Uppstigande markfukt

Teknisk rapport

Uppstigande markfukt
Lsningar och kompromisslsningar
Kritisk genomgng av aktuella metoder fr att hindra
kapillrt uppstigande markfukt i ldre murverkshus och
kompromisslsningar fr att kunna anvnda vissa skadade utrymmen.

Projektledare: Jan Nyberg SFV

Text: Pedro Gandra Restaurator AB
Bild: Hans Sandqvist Bildinformation och Ola Thafvelin
Tekniskt std: Lars Andersson SFV
Referensgrupp: Patrik Hggstrand SFV, Bertil Mattsson KTH,
ke Grnlund och Eva Wockatz Restaurator AB,
Lennart Bergstrm Rikswapnet samt Sten Tiderman Svenska Bostder.

Omslagsbild visar vggkonstruktion fr fuktiga rum. Illustration

av Giovanantonio Rusconi, Italien, 1500-talet ur Arkitektur
Hnvisar till Vitruvius beskrivning frn ca 30 f.kr.
P sista sidan visas frsttsbladet till en tysk fuktavhandling versatt och tryckt 1824.

Innehll

Sid

Sammanfattning ....................................................................... 6
Inledning
Bakgrund .................................................................................................... 6
Syfte ........................................................................................................... 9
Metodik ....................................................................................................... 9

Allmnt om fuktskador
Kort introduktion i fuktmekanik .................................................................. 10
Fuktskador ................................................................................................ 12

Metoder fr anordnande av fuktsprr

Fysisk mekanisk horisontalsprr
Uppsgning av murverket ......................................................................... 15
Pltar som drivs in i murverket .................................................................. 16
Ingjutning i genomborrade hl................................................................... 17
Knapenrr, sifoner med varianter ..............................................................18
Kemisk sprr - hydrofoberingsskikt
Injektering med vattenavvisande material ................................................. 19
Fysisk elektrisk sprr
Passiv och aktiv elektroosmos .................................................................. 21

Metoder fr att lsa fuktproblemet

utan att hindra uppsugningen
Tillggsisolering mot yttervgg .................................................................. 23
Tillggsisolering med innervgg p distans ............................................. 24
Putsning av fasad med vattentt nggenomslpplig kalkputs .................. 25
Anpassning av verksamheten till rdande frhllanden ............................25

Kort om fuktutredning och fuktmtning

Fuktutredning - ngra praktiska synpunkter ..............................................26
Fuktmtning - viktig teori och ngra praktiska synpunkter ........................ 29
Relativ fuktighet .........................................................................................29
Fuktkvot .....................................................................................................31
Kvalitetsskring vid fuktmtning ................................................................ 32

Referenser .............................................................................. 34

Sammanfattning
Problem med uppstigande markfukt r gammalt
och ofta svrlst. Tanken med detta arbete har
varit att komma fram till konkreta praktiska rd
fr frvaltare och andra som har att vrda ldre
murverkshus i vrt land.
De metoder att stoppa uppstigande fukt som vi
har granskat, kan sorteras i fljande grupper:
1. Fysisk mekanisk sprr
2. Kemisk sprr hydrofoberingsskikt
3. Fysisk elektrisk sprr aktiv elektroosmos
Arbetet har besttt i litteraturstudier och ett antal
kontakter med branschfolk i Sverige, Danmark,
sterrike och Portugal (belgisk metod).
Vra slutsatser r fljande:
Alla metoder vi har granskat har begrnsningar och ingen kan fungera som universallsning
1. Dr mekaniska fuktsprrar i form av pltar eller
dylikt gr att montera, verkar det tveklst som att
metoden r mycket tillfrlitlig. Varianterna med
olika pltar gr till viss del att ngra till viss del
(s.k. reversibla tgrder) men innebr verkan p
murverket. tgrden r dock dyr. I skrivande
stund finns det inga entreprenrer i sverige som
erbjuder denna metod.
2. Kemiska metoder r f.n. mest populra bland
frsljare och metodutvecklare. Genomfrandet
r troligen den enklaste av alla metoder. Erfarenheterna sgs vara goda, men det r uppenbarligen sllan som tgrden fljs upp. En frsk underskning av sex olika kemiska sprrar tyder p
att en 100%-ig fuktsprr aldrig eller sllan uppns. Metoden r inte reversibel och har en begrnsad livslngd i frhllande till byggnadens. Ett
fullskalefrsk pgr sedan ett par r i Lund med
deltagande av Kenneth Sandin, LTH.

3. Fysisk elektrisk sprr. Principen bakom metoden med elektrisk sprr, s.k. elektrisk osmos,
anvnds sedan lnge fr tillfllig avvattning av
leror vid vgbyggen i Sverige och andra lnder.
De praktiska erfarenheterna p hus r dremot
diskutabla. Metoden r sedan en kort tid tillbaka
tillgnglig i Sverige. Referensobjekt finns, men
med oklara resultat.
Sammanfattningsvis kan sgas att praktiska erfarenheter av horisontella fuktsprrar som ftt
verka under en lngre tid saknas i Sverige. Inte
heller finns det ngra djupare underskningar av
de metoder som f.n. sljs hr eller i vra grannlnder.
Svenska fastighetsfrvaltare har uppenbarligen varit misstnksamma mot oprvade
mirakellsningar och hellre avsttt frn tgrder n gett sig in p fullskalefrsk med de egna
fastigheterna som insats. Till dess att metoderna
och materialen bttre underskts och dokumenterats br givetvis ven i fortsttningen stor
frsiktighetiakttas.
Fr praktikern handlar det dock ofta om att
lsa konkreta problem, varfr man inte br
frakta, n mindre avst frn kompromiss-lsningar, i detta fall sdana lsningar som tar bort
symptomen utan att bota sjukdomen. Det handlar det om att vidta tgrder som syftar till att frbttra fuktfrhllanden i vissa specifika rum p
bekostnad av andra och utan att fuktmngden i
vggen snks totalt sett.
Inom denna kategori finns det med all skerhet
utrymme fr nya detaljlsningar, dr moderna
material mycket vl kan ge bra och reversibla konstruktioner som r fullt acceptabla i knsliga miljer. Observera dock att sdana nya lsningar br
fljas upp och kontrolleras efter ngot eller ngra
r av specialister svl fr konstruktionen som
fr uppfljningen.

Inledning
Bakgrund
Den rda trd som frbinder de flesta fall av
materialnedbrytning i byggnader r frekomsten
av fukt i ngon form. Ofta r valet av tgrder
relativt ltt nr man vl hittat fuktkllan.
Ett viktigt undantag som str fr kvantitativt stora
skador r nedbrytningen av puts, tegel, pors sten
m.m. orsakad av de salter som oftast fljer med
uppstigande markvatten. Srskilt nr det rr sig
om uppsuget grundvatten gller det att sprra
fuktens vg uppt i muren p ett eller annat stt.
Detta r huvudmnet i denna skrift.
Alla som arbetar med vrd och frvaltning av hus
vet att skador p grund av uppstigande markfukt
r ett lika gammalt som svrlst problem. Med
jmna mellanrum dyker det drfr upp frsljare
eller fresprkare fr olika lsningar, men det
blir ofta misslyckanden eller svrtolkade resultat
d man inte vet om man ftt valuta fr de investerade pengarna. Redan den knde romerske frfattaren Vitruvius skrev om sdana fuktproblem
fr ver 2000 r sedan i sitt enda verk om arkitektur och byggteknik som ntt oss frn antiken.
ldre hus av tegel byggdes ofta utan ngot egentligt kapillrbrytande skikt. Dremot var det vanligt att grundlggningen utfrdes som en kallmur,
d.v.s. utan bruk och med hrda stensorter, ofta
grsten, som i stort sett saknar porer och som
drmed ej medgav kapillr transport av markvattnet. nd r det vanligt att ldre kallmurar
idag suger kapillrt. Detta anses bl.a. bero p att
fasta partiklar som transporteras med markvattnet
fastnar i springorna mellan kvadrarna i grundmuren och som s smningom bildar ett sugande
fyllningsmaterial.
Det finns sledes ett stort behov av att i efterhand kunna installera en fuktsprr i befintliga
grundmurar till ldre hus, srskilt de kulturskyddsvrda husen, dr det freligger ett srskilt intresse
att rdda fasadmaterialen frn fr tidig nedbrytning.

