72 (78)

6.6.2.1 Vinkelriktighettolerans 6.6.2.1 Angularity Tolerance


En vinkelriktighetstolerans specificerar något av An angularity tolerance specifies one of the
följande: following:
(a) Ett toleransområde som definieras av två (a) a tolerance zone defined by two parallel planes at
parallella plan i specificerad basvinkel mot ett eller the specified basic angle from one or more datum
flera referensplan eller en referensaxel, inom vilket planes or a datum axis, within, which the surface or
ytan eller centrumplanet för berört element måste center plane of the considered feature must lie. See
ligga. Se fig 6-27. Fig. 6-27.
(b) Ett toleransområde som definieras av två (b) a tolerance zone defined by two parallel planes at
parallella plan i specificerad basvinkel mot ett eller the specified basic angle from one or more datum
flera referensplan eller en referensaxel, inom vilket planes or a datum axis, within, which the axis of the
centrumlinjen för berört element måste ligga. Se fig considered feature must lie. See Fig. 6-28.
6-28.
(c) Ett cylindriskt toleransområde i specificerad (c) a cylindrical tolerance zone at the specified basic
basvinkel mot ett eller två referensplan eller en angle from one or two datum planes, or a datum
referensaxel, inom vilket centrumlinjen för berört axis within which the axis of the considered feature
måttelement måste ligga. Se figur 6-29. of size must lie. See Fig 6-29.
(d) Ett toleransområde som definieras av två (d) a tolerance zone defined by two parallel lines at
parallella linjer i specificerad basvinkel mot ett the specified basic angle from a datum plane or
referensplan eller en referensaxel inom vilket axis, within, which the line element of the surface
linjeelementet för ytan måste ligga. must lie.

(6.8 Variation i fritt tillstånd) (6.8 Free State Variation)

6.8.1 Angivning av form- och lägetoleranser för 6.8.1 Specifying Geometric Tolerances on
element som uppvisar variationer i fritt tillstånd Features Subject to Free State Variation.
När en tolerans tillämpas för ett element i fritt Where tolerance is applied to a feature in the free
tillstånd specificeras max tillåten variation i fritt state, specify the maximum allowable free state
tillstånd med hjälp av en lämplig toleransrektangel. variation with an appropriate feature control frame.
Se fig 6-53. Symbolen för fritt tillstånd kan placeras i See Fig. 6-53. The free state symbol may be placed
toleransrektangeln efter toleransen och ev within the feature control frame, following the
tilläggssymboler för att förtydliga ett krav i fritt tolerance and any modifiers, to clarify a free state
tillstånd på en ritning där noter anger inspänning av requirement on a drawing containing restrained
element eller för att särskilja ett krav i fritt tillstånd feature notes, or to separate a free state
från berörda element med krav i inspänt tillstånd. Se requirement from associated features having
fig 3-18 och 6-54. restrained requirements. See Figs. 3-18 and 6-54.
6.8.2 Angivning av form- och lägetoleranser för 6.8.2 Specifying Geometric Tolerances on
element som ska vara inspända Features to Be Restrained
När en alllmän inspänningsnot anges på ritningen When a general restraint note is specified on the
ska alla geometriska toleranser vara inom de drawing, all geometric tolerances shall be within
angivna värdena om inget annat specificeras. stated values unless otherwise specified.
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 73 (78)

Figur NY 6-55 – Angivning av osymmetrisk Figure NEW 6-55 – Specifying unequal profile
profiltolerans tolerance
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 74 (78)

Figur NY 6-56 – Gränsområdesprincipen Figure NEW 6-56 – Boundary Principle With


tillsammans med osymmetrisk profiltolerans Unequal Profile Tolerance
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 75 (78)

