Sei sulla pagina 1di 37

iberiul-kavkasiuri saerTaSoriso samecniero centri

Ibero-Caucasian International Research centre

tariel futkaraZe kavkasiologiuri seria, IV

tariel futkaraZe

saTave da perspeqtiva
qarTuli samwignobro enisa
saTave da perspeqtiva
kavkasiologiuri seria, IV qarTuli samwignobro enisa

Tbilisi
2006
2006
- 1 -
iberiul-kavkasiuri saerTaSoriso samecniero centri
Ibero-Caucasian International Research centre

Caucasiological Series, IV

Tariel Putkaradze

The Origin of the


Georgian Literary Language
and its Prospects

Tbilisi
2006

- 2 -
a.
A
saqarTvelos istoriaSi erTiani da Zlieri saxelmwifos
ideis ganxorcielebis ori umniSvnelovanesi periodi arsebobs In the history of Georgia there exist two most important periods of realiza-
da orive periodis siZlierisa da erTianobis gamoxatulebad tion of the idea of the formation of unified and powerful state. In both peri-
miCneulia qarTuli enis gansakuTrebuli roli; Sdr.: quj- ods the spread and usage of the Georgian language is taken as the chief cri-
farnavazis epoqa: "arRara izraxeboda qarTlsa Sina sxua ena, teria for the strength and unity of the country.
Tvinier qarTulisa" da grigol xanZTelis epoqa: ”qarTlad Let’s compare the periods:
friadi (mravali) queyana (mxare) aRiracxebis, romelsaca Sina Kuji-Pharnavaz epoc says: “there was no other language spoken besides
qarTuliTa eniTa Jami Seiwirvis da locva~ yoveli Georgian in the country“ and Grigol Khandzteli’s epoc says: “Georgia is
aResrulebis"... pirvel SemTxvevaSi saqarTvelos the name of many parts of the country where the divine service is per-
gaerTianebisTvis arsebiTi roli Seasrula egrisis erisTavma formed in the Georgian language and people pray for God in Georgian“.
qujim, meore SemTxvevaSi ki - samxreT-dasavleT (taoSi) da In the first period, Kuji, prince of Egrisi, played the essential role for the
dasavleT saqarTveloSi (egrisSi) aRzrdilma bagrationebma...
unification of the country, in the second period the same is done by Bagra-
tioni kings brought up in the south-west (Tao) and the west (Egrisi) Geor-
b.
gia.
asomTavrulis Semqmneli didi enaTmecnieria, vinaidan man B
gasaocari sizustiT dainaxa qarTuli enis bgeriTi sistema;
kerZod, gansazRvra da aso-simboloebi miusadaga: xmovan The man who had created the asomtavruli (Capital Georgian alphabet) was
fonemebs (a, e, o), Tanxmovan fonemebs (b, f, p; d, T, t; Z, c, w, z, s; j, a great scholar as he had seen with amazing precision the system of the
C, W, J, S; g, q, k; Ë, y; R, x; m, n, r, l, h) da sonantTa alofonebsac ki Georgian sounds.
(i, É; u, E)... Namely the scholar had determined and ascribed letters to vowel phonemes
g. (a a, e e, o o), to consonant phonemes (b b, f p, p p; d d, T t, t ţ; Z ĵ, c c, w
ċ, z z, s s; j j, C č, W ĉ, J ž, S š; g g, q k, k ķ; Ë ĥ, y q; R ğ, x ħ; m m, n n, r r, l l,
qarTuli anbanis Semqmnelma, Cans, asomTavruli anbani h h) and to sonant allo-phones (i i, É y; u u, E v(w))...
daafuZna saerToqarTveluri enis bgeriT sistemas da ara erTi
romelime qarTveluri kilos, an koines monacemebs; Sesabamisad, C
arqauli qarTuli samwignobro enisTvis amosavali, sayrdeni The creator of the Georgian alphabet based the asomtavrul,i capital Geor-
enobrivi modelis Ziebisas mniSvnelovania saerToqarTveluri gian alphabet, on the Common-Kartvelian sound system and not on one of
enisa da asomTavruli anbanis logikuri daTariReba... the dialects or on Koine data. Consequently, when seeking for the pivotal
language model as the point of departure for the archaic Georgian literary
language, important is the logical dating of Common-Kartvelian and Asom-
tavruli.
dedaena pirovnebis saxea;
xalxi qmnis enas da ena qmnis ers;
saxelmwifo ena qveynis Rirsebis sazomia. Native language is the face of personality
People create language and language creates people
National language is the measure of the country’s dignity
- 3 - - 4 -
sarCevi
Contents qarTvelTa samwignobro ena dRes:
safrTxeebi da perspeqtivebi (mokle eqskursi)
Sesavali Georgian literary language today: threats and prospects 31
Introduction 7 (brief overview)

damowmebuli literatura 44
"iZulebiTi qarTizaciis" Teoriis usafuZvloba 9 References
Groundlessness of the theory of “Forceful Kartization”
inglisuri reziume 50
e.w. "nebayoflobiTi qarTizacia" - problemis English Summary
istoria 10
The history of the question of so-called “Voluntary Kartiza- danarTi 53-71
tion” Appandix

aris Tu ara qarTluri kilo samwignobro enis


saTave? 13
Is the Kartlian dialect the single source of the literary lan-
guage?

romeli enobrivi erTeulis bgeraTa sistema


SeiZleba iyos asomTavruli anbanis baza?
The sound system of what language unit can be considered the 14
basis of the asomtavruli (Georgian-capital letters)?

qarTveluri Temebi, romlebic Canan qarTuli


anbanis Seqmnis dros
Kartvelian communities identifiable during the period of crea- 15
tion of the Georgian alphabet

saerToqarTveluri enis daTariRebis problema


The problem of dating of the Common-Kartvelian language 17

saerToqarTveluri ena - samwignobro qarTuli


enis saTave 19
Common- Kartvelian language as the source of the Georgian
literary language
- 5 - - 6 -
ixsenieben (ix., mag., n.berZeniSvili, 1990, gv. 225, 353, 406-409;
g.mWedliZe, 1996, gv. 111, 115, 370, 534 da sxv.).
Sesavali
2. nebayoflobiTi qarTizacia: zanuri da svanuri "enebis"
erT-erTi gavrcelebuli Sexedulebis Tanaxmad, uZvelesi mflobelebma TavianT saliteraturo enad nebayoflobiT
periodidan (Zv.w. III-II aTaswleulebidan) TiTqosda arsebobda miiRes moZme "qarTebis" saliteraturo ena. am mosazrebis
sam monaTesave enaze molaparake sami qarTveluri tomi: qarTi, TvalsaCino nimuSad warmovadgenT citatas a.onianis erT-erTi
zani da svani (ix., mag., o.jafariZe, 2006, gv. 366, 353: "Zv.w. II bolo naSromidan: "qarTulTan, megrulTan da lazurTan erTad
aTaswleulis meore naxevris saqarTvelos eTnikuri ruka ase svanuri aris qarTvelur enaTa ojaxis erT-erTi wevri. qarTvelur
gamoiyureba: kolxeTis mTianeTSi - svani, kolxeTis barSi - zani, enebze, bevri sxva monaTesave enaTa jgufisagan gansxvavebiT, ar
aRmosavleT saqarTveloSi - qarTveli"). amave Teoriis mixedviT, warmoqmnila sxvadasxva erovnuli kultura (mecniereba, xelovneba)...
Semdeg periodSi qarTvelebis/qarTebis enis bazaze Seiqmna qarTuli iyo mTeli qarTveli xalxis bunebrivi (da ara -
saliteraturo ena, romelic, mogvianebiT, megrel-lazTa da Tavsmoxveuli) saerTo-saxalxo erovnuli ena, mecnierebis, kulturis
ena da erTaderTi saliteraturo ena. es aris is didi tvirTi, rac
svanTa kulturis enadac iqca. samecniero literaturaSi es
istoriam qarTvelur enaTagan mxolod qarTuls daakisra da ris
ukanaskneli debuleba orgvari interpretaciiT gvxvdeba: gamoc is aris swored sruliad saqarTvelos saerTo-saxalxo
erovnuli ena da qarTveli xalxis erTianobis burji. danarCeni
1. iZulebiTi qarTizacia: varaudoben, rom aRmosavleT qarTveluri enebi ki, romlebic lingvisturi TvalsazrisiT
saqarTveloSi mcxovrebma mosaxleobam - qarTvelebma - TavianTi Cveulebrivi enebia, funqcionalurad (sazogadoebrivi funqciis
ena da kultura ZaliT moaxvia Tavs dasavleT saqarTvelos barSi mixedviT) qarTuli enis dialeqtebs utoldebian (xazgasma yvelgan
mcxovreb megrelebs, lazebs, kavkasionis kalTebze mcxovreb Cemia - t.f.). naTqvamidan Cans, rom svanuri (megrulisa da lazuris
svanebs, fxovelebs, aRmosavleT amierkavkasiaSi mcxovreb herebs, msgavsad) umwerlobo enaa" (a.oniani, 1998, gv. 3-4; msgavsi
samxreT amierkavkasiaSi mcxovreb mesxebs da sxv. ramdenadac msjelobisaTvis ix., agreTve: r.gordeziani, 1993, gv. 70).
CvenTvis cnobilia, es "koncefcia" momdinareobs peterburgis sabWoTa periodamde cnobil qarTvel sazogado da
universitetis profesoris, qerope petrosis Ze patkanianisgan sasuliero moRvaweebs arasodes gauziarebiaT mosazreba
(patkanovisgan). aRmosavleT saqarTvelos Zveli mosaxleobis qarTvelTa ramdenime enis arsebobis Sesaxeb da e.w.
aRsaniSnavad sabWoTa periodSi daamkvidres eTnonimi qarTi qarTizaciis Teoria (qarTvelologiaSi enisa da kilos sakiTxis
("qarTebs" zogi avtoqTonad Tvlis, zogi - mosulad); Sesaxeb ix., T.gvancelaZe, 2006), magram XX saukunis sabWoTa
paralelurad gaCnda saocari frazac: qarTi - tomiylapia: imperiis (bunebrivia, am periodis saqarTvelos) samecniero
"qarTis tomis mier dapyroba-Serwyma sxva tomebisa da Semdeg TandaTan wreebSi es iyo aRiarebuli, wamyvani samecniero Teoria; metic,
misi saxelmwifoebriv organizaciad gardaqmna (klasobrivi am varaudis (!) "srulyofis" cdad unda CaiTvalos qarTebisa da
urTierTobis warmoqmna) mas ganuzomel upiratesobas aniWebda sxva qarTlelebis gaigiveba (g.meliqiSvili, 1973, gv. 118, 125-127),
tomebTan SedarebiT da moxda udidesi naxtomi: qarTis tomma mcxeTa qarTuli eklesiisaTvis prozelitizmis dabraleba (d.
daipyro da aq Seiqmna axali qarTli. amis Semdeg am tomTa Serwyma kidev musxeliSvili, 2005, gv. 33: "...qarTuli eklesiis kulturul-
ufro swrafi nabijiT wavida. qarTi tomiylapia: iberebi, mesxebi, ideologiuri prozelitizmi winaswar qmnida mkvidr niadags
zidritebi, kaxebi, herebi, fxovi, WarTali, bazali, duali, egre, svani, politikuri procesebis warmatebiT ganviTarebisaTvis") da
afxazi, afSili, sanigi" (n.berZeniSvili, 1990, gv. 237). e.w. qristianobis gamocxadeba qarTizaciis procesis xelisSewyobad
qarTebisgan sxva qarTvelur tomTa asimilaciis dausabuTebel (g.mWedliZe, 1996, gv. 368: "qarTul enaze qristianobis aRmsarebloba
mosazrebas samecniero literaturaSi "qarTizaciis", qarTizaciis process uwyobda xels da amiT eTnikur barierebs
"gaqarTebis", "qarTvelizaciis", an "gaqarTulebis" saxeliT spobda").

- 7 - - 8 -
samecniero literaturaSi e.w. qarTizaciis Teoria SeuqmniaT; Cans, iv. javaxiSvili ar iziarebda qarTis tomis
pirvelad gaakritika cnobilma saeklesio moRvawem, arsebobis ideas, Tumca, ramdenadac CvenTvis cnobilia, amis
istorikosma, profesorma anania jafariZem, romelmac, qarTul Sesaxeb mas sagangebod ar umsjelia. iv.javaxiSvilisgan
istoriul wyaroebze dayrdnobiT, Tavisi xedva ase Camoayaliba: gansxvavebiT, qarTizaciis Tema gaaaqtualura n.berZeniSvilma;
davimowmebT mis tipur citatas (n.berZeniSvili, 1990, gv. 225):
"n.marisgan momdinareobs idea aRmosavleT saqarTvelos feodaluri urTierTobis Camoyalibebis xanisaTvis qarTlis
mTianeTis, hereTis, dasavleT da samxreT saqarTvelos mosaxleo- eqspansia ZiriTadad dasrulebuli iyo... qsnisa da aragvis
bis "qarTizaciisa" anu gaqarTvelebis Sesaxeb. xelovnuria ter- xeobebma "saxeli qarTli ar miiRes; ar miiRo es saxeli arc
mini da ideac aseTivea; sinamdvileSi ki, Zveli wyaroebis Tanax- imereTma, miuxedavad imisa, rom qarTis kultura, qarTis ena
mad, mTianeTis, kaxeT-hereTis, dasavleT da samxreT saqarTvelos maTTvis mSobliuri ena gaxda (SeiZleba iberni iyvnen da
mosaxleobas "qarTizacia" ar esaWiroeboda, radgan ZvelTaganve imTaviTve maTi enac igive iyo, rac qarTlisa, oRond
dialeqti...)" [xazgasma Cemia - t.f.].
(da farnavazis drosac) aRniSnul kuTxeTa mcxovrebni, rogorc
"iZulebiTi qarTizaciisa" da qarTuli eklesiis
mTielebi, ise egriselebi (mesxebsa da her-kaxelebze rom aRara-
prozeliturobis Teoria dResac atacebuli aqvT saqarTvelos
feri vTqvaT) qarTveli xalxis ZiriTad nawilad ganixilebodnen.
daSla-daqucmacebis momxre jgufebs (gansakuTrebiT, ruseTis
es ase esmis "qarTlis cxovrebas", Zvel qronikebs da Zvel avto-
imperiis mesveurebs). ramdenadac iZulebiT qarTizacias
rebs... didma ivane javaxiSvilma gamoikvlia, rom qristianobamde
faqtobrivi monacemebi mxars ar uWers, xolo I saukunidan
yvela qarTul tomTaTvis (samegrelosa da svaneTSic) kultmsa-
momdinare qarTuli eklesiis istoria safuZvliani kvleviT
xurebis ena iyo qarTuli ena... Sesabamisad, am tomebs qarTizacia
naTladaa warmodgenili mitropolit anania jafariZis
ar sWirdebodaT..." (a.jafariZe, 1996, gv.195-197, 213, 215-216; ix.,
fundamentur gamokvlevevebSi (a.jafariZe, 1996; a.jafariZe, 1998;
agreTve, a.jafariZe, 1998, gv.261-263; a.jafariZe, 2003). a.jafariZe, 1999; a.jafariZe, 2003; ix, agreTve, b.diasamiZe, 1999), am
sakiTxebze msjelobas Cven aRar gavagrZelebT.
"iZulebiTi qarTizaciis" Teoriis usafuZvloba
e.w. "nebayoflobiTi qarTizacia" - problemis istoria
"iZulebiTi qarTizaciis" Teoriis usafuZvlobas
cxadyofs mravali sxva faqti da bolo periodSi Cven mier ufro bundovnad da winaaRmdegobrivad gamoiyureba
warmoebuli kvlevebic; kerZod: arc erT saistorio (Tu sxva mosazreba e.w. "nebayoflobiTi qarTizaciis" Sesaxeb; am
saxis) qarTul Tu ucxour wyaroSi ar dasturdeba qarTis tomi; Tvalsazrisis mimdevarTa azriT, ZvelTaganve arsebul
vinc ar arsebobda, rogor SeeZlo sxvisi dapyroba (t.futkaraZe, qarTvelur tomobriv enaTagan erT-erTze ("qarTebis enaze")
2005, gv. 325)? faqtia isic, rom saistorio wyaroebis mixedviT, Seqmnili saliteraturo ena droTa ganmavlobaSi qarTveli eris
qarTveluri tomebis/Temebis Tu samTavroebis gaerTianebis idea erovnul enad iqca (msjelobisaTvis ix., mag., ganaTlebis
TiTqmis yovelTvis dasavleT an samxreT saqarTvelos saministros mier studentTaTvis saxelmZRvanelod
mosaxleobisgan (maTi winamZRolebisgan) modioda; ix., mag., qujis, damtkicebuli "enaTmecnierebis Sesavlis sakiTxebi"
maruSianis, daviT kurapalatis, leonidebis, bagrat III-is, g.axvledianis redaqciiT, Tb., 1972, gv. 36). aqve (gv. 22)
Wyondidlebis, levan dadianisa ("iberielTa erTobis vkiTxulobT: ”qarTuli da megruli imdenad aris dacilebuli
traqtati") da sxvaTa Zalisxmeva. erTmaneTisgan, rom Tu an megrelma qarTuli ar icis an qarTvelma
SeniSvna: sayuradReboa: k.kekeliZesTan kamaTSi megruli, maSin isini erTmaneTs ver gaugeben"... wignis avtorTa
iv.javaxiSvils sityva qarTebi brWyalebiT mohyavs mixedviT, qarTuli enis erovnul enad qcevis miuxedavad,
(iv.javaxiSvili, 1979, gv. 236); Sdr.: k.kekeliZis rwmeniT, megruli da qarTuli opoziciuri cnebebia, xolo megreli da
svanebTan narevi mesxebis kuTvnili qarTli Zv.w. IV-III qarTveli maTTvis sxvadasxva xalxad kvalificirdeba...
saukuneebSi daukavebiaT qarTebs, romelTac axali qarTli pirvel rigSi, aRvniSnavT, rom saqarTvelos pirvel
- 9 - - 10 -
universitetSi Seqmnil am saxelmZRvaneloSi qarTvelobis logikuria istoriuli qarTlis mosaxleobis saxeldeba
warmodgena or xalxad aris logikuri Secdoma, romelic mesxebad (literaturisa da msjelobisaTvis ix., t.futkaraZe,
gamomdinareobs qarTveluri enobrivi samyaros im aralogikuri 2005, gv. 87-90).
gaazrebisgan, romelic gabatonebuli iyo sabWoTa sakiTxis istoriis SeswavliT gairkva, rom XX saukunis
enaTmecnierebaSi. qarTvelur enobriv erTeulTa msgavsi istorikosTa gamokvlevebSi qarTvelTa sam Stod warmodgenas
kvalifikacia jer kidev gavrcelebulia sabWoTa imperiis saTave lingvistebma daudes: "qarTvelebs enaTmecniereba sam
dasustebisa da daSlis Semdegac (ix., mag.: b.jorbenaZe, 1989, gv. 172- umTavres Stod hyofs: erT Stos qarTlurad (qarTis enaze)
173; b.jorbenaZe, 1995, gv. 18-20; T.gamyreliZe, z.kiknaZe, i.Saduri, mosaubreni Seadgenen (qarTlelni, kaxelni, fSav-xevsurni,
n.Sengelaia, 2003, gv. 622; v.boederi, 2005, gv. 230-232... v.boederis mesxebi, awindelni imerlebi da gurulebi); meores iberielni
”argumentebis” kritikisaTvis ix., T.gvancelaZe, 2006); Sesabamisad, ekuTvnian, anu megrel-laz-Wanebi; xolo mesames - svanebi:
saqarTveloSi Tu sazRvargareT bevr mkvlevars dResac ara aqvs (iv.javaxiSvili, 1908, gv. 19, 21; agreTve, gv. 3-6). xolo
naTeli warmodgena qarTvelTa eTnokulturuli istoriis mosazrebas Zv.w. III-II aTaswleulebSi qarTis (zanis, svanis)
Sesaxeb; bevrs jerac hgonia, rom Sua saukuneebidan dRemde tomis arsebobis Sesaxeb, biZgi misca zogi lingvistis
qarTebis (/qarTvelebis/qarTlelebis) ena da kultura Tavs aqvT (g.klimovis, T.gamyreliZis...) mier am periodSi sami qarTveluri
moxveuli sxva qarTveluri modgmis "xalxebs" (svanebs, lazebs, enis arsebobis saTuo daSvebam, romelTagan erT-erTze -
megrelebs, mesxebs, aWarlebs, fxovelebs... (konkretuli qarTul enaze - TiTqosda Seiqmna anbani; swored lingvistTa
masalisaTvis ix., T.gvancelaZis, m.tabiZis, r.Serozias, a.jafariZis,
m.naWyebias naSromebi, romlebic damowmebul literaturaSia
varaudze dayrdnobiT, istorikosTa didi nawili uSvebs, rom
warmodgenili). arsebobda qarTul enaze molaparake qarTis tomi, romelmac sxva
monaTesave tomTagan erT-erTis gaZliereba da mis mier qarTveluri tomebis asimilacia moaxdina (bolo periodis
politikur-saxelmwifoebrivi gaerTianebis organizeba msjelobisaTvis ix., mag., o.jafariZe, 2006, gv. 339-340).
Cveulebrivi movlenaa msoflios xalxTa istoriaSi; Tumca, ukve
erovnebebad Camoyalibebuli monaTesave xalxebis enebisagan maSasadame, e.w. nebayoflobiTi (Tu iZulebiTi)
erT-erTi enis aRmatebulad - saxelmwifo enad - gamocxadeba da qarTizaciis realurobis samtkiceblad Tu uarsayofad
am eris saxelwodebis, kulturis, enis ganzogadeba monaTesave sakvanZo mniSvnelobisaa pasuxi kiTxvebze:
erovnebaTa saxelad, kulturad, enad, Zneli warmosadgenia; rodis arsebul, rogori saxis da romel enobriv
rogorc wesi, amgvari "daaxloebis" procesebi iwodeba: erTi erTeuls emyareba qarTvelTa anbani da qarTuli samwignobro
eris mier sxvaTa dapyrobad, asimilaciad da a.S. Sdr.: ena?
g.meliqiSvili, 1973, gv. 124-128: arabobis Semdeg aRmosavleT qarTuli samwignobro (saliteraturo) enis sayrdeni
saqarTvelos mkvidri qarTis erovnebis mier moxda dasavleT enobrivi erTeulis Sesaxeb samecniero literaturaSi orgvari
saqarTvelos araqarTi mosaxleobis "enobriv-eTnikuri" mosazreba arsebobs:
daaxloeba-Serwyma... a. qarTvelTa saliteraturo ena Seiqmna erTi kilos /ena-
g.meliqiSvilis (da zemoT dasaxelebuli sxva mkvlevrebis) kavis (qarTluri, qarTl-kaxuri...) safuZvelze; Semdeg es ena iqca
msjelobebSi erTmaneTisgan gamomdinare ori usafuZvlo qarTvelTa saerTo enad;
daSveba gvaqvs: arsebobda qarTis tomi/erovneba; arsebobda b. qarTuli saliteraturo ena Seiqmna saerToqarTveluri
qarTis ena. enis safuZvelze, Sesamabisad, Tavidanve is yvela qarTveluri
ukve xazgasmiT iTqva: qarTis tomis arsebobis varaudis Temis Semoqmedebis nayofia.
safuZvels msoflioSi arsebuli arc erTi istoriuli wyaro ar
iZleva; garda amisa, dausabuTebelia "istoriuli qarTebis",
qarTvelebisa da qarTlelebis gaTanabreba. vfiqrobT, ufro

