2013-02-21

Lyckat satsa lngsiktigt

Publicerad den www.skolvarlden.se (http://www.skolvarlden.se)

Hem > Lyc kat satsa lngsiktigt

Lyckat satsa lngsiktigt

Lyckat satsa lngsiktigt Ale kommun norr om Gteborg var Sverigepionjr med att frse alla elever med en egen dator. Pilotklasserna gav tydligt utslag: tidigare och bttre resultat i skriv- och lsutveckling. Ale kommun norr om Gteborg var Sverigepionjr med att frse alla elever med en egen dator. Pilotklasserna gav tydligt utslag: tidigare och bttre resultat i skriv- och lsutveckling. Bakom satsningen ligger mycket lngsiktigt och strategiskt arbete. Och stora investeringar som naturligtvis kan bli lnsamma i lnga loppet. Jag har alltid varit nyfiken och velat utveckla mig, berttar Britt-Marie Hagman, lrare sedan 40 r, som fr fem r sedan gick en vidareutbildning, dr hon kom i kontakt med olika stt att anvnda datorn i pedagogiken. Jag ville att vi skulle ha en pilotklass med en till en, det vill sga en dator till varje elev, sger hon och en klassuppsttning brbara datorer kptes in till hennes frstaklassare. Vi insg direkt att vi hade ftt vldigt bra verktyg att lra barnen lsa och skriva med. Till att brja med anvnde vi datorn mycket till att gra egna berttelser. Vi gjorde egna bcker och ritade, fast med datorerna som verktyg och med bilder som vi scannade in. Britt-Marie Hagman noterade snart att de sm eleverna mycket enklare rttade sina texter i datorn. Med suddigummmi, papper och penna fanns ofta en ovilja och det blev fult och kladdigt. Nu ville eleverna ndra och rtta. Resultaten frn pilotklasserna, som de efterfljande ren ven krdes i andra rskurser, var entydiga. Barnen knckte lskoden tidigare. Samtliga ettor hade fixat det fre jul. Treorna skrev mer avancerade meningsbyggnader och framfrallt lngre textmngder. Politiker, tjnstemn, skolpersonal och inte minst frldrar och medborgare verkar ha hejat p satsningen. Det har behvts, fr satsningen har inte varit gratis. Utbildning av personal har kpts in fr en miljon kronor under tv r och 4000 elever har utrustats med en egen dator fr i runda slngar mellan 4000 och 5000 kronor styck. Vi ser det inte som en direkt skolangelgenhet nr vi till exempel bygger ut intrant. Eller om det r fel p en elevs dator. Det blir nu samma ledtider att fixa den, som kommunchefens dator, sger skolans it-ansvarige, Per-Erik Lundahl, och tillgger att systemet ven krvt en kraftig utbyggnad av trdls kapacitet i skolorna.
www.skolvarlden.se/print/24249 1/3

2013-02-21

Lyckat satsa lngsiktigt

Det krvs att man har ordentlig infrastruktur och utrustning fr att detta ska fungera. Och det r inte rektorn p den enskilda skolan som ska behva leta fram pengar fr att bygga ut. Frutom anpassade datorer och ren teknisk infrastruktur r lrarnas kunskap, att kunna undervisa med datorn som hjlp, det centrala. Alla lrare i grundskolan och all fritidspersonal genomgr utbildning. Kommunen har upphandlat en grundutbildning av ett privat fretag. Fokus ligger p att kommunicera och att det ska vara enkelt. Bde elever sinsemellan och mellan lrare och elever. P varje skola finns en it-guide som dels kan avhjlpa enklare tekniska problem, dels bidra till att utbilda kollegorna. P Ndinge skolan r det Emelie hrn: Ibland kan det vara bra att vara tv p lektionerna, ibland hller jag workshops med kollegorna om det r ngot speciellt de vill lra sig mer om, sger hon. All mjukvara som behvs finns installerad i varje enskild dator, till exempel har alla datorer program som underlttar fr elever med ls- och skrivsvrigheter. Just vikten av att ha anvndarvnlig teknik som underlttar framhlls av hgstadielrare Jakob Koskel p Aroseniusskolan. Dr har hans sjuor precis ftt sina datorer. Om alla elever skulle mejla in lxan skulle det inte underltta. Men med den lrarplattform vi har finns en snabbhet. Jag kan g in och rtta och bedma 20 elevarbeten enkelt. Vi lrare har stllt krav p anvndarvnlighet i mjukvaran s vi ska kunna anvnda datorerna i klassrummen, p riktigt. Sedan har eleverna hr varit med och bestmt vilka datorer vi ska ha. Inte fr stora och klumpiga, bra batteritid och vskor. n FOTNOT: IT ELLER IKT. Vi har medvetet valt uttrycket it istllet fr ikt, informations- och kommunikationsteknik. Vi har gjort bedmningen it som ett bredare begrepp.

IT-expertens bsta tips

Daniel Johansson r verksam som processledare och inom kollegahandledning p LearnIT24, ett utbildningsfretag fr skolan. Han r ven utbildad lrare.

till lrare:
1. Vga testa. Det gr inget om det blir fel i brjan och du kommer inte att stnga ner internet av misstag. 2. Vga ta hjlp av eleverna. Det hnder ngot speciellt med en elev som fr g in i rollen och vara den kunnige. 3. Om du hittar ett intressant verktyg och du inte frstr hur det fungerar efter 15 minuter s lgg det t sidan. Det finns skerligen program som gr samma sak och som r enklare. 4. Hitta kollegor som sysslar med it i skolan genom att g med i grupper p sociala ntverk. Du kan f massor av tips och bolla ider p Facebook, Google+ och Twitter. Det r hr du fr hjlp nr du kr fast. 5. Anvnd tekniken fr att strka och stdja dina pedagogiska tankar, inte tvrtom! Teknik i sig r inget sjlvndaml.
www.skolvarlden.se/print/24249 2/3

2013-02-21

Lyckat satsa lngsiktigt

Till rektorer
1. Har du en tydlig bild av vad du vill uppn? Frttning av teknik skapar inte per automatik en modern skola. 2 Ta tillvara p de duktiga lrare du har. Handledning kollegor emellan r oerhrt effektivt nr det grs p rtt stt. Skolvrlden Box 3265, 103 65 Stockholm Tel: 08-50 55 62 00 Fax:08-50 55 62 90 redaktionen@skolvarlden.se www.skolvarlden.se Lrarnas Riksfrbund Box 3529, 103 69 Stockholm Sveavgen 50 08-613 27 00 lr@lr.se www.lr.se
Klla till webbadress: http://www.skolvarlden.se/artiklar/lyckat-satsa-langsiktigt

www.skolvarlden.se/print/24249

3/3