Vi har begrnsat oss till att underska metoder

dr ngon form av horisontell fuktsprr installerats. Tvrtemot vad mnga tror r det inte alls s
vanligt att vattnet kommer in i husgrunden frn
sidan och det r bara i sdana specialfall som en
vertikalfuktsprr av typen modern kllar-isolering
har utsikter att fungera som avsett. Inte heller gr
det bttre om man till den vertikala sprren anlgger ett system med drnerings-ledningar, en
dyr tgrd som olyckligtvis blivit ngot av en standardlsning.
Saltproblemet r dock inte ur vrlden efter det att
en fuktsprr lagts in. Salterna finns fortfarande
kvar i murverket och kommer snarare i hgre grad
att fllas ut under uttorkningsfasen fr att sedan
upphra. Drfr br man vnta med omputsning
och andra avslutningsarbeten tills vggen torkat ut. P de vrst utsatta stllena, i grnsen av
den kapillra stighjden, kratsas murbruket ur och
erstts med nytt fr att f bort salter. Salterna i
teglet r oftast omjliga eller mycket svra att ta
bort.
I sllsynta fall, t.ex. en fristende mur som kan
vattenbegjutas lnge utan att riskera vattenskador,
kan man avsalta genom att sklja bort salterna
frutsatt att inte nya sugs upp. Den metod som
dremot ofta praktiseras inom konventionell
stenkonservering, dr man med hjlp av t.ex.
blta kompresser, frsker suga ut salter frn den
ena sidan av en normaltjock mur, r i de flesta
fallen ineffektiv och br rimligen kunna leda till
kade skador nr kvarvarande salter kristalliserar p nytt. I s.k. snlla fall, dr saltmngden r
begrnsad och har konstaterats finnas koncentrerad till ytan br man dock kunna uppn vsentliga snkningar av saltkoncentrationerna med
kompressmetoden.
En studie p Brittish Museum visar dock att de
resthalter av skadliga vattenlsliga salter som
bedms som ofarliga i konservatorsbranschen
mycket vl kan orsaka skador ven nr freml
frvaras i mycket kontrollerade fuktmiljer.

Ett eventuellt genombrott betrffande avsaltning

i flt r en ny svensk metod dr man med hjlp
av cykliskt vakuum p ett kontrollerat stt kan
spola genom ett porst material med relativt sm
vattenmngder. Genom att processen r sluten kan
man genom vattenanalyser enkelt ta reda p hur
mycket salt som finns i vattnet och drmed hur
lnge man behver fortstta skljningen.
Enligt upphovsmnnen ska det ven vara mjligt
att kontrollera djupet fr behandlingens effekt
genom valet av tryck och frekvens. I skrivande
stund r det dock fr tidigt att uttala sig om metodens anvndbarhet i vra sammanhang.
Man kan konstatera att det r frst nr det
uppsugna vattnet innehller upplsta salter som
fuktskadorna pkallar strre tgrder. Fukt i
murverk behver i sig inte vara ngot probleminte heller behver vattenlsliga salter i murverket om det saknas vatten fr att processen
med bildandet och upplsningen av kristaller
ska kunna ga rum.
Det br sledes st klart fr lsaren att det r
kombinationen kapillrt vatten och lsliga salter som r bekymmersam.
Fukten som finns i murverket ovanfr en insatt
fuktsprr kan, beroende p vggens tjocklek, finnas kvar i vggen en avsevrd tid efter det att arbetet r slutfrt. Det handlar om sex mnader och
lngre beroende p vggens tjocklek och torkfrhllanden i intilliggande utrymmen. Dremot
gr det att g runt hela problemet med uppsugen
fukt och saltkristallisering. En nygammal metod
att tgrda symptomet utan att bota sjukdomen
r att putsa med material som hindrar vattnet att
komma nda ut till vggytan. Drigenom hindrar
man kristalliseringen av salter, vilket r det
egentliga problemet i de flesta fall.
Denna metod som uppenbarligen strider mot den
allmnna grundregeln att inte frska stnga in
fukten, tycks ofta nog vara framgngsrik men br
inte tillmpas som standardlsning.

Skerligen krvs det bl.a. att den tillstrmmande

vatten och saltmngden ska vara mttlig fr att
metoden ska lyckas. En variant med en innervgg
byggd p distans frn den fuktiga yttervggen
nmns av ovannmnde Vitruvius. Rester av sdana vggar eller snarare de kvadratiska tegelplattor, som man byggde upp sdana vggar med,
har hittats i Italien enligt Massari (se ref.).
Syfte
Projektets syfte har varit att sammanstlla mjliga tgrder och ange begrnsningar i lokalanvnd-ningen med utgngspunkt frn tidigare
erfarenheter och tillgngliga metoder. Som en
resultat av detta arbete har vi velat ta fram en skrift
som riktar sig till frvaltare och som utgr vgledning i valet av tgrd samt redovisar de tekniska frutsttningarna.
Tyngdpunkten i denna rapport har drfr lagts dels
i sammanstllningen av de metoder som idag finns
i landet, dels i en bedmning av de olika metodernas fr- och nackdelar utifrn fuktmekanikens teori och de praktiska erfarenheter som beskrivs i litteraturen mot bakgrund av de srskilda
krav som ldre murverkshus stller.
Metodik
Arbetet har besttt i litteraturstudier och kontakter med folk i entreprenrsledet i Sverige. I
den mn det har verkat relevant, har vi fljt upp
referenser till metoder som anvnds i vrt nromrde, frmst i Danmark och sterrike.
Till detta har lagts egna erfarenheter av fuktutredningar och samtal med andra specialister i
branschen.

Allmnt om fuktskador
Kort introduktion i fuktmekanik
Fukt transporteras p frmst tre stt, nmligen
genom diffusion, konvektion och kapillaritet.
Vi ska frska att ytterst frenklat redogra fr
de grundlggande begreppen som r viktigast att
knna till i praktiska sammanhang. I verkligheten transporteras fukt oftast p flera stt samtidigt och t.o.m. i motsatt riktning inom samma
vggavsnitt, varfr det i det nrmaste r omjligt
att med ord beskriva annat n mycket frenklade
modeller av vad som egentligen sker. I en putsad
yttervgg direkt efter ett slagregn rr sig samtidigt fukten in mot rummet i vtskeform samtidigt som ngtransport i normalfallet kommer att
ske inifrn och ut om n inte i samma punkt. Fr
djupare studier rekommenderar vi varmt Fukthandboken (Elmarsson, Nevander).
Diffusion och konvektion sker i ngform. Vid
renodlad diffusion vandrar ngmolekylerna i tv
angrnsande utrymmen frn den plats dr de frekommer i strst antal mot det utrymme dr koncentrationen r lgre. Rrelsen beror p att molekylerna stndigt vibrerar och drmed krockar med
varandra p ett slumpmssigt stt. Enstaka molekyler kan drfr rka flytta sig i fel riktning men
chansen r mycket strre att de trngbodda
molekylerna ska hitta ut till det tommare utrymmet. ven om det inte r en medveten frflyttning frn A till B, kan man sga att det efter
tillrckligt lng tid uppstr en rrelse i riktningen mot utrymmet med frre molekyler.
Rrelsen kommer att fortstta tills jmvikt
uppns. Det r t.ex. frklaringen till att nybakat
(ls: fuktigt) brd som frvaras i papperspse
(som normalt inte r diffusionstt) kommer att
vara avsevrt torrare ett dygn senare om det stlls
i normalt inomhusklimat. Psens luft kommer till
en brjan att innehlla mycket hgre nghalt jmfrt med rumsluften utanfr.