- 11 - - 12 -
enis bazad emyareba damwerlobis/mwignobrobis Seqmnis dros
mcxeTis/Tbilisis anu qarTlis provinciis dawinaurebis faqts
aris Tua ara qarTluri kilo da saliteraturo enasTan qarTluri kilos met siaxloves.
samwignobro enis saTave?
am mosazrebis gaziarebas xels uSlis ramdenime faqti:
iv. javaxiSvili, 1979, gv. 154-156: "qarTuli ena qarTlel- arc erT wyaroSi ar dasturdeba qarTis tomis arseboba;
kaxel-imerel-gurulebisa da megrel-svanebisTvis saerTo enaa..." Sesabamisad, dasadgenia qarTuli anbanis/mwignobrobis Seqmnis
warmarTobisdroindeli saerTo Semoqmedebaa; Sdr., iv. dros arsebuli is qarTveluri Temi (/Temebi), romelic
javaxiSvili (1908, gv. 20): "qristianobis niadagze aRmocenebuli (romlebic) SeiZleba yofiliyo qveynis kulturul-politikuri
mwerlobis ena qarTluria... qarTvelTa Zveli mwerlobis ena ki cxovrebis warmmarTveli.
SeiZleba ekuTvnodes megrul-lazur, an svanur Stos; Sdr., iqve, Cvenamde moRweuli arqauli werilobiTi Zeglebis ena
gv. 4: "saerTo ena da mwerloba yvela qarTvelma tomma Seqmna". (fonematuri, morfologiuri, sintaqsuri struqturebi)
arn. Ciqobava: "saliteraturo ena iqmneba garkveuli qarTlurTan ar avlens ufro met siaxloves, vidre mesxurTan,
dialeqtis safuZvelze, ase, magaliTad, rusul erovnul enas, imerulTan, xevsurulTan Tu imerxeulTan; Sesabamisad,
rogorc aRniSnavs i. stalini, safuZvlad daedo kursk-oriolis ramdenad logikuria qarTluris (miT umetes, ar arsebuli e.w.
metyveleba... Zveli saliteraturo qarTuli ena Seiqmna qarTis enis) gamocxadeba samwignobro enis safuZvlad?
istoriuli qarTlis metyvelebis safuZvelze; axali
qarTuli saliteraturo ena qarTluris garda kaxursac romeli enobrivi erTeulis bgeraTa sistema
emyareba" (arn. Ciqobava, 1952, gv. 114-115). SeiZleba iyos asomTavruli anbanis baza?
g. axvlediani, g.nebieriZe: "qarTul saliteraturo enas
safuZvlad udevs qarTl-kaxuri dialeqti, magram qarTuli samwignobro enis dasawyisad asomTavrulis
saliteraturo qarTuli ar emTxveva mTlianad qarTl-kaxur Seqmna unda davigulvoT; Sesabamisad, arsebiTia kiTxva:
dialeqts, saliteraturo enas safuZvlad edeba is dialeqti, qarTveli eris istoriis romel SualedSi SeiZleboda
romlis warmomadgenlebic dawinaurebuli arian kulturuli, Seqmniliyo asomTavruli anbani?
ekonomikuri da politikuri TvalsazrisiT; ase magaliTad, sxvadasxva enebis anbanTa Sepirispirebis, uZvelesi xanmeti,
laTinurs safuZvlad daedo romis dialeqti, radgan roms haemeti teqstebisa da bolnisis sionis warwerebis
gabatonebuli mdgomareoba ekava romis imperiaSi. amave mizezis gamowvlilviTi analizis safuZvelze iv. javaxiSvilma ivarauda,
gamo franguls safuZvlad daedo parizis dialeqti, Zvel rom asomTavruli anbani warmarTuli periodis Zeglia da
berZnuls - atikuri dialeqti, qarTuls - qarTl-kaxuri da a.S." Seqmnilia ara ugvianes Zv. w. VII saukunisa. amave azrs emxroba p.
(g. axvlediani, 1972, gv.27). ingoroyvac. cnobili wyaroebis axleburi analizisa da bolo
b.jorbenaZe: "saliteraturo ena iqmneba garkveuli wlebSi mikvleuli Zeglebis Seswavlis safuZvelze r.patariZem
dialeqtis safuZvelze... Zveli saliteraturo qarTuli ena qarTuli anbanis Seqmnis TariRad ivarauda Zv. w. 415 weli (r.
Seiqmna istoriuli qarTlis metyvelebis safuZvelze; axali patariZe, 1989).
qarTuli saliteraturo ena qarTluris garda kaxursac sxvadasxva profilis bevri sxva mkvlevaric (ak.baqraZe,
emyareba" (1989, gv. 172-173). g.narsiZe, m.CxartiSvili, z.aleqsiZe, l.WilaSvili...) qarTul
ra argumentebi da winaaRmdegobebi aqvs warmodgenil anbans warmarTuli xanis Zeglad miiCnevs. Sdr., agreTve, "matiane
mosazrebebs? SemecnebaTas" cnoba: "ara uwignoni iyvnen qarTvelni JamTaca
Sina farnavazamde..."
qarTluris (qarTl-kaxuris) gamocxadeba samwignobro