Bilaga B – formler för Appendix B – formulas for positional


lägeriktighetstoleranser tolerancing

B1 Allmänt B1 General
Denna bilaga redovisar formler för bestämning av The purpose of this Appendix is to present formulas
erforderliga lägeriktighetstoleranser eller erforderliga for determining the required positional tolerances or
mått för passningselement för att säkerställa the required sizes of mating features to ensure that
monterbarhet för detaljer. Formlerna gäller för alla parts will assemble. The formulas are valid for all
typer av element eller elementgrupper och resulterar types of features or patterns of features and will give
i passning "utan grepp och utan spel" när elementen a “no interference, no clearance” fit when features
är vid max materialtillstånd med lägen i are at maximum material condition with their
ytterkanterna av lägeriktighetstoleransen. Hänsyn locations in the extreme of positional tolerance.
måste tas till ytterligare geometriska tillstånd som Consideration must be given for additional geometric
kan påverka funktioner och som ej redovisas i conditions that could affect functions not accounted
följande formler. Vid beräkning av for in the following formulas. When calculating
lägeriktighetstoleranser måste förhållanden som t ex positional tolerancing, conditions such as fastener
rakhet, kast mellan gänga och stam och inverkan av straightness, thread to shank run out, and projected
utstickande längd för fästelement beaktas för att fastener length, need to be considered to ensure
säkerställa monterbarhet. assembly.

Bilaga NY F – inverkan av ändrad Appendix NEW F – effect of changes to


definition av verklig passningsenvelopp the definition of actual mating envelope
på figurer i Y14.5 on the figures in Y14.5

F1 Allmänt F1 General
Figur 4-11 ändra (Minsta omskrivna cylindern ) till Fig. 4-11 change (Smallest circumscribed cylinder)
(Orelaterad verklig passningsenvelopp). to (Unrelated actual mating envelope).
Figur 4-12 ändra (Största inskrivna cylindern ) till Fig. 4-12 change (Largest inscribed cylinder) to
(Orelaterad verklig passningsenvelopp). (Unrelated actual mating envelope).
Figur 4-13 ändra (Parallella plan med minsta Fig. 4-13 change (Parallel planes at minimum
mellanrum) till (Orelaterad verklig separation) to (Unrelated actual mating envelope).
passningsenvelopp).
Figur 4-14 ändra (Parallella plan med största Fig. 4-14 change (Parallel planes at maximum
mellanrum) till (Orelaterad verklig separation) to (Unrelated actual mating envelope).
passningsenvelopp).
Figur 4-15 ändra (Parallella plan med största Fig. 4-15 change (Parallel planes at maximum
mellanrum i rät vinkel mot referensplan A. separation perpendicular to datum plane A. Center
Centrumplan i linje med referensaxel B.) till plane aligned with datum axis B.) to (Related actual
(Relaterad verklig passningsenvelopp i rät vinkel mating envelope perpendicular to datum plane A.
mot referensplan A. Centrumplan i linje med Center plane aligned with datum axis B.)
referensaxel B.)
Figur 4-18 (b) ändra (Minsta omskrivna cylindern) till Fig. 4-18(b) change (Smallest circumscribed
(orelaterad verklig passningsenvelopp). cylinder) to (Unrelated actual mating envelope).
Figur 4-18 (c) ändra (Minsta omskrivna cylindern Fig. 4-18(c) change (Smallest circumscribed cylinder
vinkelrät mot referensplan B) till (relaterad verklig perpendicular to datum plane B) to (Related actual
passningsenvelopp vinkelrät mot referensplan B). mating envelope perpendicular to datum plane B).
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 76 (78)