10

I sinom tid har ngmolekylerna tagit sig genom

pappersvggarna och brdet torkar. Detta kan som
bekant frhindras om brdet frvaras i plastpse
som ju r relativt diffusionstt.
Diffusion beror sledes p mngden
ngmolekyler och inte i frsta hand p temperaturen. Visst temperaturberoende rder dock
inom de fr byggnader aktuella niverna s att
transporten sker ngot snabbare vid hgre temperatur.
Det r ett vanligt pstende att molekyler rr
sig frn varmt till kallt och drmed normalt
inifrn och ut genom en yttervgg till ett uppvrmt
hus. Detta r oftast sant eftersom det normalt i
Sverige finns fler ngmolekyler inom n utomhus. Men ett tnkt fall med kraftigt avfuktad inomhusluft, t.ex. byggnader med anlggningar fr
komfortkyla i tropiska klimat, kommer
diffusionen att transportera fukten utifrn och in,
allts frn kallt till varmt. P Tekniska Hgskolan i Lund har forskarna i Fuktgruppen visat
att sommarsol p en skalmurstegelvgg direkt
efter ett slagregn kan leda till kondensbildning
(s.k. sommarkondens) p utsidan av en ngsprr.
Observera att transporten sker genom molekylernas egen rrelse i stillastende luft och drmed r
en mycket lngsam rrelse med lg transportkapacitet.
I andra fallet, konvektion, transporteras
ngmolekylerna med luften och frutstter drfr en tryckskillnad mellan tv utrymmen orsakad av vind, skorstensverkan, (d.v.s. temperaturskillnad i hjdled) eller flkttryck.
Frutsttningen fr de hr beskrivna tv transportstten r ppna material, t.ex. mineralull och
gasbetong. I fallet konvektion krvs rentav
springor eller strre ppningar.
Konvektion r mycket snabbare och transporterar betydligt strre fuktmngder n diffusion.
Det transportstt som r allra snabbast och
som frflyttar de ojmfrligt strsta mngderna
fukt r utan tvekan kapillariteten.

11

Den fysikaliska frklaringen till kapillaritet r inte

alldeles enkel, men vi kan hr nja oss med att
konstatera det som alla knner till, nmligen att
ett mycket smalt rr (ordet kapillr kommer av
hr) eller ett sammanhngande porsystem i t.ex.
lttbetong eller fin sandsten suger upp vatten om
det kommer i kontakt med en fri vattenyta.
I de tunna rren (som brukar ritas som jmntjocka rr fast de sllan r det) transporteras fritt
vatten lnga vgar ven om det sker rakt uppt i
strid mot tyngdkraften. Att i detalj kartlgga hur
vattentransporten sker i porsystemet hos ett material r en av de viktigaste uppgifterna fr den
forskning som sker i anslutning till kulturmiljvrden vrlden ver. Mycket talar fr att inte bara
porstorleken utan ocks sjlva frdelningen av
olika porstorlekar ver materialets hela volym har
avgrande betydelse fr vittringsmekanismer som
frost- och saltvittring.
Fuktskador
Det br sgas att ldre murverkshus r allmnt
fuktiga konstruktioner utan att det automatiskt
mste innebra ngot problem eller ens vara uppenbart fr brukaren. I lyckliga fall, dr de
invndiga ytorna tillts behlla traditionella
diffusionsppna material som kalkputser, kan de
ven bidra till en positiv buffring av den relativa
fuktigheten inomhus vintertid. Centralvrmen
med de idag vanliga temperaturniverna ver
20oC leder till mycket torr luft p vra breddgrader.
Diffunderad luft kan dremot leda till stora problem i moderna konstruktioner med flerskiktsvggar av porsa material med vitala, fuktknsliga
detaljer inbddade i icke fuktupptagande material som mineral eller glasull. I ldre murverkshus r diffussion sllan intressant som skadeorsak
eftersom de r byggda med enskiktsvggar av
relativt diffusionstta material som tegel och natursten. Dremot kan problem uppst nr sdana
hus moderniseras ex.vis med invndig tillggsisolering av mineralull mellan reglar av
tr direkt mot murverket.

12

Konvektionen utgr normalt inget problem slnge ventilationen, d.v.s. tryckfrhllandena i

huset fungerar. Slnge luften rr sig mot ett varmare utrymme kan fukten i den inte kondensera
och stlla till skada. Nr ventilationen fungerar
rtt, rder det ett svagt undertryck ver den s.k.
klimatskrmen, betyder helt enkelt att uteluften
tar sig genom yttervggen in i huset, drmed gr
luften frn kallt till varmt, vilket alltid r skert ur fuktsynpunkt. I verkligheten rder det oftast vertryck i husets hgre vningar och det
innebr att varm, fuktig luft kan strmma in p
den kallare vinden och kondensera mot kalla ytor.
I de flesta fall kan materialen p vindarna i ldre
hus ta hand om sdan kondens utan att skador
uppstr, detta r inte lika ltt i moderna hus med
sina fuktknsliga konstruktioner.
Det r vrt att ppeka att mekanisk till- och
frnluftsventilation, s.k. balanserad ventilation i
praktiken ofta kommer i obalans vilket kan orsaka permanent vertryck.
Vad betrffar ldre murverkshus, vars problem
vi i frsta hand behandlar hr, r det frmst
kapillrt uppsugen fukt som ger de vrsta skadorna (frutom rent lckage). Nr det uppsugna
vattnet innehller upplsta salter, leder det ofta
till stora skador genom det som brukar kallas saltsprngning. Den egentliga skademekanismen r
fortfarande inte helt klarlagd och det r troligt att
det inte alltid behver vara frgan om en tryckkning, drfr vi kommer att anvnda det vagare
uttrycket saltvittring.
I mnga fall, srskilt nr salter r inblandade,
leder kapillrt uppsugen fukt till nedbrytning
av material som sten, tegel och tr, oftast med
synliga skador p fasadpartierna och ibland ven
med frsmring av inomhusmiljn i angrnsande
utrymmen som fljd.
Det finns drfr ett stort behov av att i efterhand
kunna installera en fuktsprr i ldre hus.

13

Vi har begrnsat oss till att underska metoder dr ngon form av horisontell fuktsprr
installerats. Tvrtemot vad mnga tror, r det bara
i undantagsfall som vattnet kommer in i grundmuren enbart frn sidan och det r bara i sdana
fall som en vertikal fuktsprr har utsikter att fungera som avsett.
Inte heller brukar det g att lsa problemet
med uppstigande markfukt genom att installera ett drneringssystem, en dyr tgrd som
olyckligtvis nstan blivit en standardlsning.
Markens kapillra stighjd r normalt mycket
hgre n det djup man mktar med att lgga ledningarna p och dessutom riskerar man att framkalla ojmna sttningar i knsliga jordar med
mycket lera.
Sjlvfallet mste man utreda varifrn fukten kommer och vad som orsakar skadorna innan rtt tgrd kan vljas. Hur man gr detta i stora drag
ska vi terkomma till i avsnittet Kort om fuktutredning och fuktmtning. I de fall dr skadorna
hrleds till uppsugen markfukt finns det ngra
metoder som vi ska beskriva mer ingende.

