Sei sulla pagina 1di 9

Ricetta idromiele

Sono certo che a nessuno fuggir la differenza tra ci che noi presentiamo ora, una ricetta alcoolica di estrema gestione per idromiele, tempo necessario solo circa dodici giorni.., in rapporto alla classica idromele..di lunghissima gestazione . L'esatta dicitura sarebbe idromele. Va pronunciata con l'accento grave sulla : idromle. on !uello acuto di perch"# idrom"le$, o con nessuno, potrebbe, se distratti, farci dirottare alle pur ottime mele della Valle d'%osta o del &rentino. '(dromle una bibita di nobile casato letterario. )eriva, etimologicamente da una parola composta greca e latina# greco :idor*ac!ua e latino mel, mellis*miele$. '+opolarmente conosciuta come Vino di miele perch" prodotta con una soluzione ac!uosa di miele fatta fermentare, aromatizzata con fiori di sambuco, timo, rosmarino, cannella, garofano, scorza di limone scelte, possibilmente, tra !uelle maturate senza trattamenti anticrittogam,ci. '-na ricetta, con anni di sperimentazione, consiglia le seguenti modalit ed alcuni specifici ingredienti. (n una bottiglia, ben chiusa, con .// millilitri di alcool a 01 gradi, per dieci giorni, lasciare macerare la cannella, il garofano ed una scorza di limone. '2iltrare con carta Scotte3 4escolare .// grammi di miele in un litro d'ac!ua minerale, non gazzata. Solo per i tipi metalmeccanici dal duodeno gi plasticato pu andar bene anche l'ac!ua al cloro erogata dal omune del luogo5 'Supplire alla lunga aleatoria classica fermentazione del miele, facendoli semplicemente bollire fin !uando il loro volume si riduce a met. 'Lasciare intiepidire. 'Versare !uesta ac!ua e miele nel macerato gi filtrato #cio nel solo alcool rimasto aromatizzato dagli 6scomparsi6 lignei cannella, scorza di limone$. '(mportante555 7vitare di tenere il macerato, a forte componente alcoolica, nei paraggi della bollitura con gas dell'ac!ua e miele '(mbottigliare !uando il tutto si raffreddato. Sottovoce. 4olti dopo aver bevuto, specie se in dosi non proprio morigerate, ammettono lo!uacemente e con candore che allorch" avvicinano le labbra a !uesto ricostituente riprovano le calde termiche emozioni di !uando il primo amore lasciava sul loro labbro inferiore reciproche recidive guar,bili scottature di terzo grado.

7cco ancora in sintesi la ricetta. -n litro d'ac!ua minerale8 .// g di mi"le8 .// millilitri di alcool a 01 gradi. )ue grammi di cannella, corteccia8 mezzo grammo di chiodi di garofano8 una scorza di limone #solo la scorza$. #9ei supermercati " facilmente reperibile l'alcool a 01:8 sulle venticin!ue mila lire, circa, il litro.$ %dolfo +ercelsi

L'idromele #mead in inglese, met in tedesco$ forse il fermentato pi; antico del mondo e nell'antichit era noto come 6la bevanda degli dei6. La parola idromele contiene la parola greca ydor #ac!ua$ e mli #miele$.
Indice <nascondi= > ?rigini @ Aicetta tradizionale @.> Strumenti e ingredienti @.@ +reparazione . %ltra ricetta in uso ..> (ngredienti ..@ +rocedimento B ollegamenti esterni