Figur 4-21 ändra de båda minsta omskrivna koaxiala Fig. 4-21 change smallest pair of coaxial
cylindrarna till Relaterad verklig passingsenvelopp circumscribed cylinders to Related actual mating
(De båda minsta omskrivna koaxiala cylindrarna). envelope (Smallest pair of coaxial circumscribed
cylinders).
Figur 5-56 ändra "Centrumlinje för verklig Fig. 5-56 change "Axis of actual mating envelope" to
passningsenvelopp" till "Centrumlinje för relaterad "Axis of related actual mating envelope".
verklig passningsenvelopp".
Figur 5-57 ändra "Centrumlinje för verklig Fig. 5-57 change "Axis of actual mating envelope" to
passningsenvelopp" till "Centrumlinje för relaterad "Axis of related actual mating envelope".
verklig passningsenvelopp".
Figur 5-60 ändra "Centrumplanet för Fig. 5-60 change "The center plane of datum feature
referenselement B är i rät vinkel mot referensplan A" B is perpendicular to datum plane A" to "Center
till "Centrumplanet för den relaterade verkliga plane of the related actual mating envelope of datum
passningsenveloppen för referenselement B är i rät feature B perpendicular to datum plane A",
vinkel mot referensplan A".
Figur 5-61 ändra "Centrumplanet för Fig. 5-61 change "The center plane of datum feature
referenselement A" till "Centrumplanet för den A" to "Center plane of the unrelated actual mating
orelaterade verkliga passningsenveloppen för envelope of datum feature A".
referenselement A".
Figur 6-28 ändra "Oavsett elementets mått, måste Fig. 6-28 change "Regardless of feature size, the
elementets centrumlinje ligga mellan två parallella feature axis must lie between two parallel planes 0.2
plan med ett avstånd på 0,2 och som lutar 60° mot apart which are inclined 60° to datum plane A. The
referensplan A. Elementets centrumlinje måste ligga feature axis must be within the specified tolerance of
inom specificerade lägestoleranser" till "Oavsett location" to "Regardless of feature size, the axis of
elementets mått, måste centrumlinjen för den the unrelated actual mating envelope of the feature
orelaterade verkliga passningsenveloppen för of size must lie between two parallel planes 0.2
måttelementet ligga mellan två parallella plan med apart which are inclined 60° to datum plane A”.
ett avstånd på 0,2 och som lutar 60° mot
referensplan A".
Figur 6-29 ändra "Oavsett elementets mått, måste Fig. 6-29 change "Regardless of feature size, the
elementets centrumlinje ligga inom ett cylindriskt feature axis must lie within a 0.2 diameter cylindrical
område med diameter 0,2 som lutar 60° mot zone inclined 60° to datum plane A. The feature
referensplan A. Elementets centrumlinje måste axis must be within the specified tolerance of
ligga inom den specificerade lägestoleransen" till location" to "Regardless of feature size, the axis of
"Oavsett elementets mått, måste centrumlinjen för the unrelated actual mating envelope of the feature
den orelaterade verkliga passningsenveloppen för must lie within a 0.2 diameter cylindrical zone
måttelementet ligga inom ett cylindriskt område med inclined 60° to datum plane A”.
diameter 0,2 som lutar 60° mot referensplan A".
Figur 6-31 ändra "Möjlig riktning för elementets Fig. 6-31 change "Possible orientation of feature
centrumlinje" till "Möjlig riktning för den orelaterade axis" to Possible orientation of axis of unrelated
verkliga passningsenveloppens centrumlinje". actual mating envelope". Change the note in the
Ändra texten under INNEBÄR DETTA till "Oavsett MEANS THIS to read "Regardless of feature size,
elementets mått, måste centrumlinjen för den the axis of the unrelated actual mating envelope of
orelaterade verkliga passningsenveloppen för the feature must lie between two parallel planes 0.12
elementet ligga mellan två parallella plan med ett apart. The axis of the unrelated actual mating
avstånd på 0,12. Centrumlinjen för den orelaterade envelope must be within the specified tolerance of
verkliga passningsenveloppen måste ligga inom den location."
specificerade lägestoleransen."
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 77 (78)

