1

MOTSTNDSGIVARE

Teori

Allmn information om motstndsgivare

Temperaturmtning med motstndsgivare bygger p
en metalls egenskap att inta ett givet motstndsvrde
fr varje given temperatur. Fr mtning inom spannet
-200 C...+850 C, r delmetallen platina den vanligast
frekommande metallen. Mtelement av platina
tillverkas normalt fr 100 vid 0 C, med beteckning
Pt100. Varianter som Pt500 och Pt1000 frekommer
ocks. Andra vanligt frekommande metaller r nickel
och koppar. Mtelement av nickel som r producerade
fr 100 vid 0 C, har beteckningen Ni100.
Mtmotstnd av platina r antingen trdlindade eller,
ssom allt oftare r fallet, i tunnfilmsutfrande.
Platina-mtmotstnden som anvnds i Europa fljer
normen IEC 60751, som anger svl motstnds-/
temperaturfrhllandet som toleransgrnserna. D
den normala toleransnivn Klass B ofta ej r tillrcklig
levereras mtmotstnd med snvare tolerans, Klass A,
1/3 DIN, 1/10 DIN eller INOR Premium Grade. En snv
tolerans r emellertid svr att uppn inom
mtelementets hela mtspann -200 C...+850 C, varfr
den anges fr en given temperaturpunkt eller mtspann. Fr mer information se avsnittet Toleranser fr
mtmotstnd.

Motstnd / temperaturegenskaper fr
Pt100 och Ni100
Motstnds-/temperaturkurvan fr Pt100, enligt den
gllande temperaturskalan ITS-90, r definierad i en
standardekvation enligt IEC 60751 (the Callendar- Van
Dusen equation) Fr mer information se avsnittet
Grundvrden fr mtmotstnd.
Pt100 inom omrdet -200 C till 0 C
Rt = 100 . [1 + 3.9083 . 10-3t 5.775 . 10-7t2
4.183 . 10-12(t 100)t3]
Pt100 inom omrdet 0 C till +850 C
Rt = 100 . (1 + 3.9083 . 10-3t 5.775 . 10-7t2)
Fyra toleransklasser frekommer enligt IEC 60751
Klass AA: (0.1 C + 0.0017| t |) -50 C...+250 C
Klass A: (0.15 C + 0.002| t |) -100 C...+450 C
Klass B: (0.3 C + 0.005| t |) -196 C...+600 C
Klass C: (0.6 C + 0.01|t|) -196 C...+600 C
Dr | t | = absolutvrdet fr aktuell temperatur
Motstnds-/temperaturkurvan fr Ni100 definieras i
ekvation C. Se avsnittet Grundvrden fr
mtmotstnd fr mer information.
Ni100 inom omrdet -60 C till +250 C

10

Ekvation C :
Rt = 100 + 0.5485 t + 0.665 10-3 t2
+ 2.805 10-9 t4 2 10-15 t6
Tv toleransklasser frekommer
Inom omrdet 0 C till +250 C: (0.4 C + 0.007| t |)
Inom omrdet -60 C till 0 C: (0.4 C + 0.028| t |)
Dr | t | = absolutvrdet fr aktuell temperatur

Mtoskerhet och mtavvikelser

Fr att minimera mtfelen, som ofrnkomligt uppstr
vid varje temperaturmtning, r det viktigt att knna till
de faktorer som pverkar mtningen:
1. Svarstid *
2. Instickslngd
3. Avvikelse frn freskrivet montage
4. Egenuppvrmning
5. Vibrationer och andra mekaniska belastningar *
6. Omgivningstemperaturen/Vrmeavledning *
7. Avvikelser hos mtelementet avseende
grundvrdena
8. Kemiska reaktioner *
9. Joniserande strlning
10. Givarens inre isolationsmotstnd
11. Inducerade termospnningar
12. Elektriska och magnetiska strflt
13. Termisk belastning *
14. Friktion frn mediefldet
15. Vrmestrlning
* se beskrivningarna nedan fr ytterligare information.
D det som synes r en hel rad faktorer, som kan
frvrnga ett korrekt temperaturvrde r det av vikt att
infr varje enskild mtning noggrant underska vilka
frutsttningar, som gller.
KROHNE INORs specialister har lng erfarenhet och
kan ge praktisk rdgivning fr svl enkla som
komplicerade mtningar.