- 13 - - 14 -
vfiqrobT, logikuri samuSao hipoTezaa: qarTuli bi da iberebi arian: iberebi binadroben dasavleTiT mesxeTis (ev-
damwerlobis Seqmnis dro - Zv. w. I aTaswleulis meore frat-Worox-mtkvar-araqsis wyalgamyof) mTebTan da pontos
naxevari (t.futkaraZe, 2005). kvlevis am etapze CvenTvis zRvasTan, albanelebi ki - aRmosavleTiT, kaspiis zRvasTan (iv.ja-
arsebiTia epoqa da ara anbanis Seqmnis konkretuli TariRi, vaxiSvili, 1950, gv.18). Sdr., agreTve: strabonTan svanebi
Tumca, saorientacio drod mainc viRebT saxelmwifoebrivi iberiul tomadaa moxseniebuli, xolo vatikanSi daculi "saek-
Zlierebis periods - qujisa da farnavazis zeobis xanas (Sdr., lesio analebis" mixedviT, kolxeTi zemo iberiaa: "iberiis im
T.gamyreliZe, 1989, gv. 197-198: ”ar aris gamoricxuli, asomTavruli nawilma, romelic pontos zRvasTan mdebareobs da kolxidad
damwerloba qristianobis xanis axali qarTuli erovnuli damwerloba iwodeba, saxareba jer kidev imperator traianes (98-117) dros
iyos, romelmac Secvala (an gamoaZeva) manamde arsebuli, warmarTuli mqadagebeli papi wm. klementis (papobis wlebi - 88-97) SemweobiT
epoqis werilobiTi sistema"). miiRo... rac Seexeba qvemo iberebs, romlebic kavkasiis mTebTan,
qarTuli damwerlobis Seqmnis droisa da sabazo enis kaspiis zRvis axlos cxovroben, Tvlian, rom maT qristianoba
dadgenis procesSi arsebiTia istoriuli realobisa da imperator konstantines dros miiRes” (i.tabaRua, 1984,
enobrivi faqtebis gaTvaliswineba. gv.171)...
Sesabamisad, SesaZlebelia, rom ucxouri wyaroebis kolxi
qarTveluri Temebi, romlebic Canan qarTvelTa ucxour saxelad davsaxoT. am mosazrebas mxars
qarTuli anbanis Seqmnis dros uWers kolxuri arqeologiuri kulturis sazRvrebi (sinopedan
soWamde; Savi zRvidan mcxeTamde): i.gagoSiZisa da j.afaqiZis gamo-
qarTuli anbanis/mwignobrobis Seqmnis savaraudo dros, kvlevebma savsebiT daadastura b.kuftinis mosazreba, rom Sida
Zv.w. I aTaswleulis II naxevarSi, romeli qarTveluri Temi qarTlis arqeologiuri masala kolxuri kulturis organuli
(/Temebi) iyo qveynis kulturul-politikuri cxovrebis nawilia: "aTaswleulidan moyolebuli, taxtiZirisa da cxinva-
warmmarTveli da romlis metyveleba daedo safuZvlad qarTul lis regionis arqeologiuri masala mxolod kolxuri kultu-
anbans? ris "filtraciiT" ver aixsneba; qarTlis iberia uSualo monawi-
Zveli wyaroebis mixedviT, Zv.w. I aTaswleulSi istoriuli lea didi kolxuri kulturisa" (i.gagoSiZe, 1964, gv.86; i.gagoSi-
saqarTvelos teritoriaze aqtiurad Canan: kolxebi/kolaele- Ze, 1997; i.gagoSiZe, 2003; j.afaqiZe, 2002); Sdr., agreTve: al. ramiS-
bi, mosxebi/mesxebi, taoxebi, tibarenebi, saspeirebi, xalibebi, vilis daskvniT, II aTaswleulis bolosa da I aTaswleulis dasa-
xaldebi/qaldebi, ekriktikes mcxovrebni/ekeqe~rebi, henioxe- wyisSi kolxuri kultura farTodaa gavrcelebuli "mTeli Sida
bi, sanebi, sanigebi/sanikebi (terminebi: kolxebi da mesxebi qarTlis teritoriaze", xolo "Tlis samarovanze gamovlenili
sxvadasxva dros konkretul Temebsac miemarTeboda da tomTa materialuri kultura, ZiriTadad, kolxur-yobanur samyaros-
gaerTianebebsac)... ucxouri wyaroebis mixedviT, am periodis Tan Cans dakavSirebuli" (al. ramiSvili, 1999, gv.130).
qarTvelur tomTa aRmniSvnel saxelebs Soris yvelaze aseve, sayuradReboa qarTuli wyaroebis cnobebi, romelTa
popularulia kolxi; ak. uruSaZis da sxvaTa varaudiT, Tavda- mixedviTac egrisi mudam qarTlis SemadgenlobaSia, xolo qujisa
pirvelad, berZnebi kolxeTSi mTel qarTvelur samyaros gu- da farnavazis sazogadoebebs Soris Tvisobrivi
lisxmobdnen (ak.uruSaZe, 1964, gv.6); aRsaniSnavia isic, rom eTnokulturuli sxvaoba ar Cans: quj-farnavazis dros
sxvadasxva dros qarTveluri tomebis am teritoriis saxelad saqarTvelos/qarTlis saxelmwifos aRorZineba, xangrZlivi
gvidasturdeba: aRmosavleTis iberia (Sdr.: pirineis nebayoflobiTi gaerTianeba ver moxdeboda, qarTvelur
naxevarkunZuli - dasavleTis iberia) da kavkasiis iberia; Temebs Soris arsebiTi enobrivi da kulturuli sxvaoba rom
kerZod, terminebi: kavkasiis iberia da aRmosavleTis iberebi yofiliyo; Sdr.: "qarTlis cxovrebis" mixedviT, arabebis
pirvelad Cndeba Zv.w. IV-II saukuneebis avtorebTan: megasTenes- Semosvlamde egrisi mudam qarTlis SemadgenlobaSia, metic,
Tan, TeofrastosTan, dionise periegetTan... (v.vaSakiZe, 1993, tradiciis mixedviT, Sida egrisi qarTlis/saqarTvelos mefis
gv.61). mag., plutarqes cnobiT, kavkasiis mTavari erebi albanele- kuTvnili miwa-wyalia.
- 15 - - 16 -
zemoTqmulidan gamomdinare, logikuria davuSvaT, rom saerToqarTvelurisagan svanuris gamoyofa daiwyo II
asomTavruli anbani Seiqmna kolxuri/qarTveluri kulturis aTaswleulis, xolo zanurisa - I aTaswleulis dasawyisSi
Semqmneli mosaxleobis oficialuri enis mixedviT, romelic, (g.klimovi, 1952, gv. 119). T.gamyreliZisa da g.maWavarianis azriT
naklebmosalodnelia, rom erTi romelime Temis/tomis ena ki, saerToqarTvelurisagan svanuris gamoyofa Zv. w. X saukuneSi
yofiliyo, vinaidan aseT SemTxvevaSi is ver Seasrulebda moxda, xolo qarTul-zanuris diferencireba - Zveli da axali
monaTesave TemTa makonsolidirebel rols. faqtia isic, rom welTaRricxvis mijnaze (T.gamyreliZe, g.maWavariani, 1965, gv. 17).
asomTavrulis fonemuri safuZveli da arqauli samwignobro saerToqarTveluri enis divergenciis gansxvavebuli sqemaa
qarTulis fonematuri struqtura ufro naklebad emTxveva warmodgenili T.gamyreliZisa da v.ivanovis SromaSi
mcxeTa-Tbilisis regionis gviandeli metyvelebis - qarTluris ”indoevropuli ena da indoevropelebi”; kerZod, am naSromSi
Tu mesxurisa da egrisis gviandeli metyvelebis - megrulis saerToqarTveluri enis arsebobis drod miCneulia Zv. w. IV
monacemebs, vidre svanurisas Tu taourisas; amave dros, sxva aTaswleuli.
enobrivi movlenebis mixedviT, svanuri Tu taouri SesamCnevad samecniero literaturaSi miTiTebulia
scildeba samwignobro enas; Sesabamisad, am faqtis gamoc, unda glotoqronologiuri meTodis naklze. igi mxedvelobaSi ar
davuSvaT, rom anbanis Seqmnisas safuZvlad gamoyenebulia iRebs enis cvlilebis gansxvavebul temps sxvadasxva epoqaSi da
qarTveluri modgmis saerTo-salaparako koine, an leqsikis cvlis sixSiris xarisxis gansazRvrisas ver
saerToqarTveluri ena. iTvaliswinebs intensiuri gavlenis an sametyvelo kodTa Serevis
rols; es meTodi naklebsandoa imitomac, rom saanalizo
saerToqarTveluri enis daTariRebis problema erTeulTa siaSi erTi uzusto formis moxvedrac ki mkveTrad
cvlis qronologiur CarCoebs (glotoqronologiis "myife
saerToqarTveluri enis qronologiasTan dakavSirebiT meTodebis" Sesaxeb ix. k.bergslandi, h.fogti, 1972; d. kristali,
samecniero literaturaSi azrTa sxvadasxvaobaa. mecnierTa 1989, gv. 331; b.jorbenaZe, 1997, gv.140-141; t.futkaraZe, 2000, gv,
erTi nawili saerToqarTveluri enis arsebobis drod Zv. w. II-I 327; T.gvancelaZe, 2004...).
aTaswleulebs asaxelebs (arn.Ciqobava, k.bergslandi, h. fogti, k.bergslandisa da h.fogtis azriT, "saerToqarTveluri ena
g.maWavariani...), meore nawili ki saerToqarTveluri enis Zveli welTaRricxvis bolo aTaswleulSi unda movaTavsoT” (k.
funqcionirebas SesaZleblad miiCnevs Zv. w. V-IV aTaswleulebSi bergslandi, h. fogti, 1972, gv.255).
(T.gamyreliZe, v.ivanovi, T.miqelaZe, m.qurdiani...); kerZod: arn. Ciqobavas TvalsazrisiT, saerToqarTveluris
saerToqarTveluri enis istoriuli qronologiis dadgena arseboba Zv. w. I aTaswleulSia savaraudebeli. cnobili
pirvelad scades e.w. glotoqronologiuri meTodis mecnieri ase msjelobs:
gamoyenebiT. amerikeli lingvistebis - moris svodeSisa da "iberiul-kavkasiuri enebi monaTesave enebia, maT warmoSoba
robert lizis mier gasuli saukunis 40-ian wlebSi Seqmnili aerTianebs. es ZvelisZvel viTarebas gulisxmobs; savaraudod,
glotoqronologiuri anu leqsikur-statistikuri meTodiT sami aTasi wlis winandels da, albaT, Zvel adgil-samyofels,
monaTesave enaTa diferenciaciis dro ganisazRvreba ZiriTadi kavkasiis samxreTiT mdebare miwa-wyals. am enaTa ganviTareba
leqsikuri fondidan aRebuli 100 an 200 sityvis cvlilebis sxvadasxva gziT warimarTa; ara erTs sxva enas gadahyrian;
koeficientis mixedviT. es meTodi iTvaliswinebs ZiriTadi saukuneTa manZilze araerTi dialeqti Tu ena warmoqmnila Tu
leqsikuri fondis cvalebadobis siCqaris erTgvarobas yvela gamqrala, gaTqvefila sxva enaSi. amitom gasakviri is ki ar aris,
enaSi. leqsikur-statistikuri meTodiT qarTvelur enobriv rom iberiul-kavkasiur enebs “gasaocari nairgvaroba axasiaTebs,
erTeulTa diferenciaciis daTariReba scades g.klimovma, aramed is, rom fonetika-morfologia-sintaqsSi (aseve,
T.gamyreliZem da g.maWavarianma. erTi da imave meTodiT leqsikaSic) niSandoblivi saerTo Tvisebebi SerCeniaT" (arn.
Sesrulebuli ori gamokvlevis Sedegebi 1000-wliani sxvaobis Ciqobava,1979, gv. 253).
mqone aRmoCnda, kerZod, g.klimovis azriT, Cveni azriT, Zv.w. V-IV aTaswleulebSi
- 17 - - 18 -
saerToindoevropulis Tanadroulad arsebobda iberiul-kavka- a.cagarelis, p.Waraias, arn.Ciqobavas, g.klimovis, h.fenrixis,
siuri kontinuumi (enobrivi ganfeniloba), romlisganac sakuT- z.sarjvelaZis, m.Cuxuas da sxvaTa leqsikonebSi, amitom mraval
riv qarTveluri enobrivi samyaros gamomijvna dawyebuli Cans nimuSTagan aq mxolod ramdenime tipur SemTxvevas warmovadgenT:
kavkasiasa da anatoliaSi indoevropuli nakadis Semosvlis saerToqarTv. *asuli, samwign.qarT. asuli, mesx. asuli, zan.
Semdeg Zv.w. III-II aTaswleulebis mijnaze; mkveTri daSoreba ki sa- osuri, svan. aséS;
varaudoa Zv.w. I aTaswleulis manZilze, kerZod, skviT-kimeriel- saerToqarTv. *Tafli, samwign.qarT. Tafli, mesx. Tafli, zan.
Ta da sparsuli modgmis tomTa Semosevebis dros. qarTveluri Tofuri, svan. Tu/TEi;
saerToqarTv. *yurZeni, samwign.qarT. yurZeni, mesx. yurZeni, zan.
modgmis mier kolxur-yobanuri (yobani - sofeli Crdilo Ïurzeni, svan. yunZel...
kavkasiaSi, kerZod, Tanamedrove oseTSi) kulturis Seqmnis dros, samecniero literaturaSi saerToqarTvelurisTvis
Zv.w. II aTaswleulis Sua periodidan Zv.w. I aTaswleulis aRdgenilia samwignobro tradiciis amsaxveli leqsikac; kerZod,
dasasrulamde, Cans, winare qarTvelur tomTa metyvelebidan m.Cuxuas azriT (2006), saerToqarTvelurSi samwerlo
yalibdeba saerToqarTveluri enobrivi erTeuli - Zvel tradiciis arsebobas mxars uWers iseTi fuZeebi, rogoricaa:
qarTvel tomTa saerTo-sametyvelo ena. wign- "wigni", qert- "qaRaldi, tyavis naWeri" da sxv.
vfiqrobT, arsebobs sakmarisi safuZveli, davuSvaT, rom
erTmaneTs emTxveva qarTuli anbanis Seqmnisa da ~, E da B bgerebi.
saerToqarTveluri enis arsebobis dro. saerToqarTveluri fuZeenis fonematur struqturaSi sami
saerToqarTveluris daTariReba Zv.w. II-I aTaswleulebiT klasi gamoiyofa: Tanxmovnebi (Cqamierebi, sonorebi), sonantebi
da varaudi, rom samwignobro qarTuli efuZneba da xmovnebi. fuZeenis xmovanTa sistemaSi Tanamedrove
saerToqarTvelurs, unda gaamyaros (an uaryos) arqauli qarTvelur ena-kiloTa mixedviT aRdgeba a, e, o xmovnebi. i da u
samwignobro qarTuli enis, qarTveluri ena-kiloebisa da bgerebi xan marcvlovani, xanac umarcvlo alofonebiT
saerToqarTveluri enis ZiriTad maxasiaTebelTa sistemurma warmodgebian da, Sesabamisad, qmnian sonantTa klass. i/~ da
analizma.
u/E/v sonantebi dResac arsebobs TiTqmis yvela qarTvelur
dialeqtSi (Sdr.: T. gamyreliZisa da g. maWavarianis mixedviT,
saerToqarTveluri ena - samwignobro qarTuli enis Tanamedrove qarTvelur qvesistemebSi sonantTa klasi
saTave gamoiricxeba). T. gamyreliZis, g. maWavarianis, h. fenrixisa da
sxvaTa azriT, saerToqarTvelur sonantTa rigSi aRdgeba m, n, r,
samecniero literaturaSi saerToqarTveluri enis l fonemebic. arn. Ciqobava, g.rogava, q.lomTaTiZe, T.gvancelaZe
modelirebis ramdenime cda arsebobs; yvela seriozuli kvlevis da sxva cnobili mecnierebi samarTlianad Tvlian, rom
Sedegad miRebuli saerToqarTveluri modeli ufro hgavs Zvel
saerToqarTvelurSic da dResac m, n, r, l bgerebi sonorebia
qarTul samwignobro enas, vidre erT romelime qarTvelur
da ara sonantebi. specialistTa didi nawili
dialeqts. samagaliTod ganvixilavT saerToqarTvelurisa da
saerToqarTvelurSi ZiriTadad imave Tanxmovnebs aRadgens, rac
sxva qarTveluri qvesistemebis urTierTmimarTebis ramdenime
gvaqvs arqaul samwignobro qarTulSi: xSulebi: b, f, p; d, T, t; Z,
faqts:
c, w; j, C, W; g, q, k; B, y. napralovnebi: z, s; J, S; R, x; h. sonorebi: m, n,
r, l. mkvlevarTa erTi nawilis (T.gamyreliZe, g.maWavariani,
saerToqarTveluri leqsika. h.fenrixi, z.sarjvelaZe, m.qurdiani) azriT, saerToqarTvelur
qarTveluri samwignobro enisa da kiloebis monacemTa
enaSi winanunismieri Z, c, w, z, s da ukananunismieri j, C, W, J, S
SepirispirebiT samecniero literaturaSi rekonstruirebuli
bgerebis gverdiT damatebiT savaraudoa Suanunismieri
saerToqarTveluri leqsikis morfologiuri da semantikuri
(Suasibilanturi) Z&, c&, w&, z&, s& Tanxmovnebis arseboba. am
struqturebi ZiriTadad emTxveva arqauli samwignobro
mosazrebas faqtobrivi masala naklebad uWers mxars.
qarTulis monacemebs; masala vrcladaa warmodgenili n.maris,
- 19 - - 20 -
amrigad: qarTuli anbanis sayrdeni modelis Ziebis dasturdeba, magram savaraudoa saerToqarTvelurSi.
TvalsazrisiT arsebiTia is, rom asomTavrulSi dasturdeba: B, ~
da E bgerebis aRmniSvneli grafemebi, romlebic arsebobda moTxrobiTi brunva.
arqaul qarTulSic, saerToqarTvelurSic da ar aris qarTvelur enobriv qvesistemebSi moTxrobiTi (ergativi)
damaxasiaTebeli qarTluri da samcxur-javaxuri kiloebisTvis erTaderTi brunvaa, romlis niSnis dReisTvis ZiriTadi
(Tumca dResac bunebrivia qarTvelur kiloTa umravlesobisTvis; alomorfebi (-man/-ma/-m) saerToqarTvelurSi ar aRdgeba:
garda amisa, B, ~ da E-s aRmniSvneli asoebi XIX saukunemde arqaul samwignobro enaSi ergativi warmodgenilia saxelis fu-
gamoiyeneboda samwignobro enaSi). "arqaul qarTlursa" da mesxurs ZiT (abraam), ubrunveli nacvalsaxelebiT (me, Sen, Cven, Tqven,
Tu warmovidgenT am bgerebiTurT, bunebrivia, "arqauli man, maT, vin, TviTon), an man nawevriani yalibiT (kac-man); svanur
qarTluris"/mesxuris da saerToqarTveluris identuri kiloebSi e.w. adiRuri tipis ergativia gabatonebuli, xolo za-
monacemebi "arqaul qarTlurs"/mesxurs saerToqarTvelurTan nur kiloebSi ergativs awarmoebs -q segmenti (romelic, Cveni az-
gagviTanabrebs; e.i. am SemTxvevaSic, logikuria vTqvaT, rom riT, megrul, raWul, taour, imerxeul da sxva qarTvelur kiloebSi
asomTavrulis fonemuri safuZveli ufro farTod gavrcelebuli qe/qi/qo/qve/ki/xo/ho nawilakis naSTia;
saerToqarTveluria, vidre qarTluri (sadac ar Cans B). t.futkaraZe, 2005, gv. 317-318). Sesabamisad, logikuria davuSvaT,
rom iberiul-kavkasiuri enebis specifikuri brunvis - ergativis
xmovanTkompleqsebi. -man/ma da -q nawilakebiani qarTveluri variantebi Camoyalibda
erTi morfemis SigniT qarTveluri qvesistemebisTvis arqauli samwignobro enis formirebis Semdeg (Sdr.: saerTo
damaxasiaTebeli ar aris xmovanTkompleqsebi; morfemaTa iberiul-kavkasiuri tipis ergativad Tu ar miviCnevT, svanur kiloebSi
zRvarze warmoqmnili xmovanTmimdevrobebi (gansakuTrebiT: ae, arsebuli e.w. "adiRuri ergativi" Crdilokavkasiur superstratad
ea, oa, ao, oe, eo) yvela qarTvelur dialeqtSi ganicdis SeiZleba CavTvaloT; misi damkvidrebis sawyisi dro SeiZleba daukav-
cvlilebebs: warmoiqmneba difTongi, grZeli xmovani, an erTi Sirdes "qarTlis cxovrebis" cnobas welTaRricxvaTa mijnaze
xmovani. msgavsi ram ar dasturdeba samwignobro enaSi; kavkasionis samxreTiT Crdilo kavkasielebis gadmosaxlebis Sesaxeb).
Sesabamisad, SeuZlebelia davuSvaT, rom arqauli samwignobro sxvagvarad: saerToqarTvelurisa da arqauli qarTuli
ena romelime CvenTvis cnobil qarTvelur kilos eyrdnoba. am samwignobri enis msgavsad, megrul-Wanurisa da svanuri kiloebis
SemTxvevaSic, qarTluri (Tu sxva romelime kilo) ufro moTxrobiTSi ar gvaqvs -man morfema imitom, rom qarTveluri
gviandeli gamodis, vidre asomTavrulis sayrdeni metyveleba. dialeqtebis -ma/-q elementiani moTxrobiTi Camoyalibda
bunebrivia, es faqtic kidev erTi argumentia saimisod, rom arqauli samwignobro enis Seqmnis Semdeg; e.i. moTxrobiTi
arqauli samwignobro/standartuli enisTvis amosaval brunvis -ma da -q alomorfebi Cndeba ax w. IV-VII saukuneebis
struqturad miviCnioT ara qarTluri an mesxuri, aramed - Semdeg; es ki miuTiTebs saerToqarTvelurisa da arqauli
saerToqarTveluri ena. qarTulis Tanaarsebobas welTaRricxvaTa mijnaze da SiSina
SeniSvna: Tu davuSvebT e.w. "arqauli qarTluris" dialeqturi wris gviandelobas.
arsebobas da warmovidgenT, rom masSi xmovanTkompleqsebi
Tavdapirveli saxiT arsebobda, aseTi "arqauli qarTluri" xanmetoba.
saerToqarTvelurs an, samwignobro enas daemTxveva. svanur da fxovur kiloebSi piris niSnad dRemdea SemorCe-
xmovanTkompleqsebis istoriidan gamomdinare TiTqos ufro nili arqauli samwignobro enisTvis damaxasiaTebeli e.w. xanme-
logikuria davuSvaT, rom qarTluri momdinareobs tobis droindeli x- prefiqsi:
samwignobro enisgan da ara samwignobro ena - qarTlurisgan;
ax.w. V-VII saukuneebis qarTuli xanmeti teqstebis normis