14

Metoder fr anordnande av
fuktsprr
Fysisk mekanisk horisontalsprr
Uppsgning av murverket
Metoden bestr i att murverket successivt sgas
upp, s att en fuktsprr kan lggas in i vggen.
Innan sgningen pbrjas mste vatten-, gas- och
elledningar, som r i vgen, tas bort.
En liten bit av muren sgas upp, och en fuktsprr
lggs in, innan nsta bit av muren sgas upp osv.
Snittet placeras i murverkets fog och blir ca 20
mm tjock. Metoden r ven tillmpbar p
bland- och stenmurar. Sgningen kan gras upp
till tv meter in i muren frn samma stlle. Vid
kraftigare murar sgas ven frn andra sidan vggen.
Fogen rensas efter sgningen p murverksrester
och damm, bl.a. med tryckluft. Ojmnheter i fogen
utjmnas med ett sltt betongskikt, s att sprrskiktet inte skadas av underlaget. Ovan detta lggs
sedan det horisontella sprrskiktet. Sprrskiktet
kan utgras av konstbruk, polyetenduk eller fiberglas, men ibland ven tunnplt. Eftert ttas skiktet med en speciell krympfri bruksmassa, som
sprutas in i fogen .
Det finns inget fretag i Sverige som arbetar med
denna metod. En sterrikisk firma har arbetat
frmst i sterrike, Ungern och Tjeckoslovakien i
ca 1520 r. En dansk firma har ocks mjlighet
att gra denna typ av tgrd, men efterfrgan har
dock inte varit s stor, eftersom det r dyrare n
att sl in stlplattor.
Frdelen med att sga upp murverket r bl.a.
att det r en effektiv och sker metod som till viss
del kan betraktas som reversibel ven om den frutstter verkan p murverket. Man har kontroll
ver att den inlagda fuktsprren blir hel och
sammanhngande.
Nackdelen r att det r en relativt tidskrvande
och dyr metod.

15

Pltar som drivs in i murverket

Fuktsprren byggs i denna metod upp av
verlappande vgformade stlplattor som maskinellt drivs in i murverksfogen, med hjlp av
en trycklufts-hammare. Denna slr med 11001450 slag per minut. Det tar enligt entreprenren
fem minuter per plt i en normaltjock tegelmur.
Plattorna sls in med en verlappning p 310
cm fr att fuktsprren ska bli samman-hngande.
Stlplattorna r rostfria och finns i olika mtt fr
att passa murverkets tjocklek.
Eftersom slagen r korta, vervinns inte husets
masstrghet, vilket gr att ingen horisontell frskjutning riskeras. Bruket komprimeras 1020
%, d.v.s. marginellt fr en eventuell vertikal frskjutning. Om snittet inte fylls ut helt av pltarna,
injiceras krympfritt bruk. Murverket ska vara ngot fuktigt vid indrivningen. En statisk bedmning mste gras innan arbetet genomfrs, d det
kan vara direkt farligt att tillmpa metoden p en
byggnad med bengenhet fr sttningar.
Denna metod anvnds uteslutande till hus
murade i tegel, eftersom det stlls krav p att
fogen r horisontell och att inga stenar ligger i
vgen. Det innebr ocks att arbetet inte br utfras i vggar dr stenar och tegel frekommer
p samma niv, ssom exempelvis skalmur/-gjutmur.
Om teglet inte ligger helt plant, vilket ofta frekommer, fr man vissa frskjutningar, dr
efterlagningar krvs. Dr vatten- eller gas-ledningar r dragna kan inslagning inte ske. Hr fr
man istllet komplettera med ngon annan teknik.
Det ovan beskrivna r den vervgande nackdelen med systemet. En genomgende lpfog mste
finnas fr att indrivningen ska lyckas.
Indrivningen innebr ocks att en noggrann planering krvs, s att ett nam fr sammanhngande
sprrskikt. Rrdragningarna mste ocks vara
noggrant kartlagda.
I vrigt r systemet skert och metoden drfr
bra. Pltens livslngd r ca 50 r och ett nytt
skikt kan huggas ut i fogen ovan om det senare
skulle behvas.
16

Det finns fr nrvarande ingen firma i Sverige

som arbetar med metoden dremot ett danskt fretag som kan tnka sig att arbeta i Sverige och
kan hnvisa till ver femton r gamla referensobjekt.
Ingjutning i genomborrade hl
Frfarandet har blivit uppkallat efter uppfinnaren, italienaren Massari, och gr ut p att ett antal hl skrborras i murverket, vilka efter hand
fylls igen med ett vattenttt material. Metoden
sgs vara en vidareutveckling av en ldre venetiansk metod som gick ut p att sten fr sten erstta
ett helt skift av befintliga, kapillrt sugande tegelstenar med nya stenar av kapillrbrytande
material.
I den moderna varianten borras ett tiotal hl helt
igenom murverket och fylls igen med polyesterepoxi- eller liknande konstbruk som ska uppfylla
vissa hllfasthets- och andra villkor. Storleken p
borrhlen beror p val av fyllningsmaterial. Nr
detta material har stelnat, borras en ny omgng
hl, vartannat, mellan tv tidigare hl, s att
en hel sammanhngande fuktsprr man slutligen fr. Materialet vljs s att det hrdar p 34
timmar.
Stor noggrannhet krvs vid borrning av hlen fr
att de verkligen ska bli verlappande genom hela
murtjockleken. Detta r en orsak till att det r en
relativt tidskrvande och drmed dyr metod.
Metoden gr ven att tillmpa p murverk av
natursten och blandat murverk.
Metoden finns f.n. inte i Sverige men har anvnts
p en del viktiga byggnader i Italien fr som mest
30 r sedan.
Ngon systematisk utvrdering har oss veterligen
inte gjorts men enligt en trovrdig uppgift tycks
sprreffekten frsvinna i takt med de ingende
plastmaterialensldrande. Nya brukssammansttningar har drfr tagits fram men metoden anvnds inte fr nrvarande fr att det saknas lngtidserfarenheter av de nya konstbruken.
Med tanke p att denna metod r ensam om att
kunna tgrda alla typer av murverk r det angelget att materialfrgan fr en lsning

17

Knapenrr, sifoner med varianter

Till de mer tveksamma metoderna som drabbat
mnga gamla hus hr torkning med hjlp av s.k.
sifoner. Det rr sig om ett slags rr, ofta av
keramiskt material, ibland med trekantigt eller
halvrunt snitt, som monteras i ett snett uppt (ibland nedt) upptaget hl i yttermuren nra marken. Vackra medeltida kyrkor har p detta vis ibland ftt en konstig perforeringslinje av rtthl
lngs marken som r lika synliga som frbryllande.
Tanken hos dess uppfinnare, belgaren A
Knapen, var att densitetsskillnader hos torr
respektive fuktig luft (Obs! Fuktig luft r lttare n torr!) borde leda till en luftrrelse inne
i rret som, likt en sifon fr vatten, undan fr
undan skulle transportera bort avsevrda fuktmngder frn murverket. Metoden har genom
ren dykt upp p marknaden i mnga varianter,
med montering n snett uppt n snett nedt och
med olika beskaffenhet p rren.
Hur r det i verkligheten? Svl genom att granska bakomliggande kriterier som genom lngvariga praktiska utvrderingar i England, Tyskland
m.fl. lnder, kan man konstatera att metoden inte
fungerar som avsetts och stundtals t.o.m. kan ka
fuktmngden genom kondensbildning.
Dess strsta frtjnst fr byggnadsminnesvrden
torde drmed vara varningen till oss och kommande generationer att se upp med lttkpta uppfinningar men framfrallt att inte genomfra
fullskalefrsk med otillrckligt prvade metoder p viktiga byggnader. Dessvrre har byggbranschen en dlig tradition i att upprepa gamla
misstag varfr vi har valt att nmna metoden i
hopp om att kunna frhindra att en alldeles ny
variant som faktiskt fungerar (enligt frsljaren)
ska hamna i vra vggar. Fr den som vill stta
sig in i detaljer rekommenderas Massaris bok dr
man fr en mycket uttmmande analys.

18

En kemisk variant som nyligen anvnts i Ecuador br ocks nmnas i pedagogiskt syfte. Man
borrar hl med ngra centimeters diameter i murverket och fyller dessa med ett bruk av oslckt
kalk. Tanken r att vattnet som krvs fr den kemiska reaktion som kallas slckning tas frn
muren. Detta r i och fr sig helt riktigt. Mngden vatten som bind kemiskt r dock liten och
dessutom slutar effekten nr allt kalk r slckt.