Fel p grund av mekanisk belastning

Tryck, vibrationer och bjning r de vanligaste
mekaniska belastningarna temperaturgivare utstts
fr. Mtmotstnd, utsatta fr tryck eller bjning, ndrar
motstndsvrdet mer eller mindre beroende p
konstruktionen. Frndringen blir strre ju fastare
frbindningen mellan motstndsmetallen och dess
stomme r. En temperaturgivare mste drfr

www.inor.se

09/2014

MOTSTNDSGIVARE

Teori

konstrueras s att belastningar ej verfrs till

mtmotstndet. Kraftiga vibrationer kan leda till
avbrott p interna ledare. I skakskra motstndsgivare
mste drfr de interna ledarna ges minsta mjliga
rrelsefrihet. I temperaturgivare utsatta fr tryck eller
bjbelastningar skall dremot tilledningarna ges
strsta mjliga rrelsefrihet fr att drigenom
frhindra verfring av belastningen.

Korrosionsbestndigheten i en motstndsgivares
skyddsarmatur r den avgrande faktorn vid kemisk
pverkan. Det r drfr ytterst viktigt att armaturen
tillverkas i ett material, som passar dels processkrlet, dels processmediet och dels den hgsta
frekommande medietemperaturen. Givartillverkaren
mste skerstlla att mtinsatsen r ttad fr att
frhindra att fukt trnger igenom. Vid hg
temperatur kan dessutom stark syrebrist vid mtmotstndet medfra reaktionsfrlopp i mtmotstndets
keramiska stomme, vilket leder till att metaller
diffunderar in i mttrden. Till fljd av detta, kan de
elektriska egenskaperna frndras.

genomfra praktiska mtningar. Vanligtvis

genomfrs mtningarna i luft och vatten. I denna
handbok r svarstiden angiven fr de flesta givare
utifrn var den anvnds.
Fr mtning av svarstiden i luft skall begynnelsetemperaturen ligga mellan 15 C och 30 C.
Temperatursprnget skall vara maximalt 20 C.
Dessutom skall givarens insticksdjup uppg till minst
lngden av det temperaturknsliga mtmotstndet + 15x
givarens diameter. Det r viktigt att luft fritt kan
cirkulera runt givaren. Enligt normerna skall luftens
hastighet vara 1 m/s.
Fr mtning av svarstiden i vatten skall begynnelsetemperaturen ligga mellan 15 C och 25 C.
Temperatursprnget skall vara maximalt 10 C.
Givarens insticksdjup skall minst uppg till lngden av
det temperaturknsliga mtmotstndet + 5x givarens
diameter. Enligt normerna skall vattnets hastighet
drvid vara 0,4m/s.
Fr att korrekt kunna genomfra mtningar p
svarstider erfordras speciella mtutrustningar dr
temperaturstabilitet och mediehastighet kan garanteras.
KROHNE INOR har sdan utrustning och utfr
mtningar p uppdrag.

Pverkan av termisk belastning

Fel p grund av vrmeavledning

Pt100 element har praktiskt taget ingen oxidationsbengenhet. Dremot kan de elektriska vrdena driva
beroende p bl.a. mtmotstndets konstruktion samt
hur nra temperaturgrnsen man befinner sig.
Frndringarna orsakas oftast av froreningar i
metallen och i de omgivande isolationsmaterialen.
Termisk belastning kan dessutom minska isolationsmotstndet, vilket mrkbart kan pverka mtresultatet.