esec naklebargumentirebadia, vinaidan qarTvelur
sinamdvileSi arc erTi kilo ar iRebs saTaves saliteraturo analogiurad, svanurSi x- piris niSani daculia xmovniT dawye-
enisgan: yvela kiloSia iseTi arqauli gramatikuli Tu bul zmnebTan subieqtur meore da obieqtur mesame pirSi (x-iSxi
leqsikuri faqtebi, romlebic samwignobro enis velSi ar "iwvi", x-asyi "akeTeb", x-atbide "aTbob"... x-alat "uyvars", x-
- 21 - - 22 -
ahEdi "aZlevs", x-agdi "sZinavs"...). igive x- prefiqsi unda gamoi- logikuria arn.Ciqobavasa da g.rogavas Tvalsazrisi s-s uwinare-
yos pirveli piris x+E- segmentSi (sakiTxis istoriisa da msje- sobis Sesaxeb. nivTis klas-niSani s, rogorc g.rogava varaudob-
lobisaTvis ix.: g.rogava, 1956; m.suxiSvili, 1986; n.maWavariani, da, fonetikur niadagze gvaZlevda h-sa da x-s Soris gardamaval
1986), kerZod, saerToqarTvelurisa da samwignobro qarTulis bgeras (sakiTxis istoriisaTvis ix. g.rogava, 1956). Cans, samwig-
msgavsad, svanur kiloebSic pirveli piris niSania E/v, romelic nobro enis standartizaciis Zvel etapebze zogi literaturu-
arabagismieri xmovnebis win daculia ucvlelad, bagismieri bge- li skola piris niSnad h-s azogadebda, zogi skola ki - x-s; sabo-
rebis mezoblad ikargeba, xolo TanxmovniT dawyebul zmnebSi loo normad ki damkvidrda zmnuri fuZis dasawyisis Sesabamisi
Semonaxulia infiqsis saxiT (msgavsi distribucia Cveulebrivia bunebrivi fonetikuri variantebi: bagismierebTan da ukanaenis-
sxva qarTvelur kiloebSic). rac Seexeba x+E- segmentis x-s, lo- mierebTan - h, winaenismierebTan - s, sxva SemTxvevebSi - 0. e.i. za-
gikuri Cans, davuSvaT: nur-svanuri kiloebis formirebis procesSi meore subieqtu-
x- pirveli piris zmnur formaSi arsebuli iribi obieqtis ri da mesame obieqturi piris niSnad saerToqarTvelur enaSi
niSania; droTa ganmavlobaSi, svanur formebSi xE- erTian mo- (enobriv koineSi) gaaqtiurebuli iyo x varianti.
rfemad gadaazrianda da sxva SemTxvevebSic ganzogadda. mTavari daskvna: x- prefiqsis povnierebiT svanuri kiloebi
h/x/s (< sa-/ra-) prefiqsisaTvis amosavali Cans klas-katego- srulad asaxavs arqaul samwignobro enas, fxovuri kiloebi ki
riis niSnoba (arn.Ciqobava, 1944), vinaidan sxvagvarad gaugebari odnav saxecvlil variantebs; Sesabamisad, erTi mxriv, xanmetoba
iqneboda ori, gramatikulad gansxvavebuli piris – mesame obieq- saerToqarTvelur monacemad unda CavTvaloT da meore mxriv,
tisa da meore subieqtis warmodgena erTi da imave niSniT; Sdr., SeuZlebelia, svanuri 1000-2000 wliani SualediT davaSoroT
Zveli samwignobro enis monacemebi: aRxumarTe, SexuabT... hvsco- arqaul samwignobro qarTuls, romelSic saerToqarTveluri
de, hkiTxe. xanmetobaa asaxuli.
Zvel samwignobro qarTulSic da svanur, TuSur, xevsurul xanmetobasTan dakavSirebiT sayuradReboa T.gvancelaZis
masalaSic (mi-x-gvrian, x-qonda, da-x-kazmavs, x-mkidi, da-x-far- dakvirvebac: samwignobro qarTulis nar-Taniani mravlobiTi,
ven...) amosavalia s/h; dialeqtebSi savaraudoa Semdegi fonetiku- xucesi da zanuri kiloebis uCaSi saSualebas unda iZleodes,
ri procesi: s/h > h > 0 da s/h > x > (R): saTanado fonetikur gare- zanuris gamoyofis drod ganvsazRvroT ax.w. V saukune; kerZod,
mocvaSi swored x-s (da ara h-s) SeuZlia mogvces mJReri R; Sdr., xucesi asaxavs xanmetobis periods, xolo uCaSi - haemetobisas
xevsuruli: maRgvris, Rgvandi, Rgonebav (Sdr., a.SaniZe, 1920 da (azri gamoTqmulia zepiri saubris dros). igive x- prefiqsia sva-
a.WinWarauli, 1960, gv.96-98). gurul-aWarul kiloebSic gvaqvs pi- nur xoSa "ufrosi", "didi" sityvaSi (x-ucesi/uCaSi/x-oSa sityve-
ris niSnad fonetikur niadagze miRebuli x (ix. q.lomTaTiZe, bSi xanmetobis x- prefiqsi gamoyo a.SaniZem; ix. g.rogava, 1956, gv.
1938; m.cincaZe, m.faRava, 1998 da sxv.), oRond, aq h > x procesi fu- 293).
Ziseuli TanxmovniTacaa ganpirobebuli; Sesabamisad, gurul-aWa- warmodgenil mosazrebebTan mimarTebaSia gasaazrebeli sa-
rulSi gamovlenili x xanmetobis periodisad ver miiCneva.
erToqarTv. sa – zan. o Sesatyvisobis sakiTxic:
aSkaraa:
- cnobilia, rom samwignobro qarTulis sa- prefiqss za-
meore subieqturi pirisa da mesame obieqturi piris niSnad nurSi Seesabameba o-; jer kidev n.marisgan samarTlianad miCneu-
x-, anu e.w. xanmetoba saerToqarTveluri movlena Cans. saerTo- lia, rom zanurSi dakargulia TanxmovniTi nawili: saqaTme/ oqo-
qarTvelurSive arsebuli h/x monacvleobis Sedegi unda iyos Tume, saxli/oxori, *socxali/cocxali/oCxari... savaraudoa Sem-
zog kiloSi h > 0 procesis ganviTareba, zogan ki x-s damkvidreba degi fonetikuri procesi: saerToqarTv. *sa-/ha > zan. ho/o (ar
(Sdr.: mkvlevarTa nawili fiqrobs, rom xanmetoba da haemetoba aris aucilebeli, davuSvaT, rom zanurSi gvqonda s-s Sesatyvisi
sakuTriv qarTuli enis or kilos asaxavs). iseTi S, romelic ver Zlebs o-s win; Sdr., m.Cuxua, 2003, gv.338).
gasarkvevi rCeba amosavali fonemis sakiTxi: vfiqrobT, samwignobro qarTulis V-X saukuneebis xanmeto-
fonetikuri procesebis xasiaTis gaTvaliswinebiT, ufro ba-haemetoba-sannarevoba, svanur-TuSur-xevsuruli xanmetoba,
- 23 - - 24 -
zanuri *huCaSi > uCaSi da *ho > o procesebi drois erT monak- samwignobro ena da svanuri dialeqtebi saerToqarTvelur
veTSi iRebs saTaves. ramdenadac, svanur-fxovurma kiloebma pi- viTarebas asaxavs. droTa ganmavlobaSi qarTul samwignobro
ris niSnad Semoinaxa -x/R, logikuria davuSvaT, rom zanur-sva- enaSi gaZlierda Temis niSnis darTvis, xolo sxva qarTvelur
nuri dialeqturi wre formirdeba haemetoba/xanmetobis pe- qvesistemebSi unifikaciis tendenciac; kerZod, Tu fxovur
riodSi; es dro ki emTxveva zanur-svanuri dialeqturi wris kiloebSi, gurulSi, zemoimerulsa da aWarulSi mkrTalad
gamomijvnis Cven mier zemoT navaraudev periods – axali welTaR- SemorCa arqauli samwignobro enis (anu saerToqarTveluris)
ricxvis dasawyiss (aqve aRsaniSnavia isic, rom swored am droi- msgavsi viTareba, qarTlursa da kaxurSi TiTqmis aRar gvxvdeba
dan Cndeba wyaroebSi svanebis Temic da maTi saxelic: soanas/So- uTemisniSno zmnebi, xolo mesxursa da megrul-WanurSi Temis
anas "svani"). niSanTa sruli unifikaciac moxda (masalisaTvis ix., b.jorbenaZe,
ratom ar SenarCunda xanmetoba sxva qarTvelur kiloebSi? 1995, gv. 360-374).
pasuxi martivia: ganvlili 15 saukunis manZilze samwignobro daskvna: Temis niSnebis aspeqtiT, svanuri da arqauli
qarTulis gavlena ufro aqtiuri iyo centralur, vidre saliteraturo ena Tanadroul viTarebas asaxaven; samwignobro
ganapira qarTvelur kiloebze, Sesabamisad, politikur da ena eyrdnoba im models, romelic daculi aqvs svanurs, da ara
kulturul centrTan mudam axlos myofi centraluri kiloebi megrul-Wanurs, mesxurs an qarTlurs.
(qarTluri, kaxuri, imeruli...) mihyvebodnen samwignobro enis
normebis cvalebis dinamikas; Sdr.: qarTuli samwignobro ena ”"aris"” meSveli zmna.
normirebulia da naklebad icvleba (inarCunebs awmyosa da TurmeobiTis formaTa warmoebis principi
saerToqarTveluris ZiriTad niSnebs), Tumca, xalxuri qarTvelur ena-kiloebSi ZiriTadad erTnairia: arqauli qar-
metyvelebis (centraluri kiloebis!) gavleniT saero Tuli da zemosvanuri kiloebi meSvel zmnas ar dairTavs; gvian-
deli samwignobro ena, megrul-Wanuri, qvemosvanuri da sxva
mwerlobis ena garkveulwilad mainc icvleba; Tavis mxriv,
xalxuri metyvelebac (gansakuTrebiT centraluri kiloebi) qarTveluri kiloebi dairTaven aris zmnis sxvadasxva foneti-
ganicdis samwignobro enis gavlenas... amgvari intensiuri kur variants.
urTierToba ar aris samwignobro enasa da ganapira qarTvelur Sedgenili Semasmenlis zmnur komponentad gamoyenebuli
kiloebs Soris, amitomac, logikuria, ganapira qarTvelur ”aris” zmnis fonetikuri cvlilebac qarTvelur qvesistemebSi
kiloebSi bevri arqaizmic gvqondes (saerToqarTvelurTan metad erTgvari principebiT xdeba; ramdenadac amosavali qarTve-
daSorebis miuxedavad) da bevri inovaciac. aqve aRsaniSnavia luri forma (ars/aris) identuria arqauli samwignobro qar-
isic, rom centralur kiloTa mosazRvre regionebSi am Tulis monacemisa, SesaZlebloba gvaqvs, qarTveluri masStabiT
kiloebisa da samwignobro enis intensiuri gavleniT, ganapira vimsjeloT Sedgenili Semasmenlis zmnuri nawilis formirebis
kiloebi ufro da ufro Tmobs Tavis poziciebs; mag., bolo droisa da qarTvelur enobriv velSi alomorfTa gamovlenis ka-
ramdenime saukuneSi (xalxSi gvarebis formirebis Semdeg!) nonzomierebis Sesaxeb; kerZod:
megruli metyvelebis transformireba moxda zemo gurul da Zvel werilobiT ZeglebSi Sedgenili Semasmenlis zmnur
qvemoimerul kilokavebad. wevrad, rogorc wesi, gvxvdeba ars meSveli zmna, saxeladi nawili
ki ZiriTadad fuZis saxiTaa warmodgenili: daxatul ars, daw-
eril ars, mosul ars... iSviaTad dasturdeba i-xmovniani vari-
Temis niSnebi.
qarTveluri kiloebis daTariRebisa da samwignobro enis anti: aris.
sayrdeni enobrivi modelis gansazRvrisaTvis sainteresoa zmnur megrul-WanurSi ZiriTadia oren (< *a-r-e-n) forma; xolo
Temis niSanTa Cveneba: arqauli samwignobro enisaTvis bunebrivi svanur kiloebSi ”aris” damoukidebeli zmnis rolSia @ri/ari (I
iyo TemisniSnianic da uTemisniSno zmnebic; analogiuri p. xE-ar-i, II p. x-ar-i, III p. a-r-i. mr.: I p. xE-@-r-i-d/l-@r-id, II p. x-
viTarebaa svanur kiloebSic, rac gvavaraudebinebs, rom arqauli @-r-i-d, III p. @-r-i-x; (x)E-, x-, -x xanmetobisdroindeli piris niS-
nebia), xolo meSveli zmnis funqciiT dasturdeba li/liz/lis:
- 25 - - 26 -
I p. xE-i (<xE-ar-i) II p. x-i (<x-ar-i), III p. l-i (<l-ar-i; l- v) megrul-WanurSi oren meSveli zmna II-III pirSi xSirad
iberiul-kavkasiuri enebisTvis damaxasiaTebeli klas-kategoriis Tavkiduri o xmovnis gareSe ixmareba: req<oreq, ren<oren: xan-
niSania, romelic svanurSi piris niSnad gadaazrianda). til req’”daxatuli xar”, xantil re(n) "daxatuli aris"... (Sdr.
qarTvelur ena-kiloebSi Sedgenili Semasmenlis komponen- I piris formaSi o xmovani yovelTvis aris warmodgenili: v-o-req
tad gamoyenebuli aris meSveli zmna Semdeg alomorfebs (Tu ”var” (megr.), v-ore/b-ore ”var” (Wan.). I pirSi o xmovnis SenarCu-
fonetikur variantebs) warmoaCens: neba v- prefiqsis arsebobiT SeiZleba aixsnas. I pirSi xmovani
a) rogorc saliteraturo enaSi, ise dialeqtTa umravle- gvaqvs v prefiqsis dakargvis SemTxvevaSic: ma (v)-o-req ”me var”
sobaSi yvelaze gavrcelebulia ”daxatuli-a” tipis warmoeba, (Sdr. dialeqtebSi, agreTve svanurSi II piris formaSi x- pre-
sadac ”aris” meSveli zmnisgan darCenilia mxolod Tavkiduri a fiqsi abrkolebs fonetikur cvlilebas: xar). I piris formaSi
xmovani; igi enklitikurad mierTvis winamaval sityvas: xevsurulSi Tavkiduri va>o: qali-or<qali var (a.WinWarauli,
daxatuli-a<daxatuli aris, dawerili-a<dawerili aris... Zvel 1960).
werilobiT ZeglebSi enklitikis SemTxvevebi iSviaTia. z) qarTvelur kiloebSi dasturdeba iseTi faqtebic, roca
b) zog dialeqtSi (xevs., fS., TuS., ing.) enklitikis meSveli zmna erTdroulad kargavs Tavkidur da bolokidur
SemTxvevaSi fuZeTanxmovnian saxelebTan SesaZloa daikargos meS- bgerebs, kerZod, megrul-WanurSi amosavali oren forma war-
velzmniseuli a xmovanic, ris sakompensaciodaac Sedgenili Se- modgenilia re-s saxiT: saWiro re (<oren)’”saWiro aris”, xantil
masmenlis saxeladi nawilis bolo marcvals moudis dinamikuri re (<oren) ”daxatuli aris”... msgavsi viTareba gvaqvs fereid-
maxvili; mag., xevs.: bevr vaJi& (=vaJia) mZimed daWrili. Tu kacebi- nulSi, sadac aris zmna (ZiriTadad e,o xmovnebis mezoblad) war-
as saxlCi, saarayes Caayeneben, Tu obol-obol-qvrivi& (=obol- modgenilia ri variantiT, mag.: saWiro&ri (=saWiro aris), kaco-
obolqvrivi-as), Tunda pursa nu aWmevs (a.WinWarauli, 1960). ing.: bis dRe&ri (=dRe aris), iqiT vake&ri (=vake aris), emeebis
daTi koli (=daTvis kvalia), did kaci (=didi xnis kacia), zéri
ufrosi sxo&ri (=sxo aris), eg sauzmo&ri (=sauzmo aris)
(=Zviria) (gr.imnaiSvili, 1966, gv.116).
(arn.Ciqobava, 1927, gv. 201);
g) zepir metyvelebaSi xSiria ”aris” meSvelzmniseuli
T) megrul-WanurSi TanxmovanfuZian saxelebTan oren meS-
bolokiduri Tanxmovnis - III subieqturi piris sufiqsis da-
veli zmnis variantad gvaqvs e: ore(n)>re>e: xantilie
kargvis faqtebi: aris>ari: daxatuli ari, wasuli ari... III
”daxatulia”, Warilie ”dawerilia”...
subieqturi piris niSani -n bolokidur poziciaSi ikargeba me-
i) WanurSi oren zmnis Ziriseuli r Tanxmovani icvleba ~-T:
grulSic: Waril ore/re“”dawerili aris”... n- sufiqsi aRdgeba
ren>~en: si kiTxeri ~e-r-i? (aq r ganviTarebulia, i _ kiTxv.
xmovnis Semcveli morfemebis (mr. ricxvis -an sufiqsis, sxvaTa
nawilakia)“”Sen naswavli xar?” jigei Jui en "filtvi ori aris"
sityvis -ia nawilakis, kiTxviTi o nawilakis) darTvisas, mag.: ore-
(s.JRenti, 1953, gv. 72). Sdr. martviluri: mu~e<mu re ”ra
n-a(n) ”arian”, ore-n-ia ”ariso”, ore-n-o ”aris?” WanurSi -n
aris”...
sufiqsis dakargvis faqtebi iSviaTia: ore-n.
k) WanurSi SesaZlebelia xmovnebs Soris moqceuli meS-
d) aris zmnis fonetikur variantad xevsurulSi gvxvdeba -
velzmniseuli r bgera daikargos: en<ren: aq gui en ”aq guli
as: gaWirebuli kaci as. es kanon Zveli as. TiTo moS Tivaic ro
aris” (s.JRenti, 1953, gv.67).
miscaT, isic kai as. mkvdris coli as is, ro qals qmar maukvdebis
l) vfiqrobT, am rigSi SeiZleba ganvixiloT svanuris li (<
(a.WinWarauli, 1960, gv.41).
aris) morfemoidic: Tu damajerebelia *lari/*laris > (l)-ar-i >
e) ingilourSi (kakurSi) xmovanfuZian saxelebTan aris/ars (l)-i procesi, maSin gamodis, rom am SemTxvevaSic dakargulia
meSveli zmna s variantiT aris warmodgenili, igi uSualod ek- Sua segmenti -ar-. svanuris Taviseburebad unda CaiTvalos is,
vris saxels, mag.: zroxa~s (=Zroxa aris), mama~ mepure~s (mama rom meSveli zmnis gamartiveba ufro Sors aris wasuli da,
mepure aris), saWiro~s (=saWiro aris) (gr.imnaiSvili, 1955, gv. msgavsad III pirisa, gacvda I-II piris formebic. es faqtic saerTo-
122) qarTveluri movlenaa: ena cdilobs damxmare sityvebi (mor-
- 27 - - 28 -
femoidebi) afiqsebad aqcios (Sdr.: a<ars, megr. q<qoren, Wan. mier; sayuradReboa isic, rom pirveli asomTavruli warwerebi
r<ren, megr.-Wan. ko<oko)... msgavsi movlenaa xevsurulSic: palestinaSi iovane lazis monasterSia Semonaxuli. qarTuli
a.WinWaraulis mowmobiT, garkveul konteqstSi SesaZlebelia mwignobrobis geografiis TvalsazrisiT sainteresoa is faqtic,
aris meSveli zmnis I-II pirSi Ziriseuli r bgera daikargos: rom Zveli mwignobrebi saqarTvelos yvela kuTxeSi Tvisobrivad
va(<var), xa(<xar) (a.oniani, 1978, gv.204). SeiZleba iTqvas, erTnairad moRvaweobdnen; Sdr., mag:
svanurSi damTavrebulia meSveli zmnis sufiqsad Camoyalibeba. samxreT saqarTveloSi: ioane mosxi, arsen safareli,
yovelive zemoTqmuli cxadyofs, rom svanuri, megrul- grigol xanZTeli, giorgi merCule, basil zarzmeli, ioane
Wanuri, xevsuruli Tu ingilouri formebi qronologiurad ver mtbevari, ioane oqropiri...
gascildeba arqaul qarTuls (vrclad ix., e.dadiani, dasavleT saqarTveloSi: ioane lazi, iovane minCxi
t.futkaraZe, 2006); rac imas niSnavs, rom svanuri (Tu sxva qarT- (martvileli), stefane sananoisZe, ioane petriwi, tbeli
veluri) kiloebis Taviseburebebi yalibdeba samwignobro enis abuseriZe, Wyondidlebis mravali Taoba... aqve, sagangebod
istoriis paralelurad. davasaxelebT cnobil mwignobrebs svaneTidan: grigol svani,
ioane qancxiani (qacxiani), grigol qancxiani, ilarion
kavSirebiTis yalibi - momavali drois sofromaZe, timoTe papa, ioane farjaniani, vaxtang farjaniani,
gamomxatveli. ioane xaritoniani, giorgi mozdoniani, miqael odariani,
arqaul qarTul/qarTvelur saliteraturo enaSi II uxojeliani, Sqeriani, ioane javesiani, demetre ifareli,
kavSirebiTis formebiT gadmoicema TxrobiTi kilos momavali BeSdiniani, ioane dalidiani, qerabin xojelani, demetre
dro (amitomac adreul gamokvlevebSi am mwkrivs myofads RoReliani, ivane mulaxeli da sxv.
uwodebdnen): kacma (Se)Wamos saWmeli = kaci (Se)Wams saWmels; man aRmosavleT saqarTveloSi: bakuri, petre iberi, iakob
daamËuas igi = igi daamxobs mas... sxva qarTvelur curtaveli, Sio mRvimeli, grigol diakoni, ioane sabanisZe,
qvesistemaTagan analogiuri viTareba SenarCunebulia mxolod ioane bolneli, leonti mroveli, arsen iyalToeli...
lazurSi (fragmentulad gvaqvs herulsa da mesxurSic), maSin
roca megruli da sxva qarTveluri kiloebi mihyveba Tanamedrove
qarTuls. r.Serozias azriT, lazurisa da megrulis monacemTa
sxvadasxvaoba saTaves iRebs VII-VIII saukuneebidan; Sdr.: rogorc
cnobilia, daaxloebiT arabobis dros saliteraturi enaSi
xdeba cvlilebebi myofadisa da aspeqtis warmoebis mxriv
(z.WumburiZe, 1986). samwignobro dedaenasTan mowyvetil da
bizantiur kulturul velSi moqceul lazur kilos es
cvlilebebi naklebad Seexo; swored amis gamocaa, rom "zogierT
sakiTxSi lazurs meti aqvs SenarCunebuli Zveli viTarebisa,
vidre megruls da TviT qarTvelur saliteraturo enas"
(r.Serozia, 2002, gv. 88).
warmodgenili msjeloba kidev erTi argumentia arqauli
samwignobro enis sayrdeni metyvelebis uwinaresobisa zanur (da
sxva qarTvelur) kiloebTan SedarebiT.