Kemisk sprr Hydrofoberingsskikt

Injektering med vattenavvisande material
Ett antal hl borras efter varandra i murvggen, dr sedan ett hydrofoberande preparat injiceras. Hlen lggs lmpligen i en fog och
borras med en diameter p 1525 mm och ett
avstnd p 100250 mm. Ett antal olika silikonbaserade preparat anvnds. Preparaten r upplsta
antingen i vatten eller lsningsmedel, vilket gr
att spridningen gr till p olika stt Drmed stlls
det olika krav p om vggen ska vara fuktig eller
torr. Det r drfr viktigt att veta vad det r fr
material som anvnds och knna till de olika
silikonpreparatens egenskaper.
Ett krav r att medlet som injiceras r alkali-bestndigt. Ofta sgs att gamla tegelmurar inte r s
alkaliska, eftersom de inte r nymurade, men ldre
kraftiga murar kan fortfarande vara alkaliska
lngre in.
Silikonbaserade produkter kan skilja sig kraftigt
sinsemellan men har det gemensamt att de alltid
bildar slutprodukten silikonharts.
I Sverige arbetar ett par fretag med att injicera
vattenavvisande material i murverk.
Ett av dem anvnder ett silikonhartspreparat, dr
murverket behver torkas ut innan preparatet appliceras. Detta grs med hjlp av mikrovgs- torkar. Medlet spds med lsningsmedel.
Det andra fretaget anvnder en silikon i mikroemulsion som krver att murverket istllet mste
vara fuktigt fr att materialet ska fungera.

19

Inga mtningar har utfrts p de utfrda objekten.

Under 1995 har enligt uppgift underskningar
gjorts p ett hus i Malm dr varianten med
mikrovgstorkning och insprutning med silikonharts tillmpats. Mtningarna planeras fortstta
till r 2000 och har nnu inte publicerats.
Problemet med denna metod r allmnt att
spridningen inte r s effektiv i icke-homogena
murar, vilket tegelmurar r. Detta bekrftas av
en forskningsrapport som redovisades p en kongress nyligen (oktober 1996) dr sex olika medel
testades p laboratorium och p fltet. Inget av
medlen gav en 100%-ig sprr. Ytterligare en nackdel med denna tgrd r att det r svrt att veta
om preparatet verkligen har bildat ett heltckande
sprrskikt, eftersom materialet r ofrgat och till
en brjan i flytande form.
Eventuellt kan problemet med den ojmna frdelningen undanrjas om medlets tillfrsel sker
med s.k. cykliskt vakuum, den metod som nmns
i Inledningen. Mer forskning och frmst fullskalefrsk krvs fr att utrna om s r fallet.
Materialets livslngd r uppskattad till 2530 r,
vilket mste ses som en mycket kort tid nr det
handlar om restaureringsarbeten. Rimligen borde
det vara mjligt att upprepa behandlingen, men
erfarenheterna av detta r hittills f. Hur eventuella rester av kemikalierna ser ut och hur de kan
tnkas pverka murverket i framtiden r heller inte
knt. Det kan ven betraktas som oetiskt ur
restaureringsideologisk synvinkel att tillfra icketraditionella, icke-reversibla (d.v.s. som inte gr
att avlgsna) material till konstruktioner i byggnader med strre kulturvrde.

20

Fysisk elektrisk sprr

Passiv och aktiv elektroosmos
Om man frbinder en fuktig husyttervgg med
marken med hjlp av tv elektroder sammanbundna med ett elektriskt ledande material, uppstr det en potential som rent teoretiskt skulle
kunna motverka den upptstrvande rrelse hos
kapillrt uppsuget vatten i yttervggen.
Detta r principen fr s.k. passiv elektroosmos,
som dock torde ha en s svag effekt att den i det
nrmaste saknar fresprkare idag.
Genom att plgga kretsen en spnning fr man
s.k. aktiv elektroosmos, en metod som dremot
r vrd att diskutera i detta sammanhang.
Metoden bygger p att vattentransporten uppt
vggen motverkas med hjlp av elektrisk strm,
oftast konstant likstrm. Anoden (+ polen) monteras in i murverket och katoden (-polen) i marken. Det r inte alldeles klarlagt vad som egentligen sker. En ofta accepterad teori r fljande:
I en vt vgg frekommer svl vatten som saltmolekyler vilka gr vattnet ledande fr elektrisk
strm. Salterna upptrder d som fria joner med
+ eller - laddning. Vattenmolekylen r en s.k.
dipol och har en positiv och en negativ sida.Av
oknd anledning binder de positiva jonerna fler
vattenmolekyler n de negativa. Eftersom positiva joner dras till minuspolen (katoden) som placerats utanfr murverket fr man en uttorkning i
omrdet utanfr pluspolen nr vatten tilfrseln
bryts p detta stt.
Detta tyck bekrftat av en tysk underskningsom
visade kraftiga kningar av halten negativa joner
(klorider, nitrater och sulfater) efter ngra r (B+B,
2/94).
Effektiviteten hos metoden beror till stor del p
hur stora spnningar som anvnds. Ju hgre spnning, desto bttre uttorkning. En nackdel med fr
hg spnning r att anoden korroderar snabbare,
vilket p sikt delgger systemet. Frsk har drfr gjorts att istllet anvnda sig av pulserande
likstrm, som ska motsvara en hgre konstant likstrm.

21

Om elkretsen bryts, t.ex. genom att ett metalliskt

stuprr monteras utan att infstningarna r elektriskt isolerade frn muren, delggs systemet.
Drfr krvs noggrann planering vid installationen av elkretsen och regelbunden vervakning av
utrustningen. Vid fr sm strmstyrkor och med
strre metallfreml i nrheten av kretsen, kan
dessutom strmkretsen vlja andra vgar. Frfattaren Massari som gjort egna frsk och fljt
metoden internationellt i diverse varianter under
flera rtionden, menar att metoden fungerar i blt
lera (vilket den tveklst gr!) eftersom det gller
mycket hga fuktniver.
Problemet r att en framgngsrikt avvattnad lera
hller en fuktniv hgt ver den som gller fr en
vattenmttad tegelvgg. Enligt flera forskare r
det helt enkelt s att under en viss fuktniv blir
de fysikaliska frhllandena sdana att
elektroosmosen blir verkningsls.
Den aktiva osmosen (om den alls fungerar) r
tveklst en lngsam metod fr att f bort fukten
och det r sllan som man fr en fullstndig uttorkning. Det krver ocks en strningsknslig
anlggning dr mycket kan g fel, vilket gr metoden vansklig att anvnda. Eftersom
elektroosmosen bygger p delvis outredda frlopp
och krver djupare kunskap i fysik och kemi fr
att verkligen frsts , leder misslyckanden til tvister dr det som regel blir mycket svrt att utreda
ansvarsfrgan. Drmed blir eventuella funktionsgarantier litet eller intet vrda i praktiken.
Metoden har de senaste ren dykt upp i Sverige
med omdiskuterat resultat. Ofta sljs metoden
genom att man pvisar en potentialskillnad mellan tv punkter p olika hjder ovanfr varandra
som sgs orsakas av den kapillra uppsugningen.
I sjlva verket kan man pvisa potentialskillnader
mellan punkter p samma niv och ven visa att
denna skillnad oftast frsvinner om man mter
tillrckligt lnge.
ven om metoden inte har ftt ngon strre spridning finns det flera hus t.ex. p Lngholmen i
Stockholm, dr den har praktiserats med lite olika
frutsttningar.