Figur 6-32 ändra "Möjlig riktning för elementets Fig. 6-32 change "Possible orientation of feature
centrumlinje" till "Möjlig riktning för den för axis" to Possible orientation of axis of unrelated
orelaterade verkliga passningsenveloppens actual mating envelope". Change the note in the
centrumlinje" . Ändra texten under INNEBÄR MEANS THIS to read "Regardless of feature size,
DETTA till "Oavsett elementets mått, måste the axis of the unrelated actual mating envelope of
centrumlinjen för den orelaterade verkliga the feature must lie within a 0.2 diameter cylindrical
passningsenveloppen för elementet ligga inom ett zone parallel to datum axis A. The axis of the
cylindriskt område med diameter 0,2 och parallellt unrelated actual mating envelope must be within the
mot referensaxeln A. Centrumlinjen för den specified tolerance of location."
orelaterade verkliga passningsenveloppen måste
ligga inom den specificerade lägestoleransen".
Figur 6-33 ändra "Möjlig riktning för elementets Fig. 6-33 change "Possible orientation of feature
centrumlinje" till "Möjlig riktning för den för axis" to Possible orientation of axis of unrelated
orelaterade verkliga passningsenveloppens actual mating envelope". Change the note in the
centrumlinje". Ändra texten under INNEBÄR MEANS THIS to read "When the unrelated actual
DETTA till "När den orelaterade verkliga mating envelope is at its maximum material
passningsenveloppen är vid max materialtillstånd condition (10.00), the maximum parallelism
(10,00), är den maximala paralellitetstoleransen tolerance is 0.05 diameter. Where the unrelated
diameter 0,05. När den orelaterade verkliga actual mating envelope of the feature departs from
passningsenveloppen för elementet avviker från its MMC size, an increase in the parallelism
MMC medges en ökning av parallellitetstoleransen tolerance is allowed which is equal to such
som motsvarar avvikelsen. Centrumlinjen för den departure. The axis of the unrelated actual mating
orelaterade verkliga passningsenveloppen för envelope of the feature must be within the specified
elementet måste ligga inom den specificerade tolerance of location.
lägestoleransen.”
Figur 6-36 ändra "Möjlig riktning för elementets Fig. 6-36 change "Possible orientation of feature
centrumplan" till "Möjlig riktning för den orelaterade center plane" to Possible orientation of center plane
verkliga passningsenveloppens centrumplan". of unrelated actual mating envelope". Change the
Ändra texten under INNEBÄR DETTA till "Oavsett note in the MEANS THIS to read "Regardless of
elementets mått, måste centrumplanet för den feature size, the center plane of the unrelated actual
orelaterade verkliga passningsenveloppen för mating envelope of the feature must lie between two
elementet ligga mellan två parallella plan med ett parallel planes 0.12 apart which are perpendicular to
avstånd på 0,12 och som är i rät vinkel mot datum plane A. The center plane of the unrelated
referensplan A. Centrumplanet för den orelaterade actual mating envelope of the feature must be within
verkliga passningsenveloppen för elementet måste the specified tolerance of location.”
ligga inom den specificerade lägestoleransen".
Figur 6-37 ändra "Möjlig riktning för elementets Fig. 6-37 change "Possible orientation of feature
centrumlinje" till "Möjlig riktning för den orelaterade axis" to Possible orientation of axis of unrelated
verkliga passningsenveloppens centrumlinje". actual mating envelope". Change the note in the
Ändra texten under INNEBÄR DETTA till "Oavsett MEANS THIS to read "Regardless of feature size,
elementets mått, måste centrumlinjen för den the axis of the unrelated actual mating envelope of
orelaterade verkliga passningsenveloppen för the feature must lie between two parallel planes 0.2
elementet ligga mellan två parallella plan med ett apart which are perpendicular to axis of the
avstånd på 0,2 och som är i rät vinkel mot unrelated actual mating envelope of datum feature
centrumlinjen för den orelaterade verkliga A. The axis of the unrelated actual mating envelope
passningsenveloppen för referenselement A. of the feature must be within the specified tolerance
Centrumlinjen för den orelaterade verkliga of location."
passningsenveloppen för elementet måste ligga
inom den specificerade lägestoleransen".
Figur 6-38 ändra "Möjlig riktning för elementets Fig. 6-38 change "Possible orientation of feature
centrumlinje" till "Möjlig riktning för den orelaterade axis" to Possible orientation of axis of unrelated
verkliga passningsenveloppens centrumlinje". actual mating envelope".
STANDARD STD 5032

B21
Handläggare/Handled by Fastställd/Approved Datum/Date Utgåva/Issue Sida/Page
TQAH Arne Carlson TQAG P-O Hedkvist 2004-10-25 5 78 (78)

