This article was downloaded by: [190.107.98.

74] On: 04 February 2013, At: 12:23 Publisher: Routledge Informa Ltd Registered in England and Wales Registered Number: 1072954 Registered office: Mortimer House, 37-41 Mortimer Street, London W1T 3JH, UK

Scandinavian Journal of Behaviour Therapy

Publication details, including instructions for authors and subscription information: http://www.tandfonline.com/loi/sbeh19

Behaviorism Och Marxism - Ett Omaka Par

Bosse Johansson Version of record first published: 26 Jul 2010.

To cite this article: Bosse Johansson (1977): Behaviorism Och Marxism - Ett Omaka Par, Scandinavian Journal of Behaviour Therapy, 6:3, 167-172 To link to this article: http://dx.doi.org/10.1080/16506073.1977.9626700

PLEASE SCROLL DOWN FOR ARTICLE Full terms and conditions of use: http://www.tandfonline.com/page/termsand-conditions This article may be used for research, teaching, and private study purposes. Any substantial or systematic reproduction, redistribution, reselling, loan, sub-licensing, systematic supply, or distribution in any form to anyone is expressly forbidden. The publisher does not give any warranty express or implied or make any representation that the contents will be complete or accurate or up to date. The accuracy of any instructions, formulae, and drug doses should be independently verified with primary sources. The publisher shall not be liable for any loss, actions, claims, proceedings, demand, or costs or

damages whatsoever or howsoever caused arising directly or indirectly in connection with or arising out of the use of this material.

Downloaded by [190.107.98.74] at 12:23 04 February 2013

BEHAVIORISM OCH MARXISM - ETT OMAKA PAR

"Behaviorismen gar att forena med marxismen" ar en slogan man aterfinner, i olika varianter, hos ledande nordiska foretradare for den nutida behaviorismen (t ex Bohlin och Ohman, 1 9 7 5 ; Grenness, 1 9 7 5 ; Kvale, 1 9 7 5 ) . Vad de vill ha sagt ar att behaviorismen gar att anvanda som grundsten vid byggandet av en progressiv psykologi. Men det fattas en viktig lank i argumentationskedjan. Ingen av forfattarna undersoker behaviorismens ursprung i USA, det historiska-filosofiska sammanhang

Downloaded by [190.107.98.74] at 12:23 04 February 2013

den grundades och utvecklades i. Tvartom, man soker ibland framstalla den nutida behaviorismen, Skinners behaviorism, som nagot radikalt nytt och helt annorlunda an andra stromningar inom den behavioristiska traditionen. Darmed ges intrycket att fragan om de historiska rotterna ar ett ointressant och irrelevant sporsmal. Men kan det vara mojligt att de ideer Skinner for fram inte gar att aterfinna hos tidigare behaviorister och filosofer i USA? Kan Skinner verkligen vara helt opaverkad av det historiska sammanhang han verkar i? Vi skall ta upp ett par av de vanligaste argumenten till stcd for att behaviorism och marxism gar att forena, och undersoka om dessa argument inte visar att den nutida behaviorismen istallet ar na.rbesla.ktad med den dominerande filosofiska stromningen i USA vid sekelskiftet, namligen pragmatismen. Vi inleder diskussionen med att undersoka vad. behaviorismen, marxismer och pragmatismen menar med begreppet kunskap. Skinner (197*0 ar helt klar pa. denna punkt: kunskap ar handling eller regler for handling, att besitta kunskap innebar att man besitter en uppsattning fardigheter, dvs beteenden. En musikers kunskap om musik ar den beteenderepertoar denne ar kapabel att utfora, givet de ratta betingelserna. Med andra ord Skinner reducerar kunskap till beteende. Vilken standpunkt intar da. marxismen? "Klassikerna" har aven de uttryckt sig helt klart i fragan, kunskap ar om den objektiva verkligheten, som existerar oberoende av manniskan. Sava.1 Marx, Engels, Lenin, Stalin som Mao diskuterar kunskapsproblemet som relationen mellan vara forestallningar, tankar och ideer a den ena sidan, och den objektiva omvarlden a den andra. Det finns hos . . 167

"klassikerna" inte tillstymmelse till tendens att reducera.kunskap till beteende eller handling. Pragmatisterna i USA daremot, intar i prineip samma standpunkt som Skinner. De (t' ex Dewey, 1 9 1 6 ) ifragasatter antagandet att kunskapen aterspeglar den verkliga varlden. Dewey menar att "the operations of knowing" inget annat ar an organismens "natural re sponses" som leder till "control" av "the situation of doubt" som utloste beteendet (se Dewey, 1 9 l 6 , s 331-332, se aven Johansson, 1 9 7 7 ) . Det finns alltsa. en avgorande skillnad mellan marxismen a den ena sidan . och den nutida behaviorismen och pragmatismen a den andra. Den forra filosofin menar att kunskap ar om den objektiva verkligheten, medan de