22

Referenser finns drfr bde dr metoden psts

ha fungerat och dr den uppenbart misslyckats
men inga serisa utvrderingar tycks ha gjorts.
Dr den sgs ha fungerat, finns inga tillfrlitliga
mtningar fre tgrd som bevisar att fuktnivn
har sjunkit.
I skrivande stund erbjuder en svensk entreprenr
kostnadsfri provinstallation. Frgan r hur metodens funktion verhuvudtaget kan utvrderas efter, om det hvdas, ngra veckor nr sjlva
uttorkningen tar mnader eller r.
Vi vill avslutningsvis ppeka att diskussionen om
denna metod r mycket komplex. Den rr svl
hgre kemi och fysik som en rad outforskade frgor med stora mjligheter till uppfinningar och
produktutvecklande ider som r mycket svra att
bedma ven fr vlutbildade byggtekniker.Detta
avsnitt r drmed p intet stt komplett utan vi
har velat visa p den mngfald frgetecken som i
sig utgr en vesntlig negativ invndning mot
elektroosmosen som metod, nr det gller praktisk fastighetsfrvaltning.

Metoder fr att lsa

fuktproblemet utan att hindra
uppsugningen
Som vi redan nmnt finns det fall dr det kan vara
frsvarsbart fr att ska g runt problemet. Det
kan handla om att f ett rum med fuktiga yttervggar lmpligt fr boende eller fuktknslig frvaring. Det kan ven handla om att frhindra att
en fuktig putsad fasad blir skadad av saltutblomstringar efter en omputsning.

Kan man acceptera att fukten finns kvar i vggen kan man tnka sig ngra varianter:
Tillggsisolering mot yttervgg
Genom att tillggsisolera p yttervggens insida
med icke-fuktknsliga material, t.ex. gasbetong,
lttklinkerblock eller trullsskivor, hjer man
innerytans temperatur.

23

Detta medfr alltid en snkning av relativa

fuktigheten (RF) till en niv under 100 %, vilket
ej medger kapillr transport genom isoleringen.
Avdunstningen in mot rummet bromsas d fukten mste transporteras via diffusion genom
isoleringsskiktet. Med samma ventilationsgrad
br det normalt medfra lgre fuktniv i rummet.
Observera att innerskiktet mste frses med ett
fuktppet material.
Tillggsisolering med innervgg p
distans
Redan fr ca 2000 r sedan frekom en lsning,
dr man med kvadratiska tegelplattor med fyra
konformiga upphjningar intill varje hrn efter
tjrstrykning kunde bygga en torr innervgg p
distans frn den fuktiga yttermuren. Den antika
lsningen r anvndbar n idag.
Om en innervgg byggs innanfr en yttervgg och
utan kontakt med denna (eller med fuktsprr emellan), kommer konstruktionen att kunna fungera
tillfredsstllande om fljande villkor uppfylls:
1. Spaltens luft fr inte ha kontakt med rummets
luft
2. Den nya innervggen byggs p fuktsprr eller
av kapillrbrytande material.
Enligt Massari mste luftspalten ventileras int
eller utt. Detta r diskutabelt. Idn bygger p att
en oventilerad spalt att med tiden kommer f
100% RF s att innervggen s smningom skulle
bli lika fuktig som yttervggen. Detta r en sanning med modifikationer.
Som vi frklarar nrmare nedan i avsnittet om
Fuktmtning, r RF=100% ett ndvndigt villkor fr att kapillrsugning ska frekomma, men
det krvs mer vatten n s fr att sugningen ska
komma igng. Med noggrant materialval och genomtnkta detaljer br sdana konstruktioner
kunna fungera varfr det gller att detaljstudera
varje konkret fall.

24

Putsning av fasaden med

nggenomslpplig vattentt kalkputs
En relativt ny metod som anvnts av civ. ingenjr Krister Berggren anvnts med hittills fullt acceptabelt resultat, bygger p att frhindra att slagregn nr det saltbemngda murverket utan att samtidigt hindra diffusionen av inifrn kommande
fukt.
Detta stadkoms genom inblandning av vattenttande tillsatser i grundningsbruket. En sdan tillsats r bentonitlera som i vtt tillstnd expanderar ca 16 gnger.
Kalkputs med en sdan lera i rtt dosering slpper igenom nga p vanligt stt i torrt tillstnd. I
samband med regn blir den dremot vattentt och
hindrar drigenom det utifrn kommande vattnet
att hmta salter inifrn murverket och bilda kristaller p putsens yta vid avdunstning.
Anpassning av verksamheten till rdande frhllanden
I mnga ldre hus, dr uppsugning frekommit
under en lngre tid, blir detta ofta inte ett egentligt problem s lnge mikroklimatet intill murarna
inte ndras. Det r t.ex. vlknt i branschen att
gamla kllarvalv som byggs om till restauranger
eller till annan funktion som krver uppvrmning,
ofta fr problem med saltvittring av putsen eller
teglet.
Detta beror p att sdana murar som ofta innehller stora mngder upplsta salter har haft lg temperatur och lg ventilation med andra ord konstant hg relativ fuktighetsniv, som inte medgett bildning av saltkristaller i ngon strre utstrckning. Nr temperaturen hjs sker en kraftig
snkning av RF som leder till kristallisation och
kraftig vittring.
Av detta fljer att en ndring av anvndningen
fr dylika lokaler br undvikas eller vljas s att
minsta mjliga ndring av klimatet ger rum. Dr
problemet endast r av estetisk art, kan det vara
befogat att avst frn tgrder. Det kan t.ex. glla
gamla putsade fasader som lnge haft den typiska
skadebilden utan att frden skull krva oacceptabelt tta underhllsinsatser.
25

Kort om fuktutredning och

fuktmtning
Att ngorlunda uttmmande behandla frgan om
hur fuktutredningar och fuktmtningar br gras,
ryms inte i detta sammanhang. Vi vill dock frska skissa ngra riktlinjer som kan vara till nytta
fr t.ex. den frvaltare som behver gra en frsta bedmning av en fuktskada.
Fuktutredning - ngra praktiska synpunkter
Finns det saltutfllningar p skadestllet? Om
svaret r ja!, r det tveklst frgan om kapillrt
transporterat vatten. Visserligen kan salter i marina miljer transporteras i sprayform, s.k.
aerosoler, men i de flesta fall har de transporterats genom kapillrsystemet upplsta i vatten ngonstans ifrn kommet.
Nr det gllde tegel och andra material kan det
ven rra sig om salter som funnits med frn brjan i rvaran eller som bildats vid tillverkningen.
Detta r fallet ex.vis nr leran varit saltfrande
eller att det vatten som anvnts vid lerans uppslamning varit salthaltigt.
Skador efter kapillrt uppsugen markfukt har ett
karaktristiskt utseende genom att skadan syns
nra marken och sllan nr hgre n 23 meter
om inte vggtjockleken r extrem. Ett inofficiellt
rekord skulle kunna vara San Bernardo kyrkan i
Rom dr fukten stigit till 5,4 meter, och detta beror p att muren r fyra meter tjock. En saltskada
p t.ex. Lunds domkyrkas torn 10 meter ver
marken, behver inte utredas p plats fr att hypotesen markfukt ska kunna uteslutas.
Nr kapillr uppsugning misstnks, r det nd
viktigt att frska ringa in den aktuella fuktkllan.
Skulle man komma fram till att det i huvudsak
rr sig om felaktigt omhndertaget dagvatten som
sugs upp, r det sannolikt avsevrt enklare och
billigare att frbttra vattenavledningen n att
stadkomma en fuktsprr i yttervggen. I liknande
fall kan det, som vi redan nmnt, vara aktuellt att
lgga en vertikal sprr av typen modern kllarisolering utanfr grundmuren.