Temperaturmtning med berringsgivare frutstter att

givaren kommer i direkt kontakt med mediet,
antingen genom att givaren doppas in i mediet, som
d helt omsluter den temperaturknsliga delen, eller
genom att givaren lgges an mot mediets yta. I bda
fallen strs den befintliga vrmestrmningen eftersom
givaren transporterar vrme frn mediet till
omgivningen.
Speciellt vid mtning av yttemperatur r felet p.g.a.
vrmeavledning framtrdande. Ytans utstrlning, och
drmed ocks temperaturprofilen, ndras omkring
mtstllet. Mtnoggrannheten frbttras avsevrt om
givaren har:

Fel p grund av kemiska reaktioner

Termiska svarstider
Svarstiden r den tid givaren behver fr ge en ndrad
utsignal sedan den utsatts fr ett temperatursprng.
I denna handbok anges t 0.5 samt t 0.9, dvs den tid
det tar fr att givaren skall ange 50% resp. 90% av
sprngets slutliga vrde.
I en temperaturgivare har de ingende delarna olika
svarstider. Dessa r beroende av vrmeledningskoefficienter, luftspalter, ingende isolationsmaterial
mm. D det r mycket svrt att stlla upp matematiska
formler fr att berkna svarstider, i synnerhet d det
frekommer ett flertal teorier, r det bst att

09/2014

liten massa och volym

god vrmekontakt
liten vrmeledningsfrmga till omgivningen

www.inor.se

11

MOTSTNDSGIVARE

Teori

Mtvrdesomvandlare
Mtvrdesomvandlare anvnds fr omvandling av en
motstndsgivares resistansvrde till en processanpassad mtsignal. Fr anslutning av givaren till
omvandlaren tillmpas tre olika anslutningsmetoder:
2-, 3- och 4-ledaranslutning. I samtliga anslutningsformer snder omvandlaren en konstant strm genom
mtmotstndet, som man sedan mter spnningsfallet
ver. Det r viktigt att mtstrmmen hlls liten fr att
minimera egenuppvrmningen. En bra omvandlare
avger en mtstrm som ligger under 1 mA. Omvandlare
tillverkas i 2- resp. 4-trdsutfrande (ej att frvxla
med 2- resp. 4-ledaranslutning). I 4-trds-utfrande
matas omvandlaren genom tv separata ledare (drav
beteckningen separatmatad) skilda frn utgngens tv
ledare.
I 2-trdsutfrande matas omvandlaren via utgngens
bda ledare vilka drigenom uppfyller dubbla
funktioner. Drav fljer automatiskt att en
2-trdsomvandlares utsignal pga. egenfrbrukningen
ej kan g ned till 0, utan har ett lgsta vrde av 4 mA.
Standardspannet (processnorm) blir drfr 4-20 mA.
Utsignalen frn en 4-trdsomvandlare kan dremot fs
att anta godtyckliga processignalvrden.

Givarbrott
De stora pfrestningarna temperaturgivare utstts fr
medfr ofta risk fr elektriskt avbrott inuti givaren.
Avbrottet kan drabba tilledningarna eller ocks kan
mtmotstndet skadas. Samtliga dessa fel gr under
namnet givarbrott. Den vanligaste orsaken till givarbrott r vibrationer i eller omkring den kritiska
frekvensen. En modern omvandlare ger signal vid
givarbrott. Detta sker genom att utsignalen gr till ett
frbestmt vrde, vanligast strax ovanfr 20 mA.
Konsekvent givarbrottskydd innebr att omvandlaren
signalerar, dvs utsignalen gr till ett frutbestmt
vrde, oavsett i vilken ledare avbrottet har gt rum
(viktigt att veta vid 3- eller 4-ledaranslutning). Hos
KROHNE INOR's programmerbara omvandlare
bestmmer anvndaren sjlv utsignalens vrde vid
givarbrott.

De flesta KROHNE INOR-omvandlare har en funktion,

SmartSense, som kontinuerligt vervakar
temperaturgivarens isolationsresistans och ger
signal nr denna r fr lg.