Downloaded by [190.107.98.74] at 12:23 04 February 2013

senare reducerar kunskap till handling.. Detta far avgorande betydelse for hur man betraktar praxis, vilket kommer att framga nedan. Foretradarna for den nutida behaviorismen (t ex Bohlin och Ohman, 1 9 7 5 och Kvale, 1 9 7 5 ) brukar havda att det ar stor overensstammelse mellan Skinners operantbegrepp och det marxistiska praxisbegreppet. Man tar fasta pa. formuleringar hos Skinner som verkar implicera en dialektisk manniska-omvarld relation, t ex Men act upon the world, and change it, and are changed in turn by the consequences of their action" (Skinner, 1 9 5 7 , s l ) . Denna formulering betyder i sjalva verket att det som forandras hos manniskan vid hennes aktiva interaction med omgivningen ar hennes be teende, ej hennes kunskap om omvarlden. Detta framgar med all onskvard tydlighet om man laser mer an forsta meningen i "Verbal Behavior" (varifran citatet ar hamtat). Skinner anvander bara tva begrepp for att beskriva manniska-omgivning relationen, namligen beteende och konsekvenser av beteendet. Beteendet andrar omgivningen och dess konsekvenser forandrar beteendet. Begreppen beteende och konsekvenser ar cirkulart definierade till varandra. Den marxistiska kunskapsteorin har ett helt annat praxisbegrepp. Det ar i praxis manniskan provar sin kunskap om varlden och det som forandras under praktiken ar kunskapen. Marxismen anvander sig alltsa av tre begrepp for analysen av manniska-omvarld relationen; kunskap, praxis och objektiv omvarld. Manniskan har kunskap om den objektiva om varlden, i sin praktik anvander hon sig av denna kunskap, marker huru168

vida -kunskapen ar riktig eller oriktig och kan darigenom utveckla sin kunskap sa att den stammer battre med den objektiva omvarlden. Vi ser alltsa att medan marxismen talar om en objektiv omvarld sa talar behaviorismen om konsekvenser och medan marxismen skiljer mellan kunskap och praktik sa reducerar behaviorismen den forra till den senare. Hur s e da, den klassiska pragmatiska kunskapsteorin ut? Dewey och .r James menade att manniskan vinner kunskap om omvarlden via sitt handlande. Med det ar ej om den objektiva omvarlden som manniskan vinner kunskap, utan kunskapen ar knuten till den varld manniskan sjalv skapat genom sitt handlande. Kunskapen (som ju ar "natural responses") forknippa; till handlingarnas konsekvenser. Man ar oklar i fragan om existensen

Downloaded by [190.107.98.74] at 12:23 04 February 2013

av en omvarld oberoende av manniskan. Det finns alltsa en parallellitet mellan det Skinnerianska lankandet av operant beteende och konsekvenser a. den ena sidan och pragmatismens relaterande av "operations of knowing", dvs "natural responses" och "consequences" a, den andra. Darmed har vi aven indirekt redogjort for forstarkningsbegreppet. En forstarkning ar enligt de nutida behavioristerna ett stimulus som okar sannolikheten for ett visst beteende, eller uttryckt i lite mer tekniska termer "en stimulus som okar sannolikheten for att det beteende pa, vilken den foljer skall upprepas" (Sjoden och Ohman, odat, s 22). De som forsoker forena behaviorism och marxism vill garna fa det till att forstarkningsbegreppet innehaller aspekter av en dialektisk forstaelse. Men pastaendet om en omsesidig relation mellan manskligt handlande och social omvarld ligger ljusar fran den dialektiskt-materialistiska uppfattningen av kunskapsproblemet, detta av skal som vi angett ovan. Skinner erkanner som sagt ej kunskap som nagot som representerar den objektiva omvarlden utan reducerar kunskap till beteende. Som foljd av detta menar han att vad som hander under manniskans praktik ar att beteendet andras, ej att praktiken ger mojligheter till att fordjupa och utvidga kunskapen om verkligheten. Vi ser alltsa att de flitigast anvanda argumenten till formlln for att forena behaviorism och marxism ar foga hallbara. Istallet ger samma argument starka skal for att misstanka ett nara slaktskap mellan beha viorism och pragmatism. Denna misstanke far annu starkare stod nar man 169