Figur 6-39 ändra "Möjlig riktning för elementets Fig. 6-39 change "Possible orientation of feature
centrumlinje" till "Möjlig riktning för den orelaterade axis" to Possible orientation of axis of unrelated
verkliga passningsenveloppens centrumlinje". actual mating envelope". Change the note in the
Ändra texten under INNEBÄR DETTA till "Oavsett MEANS THIS to read "Regardless of feature size,
elementets mått, måste centrumlinjen för den the axis of the unrelated actual mating envelope of
orelaterade verkliga passningsenveloppen för the feature must lie within a cylindrical tolerance
elementet ligga inom ett cylindriskt toleransområde zone 0.4 diameter, which is perpendicular to and
med diameter 0,4, vilket är i rät vinkel mot och projects from datum plane for the feature height.
sticker ut från referensplanet lika mycket som The axis of the unrelated actual mating envelope of
elementets höjd. Centrumlinjen för den orelaterade the feature must be within the specified tolerance of
verkliga passningsenveloppen för elementet måste location.
ligga inom den specificerade lägestoleransen.
Figur 6-40 ändra "Möjlig riktning för elementets Fig. 6-40 change "Possible orientation of feature
centrumlinje" till "Möjlig riktning för den orelaterade axis" to Possible orientation of axis of unrelated
verkliga passningsenveloppens centrumlinje". I actual mating envelope". In the note in the MEANS
texten under INNEBÄR DETTA ,ändra den andra THIS change second and third sentences to read
och den tredje meningen så att det står "När "Where the feature's unrelated actual mating
elementets orelaterade verkliga passningsenvelopp envelope departs from its MMC size, an increase in
avviker från MMC-mått medges en ökning av the perpendicularity tolerance is allowed equal to the
vinkelräthetstoleransen som motsvarar avvikelsen. amount of such departure. The axis of the unrelated
Centrumlinjen för den orelaterade verkliga actual mating envelope must be within the specified
passningsenveloppen måste ligga inom den tolerance of location."
specificerade lägestoleransen."
Figur 6-41 ändra "Möjlig riktning för elementets Fig. 6-41 change "Possible orientation of feature
centrumlinje" till "Möjlig riktning för den orelaterade axis" to Possible orientation of axis of unrelated
verkliga passningsenveloppens centrumlinje". actual mating envelope". Change the note in the
Ändra texten under INNEBÄR DETTA till "När den MEANS THIS to read "Where the unrelated actual
orelaterade verkliga passningsenveloppen för mating envelope of the feature is at its maximum
elementet är vid max materialtillstånd (50,00), måste material condition (50.00), its axis must be
dess centrumlinje ligga i rät vinkel mot referensplan perpendicular to datum plane A. Where the
A. När den orelaterade verkliga passnings- unrelated actual mating envelope of the feature
enveloppen för elementet avviker från MMC medges departs from MMC, a perpendicularity tolerance is
en vinkelräthetstolerans som motsvarar avvikelsen. allowed which is equal to such departure. The axis
Centrumlinjen för den orelaterade verkliga of the unrelated actual mating envelope of the
passningsenveloppen för elementet måste ligga feature must be within the specified tolerance of
inom den specificerade lägestoleransen." location."
Figur 6-42 ändra "Möjlig riktning för elementets Fig. 6-42 change "Possible orientation of feature
centrumlinje" till "Möjlig riktning för den orelaterade axis" to Possible orientation of axis of unrelated
verkliga passningsenveloppens centrumlinje". Ändra actual mating envelope". Change the note in the
texten under INNEBÄR DETTA till "När den MEANS THIS to read "Where the unrelated actual
orelaterade verkliga passningsenveloppen för mating envelope of the feature is at its maximum
elementet är vid max materialtillstånd (50,00), måste material condition (50.00), its axis must be
dess centrumlinje ligga i rät vinkel mot referensplan perpendicular to datum plane A. Where the
A. När den orelaterade verkliga passnings- unrelated actual mating envelope of the feature
enveloppen för elementet avviker från dess MMC departs from MMC, a perpendicularity tolerance is
medges en vinkelräthetstolerans som motsvarar allowed which is equal to such departure, up to 0.1
avvikelsen, upp till max 0,1. Centrumlinjen för den maximum. The axis of the unrelated actual mating
orelaterade verkliga passningsenveloppen för envelope of the feature must be within the specified
elementet måste ligga inom den specificerade tolerance of location."
lägestoleransen."

Potrebbero piacerti anche