saqarTvelos samwignobro centrebi.


qarTvelTa samwignobro kultura odiTganve saqarTvelos
yvela kuTxeSi uwyvetad iqmneboda didi qarTveli moRvaweebis
- 29 - - 30 -
lad eTnikuri warmomavlobisa) ar dauSves sabWoTa konsti-
tuciaSi qarTuli enis, rogorc saxelmwifo enis, statusis
daknineba da 14 aprils grandiozuli aqcia gamarTes. imperia mo-
qarTvelTa samwignobro ena dRes: erida viTarebis gamwvavebas da ukan daixia. am dRidan saqarT-
safrTxeebi da perspeqtivebi veloSi erovnuli moZraobis axali etapi iwyeba: zviad
(mokle eqskursi) gamsaxurdias meTaurobiT arsebuli antiimperiuli disiden-
"ena aris eris suli da turi brZola farTo erovnul-ganmaTavisuflebel moZraobaSi
eris suli aris misi ena" gadaizarda.
vilhelm humboldti
saqarTvelos damoukideblobis aRdgenis Semdeg erovnulma
xelisuflebam 14 aprili gamoacxada saqarTvelos saxelmwifo
qarTuli enis istoriuli gzisa da perspeqtivis Sesaxeb
enis dRed. aRsaniSnavia isic, rom XX-XXI saukuneTa mijnaze
sainteresoa qarTvel klasikosTa Sexedulebebi:
saqarTvelos faqtobriv xelisuflebaSi myofi saokupacio ad-
vaJa-fSavela: "Cveni enis saTavea Zveli klasikuri qarTuli
ministracia am dRes dedaenis dRed an qarTuli enis dRed
literaturuli ena... mwerali unda ibrZodes saerToerovnuli
moixseniebda, rac, faqtobrivad, saqarTvelos moqalaqeebs (gan-
enis interesebisTvis, romelic aerTianebs enobriv ganStoebebs,
sakuTrebiT, araqarTuli warmomavlobisas) xels uSlida,
dialeqtebis saxeliT rom vicnobT... axali qarTuli mwerlobis
aReniSnaT da ezeimaT saqarTvelos saxelmwifo enis dRe.
valia, saerToerovnul enaSi daamkvidros Cveni enis arqauli
bolo periodis saqarTveloSi izrdeba ucxoenovani
formebi, Tanamedrove qarTvelebis dialeqtebSi arsebuli
skolebisa da universitetebis ricxvi. saqarTvelos saxelmwifo
gauryvneli formebi"...
interesebi moiTxovs, kargad gaanalizdes arsebuli viTareba da
konstantine gamsaxurdia: "qarTuli sityvieri inventaris
ZiriTadad qarTuli kulturuli faseulobebis Seswavla-
gamdidreba unda moxdes calkerZ Zveli qarTulis maragidan,
propagandis mizniT daigegmos ganaTlebis reforma; winaaRmdeg
calkerZ cocxali dialeqtebisa da enakavebis wiaRidan, raTa
SemTxvevaSi, sabWouri rusifikacia enisa da eris gadagvare-
qarTuli ena martooden mSrali, mwignobruli ena ar gaxdes...
unda SemovuSvaT qarTul (samwignobro) enaSi rogorc megrul- bis axali saxeobiT Seicvleba.
svanuri dialeqtebis sityvebi, ise fSav-xevsuruli"... bunebrivia, qarTvelma studentma kargad unda icodes erTi
"qarTvelTa erovnuli gadagvarebis mosurneT uwinares enaze ucxo ena mainc, magram aucilebelia saqarTvelos moqalaqeobis
mqone axalgazrdoba pirvel rigSi flobdes saqarTvelos sax-
mihqondaT xolme ieriSi" (b.jorbenaZe). didi istoriis man-
elmwifo enas da ganaTlebas iRebdes saxelmwifo enaze, ramde-
Zilze imperiaTa Tu barbarosTa agresiebis dros qarTvel ers,
nadac, kulturis ena gansazRvravs pirovnebis cnobierebasa da
Sesabamisad, qarTul enas mravalgzis damuqrebia safrTxe:
momxduri cdilobda qarTvelobisaTvis daeviwyebina sakuTari samyaros xedva-aRqmis sistemas... ucxo eniT - dedaenis gareSe
warsuli, kultura da enobriv-eTnikurad daeSala igi; saamisod gazrdili adamiani Sordeba sakuTar fesvebs, kulturas,
tradicias da verc sxvis kulturas eziareba srulyofilad;
eswrafoda, qarTveluri kiloebis bazaze Seeqmna axali "samwig-
Sedegad viRebT snobur, arasrulfasovan Taobas, romelic
nobro enebi" (dialeqtebze Targmnidnen saxarebis calkeul epi-
naklulovnad axdens TviTrealizebas da mwirad aRiqvams gare-
zodebs, locvebs da a.S.) da am kiloTa mflobelTaTvis
samyaros.
gaeucxoebina winaprebis mier Seqmnili dedaena, daeviwyebina
saxelmwifo enis statussa da moqmedebis ares gansazRvravs
dedakultura... XX saukuneSi bolo saSiSroeba Seiqmna 70-ian
qveynis konstitucia (agreTve - sxva kanonebi). saxelmwifo ena am-
wlebSi komunisturi imperiis mier:
Tlianebs mosaxleobis saxelmwifoebriv interessa da sulisk-
1978 wels sabWoTa imperia Seecada daemcro isedac for-
veTebas. igi qveynis erTianobisa da Zlierebis safuZvelia; Sdr.:
malurad arsebuli konstituciuri statusi qarTuli enisa;
saqarTvelos istoriaSi erTiani saxelmwifos ideis ganxor-
saqarTvelos sazogado moRvaweebma da studentobam (ganurCev-
cielebis ori umniSvnelovanesi periodi arsebobs da orsave
- 31 - - 32 -
SemTxvevaSi enis rolis saxelmwifoebrivi gageba wamoiwia wina informaciis gacvlis veli, romelic yvela lazs saSualebas mis-
planze: erTia farnavazis moRvaweobis periodi: ”arRara izraxe- cems icodes:
boda qarTlsa Sina sxua ena, Tvinier qarTulisa” da meore - gri-
gol xanZTelis epoqa, roca iTqva: ”qarTlad friadi queyana~ 1. kolxuri (kolxur-yobanuri) arqeologiuri kulturis
aRiracxebis, romelsaca Sina qarTuliTa eniTa Jami Seiwirvis da sazRvrebi cxadyofs, rom kolxuri saxelmwifo ocze met
locva~ yoveli aResrulebis”. qarTvelur Tems aerTianebda da Tavisi arsiT qarTveluri
mocemuli sazogadoebis mier Tavisi samwignobro enis (zogadqarTuli) xasiaTisaa.
floba da am enis mixedviT TviTaRqma uSualodaa damokidebuli
akademiuri ganaTlebis xarisxze. mag.: 2. qarTveluri samwignobro ena efuZneba saerTo
mravalwaxnagovani istoriuli kataklizmebis gamo, qarTvelur enobriv models da ara qarTlurs, kaxurs, an sxva
lazebs sxvadasxva saxelmwifoebriv da kulturul velSi uxde- romelime qarTvelur kilos; pirveli qarTuli asomTavruli
baT cxovreba. Sesabamisad, gansxvavebulia sakuTari warsulis warwerebi SemorCenilia iovane lazis monasterSi, qarTuli him-
codnis xarisxic, rac pirdapirproporciulad aisaxeba erov- nografiis fuZemdebelia aseve lazi/megreli ioane minCxi da sxv.
nul-enobrivi TviTaRqmis faqtorebze; kerZod: lazTa erTi 3. saqarTvelos gaerTianebuli saxelmwifos ideologebi
nawili (ZiriTadad, sarfisa da gonio-axalsoflis mkvidrni) ar da winamZRolebi metwilad iyvnen lazur-megruli warmoSobis
mowyvetila qarTvelur kulturul-saxelmwifoebriv vels; didgvarovnebi (bagrationebi, Wyondidlebi da sxva);
Sesabamisad, am mosaxleobam icis, rom megrelTa, kaxelTa, mesxTa,
fxovelTa... msgavsad, isinic arian erTiani qarTveluri kul- 4. lazTa folklorSi (msgavsad imerxevelTa, taoelTa,
turisa da saerToqarTvelur enobriv struqturaze da- svanTa, herTa, kaxTa...) gamorCeulad pativsacemi adgili uWiravs
fuZnebuli mwignobrobis avtorebi; maTTvis kargadaa cnobili, erTiani saqarTvelos did mefes - Tamars; qarTvelTa saerTo is-
rom saqarTvelos mefeebis didi nawilis garda, lazur-Wanur- toriis amsaxveli es masala i.yifSiZis mier erTi saukunis winaa
megruli warmoSobisani iyvnen qarTveluri kulturis Cawerili.
Semqmnelebi iovane lazi, ioane minCxi, stefane sananoisZe, ioane ...am da sxva analogiuri faqtebis codna obieqtur vels
petriwi, iovane maruSisZe, Wyondidlebi... dadianebi, Ciqovanebi, Seqmnis lazTa TviTaRqmisaTvis. yovel sazogadoebriv
gamsaxurdiebi da mravali sxva. lazTa meore nawili aRizarda jgufs/erTobas (bunebrivia, lazebsac) aqvs ufleba, icodes
TurqeTis saxelmwifoSi. mas daviwyebuli aqvs Tavisi kilo da, TavianTi warmomavloba.
Turquli ganaTlebis sistemis Sesabamisad, Tavs Turqad miiC- samwuxarod, dasavleT evropaSi mcxovrebi garkveuli
nevs. TurqeTsa da evropaSi moRvawe lazTa mesame nawilisaTvis pirebic cdiloben eTnikur Tu enobriv umciresobad ga-
ucnobia (bunebrivia, ara yvelasaTvis!) saerToqarTveluri moacxadon da am gziT did istoriul samwignobro kulturas
kulturis qmnadobis procesSi laz-megrelTa monawileoba, ma- moswyviton qarTvelTa erTi nawili. amgvari enobrivi diversia
zogs uneburad gamosdis sakmarisi samecniero informaciis
gram maT ician, rom lazebi enobriv-eTnikurad arsebiTad
verflobis gamo; mag., "evropis enebis centris" grifiT 2002
gansxvavdebian Turqebisagan. lazTa es jgufi sakuTari mety-
velebis bazaze cdilobs axla Seqmnas samwignobro ena da wels espaneTSi gamoqveynebul rukebdarTul wignSi "Europe of
"gadaarCinos" TavisTavadoba. the Peoples" da 2000 wels parizSi gamocemul atlasSi "sa-
saqarTvelos amJamindeli sazRvrebis gareT mcxovreb qarT- frangeTi da samyaro" (La France et le Monde, Atlas) rukis
velebs xSirad ara aqvT informacia sakuTari isto- sxvadasxva feriT, droSiTa da eTnikuri dasaxelebiT arian war-
riis/kulturis Sesaxeb. Tanamedrove teqnologiebis pirobebSi modgenili: qarTvelebi, afxazebi, megrelebi, aWarlebi, svanebi
Zneli araa samecniero codnis gansazogadoebrioba; Cvens da osebi...
SemTxvevaSi saqarTvelosa da TurqeTis keTilmezobluri ganmkiTxavi aravinaa!
urTierTobis pirobebSi unda Seiqmnas obieqturi samecniero
- 33 - - 34 -
jerjerobiT ki: hiuiti da kompania qmnis axal damwerlobebs saxelmwifom unda miiRos zomebi, raTa "xelmisawvdomi
qarTveluri kiloebisTvis, maTTvis iTxovs regionaluri enis gaxados sauniversiteto da sxva saxis umaRlesi ganaTleba Sesa-
(anu: erovnuli umciresobis enis) statuss da araqarTvelebad bamis regionalur da umciresobaTa enebze".
acxadebs megrelebs, svanebs, lazebs, mesxebs... msgavsi "ganwyobis" aqve aRvniSnavT, rom: konvenciis me-12 muxlis me-2 pun-
ucxoelebi zogjer saqarTvelos saxelmwifo dawesebulebebis qtis Tanaxmad, erovnul umciresobad aRiarebuli sazo-
eqspertebadac (Tu konsultantebad) ki gvevlinebian (erT- gadoebis ena mocemul regionSi administraciuli organoebis
erTis Sesaxeb ix., danarTSi)... saqmiswarmoebis enad gamocxaddeba, Tuki saxelmwifoSi tra-
viTarebas amZafrebs isic, rom dResac saganmanaTleblo- diciulad mcxovrebi umciresobebi am regionSi dResac um-
samecniero oficialur sadaveebTan axlosaa da, Sesabamisad, fi- ravlesobaSi arian, an didi raodenobiT cxovroben da, Tuki,
nansurad uzrunvelyofilia jgufi, romelic evrosabWos do- amave dros, maT es surT (ix. agreTve 66-e ganmarteba).
kumentebis arsis gayalbebiT, sabWoTa "tradiciis" Sesabamisad, ix., agreTve:
cdilobs damoukidebeli umwerlobo enis Tu umciresobis enis qartiis me-8 muxlis I.z. punqti:
statusi daumkvidros lazurs, megruls, svanurs... riTac safuZ- saxelmwifom unda miiRos zomebi "raTa uzrunvelyofil
vels uqmnis mavans, qarTvelTa erTi nawili saqarTveloSi eno- iqnes im istoriisa da kulturis swavleba, romlis ga-
briv an eTnikur umciresobad gamoacxados da maTTvis axali moxatulebasac warmoadgens regionaluri an umciresobis ena".
saliteraturo ena Seqmnas; arada, evrosabWos dokumentebi amis qartiasa da konvencias dRemde SeuerTda 44 qveyana,
safuZvels namdvilad ar iZleva. ratifikacia ki moaxdina ocdacxrametma: belgiis, saberZneTis,
islandiisa da luqsemburgis parlamentebs jerjerobiT ar dau-
"evropuli qartia regionaluri da umciresobaTa dasturebiaT mTavrobebis xelmowerebi. evrosabWos am dokumen-
enebis Sesaxeb" da "CarCo konvencia erovnul um- tebs ar uerTdeba safrangeTi.
saqarTvelos faqtobrivi mTavroba evropul dokumentebs
ciresobaTa dacvis Sesaxeb".
1992 wlis 5 noembers evrosabWos wevrma saxelmwifoebma miuerTda 2000 wels; 2005 wlis 13 oqtombers "saqarTvelos
strasburgSi miiRes "evropuli qartia regionaluri da um- parlamentma" daamowma konvencia; uaxloes xanSi igegmeba qartiis
ciresobaTa enebis Sesaxeb", xolo 1995 wlis 1 Tebervals aqve ratifikaciac.
xeli moewera "CarCo konvencias erovnul umciresobaTa dac- qartiisa da konvenciis eTnikur-lingvisturi cnebebis
vis Sesaxeb". aRniSnuli dokumentebi evrosabWos wevrebisa da arakompetenturi ganmartebebiT, kerZod, terminebis: erov-
wevrobis msurvelTaTvis warmoadgens saxelmZRvanelo debule- nuli umciresoba, enobrivi umciresoba, ena, regionaluri ena,
bebis krebuls erovnul da lingvistur umciresobaTa uflebe- umciresobis ena, dialeqti... ulogiko gaazrebiT, 2000 welsve
bis dacvis sferoSi; kerZod, qartia da konvencia iTxovs: gaCnda saSiSroeba, saqarTveloSi dakanonebuliyo aTamde re-
saxelmwifos ZiriTadi mosaxleobisgan gansxvavebuli gionaluri saxelmwifo ena; avtoqTonad aRiarebuliyo am-
avtoqToni, aborigeni eTnikuri Tu enobriv-kulturuli sa- denive eTnikuri jgufi, romelsac, sakuTar enaze saSualo
zogadoebebisaTvis umciresobis statusis miniWebasa da sa- skolebisa da umaRlesi saswavleblebis gaxsnis garda, ufleba
Tanado uflebebiT aRWurvas. eqneboda saxelmwifo dawesebulebebSi saqmiswarmoebac qarTu-
konvenciisa da qartiis mixedviT, umciresobaTa uflebebi lisgan gansxvavebul enaze ewarmoebina da a.S. rogorc zemoT
STambeWdavia: aRiniSna, amJamadac cdiloben, saqarTvelo gamocxaddes mra-
umciresobis enaze saqmiswarmoeba da swavleba baga- valerovan da mravalenovan saxelmwifod da saqarTvelos re-
baRSi, skolasa da umaRles saswavlebelSi... ix., mag., qartiis gionebSi SeizRudos saqarTvelos istoriuli saxelmwifo
me-8 muxlis I.e. punqti: enis funqcionireba. arada, qarTuli enisTvis amgvar safrTxes
namdvilad ar qmnian saerTaSoriso mniSvnelobis dokumentebi,
vinaidan evropul qartiasa da konvenciaSi kargadaa Camoyali-
- 35 - - 36 -
bebuli umciresobaTa uflebebi, magram ganmartebuli ar aris individualurad ganisazRvreba" (ix. qartiis ganmartebebis me-
teqstSi gamoyenebuli cnebebi: erovnuli umciresoba, eno- 18 nawili).
brivi umciresoba, kulturuli umciresoba, ena, dialeqti, Sdr., agreTve, qartiis 21-e ganmarteba:
enis saxesxvaoba da sxv. "qartiis avtorebi mividnen im daskvnamde, rom ar iqne-
strasburgis dokumentebze xelismomweri qveynebis boda mizanSewonili qartiisTvis daerToT regionaluri da
xelisuflebebis azriT, am cnebebis/terminebis gaazreba da eTni- umciresobaTa enebis siebi, vinaidan, lingvisturi Tu sxva saxis
kuri umciresobebisa Tu umciresobaTa enebis CamonaTvalis argumentebis gamo, igi ueWvelad gaxdeboda cxare kamaTisa da
Seqmna konkretuli saxelmwifos kompetenciaa, vinaidan dasax- uTanxmoebis sagani..."
elebul terminTa mniSvnelobis Sesaxeb evropaSi ver moxerxda aqvea dazustebac:
SeTanxmeba mravalwliani dava-kamaTis Semdegac ki. am sakiTxs sa- "qartia prerogativas aniWebs konkretuli qveynis
gangebod exeba konvenciis ganmartebiTi moxsenebis me-4 da me-12 xelisuflebas, demokratiuli principebis gaTvaliswinebiT Ta-
nawilebi; mag., konvenciis me-12 ganmartebaSi vkiTxulobT: vad gansazRvros is kriteriumebi, romlebze dayrdnobiTac am
"konvencia ar iZleva erovnuli umciresobis cnebis gan- qveynis teritoriaze gavrcelebul ama Tu im enas mieniWeba da-
martebas im praqtikuli mosazrebis gamo, rom mocemul etapze moukidebeli enis statusi" (32-e ganmarteba).
SeuZlebeli iqneboda imgvari formulirebis SemoTavazeba, ro- miuxedavad warmodgenili gancxadebebisa, evrosabWos do-
melsac evropis sabWos yvela wevri saxelmwifo dauWerda mxars". kumentebSi aris friad sayuradRebo aqcentebi; kerZod:
msgavs azrs gadmoscems qartiis me-17 ganmartebac: qartiis ganmartebiTi moxsenebis pirvelive punqtSi
"qartia ar gansazRvravs enas arc socialur-politi- vkiTxulobT: "evropis mravali saxelmwifos teritoriaze cxov-
kuri Tu eTnikuri niSniT, rogorc ama Tu im konkretuli so- roben ama Tu im regionis mkvidri avtoqTonuri jgufebi, ro-
cialuri Tu eTnikuri jgufis komunikaciis saSualebas; amgva- melTa mSobliuri ena gansxvavdeba qveynis mosaxleobis umravle-
rad, qartia ar iZleva enobrivi umciresobis cnebis gansaz- sobis enisgan".
Rvrebas". e.i. evropuli saxelmwifoebi Tvlian (samarTlianadac -
es azri ufro mkveTrad gamoTqmulia qartiis 32-e ganmar- t.f.), rom erovnul Tu enobriv umciresobad misaCnevi sa-
tebaSi: "qartia ar gansazRvravs Tu ra SemTxvevaSi SeiZleba zogadoeba aborigeni, mocemuli teritoriis Tavdapirveli,
CaiTvalos calke enad gamoxatvis esa Tu is forma". aqve vity- ZvelisZveli binadari (avtoqToni) unda iyos; mag., dabadebidan
viT, rom ar arsebobs enisa da kilos gamijvnis ukamaTo kriteri- germaniis moqalaqe ramdenime milion Turqsac ki germanelebi ar
umebi; Sdr., mag., sayovelTaod miRebuli enis ganmarteba: ena miiCneven erovnul umciresobad, vinaidan, miuxedavad am dias-
aris garkveuli semantikis mqone bgeriT niSanTa - enobriv ni- poris sakmaod xangrZlivi istoriisa, isini aq mainc migrantebad
SanTa - istoriulad Camoyalibebuli sistema, romelic war- arian CaTvlili (Sdr.: avtoqToni - ama Tu im qveynis ZvelisZ-
moadgens samyaros xedva-aRqmis, azrovnebis, codnis Senaxvis da veli mkvidri mosaxleoba).
komunikaciis saSualebas... migrant da avtoqTon jgufTa enebis gansxvavebis au-
calke aRebuli dialeqtic bgeriT niSanTa bunebrivad cilebloba mkveTradaa gamoTqmuli qartiis sxva monakveTebSi:
mowesrigebuli sistemaa; dialeqtic warmoadgens samyaros xed- ganmartebiTi moxsenebis 31-e nawili: "qartiis debule-
va-aRqmis, azrovnebis, komunikaciis saSualebas; Sesabamisad, enis bebi moicavs mxolod istoriul enebs, anu im enebs, romlebic
am logikuri definiciis mixedviT ver gavmijnavT enasa da kilos didi xania gavrcelebulia mocemuli saxelmwifos teritori-
(dawvrilebiT ix. t.futkaraZe, 2005). aze".
qartiisa da konvenciis ganmartebebis mixedviT, es da sxva arsebiTia Semdegi debulebac (romelic Camoyalibebulia
msgavsi terminebi "yoveli konkretuli saxelmwifos SemTxvevaSi qartiis pirveli muxlis a punqtis meore nawilsa da qartiis 32-e gan-
martebaSi):

- 37 - - 38 -
"regionaluri/umciresobaTa enebi ar gulisxmobs (ar Tanamedrove qarTveluri ena-kiloebis monacemTa safuZvelze; am
moicavs) saxelmwifos oficialuri enis saxesxvaobebs, TvalsazrisiT, samaradJamo anderZad rCeba konstantine
dialeqtebsa da migrantTa enebs". gamsaxurdias Semdegi sityvebi:
"me SemovuSvi axal qarTulSi mravali gardasuli sityva;
samagierod aseve uxvad vasxure Cems leqsikas xevsurulidan,
regionaluri ena evrosabWos dokumentebis imerulidan, qarTl-kaxuridan da megrul-gurul enakavebidan
motanili sityvebi... me saWirod davinaxe qarTuli tomebis
mixedviT. (gansxvavebuli) leqsikis Sekrebis lozungi gadamesrola da es
sazogadoebis erT nawilSi gansakuTrebiT araadekva- pirvelad vcade kidevac "dionisos RimilSi" da Cems novelebis
turad iqna gaazrebuli terminebi regionaluri ena da umci- wignSiac. maSasadame, qarTuli sityvieri inventaris gamdidreba axal
resobis ena; arada, am terminebs naTlad ganmartavs qartia: saukuneSi unda momxdariyo calkerZ Zveli qarTulis maragidan,
qartiis I muxliTa da qartiis me-18 ganmartebiT, region- calkerZ cocxali dialeqtebisa da enakavebis wiaRidan, raTa qarTuli
alur enad miCneulia saxelmwifoSi mcxovrebi im avtoqToni ena martooden mSrali, mwignobruli ena ar gamxdariyo... qarTul enas
erovnuli/eTnikuri umciresobis ena, romelic umravlesobaa ar gaaCnia monaTesave enaTa ojaxi, rogorc Tundac franguls -
mocemul regionSi, xolo umciresobis enad CaTvlilia iseTi romanuli enebi, germanulsa da inglisurs - germanTa enebisa da
avtoqToni eTnikuri umciresobis ena, romelic ricxobriv um- rusuls - slavuri enebisa da enakavebis ojaxi. amitomac saliteraturo
qarTulis zrda ar SeiZleba martooden garegan sesxs - barbarizmebs -
ciresobaSia Tavissave regionSic (vrclad ix. t. futkaraZe,
daeyrdnos. aq umTavresia "Sinagani sesxi", qarTuli enakavebidan,
2005a). svanur-Wanur da odiSur dialeqtebidan axali da uxmari leqsikuri
kidev erTxel xazgasmiT unda aRiniSnos: masalis moxveWa... " (k.gamsaxurdia, rvatomeuli, 1980, t. V, gv. 955-956).
rogorc wesi, enobriv/eTnikur umciresobad miiCneva moce-
muli saxelmwifos avtoqToni araZiriTadi (sxva kulturisa da Tanamedrove eleqtronuli teqnologiebis pirobebSi didi
warmomavlobis mqone) mosaxleoba, mag., baskebi espaneTSi). perspeqtivebi aqvs qarTvelTa dedaenas:
saqarTveloSi erTi romelime kuTxis qarTvelobis miCneva eno-
briv an eTnikur umciresobad da qarTveluri kiloebis saxelm- _ rogorc uZvelesi samwignobro tradiciis mqone iberiul-
wifo enebad gamocxadeba (ix., agreTve, j.hiuitis, v.boederis, kavkasiur ena, romelic Tavis wiaRSi inaxavs adreul kulturul
v.foirStainisa da sxvaTa moRvaweoba; masala vrclad ix. fenebs Tu informacias, did rols Seasrulebs evraziis
T.gvancelaZe, enisa da dialeqtis sakiTxi qarTvelologiaSi, Tb., istoriis/kulturis Tanamedrove meTodebiT kvlevis procesSi;
2006) saqarTvelos enobrivi politikis "garedan" dagegmvis
mcdelobaa, rac verasodes Secvlis faqts: _ rogorc saqarTvelos mosaxleobis ZiriTadi saeklesio,
mravalsaukunovani qarTuli samwignobro kultura Tviso- samecniero, samwerlobo da saxelmwifo-sakancelario
brivad erTnairad iqmneboda samegreloSic, svaneTSic, mesxeTSic (saqmiswarmoebis) ena, globaluri qselis saSualebiT male
da qarTl-kaxeTSic; am kuTxeTa mosaxleobisTvis qarTuli is- iqceva saqarTvelos amJamindel sazRvrebs gareT Tu ucxoeTSi
toriuli dedaenaa, adgilobrivi (saSinao) zepiri metyveleba mcxovrebi yvela qarTvelis sasicocxlo eTno-kulturul
ki - erT-erTi qarTveluri dialeqti (da ara umciresobis ena!). velad;
garda amisa, qarTveluri mwignobrobis mTeli istoriis
manZilze qarTuli/qarTveluri samwignobro enis srulqmna _ rogorc samyaros xedva-aRqmis erT-erTi mravalsaukunovani da
xdeboda qarTvelTa arqauli saRvTismetyvelo enisa da myari kulturuli (standartuli) sistema, gamdidrebuli
qarTveluri kiloebis bazaze... cocxal qarTvelur dialeqtebSi Semonaxuli Tu
dResac aqtualuri unda iyos msgavsi midgoma: samwignobro axalwarmoqmnili enobrivi faqtebiT, momavalSic
enis ganviTareba unda moxdes Zveli samwignobro enisa da
- 39 - - 40 -
mravalwaxnagovan asparezs Seqmnis samyaros Secnobisa Tu
adamianuri SemoqmedebisaTvis...

amrigad:
saerToqarTveluri ena > qarTuli samwignobro ena
I.
istoriul saqarTvelos teritoriaze odiTganve ara
mxolod sami, aramed mravali qarTveluri tomi/Temi
arsebobda (praenis leqsikis aRdgenis safuZvelze
kavkasiaSi qarTvelTa avtoqTonobis Sesaxeb ix.: i.WavWavaZe,
1987, gv.79; g.klimovi, 1964, gv.37; g.meliqiSvili, 1970,
gv.339-340; g.meliqiSvili, 1973, gv. 121; T.gamyreliZe, v.iva-
novi, 1984, gv.880-882; b.jorbenaZe, 1997, gv. 47-50; m.qurdia- svanuri zanuri mesxuri centra Takve- fxovuri heruli
ni, 2002...). Sesabamisad, faqtobrivi monacemebis mixedviT, balsze- megruli, aWauli, luri ruli TuSuri, kakuri,
mouri, lazuri imerxeu- qarTlu- leCxumu- fSavuri, aliaba-
Zv.w. I aTaswleulis manZilze SegviZlia vilaparakoT balsqve- (aTinuri, li, ri, ri, xevsuruli, Turi
aTeulobiT qarTveluri tomis/Temis kilos arsebobis mouri, viwur- taouri, kaxuri,
imeruli,
baris-
raWuli,
moxevuri,
laSxuri, arqabuli, livanuri, mTiulur-
Sesaxeb; es qarTveluri Temebi quj-farnavazis periodSi lentex- xofuri) maWaluri, guruli mTa- gudamay-
qmnian erTian kulturul-saxelmwifoebriv vels, sadac uri, samcxur- raWuli ruli
Colur- javaxuri
gansakuTrebuli statusi hqonda saerToqarTvelurisgan uli
momdinare qarTul (qarTvelur) saxelmwifo da
samwignobro enas.

II. III.
asomTavrulis fonemuri safuZveli da arqauli qarTveluri tomebisa da qarTveluri enobrivi
samwignobro ena ufro hgavs rekonstruirebul
samyaros istoria araviTar safuZvels ar iZleva e.w.
saerToqarTvelur enas, vidre romelime qarTvelur
qarTizaciis TeoriisTvis; qarTizacia/qarTvelizacia,
dialeqts; Sesabamisad, dReisTvis cnobili qarTveluri
rogorc usafuZvlo da mecnierulad dausabuTebeli
dialeqtebisa da samwignobro qarTulis mimarTebis sqema
Tvalsazrisi, qarTul saganmanaTleblo sivrceSi
ase gamoiyureba:
naklebavtoritetulad unda CaiTvalos (samecniero velSi
mis avkargianobaze msjeloba, bunebrivia, gagrZeldeba).
qarTvelTa samwignobro ena, zogadad, erovnuli kultura
- 41 - - 42 -
mravali saukunis manZilze iqmneboda
saerToqarTvelurisgan momdinare samwignobro eniT da
yvela qarTveluri Temis mier.