betanker att pragmatismen

och den nutida behaviorismen bagge karakta-

riseras av biologism; man trycker pa, evolutionens roll vid urval av beteenden, ontologisk indeterminism; man ar oklar i fragan om existensen av en objektiv omvarld och begransar darfor analysen till foreteelsernas framtradelseplan och ett pragmatiskt sanningskriterium; de beteenden ar sanna som det ar lonande att anvanda (se aven Johansson, 1 9 7 7 ) . Detta visar att om man finner det intressant att forena den nutida behaviorismen med nagon filosofi, sa ar uppenbarligen den amerikanska pragmatismen en mycket passande partner. Varfor har inte de som genomfort djupsinniga filosofiska analyser av behaviorismen gjort detta och

Downloaded by [190.107.98.74] at 12:23 04 February 2013

varfor har man lagt ned sa stor moda och iver pa, att forena behaviorism och marxism, tva. riktningar som historiskt sett har fa. eller inga beroringspunkter? Det enda skalet jag kan se ar ren och skar opportunism, samma slags opportunism som fatt psykoanalytiker att allt sedan 20-talet oupphorligen forena sig med marxismen och som fatt humanister att lagga ned moda pa. samma operation for sin teoris del. Samtliga forsok verkar lika futila och ytliga. Man kan misstanka att sa fort det dyker upp nagon filosofi som ar mer popular an marxismen i universitetskretsar, sa. kommer foretradare for samtliga tre riktningar att tavla om att forena sig med denna. Forsoken att bygga en materialistisk psykologi genom att forena nagon av dagens borgerliga psykologiska teoribildningar med marxismen ar domda att misslyckas. Den forsta uppgiften ar inte att forena tva, teorier med varandra utan att genomfora en konkret materialistisk analys av samhallsutvecklingen i dagens Sverige (och de ovriga nordiska landerna) i syfte att fa, grepp om psykologins uppgifter och psykologens yrkesroll i ett senkapitalistiskt samhalle. Forst nar denna uppgift ar lost blir det aktuellt att stalla fragan om den psykologiska teorin och praktiken pa. dagordningen. Mitt forslag till en lamplig start ar att man soker svaren pa foljande tre fragor: 1. Vilka ar'de objektiva betingelserna i utvecklingen av det svenska samhallet som skapat ett behov av psykologer, terapeuter m fl experter pa psykiska och sociala problem? 170

2 . Vilken ar psykologens arbetsuppgift, samhalleligt sett? 3. Vilka ar skillnaderna och likheterna mellan de tre terapitraditionerna (PSA, BT och hum. terapi), samhalleligt sett? Mitt preliminara svar pa fragorna ar: Det senkapitalistiska samhallet kraver en lattrorlig och lattmobiliserad arbetskraft. Familjen ar ett hinder for maximal rorlighet. Delrfor tas allt fler av familjens funktioner over av den offentliga sektorn. Det har blivit psykologen-terapeutens roll att ta over losandet av psykiska och sociala problem. Nar psykologen fullgor sin arbetsuppgift, i den man han ar framgangsrik, sa. ar han pa. kort sikt till hjalp for sin klient. Men pa lang sikt bidrar han till att ytterligare splittra och isolera manniskorna. Den gamla

Downloaded by [190.107.98.74] at 12:23 04 February 2013

hederliga karaktaristiken av psykologen-terapeuten som "smorjolja i kapitalismens maskineri" ar i huvudsak riktig. Den avgorande likheten mellan den behavioristiska, den psykoanalytiska och den humanistiska terapin ar att samtliga ar individualistiska. Man utnyttjar individualistiska tekniker, anvander vanligen en individualistisk behandlingssituation och har individualistiska malsattningar for terapin, Skillnaden ar att den behavioristiska terapin ar nagot effektivare an de tva. ovriga. Detta ar en kvantitativ skillnad, inte en kvalitativ. Det enda den kan tas till intakt for ar att de behavioris tiska teknikerna gor det lattare for psykologen att utfora sina samhalleliga uppgifter under senkapitalismen. Skillnaden ax daxemot inget argument for att behaviorism och marxism gar att forena.