26

Detta kan dock vara ett vanskligt fretag med

tanke p risken fr ras i grundmuren i samband
med uppgrvningen och innebr frmodligen
bortkastade pengar om man dessutom inte kan
utesluta att grundvattnet tar sig upp underifrn
genom grundmuren.
Skrckexempel finns dr man fr att stta upp en
vertikal sprr mot en mycket ojmn grundmur
(normalfallet!) av natursten brjat med att gjuta
p en strre betongkaka, s att problemet blev
frvandlat till ttning av konventionell kllarvgg. Detta r att betrakta som ett grovt missgrepp
mot byggnaden svl som mot byggherrens plnbok med tanke p att det r en ondig och
inneffektiv tgrd som kan orsaka irreparabla skador.
Om inte vattnet kommer nedifrn grunden kan
det komma frn t.ex. slagregn, lckande ledningar
eller kondens. Inlckning av slagregn drabbar
endast oputsade hus med dligt utfyllda sttfogar
i mycket utsatta miljer varfr det i ett ldre hus
br vara ett vlknt problem d det drabbat huset
nda frn brjan. Vi behandlar inte frgan vidare
i denna skrift.
Hypotesen lckande ledningar ska aldrig uteslutas lttvindigt. Det kan mycket vl finnas bortglmda ingjutna vrmeledningar som brjat rosta.
De r oftast ltta att hitta med hjlp av eventuella
ritningar, om sdana finns, men framfrallt med
en vrmekamera eller den billigare varianten IRpistol en berringsfri infrard yttermometer, frutsatt att de hller en annan temperatur n vggen. Observera att en fuktig yta normalt alltid blir
kallare n en torr p.g.a. avdunstningen, varfr en
kartlggning av yttemperaturen r en enkel och
bra metod att kartlgga fr gat osynliga fuktflckar!
Kondens r troligen svrast att upptcka fr den
oerfarne. Den upptrder ju frn och till och ger
genom tyngdlagen liknande skadebilder som andra fuktkllor. Strumpan som hngs p tork blir
ju alltid bltast lngst ned.

27

Vad kan vi sga om kondens?

Principen r vlknd: trffar luft med tillrckligt
hg RF en yta som r kallare sjunker luftens temperatur, RF stiger och vattenngan flls ut, kondenserar om RF nr 100 %. Sker detta p en pors yta, t.ex. kalkbruk, sugs kondensvattnet in
gonblickligen och flcken frblir osynlig s
lnge inte mttnad uppstr.
Mycket viktigt att notera r nu att eventuell frekomst av salter i vggytan, i teglet eller i putsen,
inte ndvndigtvis synliga avsevrt snker siffran 100 % som grns fr kondensering. salter r
hygroskopiska, d.v.s. har frmgan att dra till sig
fukt frn luften. En saltbemngd yta kommer drmed att hlla ett hgre fuktinnehll n en saltfri
yta av samma material i samma rum.
Detta r frklaringen till mnga svrtolkade vta
flckar med saltrand runtom som kan dyka upp
och frsvinna t.ex. p en putsad fasad strax under
takfotsplten trots att plten r hel. Hr r det en
gammal lckageskada, som trots lagningar lmnat en saltanrikning efter sig som kan bilda kondensvatten mitt i sommaren under srskilda omstndigheter. P detta stt kan kondens bidra till
tillfrsel av vatten i en kllarmur och p s stt
frsrja den kapillra transporten med nytt gods.
Hur ska man d frst nr det rr sig om kondens och inte uppsuget markvatten? Det kan vara
mycket svrt framfrallt om det r bde och.
Grundregeln r att uppsuget vatten upptrder hela
ret medan kondensfenomen r ssongsbundna.
Observera att kondensflckar dr salt finns kan
upptrda hgst nyckfullt.
Ett klurigare stt att underska slta vggar r fljande: Klistra ca 1 m2 aluminiumfolie mot vggen (Obs! ingen luft mellan folie och vgg). Folien
kommer drmed att f en temperatur mycket nra
vggens. Vid kondens br vatten bli synlig p
foliens yta. Bildas det vattendroppar mellan folien
och vggen kommer fukten inifrn vgen men d
knappast p grund av kondens.

28

En synlig skada av den typ som frknippas med

kapillrt uppsugen fukt kan ven ha orsakats av
en ej lngre befintlig fuktklla. Detta kan kontrolleras genom fuktmtning som dock mste
utfras efter konstens alla regler och sjlvklart av
en oberoende mttekniker utan koppling till t.ex.
en viss saneringsmetod..
Fuktmtning - viktig teori och ngra
praktiska synpunkter
Vad r det som ska mtas? Att mta r att frga;
stller man fel frga fr man sjlvfallet inget bra
svar. I det fljande redogrs fr begreppen relativ fuktighet och fuktkvot, troligen beroende p att
bda anges i procent sker ofta en samman-blandning av begreppen som leder till tankefel ven
hos vlutbildade byggtekniker.

Relativ fuktighet
Mngden vattennga i luften kan anges p flera
stt men uttrycks oftast som relativ fuktighet eller relativ nghalt (frkortas RF, R, RH etc.).
Frn en teoretisk sida sett, ingen fukt alls, d.v.s.
0% RF kan luften ta upp allt mer vattennga upp
till en grns, 100% RF (i praktiken 98%). Vid
denna grns kondenserar vatten. Detta kallas det
hygroskopiska omrdet (0-100% RF) och ligger
under den niv d kapillr transport kan ske.
Notera att en vgg med 100% RF i sina hlrum
normalt leder till mgelbildning i eventuella trdetaljer som befinner sig i direkt kontakt med dess
yta. nd r den hga fuktnivn helt osynlig ven
fr ett trnat ga om man tar bort tret eller andra fuktknsliga material! Det r frst nr vggen uppntt fuktmttnad som den ser blt ut. nd
r det mycket vanligt att branschfolk i beslutsledet ser en freslagen mtning som bortkastade
pengar nr vggen (eller golvet) ser torr ut.
Fukt kan man inte se och normalt inte knna srskilt bra heller!

29

Mter man RF i ett hlrum (t.ex. ett borrhl i ett

tegelmurverk) och fr ett vrde under 98% kan
man sledes med skerhet utesluta kapillr fukttransport, tminstone vid mttillfllet. Fr man
vrdet 98100% r det svrare att uttala sig. Luften i hlrummet kan vara fuktmttad (d.v.s.
RF=100%) utan att det finns tillrckligt med vatten i materialets kapillrer fr att en sammanhngande vattenfilm ska finnas vilket r frutsttningen fr att kapillariteten ska brja verka. Jmfr med den halvt vattenfyllda hverten som inte
vill komma igng!
Ngra ord r p sin plats om den mycket svra
konsten att mta RF rtt:
1. Mtaren mste alltid kontrolleras och eventuellt kalibreras fre och efter mtningen eftersom avvikelser ltt sker. Helst br man mta
p uttagna prover som transporteras till mtarens milj istllet fr tvrtom.
2. Hur snabb mtaren n sgs vara, mste mtsondens spets hlla samma temperatur som
mtobjektet. ven en liten avvikelse ger en
vsentlig avvikelse av RF-vrdet. Detta betyder att det endast sllan gr att g frn en exempelvis varm bil till ett i frvg borrat och
frseglat, kallt hl och lsa av efter endast ngra
minuters vntetid; det handlar snarare om timmars vntan.
Fr kort mttid ger fr lgt vrde och r kanske
det vanligaste mtfelet, men studier av mtningar
i borrade hl i betong visar att fr hga vrden
ocks kan frekomma. Eftersom det inte gr att
ge en anvisning om en sker minsta mttid som
inte blir ondigt lng, kan man istllet se till att
mtningen utfrs tills man kan redovisa tre efter
varandra stabila vrden, d.v.s. med endast ngon
procents avvikelse. Faktum r att fr den oerfarne
r det ltt att mta fel oberoende av mtapparatur.
Drfr r mtning av uttagna prov i laboratoriemilj dr det r mjligt alltid att fredra. Fr den
som i detalj vill veta hur detta ska gras rekommenderar vi t.ex. avsnittet om fuktmtning och
mtfel i Gran Hedenblads skrift i referenslistan.