Linjrisering
Med temperaturlinjrisering menas att en
omvandlare alltid lmnar samma frndring av
utsignalen fr en viss frndring av in-temperaturen
oberoende av var inom mtspannet denna frndring
sker. Frhllandet temperatur/utsignal blir drfr en
rt linje. Fr motstndslinjra omvandlare r
dremot verfringen olinjr ur temperaturhnseende som medfr olika stora frndringar av
utsignalen inom mtspannets olika delar. Hos digitala
omvandlare kan man ltt stlla om mellan
motstnds- och temperaturlinjritet.

2-ledaranslutning
I en 2-ledaranslutning ligger motstndet frn
anslutningsledningarna i serie med mtmotstndet.
Frndringar i tilledningarnas motstnd kommer
drfr att direkt pverka mtresultatet. P.g.a. de uppenbara nackdelarna anvnds denna form sllan och
br anvndas med frsiktighet.
Mtfel p.g.a. ledningarnas motstnd r i regel cirka
2,6 C per ohm fr en Pt100-givare och 10 gnger
mindre fr Pt1000. Om ledningsmotstndet r knt, kan
signalomvandlaren justeras manuellt fr att kompensera ledningsmotstndet. Eftersom detta r en fast justering, kommer frndringar i ledningsmotstndet p
grund av temperaturvariationer inte att kompenseras.

OBS! Nr givarens isolationsmotstnd sjunker under en

viss niv kan det intrffa att omvandlaren uppfattar det
lga isolationsmotstndet som ett mtvrde i stllet fr
det motstnd som mtmotstndet intar. Pfljden blir
att omvandlaren luras att tro att mtkedjan r intakt
ven sedan ett givarbrott gt rum.

12

www.inor.se

2-ledaranslutning

09/2014

MOTSTNDSGIVARE

Teori

3-ledaranslutning

Typer av signalomvandlare

Detta r den vanligast frekommande formen fr

anslutning. 3-ledaranslutning frutstter att
resistansen i de tre ledarna r lika. Normalt eliminerar den i stort sett inverkan av frndringar i
tilledningarna s lnge dessa frndringar r lika i de
tre ledarna (hos KROHNE INOR's
IPAQ-signalomvandlare r inverkan helt eliminerad).
Fr omvandlare inbyggda i givarens anslutningshuvud
r 3-ledaranslutning den mest anvnda metoden.

Fr temperaturmtning finns signalomvandlare fr

svl montage inuti en givares kopplingshuvud som
externt p vgg, skena eller i skp. KROHNE INOR
erbjuder ett omfattande program signalomvandlare i
alla utfranden. Fr mer information besk inor.se eller
ls mer i vr katalog om signalomvandlare.

Huvudmonterade signalomvandlare
Huvudmonterade signalomvandlare r alltid i 2-trdsutfrande. D de utstts fr stora miljpfrestningar
mste de kunna motst hg omgivningstemperatur,
kraftiga temperaturvariationer, vibrationer, kemiska
angrepp samt nedsmutsning. Moderna
signalomvandlare skall dessutom vara
EMC-stroknsliga dvs. vara stroknsliga i alla
tnkbara avseenden samt ej heller stra sin
omgivning. Eftersom de oftast sitter otillgngligt
placerade r stabiliteten ver tid en viktig faktor nr
man vljer en huvudmonterad signalomvandlare.

3-ledaranslutning

4-ledaranslutning
4-ledaranslutning anvnds vid noggranna mtningar.
Mtstrmmen leds genom tv ledningar och
spnningsfallet mts ver de tv terstende.
Hrigenom elimineras alla motstndsfrndringar i
tilledningarna, ven nr dessa skiljer sig frn varandra.
De flesta moderna signalomvandlare stdjer denna
rekommenderade anslutning.

4-ledaranslutning

09/2014

www.inor.se

13