IV.
samwignobro enis Seqmnisa da funqcionirebis Tval- damowmebuli literatura
sazrisiT saqarTveloSi unikaluri viTareba gvaqvs:
1. n.andRulaZe, 1968 - n.andRulaZe, klasovani da pirovani uRvli-
a. berZnuli, germanuli, espanuri, franguli Tu sxva lebis istoriis zogi sakiTxi iberiul-kavkasiur enebSi, Tb., 1968
saliteraturo enebisgan gansxvavebiT, qarTvelTa samwig- 2. j.afaqiZe, 2002 - j.afaqiZe, gvianbrinjaosa da adrerkinis xanis kol-
nobro ena ar efuZneba erT romelime dialeqts; Sdr.: es- xuri kulturis qronologia; sadoqtoro disertaciis avtorefe-
panuri, kataloniuri, provansuli (anu oqsitanuri) rati, Tb., 2002
laTinurisgan momdinare erTgvarovani moZme ena-kiloebia, 3. g. axvlediani, 1972 - enaTmecnierebis Sesavlis sakiTxebi
romlebzec sxvadasxva dros Seiqmna damwerloba; maTgan (g.axvledianis redaqciiT), Tb., 1972
zogi gamocxadda saxelmwifo enad, zogi - ara; Sesabamisad, 4. g. axvlediani, 1999 - g. axvlediani, zogadi fonetikis safuZvlebi,
Tb., 1999
maT Soris dRemde grZeldeba metoqeoba imis miuxedavad,
5. n. berZeniSvili, 1975 - n. berZeniSvili, saqarTvelos istoriis sa-
rom zog maTgans enis statusi aqvs miniWebuli, zogs - kiTxebi, Tb., 1975
dialeqtisa (mag., dRemde sakamaToa kataloniuri da pro- 6. n. berZeniSvili, 1990 - n. berZeniSvili, saqarTvelos istoriis
vansuli erTi enis kiloebia Tu ori damoukidebeli enaa). sakiTxebi, Tb., 1990
sul sxvagvaria qarTveluri enobrivi samyaros istoria: 7. k. bergslandi, h. fogti, 1972 - k. bergslandi, h. fogti,
Tanamedrove qarTuli samwignobro ena uSualo glotoqronologiis safuZvlianobisaTvis; mimomxilveli, 6/9, Tb.,
memkvidrea arqauli saeklesio enisa, romelic, Tavis 1972
mxriv, efuZneba saerToqarTvelur enobriv models da 8. i.gagoSiZe, 1997 - i.gagoSiZe, arqeologiuri gaTxrebi taxtisZirSi
ara qarTlur, kaxur, imerul, megrul, mesxur Tu svanur (qarelis raioni); saqarTvelos mecnierebaTa akademiis arqeologiu-
ri kvlevis centri, kavkasiis arqeologia; uaxlesi aRmoCenebi da per-
enobriv erTeulebs; speqtivebi, saerTaSoriso samecniero sesiis moxsenebaTa mokle Sina-
b. qarTuli samwignobro ena erTaderTia msoflioSi, arsebi; Tb., 1997
romelic, sul mcire, 15 saukunea uwyvetad funqcionirebs, 9. i.gagoSiZe, 2003 - i.gagoSiZe, kolxuri kultura, kolxeTi, ibe-
rogorc saxelmwifo, saeklesio da saliteraturo ena. ria; qarTveluri memkvidreoba, VII, quTaisi, 2003
10. k.gagua, 1976 - k.gagua, dronakli zmnebi svanurSi, Tb., 1976
qarTuli samwignobro ena (/qarTveluri samwignobro 11. z. gamsaxurdia, 1989 - z. gamsaxurdia, samegrelos sakiTxi; litera-
ena; r.Serozia) - qarTuli kulturis, cnobierebis CamomZ- turuli saqarTvelo, 3 noemberi, 22 dekemberi, 1989
erwavi fenomeni da qarTvelTa TviTobis/identobis 12. T. gamyreliZe, 1959 - T. gamyreliZe, sibilantTa Sesatyvisobani da
qarTvelur enaTa uZvelesi struqturis zogi sakiTxi, Tb.,1959
ganmsazRvreli ZiriTadi, mravalsaukunovani faqtoria.
13. T. gamyreliZe, 1998 - T. gamyreliZe, "oqros sawmisi" da Zveli
kolxeTis mosaxleobis eTnikuri vinaoba, anu ra enaze metyvelebda

- 43 - - 44 -
mefe aieti? literaturuli saqarTvelo, 20-27 marti, 1998 prefiqsisa gurulsa da aWarulSi; Tsu Sromebi, VI, Tb., 1938
14. T. gamyreliZe, g. maWavariani, 1965 - T. gamyreliZe, g. maWavariani, 31. q.lomთaTiZe, 1946 - q.lomთaTiZe, -q sufiqsisaTvis megrul
sonantTa sistema da ablauti qarTvelur enebSi, Tb.,1965 zmnebSi, ike, I, 1946
15. T. gamyreliZe, 1989 - T. gamyreliZe, weris anbanuri sistema da Zve- 32. q.lomTaTiZe, 1946 - q.lomTaTiZe, damokidebuli winadadebis erTi
li qarTuli damwerloba, Tb., 1989 Tavisebureba zog qarTul dialeqtSi, ike, I, 1946
16. T. gamyreliZe, 2000 - T. gamyreliZe, mesxeT-javaxeTi - saerTo qar- 33. d. losaberiZe, 1992 - d. losaberiZe, qarTvelTa eTnogenezisis sa-
Tveluri winare samSoblo; mesxeTi: istoria da Tanamedroveoba, kiTxisaTvis; saqarTvelos mecnierebaTa akademiis moambe, 146, #2,
axalcixe, 2000 1992
17. T. gamyreliZe, v.ivanovi, 1984 - T. Гамкрелидзе, В. Иванов, 34. n. mari, 1905 - n. mari, qarTvelTa erovneba, quTaisi, 1905
Индоевропейский язык и индоевропейцы, Тбилиси, 1984. 35. n. mari, 1922 - Н. Марр, К изучению современного Грузинского языка,
18. T. gvancelaZe, m. tabiZe, r. Serozia, r. Wanturia, 2001 - T. gvan- Петроград, 1922
celaZe, m. tabiZe, r. Serozia, r. Wanturia, RvTismsaxurebisa da sa- 36. g. maWavariani,1965 - g. maWavariani, saerTo-qarTveluri
suliero ganaTlebis ena, rogorc rusifikatoruli politikis konsonanturi sistema, Tb.,1965
ganxorcielebis saSualeba; qarTveluri memkvidreoba, V, quTaisi,
2001 37. g.maWavariani, 1972 - g.maWavariani, meSveli zmnis agebulebisaTvis
svanurSi, Tsu studentTa samecniero konferenciis Tezisebi: "mi-
19. T. gvancelaZe, 2004 - T. gvancelaZe, SeniSvnebi “glotoqronologiis momxilveli", 6-9, 1972
meTodis” safuZvelze qarTvelur “enaTa” divergenciis drois da-
38. g. maWavariani, 2002 - g. maWavariani, qarTvelur enaTa SedarebiTi
dgenis cdebis Sesaxeb; XXIV respublikuri dialeqtologiuri sa-
gramatika, Tb., 2002
mecniero sesiis masalebi, Tbilisi, 2004
39. n. maWavariani, 1986 - n. maWavariani, obieqtisa da subieqtis piris ni-
20. T. gvancelaZe, 2006 - T. gvancelaZe, enisa da dialeqtis sakiTxi
SanTa ganlagebisaTvis qarTul da afxazur gardamaval zmnebSi; macne,
qarTvelologiaSi, Tb., 2006.
enisa da literaturis seria, # 3, Tb., 1986
21. r. gordeziani, 1993 - r. gordeziani, qarTuli TviTSegnebis Camo-
40. g. meliqiSvili, 1973 - g. meliqiSvili, feodaluri saqarTvelos
yalibebis problema, Tb., 1993
politikuri gaerTianeba da saqarTveloSi feodalur urTierTo-
22. g. deetersi, 1930 - G. Deeters, Das khartvelische Verbtum. Verglichende baTa ganviTarebis zogierTi sakiTxi, Tb., 1973
Darstellung des Verbalbaus der Sudkaukasischen Sprachen, Leipzig, 1930. 41. d. musxeliSvili, 2005 - d. musxeliSvili, qarTuli eklesia da
23. b. diasamiZe, 1999 - b. diasamiZe, qristianobis istoriisaTvis dasav- saxelmwifo teritoria Sua saukuneebSi, saqarTvelos
leT saqarTveloSi, baTumi, 1999 sapatriarqosTan arsebuli qristianuli kvlevis saerTaSoriso
24. v. vaSakiZe, 1993 - v.vaSakiZe, terminebi: iberia da iberebi antikur centris II saerTaSoriso simpoziumi: qristianoba Cvens
wyaroebSi; saqarTvelosa da qarTvelebis aRmniSvneli ucxouri da cxovrebaSi: warsuli, awmyo, momavali, Tbilisi, 2005 wlis 24-26
qarTuli terminologia, Tb., 1993 noemberi, (moxsenebaTa Tezisebi)
25. v.Tofuria, 1967 - v.Tofuria, svanuri ena, I, zmna, Sromebi, I, Tb., 42. g. mWedliZe, 1996 - g. mWedliZe, bagrat mesamis saqarTvelo, quTai-
1967 si, 1996
26. gr.imnaiSvili, 1966 - qarTuli enis ingilouri dialeqtis Tavise- 43. T. miqelaZe, 1974 - T. miqelaZe, Ziebani kilxeTisa da samxreT-
burebani, Tb., 1966 aRmosavleT-SavizRvispireTis uZvelesi mosaxleobis istoriidan,
Tb.,1974
27. p. ingoroyva, 1957 - p. ingoroyva, giorgi merCule, Tb., 1957
44. m.naWyebia, 2005 - m.naWyebia, megrulisa da lazuris
28. g. klimovi, 1952 - Г. Климов, О глотохронологическом методе urTierTmimarTebis sakiTxisaTvis, qarTvelologiuri krebuli,
датировки распада праязыка, ВЯ, №2, М., 1952 IV, Tb., 2005
29. d. kristali, 1989 - D. Crystal, The Cambridge Encyclopedial of 45. r. patariZe, 1980 - r. patariZe, qarTuli asomTavruli, Tb.,1980
Language, New York, 1989.
46. r. patariZe, 1989 - r. patariZe, qarTuli mwignobroba, Tb.,1989
30. q. lomTaTiZe, 1938 - q. lomTaTiZe, naSTebi mesame piris obieqturi
47. al.ramiSvili, 1999 - al.ramiSvili, kolxuri kulturis infil-
- 45 - - 46 -
tracia Sida qarTlSi; quTaisuri saubrebi, VI, simpoziumis masa- 66. t. futkaraZe, 1998 - t. futkaraZe, Tanamedrove qarTuli enis
lebi, quTaisi, 1999 xmovanTa sistema, sadoqtoro disertacia, Tb., 1998
48. g. ramiSvili, 2000 - g. ramiSvili, dedaenis Teoria, Tb., 2000 67. t. futkaraZe, 2000 - qeba~ da dideba~ qarTulisa enisa~ (Semdge-
49. g. rogava, 1952 - g. rogava, qarTvelur enaTa fonetikis istoriul- nel-redaqtori t.futkaraZe), Tb., 2000
SedarebiTi Seswavlis ZiriTadi sakiTxebi, Tb.,1952 68. t. futkaraZe, 2005a - t. futkaraZe, eTnolingvisturi terminebi
50. g. rogava, 1962 - g. rogava, qarTvelur enaTa istoriuli fonetikis da evropuli qartia umciresobaTa enebis Sesaxeb, quTaisi, 2005a
sakiTxebi, Tb., 1962 69. t. futkaraZe, 2005 - t. futkaraZe, qarTvelebi, I, quTaisi, 2005
51. a.oniani, 1978 - a.oniani, qarTvelur enaTa istoriuli mor- 70. t. futkaraZe, 2006 - qarTuli enis istoria (prof. t.futkaraZis
fologiis sakiTxebi, Tb., 1978 saerTo redaqciiT), quTaisi, 2006
52. a. oniani, 1998 - a. oniani, svanuri ena, Tbilisi, 1998 71. S. futkaraZe, 1993 - S. futkaraZe, Cveneburebis qarTuli, baTumi,
53. s.JRenti, 1953 - Wanur-megrulis fonetika, Tb., 1953 1993
54. m. suxiSvili, 1986 - m. suxiSvili, subieqturi pirveli piris pre- 72. m.qaldani, 1959 - m.qaldani, ~-s genezisisaTvis svanurSi, qarTve-
fiqsisaTvis qarTvelur enebSi; ike, XXV, Tb., 1986 lur enaTa struqturis sakiTxebi, I, 1959
55. i.tabaRua, 1984 - i.tabaRua, saqarTvelo evropis arqivebsa da wig- 73. m.qaldani, 1972 - m.qaldani, subieqturi mesame piris niSnis sakiTx-
nTsacavebSi, Tb., 1984 isaTvis svanurSi, enaTmecnierebis institutis XXVIII samecniero
sesia (Tezisebi), 1972
56. m. tabiZe, 2002 - m. tabiZe, enobrivi politikis sakiTxebi qarTul
sinamdvileSi; qarTveluri memkvidreoba, VI, quTaisi, 2002 74. n. quTelia, 1982 - n. quTelia, lazuri paramiTefe (wigni Seadgina
n.quTeliam, leqsikoni daurTi s.jiqiam), Tbilisi, 1982
57. m.tabiZe, 2003 - m.tabiZe, qarTuli enis funqcionirebis aRm-
niSvneli terminebi da frazebi qarTul istoriul- 75. n.quTelia, 2005 - lazuris fonematuri struqtura, Tb., 2005
literaturul Txzulebebsa da dokumentebSi: saenaTmecniero Zie- 76. m. qurdiani, 1996 - m. qurdiani, saerToqarTveluri ena da misi di-
bani, XV, Tb., 2003 ferenciaciis Tanamimdevrobis problema; qarTveluri memkvidreo-
58. m.tabiZe, 2003 - m.tabiZe, qarTuli enis funqcionirebis sakiTxebi ba, I, quTaisi, 1996
daviT aRmaSeneblis epoqaSi: saenaTmecniero Ziebani, XV. Tb., 2003 77. m. qurdiani, 2003 - m. qurdiani, qarTvelur enaTa istoriuli
59. m. tabiZe, 2005 - m. tabiZe, enobrivi situacia saqarTveloSi da enobrivi kontaqtebi da saerToqarTveluri enis diferenciaciis
qarTuli enis funqcionirebis sakiTxebi, Tb., 2005 qronologiuri sazRvrebis problema; saenaTmecniero Ziebani, XIV,
Tb., 2003
60. T. uTurgaiZe, 1976 - T. uTurgaiZe, qarTuli enis fonematuri
struqtura, Tb.,1976 78. i.yifSiZe, 1994 - И. Кипшидзе, Грамматика мингрельского (иверского)
61. T. uTurgaiZe, 2002 - T. uTurgaiZe, qarTuli ena sistemuri языка, 1914: rCeuli Txzulebani, Tb., 1994
aspeqtiT; quTaisuri saubrebi, IX, quTaisi, 2002 79. a. SaniZe, 1920 - a. SaniZe, subieqturi prefiqsi meore pirisa da ob-
62. ak. uruSaZe, 1964 - ak. uruSaZe, Zveli kolxeTi argonavtebis Tqmu- ieqturi prefiqsi mesame pirisa qarTul zmnebSi, tfilisi, 1920
lebaSi, Tb., 1964 80. a. SaniZe, 1980 - a. SaniZe, qarTvel- fuZis etimologiisaTvis; Zveli
63. h. fenrixi, z. sarjvelaZe, 2000 - h. fenrixi, z. sarjvelaZe, qarTve- qarTuli enis kaTedris Sromebi, t. 23, Tb., 1980
lur enaTa etimologiuri leqsikoni, Tb., 2000 81. r. Serozia, 2002 - r. Serozia, sintaqsuri konstruqciebis zogi
64. h. fogti, 1961 - h. fogti, qarTuli enis fonematuri struqtura, sakiTxisaTvis megrul-lazurSi, qarTvelologiuri krebuli, I,
Tb., 1961 Tb., 2002
65. t. futkaraZe, 1986 - t. futkaraZe, saxelis mravlobiTi ricxvis 82. i.CantlaZe, 1998 - i.CantlaZe, kvlav liz (`aris”) zmnis Sesaxeb
warmoeba samxreT-dasavleT saqarTvelos dialeqtTa (aWarulis, svanurSi: qarTvelologiuri Ziebani, Tb., 1998
gurulis, mesxur-javaxuris, imerxeulis) mixedviT; macne, enisa da 83. arn.Ciqobava, 1937 - arn.Ciqobava, Wanuris gramatikuli analizi,
literaturis sesia, 1986., #3, me-7 respublikuri tf., 1937
dialeqtologiuri sesia, Tezisebi, Tb., 1986
84. arn.Ciqobava, 1940 - arn.Ciqobava, mesame piris subieqtis uZvelesi
- 47 - - 48 -
niSani qarTvelur enebSi, enimkis moambe, V-VI, Tb., 1940 saTaveebTan, Tb., 2006
85. arn. Ciqobava, 1944 - arn. Ciqobava, gramatikul klas-kategoriaTa 104. b. jorbenaZe, 1989 - b. jorbenaZe, qarTuli dialeqtologia, I, Tb.,
niSnebis etimologiisaTvis qarTvelur enebSi; smam, t. V, # 4, Tb., 1989
1942 105. b. jorbenaZe, 1995 - b. jorbenaZe, qarTvelur enaTa dialeqtebi, Tb.,
86. arn. Ciqobava, 1968 - arn. Ciqobava, martivi winadadebis problema 1995
qarTulSi, I, Tb., 1968 106. b. jorbenaZe, 1997 - b. jorbenaZe, ena da kultura, Tb., 1997
87. arn. Ciqobava, 1979 - arn. Ciqobava, iberiul-kavkasiuri enaTmecnie-
rebis Sesavali, Tb., 1979
88. m.Cuxua, 2006 - m.Cuxua, zogi qarTuli samwerlo terminis T.Putkaradze - Full Professor, Akaki Tsereteli State University
istoriisaTvis (ibeWdeba)
89. m. cincaZe, m. faRava, 1998 - m. cincaZe, m. faRava, samxruli dia-
leqtebi da qarTuli samwerlobo ena (V-XVIII ss), baTumi, 1998
The Source of the Asomtavruli Alphabet and the Georgian Liter-
90. i. WavWavaZe, 1987 - i. WavWavaZe, rCeuli nawerebi xuT tomad, t.IV,
Tb., 1987 ary Language - the Common Kartvelian Language Existing
91. a.WinWarauli, 1960 - a.WinWarauli, xevsurulis Taviseburebani,
in the 2nd-1st Millennia BC
Tb., 1960
92. z. WumburiZe, 1986 - z WumburiZe, myofadi qarTvelur enebSi, Tb.,
1986 From time immemorial the territory of historical Georgia was
93. i. javaxiSvili, 1908 - i. javaxiSvili, qarTveli eris istoria, tf., inhabited not by three but numerous Kartvelian tribes/communities
1908 (on autochthony of the Georgians in Caucasia on the basis of the re-
94. iv.javaxiSvili, 1937 - iv.javaxiSvili, qarTuli da kavkasiuri enebis construction of vocabulary of the parent language, see:
Tavdapirveli buneba da naTesaoba, tf., 1937 I.Chavchavadze, 1987, p.79; G.Klimov, 1964, p.37; G.Melikishvili,
95. i. javaxiSvili, 1950 - i. javaxiSvili, qarTveli eris istoriis Sesa- 1970, pp. 339-340; G.Melikishvili, 1973, p.121; Th.Gamkrelidze,
vali, I, saqarTvelos, kavkasiisa da maxlobeli aRmosavleTis isto-
riul-eTnologiuri problemebi, Tb., 1950 V.Ivanov, 1984, pp.880-882; B.Jorbenadze, 1997, pp. 47-50;
96. i. javaxiSvili, 1960 - i. javaxiSvili, qarTveli eris istoria, Tb., M.Kurdiani, 2002…). Accordingly, based on factual data we may
1960 discuss the existence of dozens of dialects of Kartvelian
97. i. javaxiSvili, 1979 - i. javaxiSvili, Txzulebani Tormet tomad, t. tribes/communities over the 1st millennium BC. In the period of Kuji
I, Tb., 1979 and Parnavaz these Kartvelian communities formed a single cultural
98. i. javaxiSvili, 1992 - i. javaxiSvili, qarTuli da kavkasiuri enebis and state field in which the Georgian (Kartvelian) state and literary
Tavdapirveli buneba da naTesaoba, Tb., 1992 language, derived from Common Kartvelian, had a special status.
99. a. jafariZe, 1994 - a. jafariZe, qarTvelTa winaprebis bibliuri is-
toria adamidan iesomde, Tb., 1994
100. a. jafariZe, 1996-2003 - a. jafariZe, saqarTvelos samociqulo ekle- II.
siis istoria, t.I-IV, Tb., 1996-2003
The phonemic basis of Asomtavruli and the archaic literary language
101. a. jafariZe, 2002 - a. jafariZe, qarTuli saeklesio enis Camoyalibe-
bis sakiTxisaTvis (ioane lazi), Tb., 2002 have more in common with the reconstructed Common Kartvelian
102. a. jafariZe, 2003 - a. jafariZe, ori Teoria qarTveli xalxis Camoya- language than with any Kartvelian dialect. Hence, the diagram of in-
libebis drois Sesaxeb, Tb., 2003 terrelation of the Kartvelian dialects known today and Literary Geor-
103. o. jafariZe, 2006 - o. jafariZe, qarTveli eris eTnogenezisis gian assumes the following shape:
- 49 - - 50 -
As for creating and functioning of the Georgian literary language, we ob-
serve unique condition:
a) As different from Greek, German, Spanish, French or other literary (writ-
ten) languages Georgian language is not based on a single dialect. Cf.:
Spanish, Catalonian Provençal (Occitan) originate from Latin, which had
created their first written records in different periods. Besides, some of
them gained recognition as the national tongues, some not. Consequently,
Common Kartvelian Language > Georgian Literary Language there is still unresolved controversy and competitions between the lan-
guages in spite of the fact that some have received recognition in the status
of languages others remain as dialects. (E.g. still, it is the subject of discus-
sion whether Catalonian and Provençal are the dialects of the same lan-
guage or two independent languages in their own rights.
The history of the Kartvelian language universe is very different from the
above-mentioned language developments. Modern literary Georgian is the
immediate heir of the archaic church language that, in its part, is based on
Svan Zan Meskhian Central Takve- Pkhovian Her the Common-Kartvelian language model and not on whichever its single
Balsze- Megrelian, Acharian, Kartlian, rian Tush, Kakian, dialect of Kartlian, Kakhetian, Imeretian, Megrelian, Meskhian, or Svan
moan, Laz (Atin- Imerkhe- Kakhetian, Lechkhu Khevsur, Aliaba- language units.
Balskve- ian, Vit- vian, Imeretian, mian, Pshavian, tian
moan, sean- Taoan, Li- Gurian Lower Khevian,
Lashkh, Arkabean, vanan, Rachan, Mtiul- b) Georgian literary language is the unique in the world that functions con-
Lentekh- Khopan) Machakhel- Upper Gu- tinuously as national (state), religious and belles-lettres language for fifteen
ian, ian, Rachan damaqarian centuries.
Cholurian Samtskhean
Javakh
Georgian literary language is the phenomenon that has molded the Geor-
gian culture and consciousness; this is the many centuries-old chief factor
for determining the national identity of Georgians.
III.
The history of the Kartvelian tribes and the Kartvelian linguistic
world does not give grounds for the so-called Kartization theory.
Kartization/Kartvelization, as a groundless and scientifically un-
founded view, should be regarded to be of little authority in the
Georgian educational sphere (discussion of its good and the bad will
naturally continue in scientific circles). The literary language of the
Georgians, and national culture in general were created over many
centuries by all the Kartvelian tribes on the basis of the literary lan-
guage, derived from Common Kartvelian.