30

Fuktkvot
Medan mngden fukt i luften mts som relativ
fuktighet s anges fuktmngden i ett material oftast som fuktkvot, vanligen betecknat med u.
Vad r d fuktkvoten? Fuktkvoten r vattenvikten
i materialet delat med vikten av samma material i
helt torrt tillstnd. Om fuktkvoten fr en viss tegelsort r 5 % betyder det att den innehller 5 g vatten per 100 g torrt tegel.
Fuktkvoten r allts en annan storhet n RF trots
att bgge anges i %.
Det som brukar ka frvirringen r att den relativa fuktigheten (RF) har en maxgrns nmligen
vid 100% vilket de flesta knner till. Fuktkvoten
dremot saknar vre grns.
Nyfllda trd av porsa trslag kan ha fuktkvoter
ver 100%, d.v.s. innehlla en mngd vatten som
vger mer n trets torra vikt! Fuktkvoten fr
nyavverkad gran- och furuvirke har uppmtts till
mellan 160 och 170 % i splintveden och 40 till 50
% i krnveden. Samtidigt r tegel med fuktkvot
ver kanske 5% i stort sett fuktmttad.
Stora variationer rder fr olika tegelkvaliteter och
r en viktig del i frklaringen till olika tegels skiftande vittringsbengenhet.
Fr fullstndighetens skull br vi nmna det snarlika begreppet fukthalt som fredras i t.ex. Fukthandboken. Om man istllet fr att dividera vikten vatten i materialet med vikten torrt material
istllet dividerar med volymen torrt material, fr
man fukthalten, w, som anges i kg/m 3. Har man
en uppgift p fuktkvoten fr man motsvarande
fukthalt genom att multiplicera med (skrym-)
densiteten.
Tyvrr finns ven en ldre fukthalt som har anvnts i landet fram till fr ca 20 r sedan, dr begreppet str fr kvoten mellan vikten vatten i
materialet och vikten fuktigt material! Kontrollera drfr alltid vad som avses vid jmfrelser,
srskilt vid lsning av ldre och utlndsk litteratur.
Vi kommer hr att hlla oss till fuktkvoten.

31

Om vid en plitlig mtning av RF kan konstateras att RF r hgre n 98 % eller lika, behvs ven
en fuktkvotsmtning fr att konstatera om
kapillrtransport pgr eller r avslutad. Med avslutad kapillrtransport avser vi tillstndet d hlrummet blivit helt vattenfyllt, vilket sjlvfallet
leder till att vattenrrelsen stannar upp.
Tyvrr r det lttare sagt n gjort att mta fuktkvoten i de hr sammanhangen. Vi vill hr bestmt varna fr de elektriska fuktkvotsmtare oftast med tv spik som ska tryckas in eller lggas
an mot mtobjektet. De kan duga fr mtning i
tr men aldrig fr annat n jmfrelser mellan
fuktniver i olika delar av murverk (sten, tegel
eller betong), vad bruksanvisningen n sger.
I de sllsynta fall d det r tilltet att ta ut provkroppar frn muren, r en bestmning av fuktkvoten relativt enkel och sker. Provkropparna tas
ut mekaniskt utan vattentillfrsel och med minimal temperaturhjning och transporteras luftttt,
t.ex. i dubbla frysplastpsar.
Genom att vga proverna noggrant fre och efter
torkning i ugn, kan man f uppgifterna fr att
rkna ut kvoten. Observera att prov som tagits
nra ytan visar en felaktig bild av medelfuktnivn
inne i vggen.

Kvalitetsskring vid fuktmtning

Fr en frvaltare ven med tillgng till vlutbildad driftpersonal r det tveksamt om man ska g
srskilt lngt i ambitionen att mta sjlv. Viktigare r d att i dagens anda av kvalitetsskring
skaffa sig noggranna instruktioner om hur en seris fuktutredning ska g till. Det skulle fra fr
lngt att hr svara p hur en sdan instruktion br
se ut.
Lt oss nd, som en oftast bortglmd sjlvklarhet, nmna att ett godtagbart mtprotokoll bland
annat ska innehlla uppgifter om anvnd apparatur (mrke och typ), kalibrering, mttid och grna
en kort beskrivning av hur mtningen har gtt till.

32

Vidare br RF-mtningar av inomhusluften alltid

kompletteras av en mtning av RF och temperatur utomhus vid samma tillflle fr kontroll av
rimligheten hos de uppgivna vrdena.
Observera att det sista inte utan vidare kan ersttas med uppgifter frn nrmaste vderleksstation,
ett stort fel som frekommer t.o.m. i internationella forskningsprojekt!
Just drfr att det r svrt att mta rtt och frst
fuktfrgornas alla varianter och specialfall, r det
srskilt viktigt att hlla en hg kunskapsniv inom
organisationen p alla niver och undvika att bli
lurad av okunniga eller oserisa aktrer i branschen. Det gller att undvika lsningar som baserats p otillrcklig kunskap och bondfrnuftiga
tgrder som oftast frsvrar och frdyrar senare
utredningar.
________________________________________

33

Referenser
Damp buildings, old and new
Massari, Giovanni & Ippolito, Rom 1993.
Utgiven av ICCROM - Den internationella organisationen som arbetar
med vrd av ldre byggnader. ISBN 92-9077-111-9.
Lttlst bok p engelska frn en veteran inom fuktfrgor p kulturbyggnader med svl teori som fallbeskrivningar p viktiga byggnader i
Venedig m.m. ven fuktproblem i moderna byggnader behandlas. Kan
bestllas frn ICCROM eller via bokhandeln.
En kritisk gjennomgang av metoder som forhindrer fuktoppstigning i stein og murverk
Eirik Aarebrot.
Examensuppsats, Konservators-skolan i Kpenhamn 1995.
En aktuell sammanstllning av metoder i dagens Danmark. Bestlles
frn skolan.
Fukthandbok
Lars Erik Nevander, Bengt Elmarsson
Andra upplagan Stockholm 1994. Svensk Byggtjnst AB
Den svenska fuktbibeln. Teoretisk och praktisk del som mycket vl
kan anvndas av praktiker som handbok. Teoretiska sidan gr mycket
djupt men tillter att den intresserade lser till lagom niv. Den
praktiska sidan, som r lttlst, behandlar i princip bara moderna byggnader men kan vara mycket anvndbar fr den som vill kontrollera
frstelsen av fuktfysiken i ldre byggnader. Ett mste fr den som vill
behrska fuktfrgor.
Rising damp in walls: diagnosis and treatment
Building Research Establishment Digest 245, Watford 1981.
Kort skrift frn brittiska byggforskningsrdet.
Vattenavvisande impregnering
Kenneth Sandin
BFR T15:1994. Svensk Byggtjnst.
Ingr i en lsvrd skriftserie frn Fuktgruppen vid Lunds Tekniska
Hgskola. Enligt uppgift kommer Sandin att bedriva ett
uppdragsforskningsprojekt p objekt behandlade med insprutad silikonharts.

34

ldre murverkshus. Reparationer och ombyggnader

Krister Berggren, Ole Fabricius mfl
BFR T3:1990. Svensk Byggtjnst.
Enda skrift (handbok) p svenska som mer ingende tar sig an de ldre
murverkshusen. Avsnitten hller olika kvalitet och fuktavsnittet r ett
mste fr den som engagerat frvaltar hus ldre n frn 1930-talet.
Etude de lassechement des murs soumis a des remontes
capillaires
Marc Mamillan, Alain Bouineau
The Conservation of Stone. Proceedings of the International Symposium. Bologna 1976
Uttorkning av byggfukt i betong. Torktider och fuktmtning
Gran Hedenblad
Byggforskningsrdets skrift T12:1995.
Treatment of rising damp. Evaluation of six chemical
products
van Hees, R.P. J. Koek, J.A.G.
Proceedings of the 8th International Congress on Deterioration and
Conservation of Stone. Berlin 30/9 - 4/10 1996. Edited by Josef
Riederer ISBN 3-00-000779-2
Nene er Kentrisse in der Manerwerks Trockenenlegning.
C. ArendtBantenschmitz und Bansamiering, 2/94. sid. 6974.??????????

vrig rekommenderad litteratur

SABO:s skriftserie om fukt, srskilt Prm A.

________________________________________

Vitruvius 7:e bok, kapitel 4. Illustreras av bilden p omslaget.1

35