o o o o

[modifica] Origini
9on si hanno notizie certe sul periodo in cui l'uomo impar a produrre l'idromele, ma si suppone che l'origine sia antichissima, vista anche la semplicit di preparazione. Lo si trova prodotto !uasi ovun!ue si trovino le api. onosciamo un idromele dell'antico 7gitto, uno dell'(nghilterra celtica, naturalmente l'idromele della scandinavia vichinga e probabilmente ne esistono altri prodotti in mille altri luoghi. La ricetta base richiede semplicemente miele, ac!ua e lievito, ma vi sono innumerevoli varianti, ciascuna con il proprio nome: braggot #miele e malto$ melomel #miele e frutta$, metheglin #miele e spezie$. L'idromele aveva una grande importanza nella cultura norrena precristiana8 nella letteratura e nella mitologia viene rappresentata come la bevanda dei re, la preferita del dio ?dino e di altre creature sovrumane #come la mitica fiera ?fiulco$. La tradizione vuole che due nani uccidano il vate Kvasir e dal suo sangue ricavino l'idromele, capace di dare sapienza e poesia. 7ra tradizione che le coppie appena sposate bevessero idromele durante il periodo di una luna dopo il matrimonio per ottenere un figlio maschio. )a lC sembra provenire la tradizione della 6Luna di miele6.

-na bottiglia ed un bicchiere di idromele.

[modifica] Ricetta tradizionale


[modifica] Strumenti e ingredienti

Dottiglione da 1 litri circa in vetro. &appo con gorgogliatore. @ Eg di miele. . litri di ac!ua minerale. Lievito #opzionale$ @ sorbe

+u andar bene anche il lievito di birra ma per raggiungere un maggior grado alcolico necessario utilizzare lieviti da vinificazione.

[modifica] Preparazione
Sciogliere il miele nell'ac!ua calda, fino a formare un li!uido uniforme. F opportuno mantenere la miscela ad G/'0/ : per !ualche minuto in modo da inattivare i lieviti selvaggi. Lasciare raffreddare e versare la miscela dentro il bottiglione. %ttivare il lievito diluendolo in ac!ua tiepida e versarlo dentro la bottiglia. Se si decide di utilizzare le sorbe !uesto il momento di aggiungerle intere8 servono a rilasciare acido malico, che conferisce freschezza. &appare il bottiglione e mettere l'ac!ua nel gorgogliatore. Lasciare B settimane a gorgogliare. )opo B settimane di fermentazione imbottigliare in bottiglie di vetro scuro, ermetiche , e mettere in cantina fresca. +er evitare scoppi, consigliato provvedere alla sfiatatura delle bottiglie di tanto in tanto. )opo circa .'B mesi sar appena pronto per il consumo, ancora molto dolce e 6acerbo6 ma gi gradevole. )a !uel momento, ogni mese passato in cantina ad invecchiare non far altro che migliorarne il sapore, rendendolo pi; secco e pi; alcolico.

[modifica] Altra ricetta in uso

[modifica] Ingredienti

>1/ gr di ottimo miele >// gr di alcool a 01: B dl di ac!ua > stecca di cannella > scorzetta di limone.

[modifica] Procedimento
4ettete la cannella e la scorzetta di limone in una bottiglietta con l'alcool per >/ giorni. &rascorsi i >/ giorni, scaldate il miele con l'ac!ua e lasciate sobbollire a fuoco basso fino a !uando il volume si sar ridotto di met circa. Lasciate raffreddare e e versate nella bottiglia con l'alcool. hiudete ermeticamente e aspettate un paio di mesi prima di consumare.

Mjd Hr en alEoholhaltig drIcE som fJr sin alEoholhalt genom KHsning med hKHlp av honung. &ill detta tillsHtts ofta ErIddor, humle, malt o.d. 4an har hittat spJr av mKLd som Eunnat dateras till Hldre bronsJldern. ViEingarna anvHnde mKLd mest som en festdrIcE. )Hr de lHt KHsta drIcEer pJ t e3 Hpplen, nIpon och oliEa bHr som man tillsatte honung. SHEra bevis fLr detta saEnas, men i EHrl frJn bronsJldern som pJtrHffats i )anmarE finns rester av KHst drIcE beredd pJ bl a lingon och honung. )essa rester har tolEats som nJgon form av mKLd. &ill vardags dracE man Ll. Mjd och struvor Hr, fLrutom maKvippor, ett fast inslag i vJrfirandet pJ 2Lrsta 4aK i 2inland

ver ppen eld - Vikingatida recept


av Susanna Droom" m.fl. #ur ?drLrer nr >'B$

Innehll
>. @. .. B. 1. N. O. ?sIrat EornbrLd 2HrsEost #sEir$ MornmKLlsgrLt 9Hsselsoppa ALEt fisE MoEt svinmJlla 4KLd

Os rat !orn"rd
2Lr ca Jtta brLd:

.dl EornmKLl drIgt >dl vatten.