IV.
- 51 - - 52 -
danarTi

2006 wlis 30 oqtombers saqarTvelos erovnul samecniero


fondSi wardgenili werili (#189/12) da fondis pasuxis
(#1-2-07/633) fragmenti

- 53 - - 54 -
II eqspertis mosazreba: The applicants underline commercial interests
throughout the application, which is not acceptable to either the scholarly
community or the people consulted in the recordings. There should be no
commercial interests involved in the dissemination of the data to be worked
out. These data should be provided online with free access to anybody and CDs
should be produced and disseminated at self-cost prices. Also, future integra-
tion of the data into world-wide retrieval systems should be envisaged righ.
saqarTvelos erovnuli samecniero fondis [ganmcxadebeli xazs usvams komerciul interesebs ga-
Tavmjdomares baton arCil mowoneliZes nacxadSi, romelic miuRebelia rogorc swavluli sazogadoe-
bisTvis, aseve im adamianebisTvis, romlebic CarTulni arian Canaw-
batono arCil! erebis warmoebaSi. ar SeiZleba aranairi komerciuli interesebis
quTaisis akaki wereTlis saxelmwifo universitetis qarTve- gaTvaliswineba monacemTa gavrcelebisas. aseTi monacemebi unda
luri dialeqtologiis samecniero-kvleviTi institutis saxeliT iyos xelmisawvdomi internetis saSualebiT, ufasod nebismieri
erovnul samecniero fondSi wardgenili mqonda proeqti "qarT- pirisTvis; kompaqt-diskebi SeiZleba Caiweros da gavrceldes
veluri dialeqtologiuri, eTnografiuli da folkloruli mxolod TviTRirebulebis fasad. aseve, momavalSi monacemTa msof-
memkvidreobis eleqtronuli korpusi - I", romlis mizani iyo: sa- lios masStabiT integraciisaTvis, saZiebeli sistemis saSualebiT
gangebo programa-instruqciisa da kiTxvarebis mixedviT mopovebis SesaZlebloba unda iqnas gaTvaliswinebuli].
dialeqtologiuri (fonetikurad zusti) da folklorul- II eqspertis Sefaseba: qula: 14-dan - 8.
eTnografiuli TvalsazrisiT detaluri axali teqstebis Cawera
saqarTvelos istoriul da Tanamedrove mxareebSi: imerxevSi, Cemi komentari: "II eqspertis" SeniSvna ar Seesabameba I kriteriumis
imereTSi, svaneTSi, samegrelosa da raWaSi; Cawerili masalis Sinaars. garda amisa, is ewinaaRmdegeba Tavad Tqveni fondis
diaqroniuli da sinqroniuli sistemuri analizi; teqstebisa da moTxovnebs; kerZod, fondis III danarTis 2.1. punqtSi "mdgradi gan-
gamokvlevebis sainterneto versiis momzadeba da sxv. (proeqtSi viTarebisaken gadasvlis gegmis" a) da d) qvepunqtebi moiTxovs:
monawileTa raodenoba - 25). "mkafiod Camoyalibdes proeqtis SesaZlo Sedegebi romelTa gayid-
miuxedavad imisa, rom pirveli eqspertis mier Cveni proeqti 100- vas an SemoTavazebasac apirebT. daasabuTeT Cveni organizaciis
dan 98 quliT Sefasda, mainc ugrantod davrCiT meore eqspertis unari da SesaZlebloba miiRoT sargebeli proeqtis Sedegebidan".
aralegitimuri interesis gamo. sakonsultacio Sexvedrebze amas dabejiTebiT moiTxovdnen agreTve
Tqven (da farTo sazogadoebis) winaSe me ar warmovadgendi Cems fondis mesveurebic da, rac mTavaria, "eqsperti" ityueba, roca
mosazrebebs (Tu saCivars), saqme mxolod arakompetenturobasTan, wers, rom Cven xazs vusvamT komerciul interesebs (anda, ratom aris
kerZo angarebasTan an pirad SurisZiebasTan rom gvqondes (aseT saZraxisi komerciuli interesi? zogi "kolegis" mTeli moRvaweoba
SemTxvevaSi rTulia subieqturobis dasabuTeba!)... xom am mizans emsaxureba!); kerZod, fondis moTxovnis Sesabamisad
msjelobas gavSliT "proeqtis eqspertizis kriteriumebisa" da [2.1. a) proeqtis komerciuli Sedegebi], proeqtSi Cven gviweria:
eqspertTa Sefasebebis/komentarebis mixedviT; kerZod: qsu qarTveluri dialeqtologiis instituti moamzadebs 1993-
2008 wlebSi Cawerili qarTveluri (svanuri, megruli, imerxeuli,
raWuli, imeruli) teqstebis iseT eleqtronul versias (daaxloe-
fondis I kriteriumi: ნათლად არის ჩამოყალიბებული პრობლემის
biT 1080 saaTis moculobis audiomasala da daaxloebiT 14 400, 12
არსი, მიზანი და ამოცანები:
zomis A4 kompiuteruli gverdi), romelic aRWurvili iqneba foto
da video TvalsaCinoebebiT, respondentTa zusti miTiTebiT da
I eqspertis Sefaseba: ნათლად არის ჩამოყალიბებული პრობლემის dasaxlebuli punqtis istoriis amsaxveli masalebiT. amgvari kom-
არსი, მიზანი და ამოცანები; qula: 14-dan 14. pleqsuri monacemebis reklamirebis SemTxvevaSi dainteresebulma
pirebma SeiZleba SeiZinon rogorc sainterneto versia, aseve kom-

- 55 - - 56 -
paqtdiskebi. sarfiani iqneba proeqtis Sedegebis wignad gamocemac, eleqtronuli korpusi, romelic am proeqtis Sedegad Seiqmneba,
vinaidan, specialistTa garda, institutis savele eqspediciebis Zvirfasi wyaro iqneba sxvadasxva dargis mkvlevarTaTvis.
maspinZeli yvela dasaxlebuli punqtis mosaxleoba dainterese- qula: 24-dan - 24.
bulia Cveni masalebiT (sadac asaxulia maTi istoria da awmyo).
Sdr., agreTve: fondis moTxovna: 2.1. d) mosalodneli II eqspertis mosazreba: The collection and audio-visual documentation of
mogeba (daasabuTeT Tqveni organizaciis unari da SesaZlebloba, data of spoken languages, esp. of endangered vernaculars, is certainly a primary
miiRos sargebeli proeqtis Sedegebidan); proeqtSi ki Cven gvi- task of present-day linguistics. In the given application, the use of the term
weria: "qsu qarTveluri dialeqtologiis institutis ga- “dialect” as extending to Svan and Megrelian (which are clearly distinguished
mocdileba, saerTaSoriso avtoriteti, teqstebis Caweris univer- languages in their own right) is misleading, however. The choice of but one lo-
saluri meTodi, TanamSromelTa profesionalizmi da Tanamedrove cation for these languages (which include dialects of their own) is hardly justi-
teqnologiebis floba saSualebas iZleva, maqsimalurad rentabe- fiable.
luri iyos proeqti; kerZod; proeqtis ganxorcielebiT [Cveni drois lingvistebisaTvis upirvelesi amocanaa sala-
dialeqtologiis institutis sargebeli xuTi xasiaTisa SeiZleba parako enebis audio-vizualuri dokumentacia, gansakuTebiT sa-
iyos: inteleqtualuri (kargi sakvlevi baza da fundamenturi ga- frTxis qveS myofi dedaenebisTvis. mocemul ganacxadSi Secdomaa
mokvlevebi), erovnuli (Seinaxeba didi moculobis erovnuli sa- terminis ”dialeqti” gamoyeneba svanuris da megrulis misamarTiT
ganZuri), saganmanaTleblo (proeqtis monawileTa erTi nawili (romlebic naTlad gansxvavebuli enebi arian maTi yvela uflebiT).
magistrantebi arian, rac karg perspeqtivas qmnis maTTvis), Rirse- am enebisaTvis erTi adgilis miCneva (romlebic TavisTavad sakuTar
biTi (qsu qarTveluri dialeqtologiis institutisTvis: "sjobs dialeqtebsac Seicaven) Znelad Tu SeiZleba samarTliani iyos].
saxelisa moxveWa...") da materialuri (produqciis gayidviT miRe- qula: 24-dan - 16.
buli sargebeli)".
xazgasmiT vacxadebT: proeqtSi termini "komerciuli" Cemi komentari: orive eqsperts moeTxoveboda, Seefasebina
gaCnda fondis moTxovnis Sesabamisad. garda amisa, Cvens teqstSi "proeqtis mecnieruli da praqtikuli Rirebuleba"; es gaakeTa
sulac ar aris aqcentirebuli komerciuli interesi (mexuTex- kidec pirvelma eqspertma (SefasebiT: 24-dan 24 qula!). imerxevSi,
arisxovnadaa CaTvlili); Sesabamisad, "eqspertis" pretenzia am abaSaSi, lentexSi, mTaraWaSi dialeqtologiuri, eTnografiuli,
mxriv sruliad usafuZvloa da emsaxureba erT mizans: Sefasebisas folkloruli masalis Caweris mniSvneloba meore eqspertmac icis,
xelovnurad dagvaklos qulebi. Tu ra interesi aqvs e.w. magram mainc, 24 qulidan mxolod 16 quliT "Segvifasa" Cveni 25-
"dauinteresebel ucxoel eqsperts", amas aqve, qvemoT vnaxavT. kaciani proeqti da Tan dagvmoZRvra: svanuri enaa, megruli enaa...
konteqstTan Seusabamo msjeloba da fondis meore kriteri-
erTic: proeqtis miznebis CamoyalibebaSi roca erTi eq-
sperti qulaTa maqsimums wers, meore ki 45%-iT naklebs, fonds me- umTan mimarTebiT pativcemuli "eqspertis" sruliad araadekva-
same eqspertisTvis mainc unda miemarTa, vinaidan, aseT dros, turi Sefaseba (da msjelobac), Cans, ganapiroba megrulis da svanu-
ukeTes SemTxvevaSi, erT-erTi "eqsperti" mainc arakompeten- ris "sadao statusma"; kerZod: samecniero wreebSi mZafri kamaTia
turia. qarTveluri enobrivi erTeulebis statusis Sesaxeb:
ramdenadac, sxva qarTvelTa msgavsad, svanebi da megrelebi
mravali saukunis ganmavlobaSi zogadqarTul enaze (romelic
fondis II kriteriumi: აქვს მაღალი მეცნიერული და/ან
saerToqarTvelurisgan momdinareobs) - dedaenaze - qmnian werilo-
პრაქტიკული (გამოყენებითი) ღირებულება. biT kulturas, specialistTa erTi nawilis azriT, zanur-svanuri
adgilobrivi metyvelebebi (balszemouri, balsqvemouri, lentex-
I eqspertis Sefaseba: proeqti miznad isaxavs saSur saqmes. gansa- uri, megruli...) dialeqtebia/ena-kavebia (Sdr., pativcemuli "eq-
kuTrebiT Rirebulia, rom Cawera xdeba adgilze weliwadis oTxive spertis" sapirispirod, arn.Ciqobavas azriT, zanuris dialeqts -
dros. Caiwereba qarTuli metyveleba TurqeTis soflebSi, mow- megruls - Tavisi kilokavebi aqvs da ara, rogorc enas - dialeqtebi);
esrigdeba da Tanamedrove teqnikis moTxovnebis Sesabamisad for- meore nawili ki Tvlis, rom svanebs, lazebs da megrelebs sakuTari
matirdeba Zveli masala, rac am masalis gadarCenis tolfasia.
- 57 - - 58 -
damweloba/werilobiTi tradicia ara aqvT (iyeneben "qarTebis" Atlas) rukis sxvadasxva feriT, droSiT da eTnikuri dasaxelebiT
mier Seqmnil saliteraturo enas); svanuri, megruli/zanuri um- arian warmodgenili: qarTvelebi, afxazebi, megrelebi, aWarlebi,
werlebo enebia; kerZod: svanebi da osebi... bolo msgavsi dausabuTebeli gancxadeba gakeTda
pirvel mosazrebas ZiriTadad icavda da icavs mowinave qar- 2005 wlis 23 dekembers ganaTlebis saministroSi j.hiutisa da
Tuli sazogadoeba (ilia WavWavaZe, akaki wereTeli, iakob gogebaS- i.gipertis koordinatorobiT warmodgenili proeqtis
vili, ambrosi xelaia, ivane javaxiSvili, konstantine gamsaxurdia...) prezentaciis dros (qarTvelTa ramdenime dialeqti eTnikur um-
da samecniero wreebis erTi nawili (silovan xundaZe, petre Waraia, ciresobaTa enebad iyo gamocxadebuli proeqtis avtorTa mier).
pavle ingoroyva, giorgi wereTeli... Teimuraz gvancelaZe, manana niSandoblivia: proeqti finansdeba politikuri da ekonomikuri
tabiZe, merab naWyebia, nomadi barTaia, revaz Serozia, me da mravali mizezebis gamo asimilaciis an gadaSenebis piras myofi eTnikuri
sxva), meores ki - saqarTvelos daSla-daqucmacebis momxre
jgufis/xalxis enebis gadasarCenad Volkswagen-stiftung -is mier ga-
prorusulimperiuli jgufebi (qepope patkaniani, ivane vostorgovi,
jorj hiuti...) da samecniero wreebis meore nawili (Tamaz gamyrel- mocxadebuli programis farglebSi)".
iZe, aleqsandre oniani, iost giperti, kaxa gabunia... sakiTxis isto- davZen: mimaCnia, rom gadaSenebis piras myofi xalxebi ar ar-
riisTvis ix., T.gvancelaZe, enisa da kilos sakiTxi qarTvelologi- ian megrelebi da svanebi; isini ZirZveli da perspeqtiuli qarT-
aSi, Tb., 2006). velebi arian sxva kuTxeebis qarTvelTa msgavsad; gadasarCenia qarT-
sruli pasuxismgeblobiT vacxadebT: Cven mier saqarTvelos veluri dialeqturi metyveleba (swored am mizniT Seiqmna Tavis
erovnul fondSi wardgenili proeqti saerTod ar isaxavs miznad droze qarTveluri dialeqtologiis samecniero-kvleviTi in-
qarTveluri enobrivi erTeulebis statusis sakiTxis garkvevas, stituti, romelic wlebis manZilze warmatebiT muSaobs).
aqve aRvniSnavT:
vinaidan Cemi pozicia da argumentebi naTlad maqvs Camoyalibebuli
qarTuli enis (qarTveluri enaTmecnierebis) mimarTulebiT
wignebSi: "qarTvelebi" da "qarTuli enis istoria"; imis gamo, rom
SerCeuli zogi e.w. ucxoeli Tu Sinauri eqspertis qmedeba dana-
qarTveluri dialeqtur-eTnografiuli masala intensiurad
ikargeba SavSeT-klarjeTSi, svaneTSi, samegreloSi, raWaSi, sain- Saulad SeiZleba kvalificirdes interesTa konfliqtis gamo;
kerZod, maT lobireba gauwies im proeqtebs, romelTa monawileni
gilosa Tu fereidanSi, SesaZlo eqspertebTan polemikis Tavidan
Tavad (an maTi piradi megobrebi) arian, an romelTa identuri pro-
acilebis mizniT, warmodgenil proeqtSi qarTveluri enobrivi
samyaros wevrebs me yvelgan vixsenieb zogadi terminiT: "enobrivi eqti sxva saxelmwifos grantsac iReben (aseTia mag., i.gipertisa da
erTeuli" da saerTod ar gvaqvs gamoyenebuli Sesityvebebi: me- i.CantlaZis monawileobiT arsebuli proeqtebi kodoris xeobis
gruli kilo, megruli dialeqti, svanuri kilo, svanuri dialeqti mosaxleobis enis Sesaxeb (ix. fondSi gamarjvebuli proeqti da
da a.S. maS, saidan da ratom moitana "obieqturma" ucxoelma eq- ECLinG).
spertma es braldeba? fondis III kriteriumi: პროექტის ძირითად შემსრულებლებს
pasuxi erTia: "eqsperti" hiuit-gipertis jgufis wevria da გააჩნიათ სათანადო კვალიფიკაცია და გამოცდილება.
miznad aqvs "CaZiros" proeqti, romlis avtoricaa maTi oponenti.
rac Seexeba Cems oponentobas: bolo wlebis erT-erT naSromSi I eqspertis Sefaseba: პროექტის ძირითად შემსრულებლებს
vwerdi (dResac aqtualuria es sakiTxi): გააჩნიათ სათანადო კვალიფიკაცია და გამოცდილება (ბოლო 10 წლის
"samwuxarod, garkveuli Zalebi dResac cdiloben saqarT-
განმავლობაში გამოქვეყნებული პუბლიკაციები, მათ შორის, ბოლო 5
veloSi eTnikur Tu enobriv umciresobad gamoacxadon da am gziT
did istoriul samwignobro kulturas moswyviton: lazebi, me- წლის განმავლობაში პროექტის თემატიკის გარშემო; საერთაშორისო
grelebi, svanebi... amgvari enobrivi diversia zogsac uneburad ga- კონგრესებში, სიმპოზიუმებში, კონფერენციებში, სემინარებში,
mosdis sakmarisi samecniero informaciis verflobis gamo; mag., საერთაშორისო სამეცნიერო პროექტებში მონაწილეობა და ა.შ.).
"evropis enebis centris" grifiT 2002 wels espaneTSi gamoqveynebu- qula: 23-dan - 23.
l rukebdarTul wignSi "Europe of the Peoples" da 2000 wels parizSi
gamocemul atlasSi "safrangeTi da samyaro" (La France et le Monde,
- 59 - - 60 -
II eqspertis mosazreba: The necessary expertise to “create the synchroni-
zation of the textual and visual files” is not visible in the CV of any one of the II eqspertis mosazreba: by no means clear how the applicants intend to
(many) project members. Considering the activities concerning this problem provide “synchronized files of the audio and video materials“ (e.g. in task 4 of
which have been undertaken by institutions in western countries in recent years quarter 1). There is no reference to any technology or standard they intend to
(which seem to have been ignored by the applicants), this is anything but a triv- adhere to in this respect. See (3) above. – It remains unclear why a fourfold re-
ial task. See (4) below. cording (once per season) might “guarantee the preciseness of the recording
[”teqsturi da vizualuri falebis sinqronizaciis” saWiro materials.“ It would be better justified to make recordings in several places in-
gamocdileba ar aris TvalnaTliv miTiTebuli proeqtis wevrebis stead.
umravlesobis avtobiografiebSi. im aqtivobebis mxedvelobaSi [aranairad araa gasagebi, Tu rogor ganizraxa aplikantma moe-
miReba, romlebic institutma dasavleTis qveynebTan ganaxorciela wodebina “sinqronizebuli audio da video masalebis failebi” (ma-
mimdinare wlebSi, umniSvneloa. ixileT (4) qvemoT]. galiTad me-4 davalebis pirvel meoTxedSi). ar aris miTiTebuli,
qula: 23-dan - 14. Tu romeli teqnologiis an standartis saSulebiT ganizraxaven Ca-
Cemi komentari: msoflioSi yvela qarTvelologma icis, rom da- nawerebis gakeTebas. ixileT (3) zemoT. gaugebari rCeba, ratom
kargvis saSiSroebis qveS myofi qarTveluri dialeqtur- SeiZleba gaxdes Canawerebi ”Cawerili masalebis sizustis garan-
eTnografiul-folkloruli masalis fiqsaciis mizniT qarTve- tia”. ukeTesi gamarTleba eqneboda Canawerebis gakeTeba ramodenime
luri dialeqtologiis instituti mravali welia warmatebiT adgilze, nacvlad ganacxadSi miTiTebuli modelisa].
muSaobs: svaneTSi, samegreloSi, imereTSi, SavSeTSi da a.S. (amas qula: 19-dan - 10.
adasturebs I eqspertis daskvnac); rac Seexeba ”teqsturi da vi-
zualuri failebis sinqronizaciis” gamocdilebas: es gamocdileba Cemi komentari: am SemTxvevaSic TiTqmis 50%-iani sxvaoba eq-
proeqtis monawile ramdenime specialists aqvs (da ara yvela spertTa SefasebebSi! aSkaraa, meore eqspertma ver (Tu ar?) gaigo:
monawiles); garda amisa, qarTveluri dialeqturi xmisa da teqstis Cveni mizania masalis Cawera wlis oTx sxvadasxva dros sezonuri
sinqronizireba teqnikis uaxlesi miRwevaa; aseTi detalebis da- samuSaoebis dros (es meTodi gansakuTrebiT faseulia eT-
zustebas fondi ar iTxovda, albaT imitomac, rom zog dainterese- nografiuli masalisa da dargobrivi leqsikis moZiebisTvis!) da
bul "eqsperts" ar mieTvisebina esa Tu is idea/meTodi. Cveni mxriv ara martivad: erT adgilze oTxjer Cawera (rogorc "eqsperts"
davZenT: praqtikaSi ukve gvqonda, rom kargad nacnobma erTma moeCvena)...
ucxoelma kolegam 2000 wels miiTvisa Cveni idea "qarTveluri aSkaraa isic, rom, mas rogorc teqnikoss (da ara rogorc
dialeqturi videomasalis bankis Seqmnis Sesaxeb" (da Cven gareSe qarTvelolog lingvists!), Zalian ainteresebs, ra meTodiT
kargad dafinansebul proeqtadac aqcia; qarTvelologia- movaxdenT xmisa da teqstis sinqronizebas.
kavkasiologiis mimarTulebaSi aseve araiSviaTia, zogi ucxoeli Tu
ucxoeTSi "moRvawe" pirisgan qarTvel mecnierTa kvlevebis Sedege- fondis V kriteriumi: პროექტის განხორციელება შემოთავაზებული
bis gamoqveyneba qarTvel avtorTa damowmebis gareSe da sxv.)". დროისა და ბიუჯეტის ფარგლებში რეალისტურია:

