Goteborgs universitet Namn.. Inst for anatomi och cellbiolog Likarutbildning TI Personnummer. Tentamen ”Oversikt anatomi-viivnad-cell” 2002-10-16 Lakarstuderande T1 Jhaller fragor ay typen "korta syar" och "enkla skisser" diir enskilda fakta ger 0,5 - Lp. Férsék svara mycket kort, koncist och tydligt. Langa, odisponerade svar innehaller ofta motsiigelser som minskar chansen till poiing och dessutom hamnar du i tidsndd. Nir ett definierat antal fakta efterfrgas ska du inte inkludera ett flertal extra svar "for sikerhets skull". Om vi fragar efter tva fakta, och du anger fyra, beaktas endast dina tv forsta svar vid réittningen, ‘ven om dina senare alternatiy dir de ritta! Varning for att forséka kringé detta genom att disponera svaret som en osorterad klump!! Tentamen omfattar 90 p, preliminiirt siittes GK-griins vid 72 p = 80%. Lycka till! Oktober 2002 Bengt R. JohanssonGoteborgs universitet Namn..... Inst for anatomi och cellbiolog Lakarutbildning T1 Personnummer.... 2 A. Tema ”Cellen” 15 p; Bengt R Johansson 10 p 1. De cellultira membranerna ar ofta arrangerade for att ge stora ytor. Ge tre exempel pi Italedereaali dar denna organisation ar tydlig. (3 p) weak Cerislae ) CREE EQ — SSE Lily ~ cethrn bear et mt 5 Pihyba tig Ob tare mee! 2. Beskriv kortfattat lysosomen. Var/ntir utbvar organellen sin viktigaste funktion och vad syftar den till? (2p) Lu s2itmer Bien, ico rtelhin AF cH meibreromslul te enaymer tem fon be a8 ner anc am celen j, jini 2 tatters pings gies pied wey cyloplesmen wbeclalagy shatlign seve ee $0” homes ball neon o begin ner daa Z 3. Vilka funktionella slutsatser drar du nar du pa en bild ser att en cell har (3 p) - vill utvecklat smooth ER of hackerar myrheh cose oth hipider 2 val utveeklat rough ER yay ay Gener - fga ER och vil utvecklat kondenserat (hetero-) kromatin Collen gic 5 sq bler fir sehwy 4, Vilka delar av cytoskelettet har sirskild betydelse for (2 p) ~ kromosomseparation under mitos Z - aktiv cellférflyttning ee mikerbilan cohGiteborgs universitet Inst for anatomi och cellbiolog Lakarutbildning TL Malin Ridell, 5 p 5. Ange tv morfologiska strukturer som kan fungera som vidhaftningsorgan hos bakterier dvs gra s& att de kan fasta pA tex. slemhinnan. (1 p) pe (apie , 6. Hos gramnegativa bakterier finns jnforelsevis stora mingder lipopolysackarider (LPS). Var i bakteriecellen ar dessa lokaliserade. Vilken viktig egenskap hos LPS tr knutet till lipiddelen? (1 p) Siler | LE Hee cedlntindisar foe \pldelin ess LOS ix cht enh brain f 7. Operationsutensilier mAste vara helt fria friin levande mikroorganismer. For att ern detta riicker inte kokning utan godset maste uppviirmas till 121 C. Vilka celler éverlever kokning och dér férst vid 121.C? Ange en egenskap hos dessa celler som gér att de blir motstindskraftiga mot héga temperaturer. (1 p) ekbeee sam guithd sm haber 4 Ms papidaglyien eomclhn pate, Deter Leetermipin ct off bear 8. Vilka organismer kan bilda mycel?- Hur ser ett mycel ut (rita giirna)? (1 p) Lattines oth gvemper ‘ 2d wyerl hae 9. Ange tv namn (synonymer) pf det timne som :ir karaktiristiskt fr bakteriernas cellviigg och som ger bakteriecellen dess form. (1 p) gepiboglybe n Mas Mans