Dlanda ihop till en deg. VHrm en brLdlagg Lver elden #eller en steEpanna pJ spisen$. &ag en bit av degen motsvarande en valnLt, rulla till en boll och platta till. Mavla ut sJ tunt du Ean #som pepparEaEsdeg$ till en rund platta. LHgg pJ brLdlaggen och grHdda Lver elden #eller pJ hLg vHrme pJ spisen$ ca ./seEunder pJ varKe sida. 2ortsHtt Eavla och grHdda tills degen tar slut. 7ffeEtivast Hr att vara tvJ om arbetet. DrLden bLr Htas direEt, men Ean frIsas in och vHrmas. )e Hr goda till all viEingatida mat men ocEsJ som smLrgJsar med smLr, messmLr eller fHrsEost pJ.

#$rs!ost %s!ir&
AiEtig sEir sEa tillverEas av opastLriserad sur mKLlE. 9Hr mKLlEen pastLriserats sJ ruttnar den istHllet fLr att surna, sJ som surrogat fJr vi anvHnda filmKLlE. Aesultatet blir inte riEtigt detsamma, men liEa gott. LJt den sura mKLlEen #eller filmKLlEen$ rinna av i ett durEslag med en handduE i. Vasslan Ean du behJlla och anvHnda istHllet fLr vatten till brLdbaE. SEiren Ean anvHndas direEt nHr den runnit av till lHmplig bredbar Eonsistens. )en Ean ocEsJ ErIddas med t e3 vitlLE, grHslLE eller Eummin. SEiren hJller inte lHnge men Ean torEas fLr att sedan anvHndas i grItor.

'ornmjlsgrt
PrLt var den viEtigaste basfLdan i vJrt gamla bondesamhHlle och spelade troligen en mIcEet viEtig roll Hven under viEingatiden. &ill vardags gKorde man grLten pJ vatten och Jt den som den var. &ill fest gKorde man den pJ mKLlE och Jt med smLrhJla #en ElicE smLr som ficE smHlta i mitten$. 7gentligen sEa grLt Htas med egen sEed ur en gemensam grIta. )et Hr dHrifrJn uttrIcEen 6hJll dig pJ din Eant6 och 6att hamna i smLret6 Eommer. +J Kulfesten Jt vi en grLt gKord pJ EornmKLl vilEet troligen var det vanligaste under viEingatiden, Hven om andra sHdeslag ocEsJ Eunde anvHndas. &roligen anvHndes mKLl eller Erossade Eorn till grLt. )en tIp av valsade flingor vi ofta anvHnder idag Hr en modern uppfinning. &ill B portioner tar du:

> liter vatten eller mKLlE . dl EornmKLl /,1'> tsE salt

MoEa upp vatten och salt och vispa ner mKLlet lite i sHnder. LJt grLten EoEa saEta i ca >/ minuter under omrLrning. Servera med mKLlE och smLrhJla ochQeller honung. LingonsIlt Hr ocEsJ gott till, men inte riEtigt viEingatida.

($sselsoppa
Snart Hr vJren hHr och nHsslorna sticEer upp sina spHda sEott. 9Hsselsoppa Hr ett enEelt och gott sHtt att ge sig sKHlv en riEtig vitamin' och mineralEur, nJgot som sHEert behLvdes efter den lJnga vintern Hven under viEingatid. &ill B portioner tar du:

ca @ liter fHrsEa nHsslor ca @msE smLr @msE vetemKLl > liter vatten @ grLnsaEsbulKongtHrningar

#salt, R'> tsE timKan eller meKram eller R'l dl hacEad grHslLE$

SELlK nHsslorna vHl. MoEa upp vattnet och lHgg ner nHsslorna. MoEa ca 1 minuter och sEilK sedan nHsslor och spad, men spara spadet. SacEa nHsslorna. SmHlt smLret i en grIta. LHgg i nHsslorna och lJt dem frHsa ett par minuter. StrL Lver mKLlet och rLr om. SpHd med spadet, lite i taget och lJt EoEa upp. &illsHtt smulad bulKongtHrning och EoEa .'B minuter. SmaEa av med ErIddorna och servera med EoEta Hgg, friEadeller eller prinsEorv.