Referenser Bohlin G och Ohman A: Skinner ar missforstadd! Dagens Nyheter, 1 2 , 0 2 , 1975Dewey J: Essays in Experimental Logic. New York, Dover, 1 9 1 6 . Grenness C E: Atferdspsykologi og marxistisk vitenskapelighet. Varddger, 7, 1 U 9 - 1 6 9 , 1 9 7 5 . Johansson B S: Pragmatismen - behaviorismens bortglomda ursprung. Stencil. Psykologiska institutionen, Uppsala Universitet, Uppsala, 1977. Kvale S: Om radikal behaviorisme og dialektisk materialisme. Udkast, 225-2W, 1975. 171

Sjoden P-0 och Ohman A: Stt inlarningspsykologiskt synsatt.Stencil. Psykologiska institutionen, Uppsala Universitet, Uppsala, odat. Skinner B F: Verbal behavior. New York: Appleton-Century-Crofts, 1 9 5 7 . Skinner B F: About behaviorism. London: Jonatan Cape, 197*+. Bosse Johansson

Selekliv mutism hos barn

en r e f e r e r a n d e s p e c i a 1 b i b l t o g r a f i av S t i n a Hesselman

a*

Downloaded by [190.107.98.74] at 12:23 04 February 2013

Vi v l g a r l u g n t p a s t a a t t den har boken ar mycket mer an vad t i t e l n u t l o v a r . F o r s t ges en uttommande r e d o g S r e K e och i n t e r n a t i o n e l 1 j3m f o r e l s e vad ga'l l e r def ini t i o n e r och t e r m i n o l o g i . Sedan f o l j e r en kronol o g i s k forteckning over i i tteraturen i Europa och USA f o r e ar 1960 (den f o r s t a ar f r a n I877) med k o r t a r e f e r a t pa nagra r a d e r . For p e r i o d e n 1960-1975 p r e s e n t e r a s l i t t e r a t u r e n med I J n g r e r e f e r a t , o f t a pa e t t par tre s i d o r . S t i n a Hesselman har v i d a r e g j o r t en s a m m a n s t a I i n i n g av huvudpunkterna i r e f e r a t e n samt a v s l u t a r t e x t d e l e n

med en mer p e r s o n l i g t b a l l e n komment a r t i l l 1 i t t e r a t u r e n . Sokens s i s t a del u t g o r e s av s j a l v a b 1 b l i o g r a f i n , v t l k e n upptar 8 av bokens 162 s i d o r . Pris i n k l moms och p o r t o .

PsykologiForlaget a b
T i l l P s y k o l o g i f o r l a g e t ab Box 461, 126 Ok H a g e r s t e n S k i c k a . . . e x Hesselman: S e l e k t i v mutism hos barn a k<):- i n k l moms och p o r t o . Namn Adress Postnr

Ny debattbok:

PSYKOLOGI OCH PSYKOLOGISK KRITIK

Lennart S j o b e r g , p r o f e s s o r i psykologi vid G o t e b o r g s u n i v e r s i t e t , h a r i boken " K r i U s k p s y k o l o g i och p s y k o l o g i s k k r f t i k " samiat ett anta! tidlgare opubHcerade d i s k u s s i o n s i n l a g g i o l i k a f r a g o r som r o r bade p r a k t i s k och t e o r e t i s k p s y k o l o g i . Han va'nder s i g mot v a d han a n s e r v a r a y t l i g h e t o c h ren f e l a k t i g h e t i p s y k o ' o g i n och n a g r a av d e s s tillampni ngar Boken a r u p p d e l a d 1 t r e h u v u d a v s n i t i . I f B r s t a a v s n i t t e t , M e t o d i k , tar han upp k r i t i k av p s y k o l o g i n s f o r s k n i ngsme tode r . I a v s n i t t 2, T e k n i k , d i s k u t e r a s v i s s a p r a k t i s k a p s y k o l o g i s k a tekniker och u t b i 1 d n t n g s f r a g o r . i avsn111 3 . Prob1ematik, t a r han upp v i s s a s o c i a t a och p o l i t i s k a p rob I em , da r p s y k o l o g i s k f o r s k n i ng kommit t i l l arivandn i ng som unde r I ay for bes I ut s fattandet. V i s s a a v s n i t t har anvants i grundutb i l d n i n g e n v i d n a g r a av v a r a u n i v e r s i t e t , a n d r a b y g g e r pa PM f o r d o k t o r a n d s e m i tiar 1 er . Fo r a t t oka den pedagog i s k a a n v a n d b a r h e t e n h a r v a r j e k a p i t e l f o r s e t t s mtd c u antal d i skuss i onsfragor. K r i t i s k p s y k o l o g i och p s y k o l o g i s k k r i t i k " har a r t i k e l n u m m e r 759-000 och k o s t a r 29:85. p 1 us rr.oms och p o r t o . Bes t a 1 1 d i rek t f r a n P s y k o l o g i f o r l a g e t , Box ^ 6 1 , i 2 6 0*t Hagers t e n .
; i

PsykologiForlaget ab
172