fondis IV kriteriumi: ნათლად არის ჩამოყალიბებული I eqspertis Sefaseba: proeqtis SemsrulebelTa kompetenciisa da
მოსალოდნელი შედეგები, მათი მიღწევისა და შეფასების მექანიზმები proeqtis xelmZRvanelis gamocdilebis gaTvaliswinebiT, proeqtis
ამოცანების შესრულების მიხედვით ganxorcieleba SemoTavazebuli drois farglebSi realisturi
Cans.
I eqspertis Sefaseba: mTlad naTlad ar Cans, ra principebiT qula: 11-dan - 11.
SeirCeva da Sedgeba sarekomendacio leqsika dialeqtebidan samwig-
nobro enisaTvis, magram es sruliadac ar amcirebs proeqtis Ziri- II eqspertis mosazreba: See (3) and (4) above.
Tadi miznis mniSvnelobas. qula: 11-dan - 6.
qula: 19-dan - 18.
- 61 - - 62 -
Cemi komentari: V kriteriumiT erovnuli fondi eqspertisgan did TanxebTanaa dakavSirebuli; Sesabamisad, am mxareebSi masalis
iTxovs proeqtis ganxorcielebis droisa da biujetis realurobis Cawera cifruli audioaparaturiT mainc Tu moeswreba, didi saqme
Sefasebas; "eqsperti" am SemTxvevaSic araadekvaturia, Sefasebas ki gakeTdeba, ramdenadac, gansakuTrebiT iransa da TurqeTSi, uax-
anaxevrebs! loes xanSi am ganZs samudamod dakargva emuqreba... Tumca, es ar
enaRvlebaT im adamianebs, vinc mzad arian, grantebis xelSi Cagdebis
fondis VI kriteriumi: ნათლად არის აღწერილი პროექტის მიზნის mizniT, qarTvelTa erTi nawili gadaSenebis piras myof araqarT-
მიღწევის ძირითადი სამეცნიერo-ტექნიკური მეთოდები, ხოლო velebad, maTi ena ki saqarTvelos eTnikur/enobriv umciresobaTa
enad gamoacxados...
არსებული და მოთხოვნილი მატერიალურ-ტექნიკური რესურსების
გამოყენება რეალისტურია: bolos, eqspertTa Sefasebebi ase jamdeba:
I eqsperti: 98 qula
I eqspertis Sefaseba: kargi iqneboda, rom gaTvaliswinebuli yo- II "eqsperti": 58 qula
filiyo masalis morfologiuri, Tematuri da sxva saxis indeqsire- saSualo ariTmetikuli: 78
bac masalis kompiuterSi Setanis etapze.
qula: 9-dan 8. Cveni proeqti ar dafinansda.
"dauinteresebeli" "ucxoelis" SurisgebiT qarTveluri
II eqspertis mosazreba: See (3) and (4) above. – The project will mostly be dialeqtologiis institutisaTvis daikarga SesaZlebloba,
based on audio cassette recordings, video recordings being only planned as an TurqeTsa da saqarTvelos mTianeTSi gagvegrZelebina didi samec-
additional source of information as it seems. This is not in accordance with the niero da erovnuli Rirebulebis saqme - dakargvis safrTxis qveS
present state-of-the-art in documentary linguistics. Recordings should in any myofi qarTveluri enobriv-eTnografiul-folkloruli masalis
case be made primarily in digital video format. dokumentireba.
[ixileT (3) da (4) zemoT - proeqti ZiriTadad damyarebuli vin moigo amiT?
iqneba audio-kasetebze Sesrulebul Canawerebze, rogorc Cans, tariel futkaraZe
video Canawerebis gakeTeba mxolod damatebiT wyarod iqneboda filologiis mecnierebaTa doqtori,
gaTvaliswinebuli. es ar iqneba Sesabamisi dokumentaluri ling- akaki wereTlis saxelmwifo universitetis
vistikis Tanamedrove mdgomareobisa. Canawerebi yvela SemTxvevaSi, sruli profesori
ZiriTadad cifruli video formatiT unda iqnes Cawerili].
qula: 9-dan - 4. 30 oqtomberi, 2006 weli

Cemi komentari:
pativcemuli "eqsperti" am SemTxvevaSic atyuebs fonds: p.s. mTavari citata fondis xelmZRvanelebis (romlebic
igi miuTiTebs, rom Cven (aplikantebs) orientacia aRebuli pirovnulad wesieri adamianebi arian, magram arsebuli kanoniT
gvaqvs audio Cawerebze da cifruli video teqnikis gamoyenebas maT SezRuduli uflebebi aqvT) pasuxidan: "fonds ara aqvs
damatebiT vapirebT. arada, proeqtiT gaTvaliswinebulia: wlebis
ufleba romelime eqspertis saqmianobaSi Carevisa, aseve ara
win malfuWebadi audiokasetebiT Cawerili Zvirfasi teqstebis
gadayvana eleqtronul versiaSi (damatebiT, xmisa da teqstis sin-
gvaqvs ufleba eqspertebis Sefasebis komentirebis...".
qronizacia); garda amisa, cifruli audio da video teqnikiT axali
masalis Cawera. mTavari mizezi ucxoeli "eqspertis" mier "saqarTvelos
aqve aRsaniSnavia isic, rom taoSi, SavSeTSi, svaneTSi, zemo erovnul fondSi" Cem mier wardgenili proeqtis (da sxva msgavsi
imereTSi, zemo raWaSi, samegreloSi, saingiloSi, fereidanSi jer proeqtebis!) "CaZirvisa" iyo ara "samecniero polemika", aramed
kidevaa SemorCenili friad faseuli enobriv-eTnografiuli saqarTvelos enobriv-eTnikuri daSlisken mimarTuli kidev erTi
movlenebi, romelTa fiqsacia saswrafoa; videoaparaturiT Cawera
- 63 - - 64 -
aqti (ukve saqarTvelos ganaTlebis saministros saxeliT kidev ufro saSiSia bolodroindeli tendencia:
ganxorcielebuli); meti sicxadisaTvis:
dRes evropaSi aqtualuria, prioritetulia politi-
saqarTvelos enobriv-eTnikuri daSlis Zveli rusuli kuri da ekonomikuri mizezebis gamo gadaSenebis piras myofi
gegma aqtiurad amoqmedda saqarTvelos damoukideblobis xalxebis/erebis enebis gadarCena (ix., mag., www.mpi.nl/DOBES:
aRdgenis (1991) Semdeg da dResac aqtualuria am gegmis yvela "Documentation of endangener lenguages"; aplikaciaSi xazgasmiTaa
mimarTuleba; kerZod: I mimarTuleba: qarTvelTa ramdenime miTiTebuli, rom ganacxadi miiReba, Tu igi exeba politikuri
dialeqtisTvis (megrulisTvis, lazurisTvis, svanurisTvis...) da ekonomikuri mizezebis gamo gadaSenebis piras myofi ere-
regionaluri enis statusis miniWeba (Sdr.: "evropuli qartia bis enebs); kerZod, Zlieri evropuli fondebi afinanseben sa-
regionaluri da umciresobaTa enebis Sesaxeb" regionalur enad frTxis qveS myofi enebis dokumentirebas (monacemTa Caweras),
miiCnevs mxolod erovnuli/eTnikuri umciresobis enas); II mi- maTTvis damwerlobisa da samwignobro tradiciis Seqmnas. sam-
marTuleba: am "enebisTvis" samwignobro tradiciis Seqmna da wuxarod, es keTilSobiluri idea cudad aris gamoyenebuli
qarTvelTa am nawilis CamoSoreba zogadqarTuli samwignobro grantebis "moyvarulTa" mier: samecniero grantebis mopovebis
kulturisTvis (arada, qarTvelTa samwignobro ena Seiqmna im mizniT, araiSviaTad, qarTveluri kiloebi politikuri da eko-
Zvel qarTul saerTo enaze, romlisganac warmoiqmna megrul- nomikuri mizezebis gamo gadaSenebis piras myofi erebis ene-
lazur-svanuri, mesxuri, kaxur-qarTluri da qarTvelTa sxva bad, mravalsaukunovani samwignobro tradiciis mqone qarT-
kiloebic; Sesabamisad, samwignobro qarTuli ena erTiani qarT- velobis nawili ki, araqarTvelebad cxaddeba; ix., magaliTad:
veluri Semoqmedebaa); III mimarTuleba: ucxoeli (jorj hiui- - http://www.volkswagenstiftung.de/foerderung/international-focs/
tis, volfgang foirStainis...) Tu qarTveli "mkvlevrebis" dax- documentation of endangener lenguages: am programiT dafinansda
marebiT megrul-svanur-mesxuri kiloebis gamocxadeba qarTu- iost gipertis da jorj hiuitis (misi bolo araobieqturi,
lisgan "daCagrul enebad" da am gziT megrul-lazur- qarTveli eris erTianobis sawinaaRmdegod mimarTuli mtruli
svanurisTvis "regionaluri enebis" statusis miniWebis ga- werilis ZiriTadi fragmentebi ix. danarTis bolos) koordina-
marTleba... daskvniTi etapi: saqarTvelosTvis Savi zRvis
torobiT wardgenili proeqti "Endangenered Caucasion Lenguages
sanapiro zolis warTmevis mizniT regionaluri enebis mixed-
in Georgia" (ECLinG);
viT axali avtonomiuri erTeulebis Seqmna da SidaqarTuli "eT-
nikuri" konfliqtis fabrikacia... - www.mingrelia.de (Zur Sprache und Kultur Mingreliens) - es
aris vebgverdi megreli "naciis" Sesaxeb, romelic iCagreba
XX saukuneSi ruseTi ramdenjerme Seecada am gegmis re- "qarTvelebisgan". lazebis Sesaxeb analogiuria: www.Lazika.de
alizebas, magram qarTveli inteligencia aRudga win; evrosabWos (Zur Sprache und Kultur der Lazen).
dokumentebis arsis gayalbebiT mimdinare amJamindeli mcdeloba - http://portasl.unesco.org/ci/en/ev.php-URL_ID (iuneskos am
ufro saSiSia, ramdenadac sabWoTa periodSi dasayrdeni vebgvedze aris: "Endangenered Caucasian Languages in Georgia"; ker-
momzadda qarTvel mecnierebSic da zog politikur wreSic; Zod, lazuri, wovaTuSuri, uduri enebis kvlevis dafinansebis
bolo wlebSi gansakuTrebuli "mobilizaciaa" samecniero- Sesaxeb; aqve iyo informacia xevsuruli enis kvlevis dafinan-
saganmanaTleblo sivrceSi, rac gamoixateba imiT, rom am sebis Sesaxebac, magram Cveni (enaTmecnierTa erTi nawilis) pro-
sferoSi Tanamdebobebs ZiriTadad ikaveben da e.w. konkursebs testis Semdeg xevsuruli ena Secvales xevsuruli dialeqtiT)
akontroleben pirebi, romlebic dResac aqtiurad icaven e.w. da sxv.
oTxi qarTveluri enis "ideologias" - qarTveluri enobrivi
samyaros "sabWour" kvalifikacias.

- 65 - - 66 -
In offering this view of Abkhazia (which the senators did not visit) and
South Ossetia (which they did), leading figures in Washington demonstrate
(once again) an abiding ignorance of the cause they proclaim. A month
later, the Abkhazians in particular are left to muse on the political calcula-
tions behind such visits: and on how far the current crisis threatening their
small republic might owe something to stage-management by a US admini-
stration working closely with the tyro politicians who head the government
of the Georgia from which the Abkhazians broke away in the 1992-93 war.

To explain why Abkhazians may think in this way, and to understand how
they see their present situation and future, a return to this earlier period is
George Hewitt essential. At the end of September 1993, as the Georgian-Abkhazian war
ended with the flight of the Georgian fighters and many of the largely
George Hewitt is professor of Caucasian languages at London's School of Oriental & Mingrelian population who sympathised with Tbilisi's claim to the territory,
African Studies (SOAS). Among his many works are "Peoples of the Caucasus" (in the Abkhazians never re-established control over a part of their homeland.
Felipe Fernández-Armesto, ed., Guide to the Peoples of Europe (Times Books, 1994) and
(as editor) The Abkhazians, a handbook (Routledge, 1998); Also by George Hewitt in This was the upper Kodor (Kodori) valley, repopulated in the latter half of
openDemocracy: "Sakartvelo, roots of turmoil" (27 November 2003) the 19th century (after the migration to Ottoman areas of the native popula-
tion) by another Georgian-related people called Svans, who expanded from
Abkhazia: land in limbo their own valleys in Georgia.

Some informed observers believe that the Russians then planned (under a
openDemocracy 10 - 10 - 2006
proposal of then defence minister Pavel Grachev, which in the event was
rejected by then leader of the Georgian state council, Eduard Shevardnadze)
The unrecognised republic of Abkhazia lies at the to make permanent the de facto partition of Abkhazia at the Gumista river,
heart of the Georgia-Russia dispute. George just north of the capital Sukhum (Sukhumi). To further this aim, it is alleged
Hewitt, leading scholar of Abkhazian language that the Russians threatened to bomb the Abkhazians if they continued up
and identity, considers how the Abkhaz today the Kodor towards the Klukhor pass, in case this might spread unrest among
view their own future. the residents of Russia's north Caucasian republic of Karachay-Cherkessia
(Russians had already reportedly bombed the village of Eshera, behind the
Abkhazians' frontline, as the latter began their final push against the Geor-
Georgia's president Mikheil Saakashvili introduced John McCain, leader of
gians). The valley, thus, remained notionally under Tbilisi's control -
a senatorial delegation to Tbilisi in September 2006, as "the next president
though, like Georgia's own Svanetia region, it mostly remained a law unto
of the United States," a compliment repaid by McCain's styling the Geor-
itself.
gian people America's "best friends." As the senators bade Georgia farewell
some days later, they expressed the hope that the peoples of the two
territories which have maintained a precarious immunity from Tbilisi's The Abkhaz-Georgia war was officially terminated by the Moscow accords
grasp since the conflicts of the early 1990s would "soon learn what it means of 1994, which provided for a demilitarised zone along the Ingur river to be
to live in freedom." supervised by Commonwealth of Independent States (CIS) - essentially
Russian - peacekeeping troops; with the United Nations, through its ob-
server mission (Unomig), exercising effective oversight. The zone was fre-
- 67 - - 68 -
quently breached by violent groups (the Forest Brethren and the White Le- Will this encourage investors to visit and assess for themselves (free from
gion) operating out of Mingrelia and financed by the Georgian government, Georgian pressure) the huge potential of this small Caucasian paradise?
which infiltrated Abkhazia's Gal (Gali) district to commit murder and sabo- Apart from coastal pearls like Gagra and Pitsunda or mountain-jewels like
tage… Lake Ritsa, the airport at Dranda has the longest runway in Transcaucasia,
and surveys indicate that Ochamchira could provide the best deep-water
In July 2006, cross-border militarism was reactivated and hundreds of regu- port in the whole western Caucasus. But the detritus of war remains: climb-
lar Georgian troops were installed in the valley on the pretext of executing a ing the path to the small church of Basil the Martyr in the neighbourhood of
"policing operation" to rid the area of the corruption practised by local the working Monastery of St John Chrysostom at Kaman, we were re-
leader Emzar Kvitsiani. In addition, Saakashvili is relocating there the minded by a Halo Trust operative not to stray over the white ribbon demar-
members of the so-called "Abkhazian government-in-exile" from the rela- cating a minefield.
tive luxury of their sinecure existence in Tbilisi.
Once Turkey ceased to accept Abkhazian passports and the ferry service
This whole operation was condemned by the Georgian NGO, the Human linking Sukhum with Trabzon was suspended in 1996, Abkhazians found
Rights Information and Documentation Centre. From a hideout, Kvitsiani themselves unable to travel abroad - most for emotional reasons refused to
produced a video declaring guerrilla war against the interlopers, the Svans obtain Georgian passports. Russia stepped into the breach, and 80% report-
not at all fancying the idea of Mingrelians being imported to govern them… edly already possess Russian documents, with which they travel freely.

A state in suspension Georgians complain that, with Russians using their disposable income to
buy property in Abkhazia, this territory is gradually being absorbed into
Abkhazia, present problems notwithstanding, is making slow progress to- Russia. And there is much excitement (vs worry in Tbilisi) over what
wards building a future for its population - consisting of roughly equal precedent will be set by the likely recognition of Kosovo. If Abkhazia's ini-
numbers of Abkhazians, Mingrelians, Armenians and Russians. Each year tial Soviet status as a union-republic had not been downgraded by Stalin
more enterprises open, more buildings appear or are renovated (though ugly (February 1931) to that of an "autonomous republic" within Georgia,
ruins still scar the main battlegrounds of Sukhum and the Ochamchira dis- Abkhazia would have joined the community of independent nations upon
trict), transport-links improve (though again the needs of Ochamchira town the Soviet Union's dissolution in 1991.
continue to be ignored), and virtually anything can be bought in Sukhum's
shops and thriving market, as long as the customer has cash. But there's the All Georgia has offered Abkhazia after losing its attempt at aggressive terri-
rub. torial integrationism in 1992-93 is a return to the status quo ante. Not a sin-
gle Abkhazian endorses this option, which would be universally seen - if it
Levels of (Russian) tourism to Abkhazia in 2005 were said to be virtually were within the pale of rational discussion - as capitulation.
back to Soviet levels, but one sensed this summer that numbers were down,
especially in Sukhum, probably through fear of hostilities. The Georgian Meanwhile, many of the most vocal advocates of the Georgian national
military presence has, thus, perhaps achieved one goal in damaging cause are still wont to portray Georgians exclusively as history's victims,
Abkhazia's fragile economy. For the first time in ten years westerners can which leads them - as in their dispute with the Abkhazians - never to take
again cross freely from Russia into Abkhazia - all that is needed is a permit responsibility for their own actions and to lay the blame elsewhere (usually
from Abkhazia's foreign ministry and, if return to Russia is desired, a dou- on Russia).
ble/multiple-entry Russian visa.
It is true that the conflict's end was painful for many thousands of residents
of Abkhazia who fled to Georgia in the moment of defeat at the end of the
- 69 - - 70 -
1992-93 war. It was also the jingoistic rhetoric emanating from Tbilisi
(voiced by political leaders, media outlets, and scholars, questioning the
Abkhazians' historical rights to their homeland and threatening their expul-
sion) which had precipitated the conflict. A full accounting of the war and
its aftermath must take this origin into account.

Moreover, a number of trends in the years since the conflict settled into a
cold (and frequently interrupted) peace - intermittent demonstrations by
Georgia of military muscle, a tendency to demagogic outburst (not least
from Mikheil Saakashvili himself), and the promulgation in school text-
books of the imaginative theory that the Abkhazians are relatively recent
settlers on historical, "Georgian" soil - suggest to the Abkhazians (and
many others) that little if anything has changed.

Whilst no Abkhazian would risk again placing the nation's survival in


Georgian hands, many have reservations about growing association with
Russia. But what alternative has the international community's insistence on
restoration of (Soviet) Georgia's territorial integrity left them? It is time to
realise that universal recognition of Abkhazia's independence is the best
guarantee for Transcaucasian prosperity in toto, greater readiness to ac-
commodate more refugees, and a reduction in Russian influence in the re-
gion - all western aspirations that western policies themselves currently
frustrate…

- 71 -

Potrebbero piacerti anche