R!t fis!
7tt vanligt sHtt att Eonservera mat fLrr i tiden var rLEning, och det fungerar utmHrEt fLr fisE. )et Hr gansEa enEelt att rLEa sin fisE sKHlv. DIgg fLrst en 6rLEEJta6. Luta fIra slanor mot varandra och EnIt ihop dem i topparna. 2lHta ett galler av tunna Evistar och bind fast det i stHllningen gansEa lJngt ner #men tHnE pJ att du sEa ha en eld i botten$. &HcE Lver stHllningen med ett sEinn eller tHtt tIg #gHrna Ille som inte Hr sJ lHttantHndligt$. Samla ved till elden. %llra bHst Hr al eller en, helst murEen vilEet ger mIcEet rLE. -ndvid gran och fur eftersom de Hr fLr EJdriEa. Aensa fisEen, men lHmna rIggbenet Evar. Tr fisEen stor sEHr du sEJror sJ att rLEen Eommer Jt bHttre. LHtt fisEen pJ det flHtade gallret och tHnd elden. &HcE Lver med sEinnet eller tIget, men lHmna lite luftinslHpp lHngst ner. Sur lJng tid rLEningen tar beror pJ storleE och Evalitet pJ fisEen och veden. SmJfisE Ean ta mindre Hn >/ minuter, medan stLrre fisE Ean ta nJgra timmar. 9aturligtvis Ean du ocEsJ fusEa och ELpa fHrdigrLEt maErill eller bLcEling i affHren.

'o!t s)inmlla
SvinmJllan Hr en gammal matvH3t som blivit nHstan helt bortglLmd idag. ?m den odlades eller plocEades vild vet man inte, men stora fInd av svinmJllefrLn frJn bronsJldern Ean tIda pJ odling. Utminstone sedan dess och fram till nHstan idag spelade svinmJllan ungefHr samma roll i matlagningen som spenaten gLr nu. 2aEtum Hr att svinmJlla Hr bJde mKHllare och godare Hn spenat. 4an Ean ocEsJ Hta den som sallad. SvinmJlla hittar du idag som ogrHs i diEesrenar och planteringar. )en har flera nHra slHEtingar, vHgmJlla och spKutmJlla, som ocEsJ duger bra. 4Jllan EoEas som spenat. AHEna med sJ hHr mIcEet till fIra personer:

1// g fHrsE svinmJlla @dl vatten @ ErIddmJtt salt

SELlK mJllan. MoEa upp vatten och salt. LHgg i mJllan och EoEa ca 1 minuter. SHll bort EoEspadet och lJt mJllan rinna av. Servera med en ElicE smLr. 4ums.

Vikingatida mjd
av )avid SaKtoVitz

I mitt s!ande efter )i!ingatida dr c!er s har en hel del fa!ta fram!ommit och jag t$n!te dela en hel del med er i denna te*t+ Att )i!ingarna drac! Mjd $r )$l ingen hemlighet, men )ad $r d denna dr c!-

Innehll
>. @. .. B. 1. N. Vad Hr mKLdW 4alt MrIddning XHsning Yl och mKLd Sur vet Kag dettaW

.ad $r mjdXag tHnEer bLrKa med att tala om vad mKLd Hr genom att tala om vad det inte Hr. )et Hr inte de sLta, EolsIrade, lHsEaEtiga sorter man finner pJ SIstembolaget. &HnE er sKHlva en viEing som plundrar och hHrKar och dricEer bubbelvattenW 9eK5 )et vi i 9orden dracE pJ viEingatiden var nJgot helt annat. 4KLd sEall enligt historisEa te3ter endast vara honung, KHst och vatten. ?m man har i fruEt eller bHr sJ blir det fruEtmKLd. )enna sortens mKLd var bJde dIrt och starEt8 1'>/Z. Sonungen ficE man tag i loEalt men en betIdande import frJn Eontinenten behLvdes fLr att tHcEa behovet. )etta var alltsJ dIrt sJ den drIcE man dracE till vardags var en annan slags mKLd. +ollenrester i mat och drIcEesEHrl avslLKar att honung var en vanlig ingrediens i den viEingatida matEulturen. )en mHngd honung som anvHndes i honungsmKLdet rHcEte lJngt vid vanlig fLdoframstHllning sJ dHrfLr fJr man rHEna det till en lI3vara.

Malt
Xag tHnEer nu gJ in pJ den sorts drIcE som antagligen var det mKLd som dracEs till vardags under viEingatiden. 4alt Hr vanligen Eorn som blLtlHggs, svHller, breds ut fLr att luftas och efter en vecEa sJ har Eornen bLrKat att gro. Mornet har dJ fJtt smJ 6hJrstrJn68 och Hr nu redo att torEas. Sur man torEar Eornet har stor betIdelse fLr hur malten Eommer att bli, dvs vilEen smaE och fHrg den Eommer att ge till drIcEen nHr den anvHnds. ( huvudsaE finns det tre sorter, med mHngder av nIanser emellan.

LKus malt #torEas i ca G/:c$ vilEet idag anvHnds till lagerLl. SalvmLrE malt #>@/'>1/:c$ vilEet idag blir DaIersE och bitter. Svart malt #@//'@1/:c$ vilEet idag anvHnds till riEtigt mLrEa Llsorter med 6rLEig6 smaE.

7ndast ett brIggeri i Sverige tillverEar sin egen malt och det Hr +ripps i Dromma som har sin ett 4Hlteri. 4altframstHllning Hr idag en e3aEt och Eontrollerad process men var under viEingatiden en slumpmHssig och varierande produEtframstHllning. 4alten lades sedan i N/'O/:c vatten fLr att mHsEas. 7nzImet %mIlas sJg sedan till att maltsocEer framstHlldes. Deroende pJ tid och temperatur vid mHsEningen ficE drIcEen varierande smaE. SHr, precis som vid torEningen av Eornet, ficE man varierande resultat frJn gJng till gJng.

'r ddning

2Lr att gLra modernt Ll sEall nu humle tillsHttas, men man vet att humle inte anvHndes vid denna tid sJ fLr att fJ fram besEa i smaEen anvHnde man inhemsEa ErIddor, t.e3. pors. 9Jgonstans hHr, innan KHsningen, mJste honungen tillsHttas fLr att vi sEall fJ ett mKLd. Sonungen hKHlpte KHsningen med socEer och smaEen med sLtma. )J malten torEats Lver Lppen eld Ean man rHEna med att den var oKHmnt nIanserad och fJtt en rLEig smaE. )J nu alla ingredienserna var tillsatta var det bara KHsningen Evar.

/$sning
XHsningen var nJgot mIstisEt, liEsom mHsEningen, fLr den viEingatida brIggaren. 2Lr att starta KHsningen tog bottensatsen frJn den tidigare satsen, spottade i brIgden och om KHsningen inte Eom igJng tillsattes mIstisEa ingredienser #t.e3. fingrar frJn liE$, vilEa enligt erfarenhet hKHlpte, men utan att man riEtigt visste varfLr. XHsningen sEedde vid rumstemperatur, s.E. LverKHsning, vilEet innebar att processen tog ca >'@ vecEor. 9Hr brIgden KHst ut hade man en mLrE, grumlig drIcE med alEoholstIrEa pJ ca @'1Z. Mnappast det vi idag menar med mKLd. Deroende pJ hur mJnga gJnger man tappade om drIcEen varierade grumligheten och dHrmed smaEen, men med tanEe pJ att man inte hade humle eller nJgon annan Eonserverande ingrediens i brIgden sJ fJr man anta att den bruEades gansEa snabbt.

0l och mjd
Vid >G//'talets slut slog det lKusa lagerLlet igenom. 7tt av sEHlen till detta var att glasen blivit billiga att tillverEa sJ gemene man Eunde Hga och dricE ur dem. &idigare hade lerErus, drIcEeshorn och trHstJnEor varit vanliga och om Llet dJ varit mLrEt och grumligt sJ sJg man det inte. 9u ficE man importerat, lagrat gIllene Ll, vilEet gKorde sig utmHrEt i de glas man nu nIttKade fLr inmundigande av drIcEer. LiEa estetisEt tilltalande mJste det Elara, bHrnstensgula honungsmKLdet tett sig fLr den vHlbHrgade viEingen, i KHmfLrelse med det mLrEa EornmKLdet, dJ han dracE det i sina importerade drIcEesEHrl av glas. 7n ren lI3 alltsJ. SJ vad viEingen dracE dJ han inte Eostade pJ sig honungsmKLd, fruEtmKLd eller importerat vin var den mer LlliEnande sortens mKLd, vanligt Ll eller liEnande loEal variant. VarKe gJrd brIggde sitt eget recept pJ fest' eller vardagsmKLd, vilEet varierade beroende pJ vilEa rJvaror man hade tillgHngligt vid Jrstiden.

1ur )et jag detta)enna sammanstHllning som Hr baserad pJ mina EunsEaper om mKLd Ean i mJngt och mIcEet bestridas, dJ Kag inte har nJgra EHllhHnvisningar eller vetensEapliga undersLEningar att referera till. )en EunsEap Kag har i Hmnet Hr tagen frJn samtal med Ll' och mKLdbrIggare frJn Sverige, )anmarE, 9orge och ?rEneI, fLrelHsningar och te3ter, samt mina egna erfarenheter av brIggning. Xag hoppas att artiEeln sEall ge en bHttre insiEt i den viEingatida drIcEesEulturen och det liv viEingarna levde. Aecept pJ 4KLd &illbaEa till ?drLrer

Mjd
&ag en del honung och blanda fem delar vatten, sJ att ni fJr @/'@1 liter grundsats. Dlandningen sEer genom att man tar honungen och vattnet i en Eastrull #Ean gLras i omgJngar$ och lJter sKuda i >'@ timmar. SEumma av med KHmna intervaller. Sila genom filter #t.e3. melitta$ eller liEnande ner i KHsEaret. LJt det sedan stJ och svalna tills det har nJtt fingertemperatur. SHll dJ i KHst #vinKHst, vanlig inte turbo$ och rLr om. +J med locEet och sEaEa sedan @'. ggrQdag i ca en vecEa. LJt det stJ i KHmn rumstemperatur. ALr sedan inte brIgden fLrrHn det trevliga bubblandet frJn ventilen Eommer sJ sHllan att man tror att den dLtt. )etta tar allt frJn en mJnad upp till tre. 9Hr KHsningen nu Hr Elar sEall du hHlla i KHststopp och sEaEa @'. ggrQdag i en vecEa. &appa sedan om brIgden. Var noga med att sedimenten i botten inte rLrs upp och lHmna >'1 liter fLr sHEerhets sEull. )etta Hr viEtigt fLr Evalit"ns sEull. ?m det behLvs sJ eftersLta med hLgEoncentrerat honungsvatten tills LnsEad smaE uppnJtts. LJt den sedan stJ i en vecEa innan den sista omtappningen sEer. &appa sedan upp mKLdet och fLrvara det mLrEt och svalt. 7tt vHl omtappat mKLd utan KHstrester sEall Eunna lagras lHnge #Kag har aldrig orEat vHnta$, men ett efterKHst mKLd Hr ett fLrstLrt mKLd. ?m du lIcEats sJ sEall du nu ha en bHrnstensgul, Elar vHtsEa pJ ca >/Z. 73aEt alEoholhalt fJr du med hKHlp av en socEermHtare. %ll utrustning finner du i din loEala Ll [ vinbutiE dHr du ocEsJ Ean fJ goda rJd. LIcEa till 2KLlnir Sigurdursson &illbaEa till ?drLrer